Syftet med mitt examensarbete är att undersöka de bakomliggande orsakerna, motiven, till varför två lärare i en klass i årskurs två valt att använda sig av en interaktiv skrivtavla i sin matematik-undervisning. Jag undersöker även om eleverna har liknande åsikter som lärarna och vilken typ av interaktivitet som dessa lärare genererar med hjälp av den interaktiva skrivtavlan. En kvalitativ forskningsmetod fungerade bäst för att besvara mina forskningsfrågor. Den socio¬kulturella teorin ligger som grund då bruket av artefakter ses som centralt tillsammans med männi¬skans relationer. De metoder som använts för att besvara mina frågeställningar är observationer av tre olika lektioner som videofilmats, intervjuer av lärarna och en fokusgruppsdiskussion med elever.Resultatet visar att lärarnas motiv är flera och utgår ifrån dels ett lärandeperspektiv där eleverna är i fokus dels ett didaktiskt perspektiv där effektivitet och tidsvinster under lektioner är fokus. Elevernas upplevelser är begränsade till sig själva och sitt lärande. Både lärare och elever är ense om det positiva med användandet av en interaktiv skrivtavla i undervisningen. Undersökningen har också visat att flera typer av interaktivitet äger rum i klassrummet i olika grad. Utifrån detta dras slutsatsen att typen och mängden interaktivitet är beroende av läraren och att den interaktiva skrivtