Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att synliggöra genom vilka lärstilar kursplanens mål förmedlas från styrdokument till elev samt hur detta påverkar elevens möjligheter att utveckla Lgr11’s kunskapsformer (förmågor). Studiens frågeställningar var: Vilka lärstilar använder sig läraren av då läraren synliggör kursplanens mål under lektionstid? Vilka av Lgr11’s kunskapsformer (förmågor) ges eleven möjlighet att utveckla inom ämnet idrott och hälsa? Metod Studien har en kvalitativ ansats där strukturerade observationer utgjorde forskningsmetod. Observationerna ha gjorts i tre olika skolor under 45-50 minuter per observation. Samtliga skolor var belägna i Stockholms södra förorter. Sammanlagt byggde datainsamlingen på sex observerade lärare och 134 elever. Resultat Synliggörandet av kunskapsmålen skedde mest frekvent genom den auditiva lärstilen. Den begreppsliga förmågan gavs möjlighet att tränas vid flest antal tillfällen tätt följt av den metakognitiva förmågan. Slutsats De slutsatser som studien ledde till var att de observerade lärarna sällan utnyttjade möjligheten att kombinera flera lärstilar i samband med sin undervisning. En annan slutsats var att fler tillfällen fanns inom ämnet som skulle kunna brukas till att medvetandegöra eleverna om var de är på väg i förhållande till kursplanens mål och varför en viss typ av träning eller aktivitet skulle kunna ge eleven en knuff i rätt riktning mot kunskapsmålet. / Aim The aim of the study was to highlight how, through which learning styles, curriculum goals are mediated by regulatory documents to student and how this affects the student's ability to develop Lgr11’s forms of knowledge (skills). The study questions were: Which learning styles are the teacher practicing when the teacher reveals goals of the curriculum during class? Which of Lgr11’s forms of abilities gives the student opportunity to develop in physical education? Method The study had a qualitative approach where structured observations constituted research method. The observations have been made in three different schools during the time aspect of 45-50 minutes per observation. All schools where located in Stockholm's southern suburbs. The total data of research was collected by six observed teachers and 134 pupils. Results The most frequently shown learning style was auditory. The conceptual ability was given the opportunity to develop at the largest number of occasions, closely followed by the metacognitive ability. Conclusions The study led to the conclusions of that the observed teachers rarely used the opportunity to combine multiple learning styles in the context of their teaching. Another conclusion was that more opportunities were in substance that could be used to raise awareness among pupils about where they are going in relation to the goals of the curriculum and why a particular type of exercise or activity could give the pupils a nudge in the right direction towards the learning goal. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2013</p>

Syftet med detta arbete har varit att undersöka vad god kommunikation kan innebära för positivt lärande samt beröringens betydelse för kommunikationen sett ur ett lärarperspektiv. Vi har arbetat utifrån frågorna: - Vad är god kommunikation? - Vad innebär god kommunikation för elevers lärande? - Arbetar lärare medvetet med fysisk kontakt för att förbättra kommunikationen med elever? Metoden har bestått av en triangulering, där den teoretiska bakgrunden har varit ett stöd vid utförandet av observationer och intervjuer. Observationerna har genomförts i klasser där vi har observerat lärares sätt att kommunicera med elever. I anslutning till observationerna har vi intervjuat läraren om hennes syn på kommunikation, närhet och beröring. Vi har kommit fram till att god kommunikation beror på hur budskapet framförs av sändaren, men större betydelse har mottagarens sätt att lyssna, uppfatta icke-verbala signaler samt sändarens och mottagarens engagemang. Vi har också funnit att lärare använder fysisk kontakt för att förstärka kommunikationen mellan dem och eleverna. Eftersom att vi kommunicerar mer med icke-verbala signaler som är både medvetna och omedvetna mynnar diskussionen ut i frågan om kommunikationen i framtiden kommer att försämras om vi inte är fysiskt närvarande med den vi kommunicerar.

<p>The topic of this essay is how art exhibitions can be made available for - and conveyed to – a visually impaired audience. Two visual impairment-displays and one available museum will be analyzed in this essay. They will be shown during the time period 2006 – 2007 and focus on exhibitions in Sweden.</p><p>Complex of problems that arises when art exhibitions are to be conveyed for those without eyesight is how you choose what can be conveyed and how this shall be conveyed. The art exhibitions in this study are using text, story telling and the sense of touch as methods to make the works of art available. The analyze shows that the work of art as a whole can not be accessible to a visually impaired audience by these methods, and that is why museums sometimes choose certain parts of the art work to represent the whole work of art.</p>

<p>I detta arbete jämför jag Waldorf (muntlig undervisning och eurytmi), Montessori (ser barnet i dess egen utveckling) och förhållningssättet inlärningsstilar (individanpassat klassrum för maximal inlärning). Syftet med arbetet är att beskriva metoderna och att jämföra likheter och skillnader. </p><p>Arbetet är indelat i; en inledande del där jag beskriver syfte, metod och ger en bakgrund till varför jag valt detta ämne, en litteraturdel där jag går igenom de tre metoderna Waldorf, Montessori och inlärningsstilar samt deras syn på den lärande eleven och dess miljö, min egen erfarenhet där jag berättar om hur jag använt och kommit i kontakt med dessa metoder, en undersökning där jag jämför åtta klassers inlärningspreferenser med varandra och därefter presenterar jag min slutdiskussion. </p><p>Min hypotes när jag började detta arbete var att stökiga klasser har en majoritet av kinestetiskt/taktila elever och att dessa kan bli hjälpta av programmet inlärningsstilar. Min hypotes gick inte att bevisa genom detta arbete.</p>

Problemformulering: Hur viktig är känseln för en viss typ av produkt? Syftet för uppsatsen är att undersöka om, hur och varför känsel är viktig för just vinglas. Vi vill skapa en större förståelse för hur känseln kan påverkas med hjälp av övriga sinnen som syn och doft. Vi har använt oss utav en deduktiv ansats där vi testat hypoteser genom ett experiment. Resultaten som genererats från observationer, har framförallt sammanställts kvantitativt i SPSS men har även tills viss del skett kvalitativt. Utgångspunkten ligger i sinnesmarknadsföring som handlar om hur olika sinnen kan stimuleras för att skapa en ultimat sinnesupplevelse för kunden. Detta har sedan kombinerats med teorier om servicelandskap, kundens upplevelsevärld och konsumentbeteende. Våra resultat visar att känsel är avgörande vid köp av vinglas. Ju längre kunden befinner sig på avdelningen och ju längre de känner på produkten, desto högre blir sannolikheten för köp. Vår studie visar även att en emotionell touché ökar kundernas villighet att köpa exklusivare glas.

<p>Problemformulering: Hur viktig är känseln för en viss typ av produkt?</p><p>Syftet för uppsatsen är att undersöka om, hur och varför känsel är viktig för just vinglas. Vi vill skapa en större förståelse för hur känseln kan påverkas med hjälp av övriga sinnen som syn och doft.</p><p>Vi har använt oss utav en deduktiv ansats där vi testat hypoteser genom ett experiment. Resultaten som genererats från observationer, har framförallt sammanställts kvantitativt i SPSS men har även tills viss del skett kvalitativt.</p><p>Utgångspunkten ligger i sinnesmarknadsföring som handlar om hur olika sinnen kan stimuleras för att skapa en ultimat sinnesupplevelse för kunden. Detta har sedan kombinerats med teorier om servicelandskap, kundens upplevelsevärld och konsumentbeteende.</p><p>Våra resultat visar att känsel är avgörande vid köp av vinglas. Ju längre kunden befinner sig på avdelningen och ju längre de känner på produkten, desto högre blir sannolikheten för köp. Vår studie visar även att en emotionell touché ökar kundernas villighet att köpa exklusivare glas.</p>

I denna studie undersöks vilka undervisningsformer verksamma lärare i årskurs 1 använder i bokstavsinlärningen samt om dessa stämmer överens med elevernas framträdande sinnespreferenser. De sinnespreferenser studien utgår från är: visuell, auditiv, kinestetisk och taktil. Kunskapsinhämtningen kan påverkas av samtliga fyra sinnen som beskriver att lärande sker med hjälp av syn, hörsel, kropp och känsel. För att studera detta har vi valt att genomföra intervjuer med fyra lärare i årskurs 1. Intervjuerna avser att ta reda på om, hur och varför lärarna arbetar med sinnespreferenser i bokstavsinlärningen samt om de individanpassar undervisningen utifrån elevernas olika sätt att lära. Vidare innehåller studien en enkätundersökning med de intervjuade lärarnas elever för att ta reda på vilka sinnespreferenser som är mest framträdande. Vi har noggrant undersökt och sammanställt resultatet i vilket samtliga lärare uttrycker att eleverna har olika förutsättningar och behov i relation till inlärning. Undervisningsformerna varierar, dock utgår de till störst del från en visuell och en auditiv lärstil. Lärarna legitimerar framförallt sina val genom auktorisering och moralisk värdering, det är också vanligt förekommande att de intervjuade lärarna rationaliserar sina handlingar. Enkätundersökningen visade att det var en kombination mellan flera olika sinnespreferenser som var vanligast förekommande, därefter kom kroppsligt arbete, det vill säga kinestetiskt som 22 % av eleverna föredrog. Endast en lärare nämner att anpassningar i undervisningen sker utifrån ett individperspektiv. För att eleverna ska ha samma möjlighet att lyckas i skolan är det av relevans att inkludera samtliga fyra sinnespreferenser i undervisningen.

Skulle det finnas fördelar med att byta ut visuella gränssnitt mot taktila för att hjälpa personer att navigera? I den här rapporten utvärderar vi hur bra våra testdeltagare var på att uppmärksamma sin omgivning under tiden som de navigerade med en av två, för syftet utvecklade, prototyper. Den ena fungerade som en mer traditionell kartapplikation för smarta telefoner och den andra gav instruktioner via vibrationer mot huden. Experimentet utfördes i experimentmiljö och resultatet visar att de som deltog experimentet, med ett vibrotaktilt navigationsgränssnitt presterade något bättre i ett påföljande arbetsminnestest, än de som löste uppgiften ett visuellt navigationsgränssnitt. Våra resultat ger indikationer på att den vibrotaktila prototypen var mindre kognitivt belastade än den visuella prototypen och därför kunde testdeltagare som använde det vibrotaktila gränssnittet vara mer uppmärksamma på sin omgivning. / Would there be advantages in replacing visual interfaces with tactile interfaces in order to help people navigate? In this report, we evaluate how well our test participants pay attention to their surroundings while they navigate with one of two purpose-built prototypes. The first prototype imitates traditional map applications for smart phones while the other gives instructions via vibrations against the skin of the participant. The experiment was conducted in a laboratory setting and we show that those who underwent the experiment with the vibrotactile navigation interface performed slightly better in a subsequent memory test, than those who completed the task with a visual navigation interface. Our results indicate that the participants using the vibrotactile prototype experienced less cognitive load than the participants with the visual prototype. Therefore they were more aware of the environment.

Beröring är en central del inom omvårdnaden för både patienten och sjuksköterskan. Vid ett sjukdomstillstånd ökar behovet av fysisk beröring, vilket gör att sjuksköterskans fysiska närhet blir betydelsefull. Taktil massage är en svensk metod som ingår under samlingsnamnet mjuk massage och används som en komplementär behandling inom svensk hälso- och sjukvård. Syftet var att beskriva erfarenheter av beröringsinterventionen taktil massage. En strukturerad litteraturstudie genomfördes med en induktiv ansats där tio artiklar valdes. I resultatet framkom två huvudkategorier Hälsa som belyser mottagarens erfarenheter av taktil massage, med underkategorierna Känsla av en fungerande kropp samt att få Andrum i lidandet. Den andra huvudkategorin Göra gott kan göra ont belyser erfarenheter av taktil massage utifrån taktila massörernas perspektiv. Resultatet visar att taktil massage fungerar som en effektiv behandling för att lindra lidande hos patienter med varierande hälsotillstånd. Slutsatsen blev att mer evidens behövs inom området för att möjliggöra ytterligare implementering av behandlingsformen inom svensk hälso- och sjukvård. / Touch is a central part of nursing for both the patient and the nurse. In case of disease condition, the need for physical contact increases, which makes the nurse’s physical proximity important. Tactile massage is a Swedish method that is included in the collective name soft massage and is used as a complementary treatment in Swedish health care. The purpose was to describe experiences of the tactile intervention tactile massage. A structured literature study was conducted with an inductive approach where ten articles were selected. In the result two main category emerged as Health which highlights the recipient's experiences of tactile massage, with the subcategories Feeling of a functioning body as well as getting Breathing space in suffering. The second main category Doing well can hurt illuminates experiences of tactile massage from the perspective of the tactile masseurs. The results show that the tactile massage works as an effective tool to relieve suffering in patients with varying health conditions. The conclusion was that more evidence is needed in the area to enable further implementation of the form of treatment in Swedish health care.

Grunden till det här arbetet är att vi upplevde en avsaknad av forskning inom ämnesövergripande arbete mellan skolämnena Bild och Geografi. Genom att belysa gemensamma punkter mellan ämnena i form av begrepp kring tredimensionalitet och prövande genom gestaltning har avsaknaden undersökts. Vi har för arbetet frågat oss ”Hur kan olika uppfattningar av tredimensionalitet, som används inom Bild- respektive Geografi-ämnet, gestaltas vid avbildning av en plats?” samt ”Hur kan praktiskt prövande av en plats genom gestaltande arbete bidra till vidgad kunskap inom Bild och Geografi?” och kommit fram till att båda ämnena använder sig av tredimensionellt arbete men endast Bildämnet har en nyanserad begreppsapparatur. En annan slutsats var också att vissa uppfattningar som kan fås av platsbaserat lärande inte kan återskapas i en gestaltning, exempelvis färg och temperatur. Metoder för vår undersökning har varit perceptuell etnografi, en variant av visuell etnografi, vilken inkluderar fler intryck än enbart visuella. Därtill har också en gestaltning gjorts för att praktiskt pröva tredimensionalitet med platsen Lilla torg i Malmö som undersökningsobjekt.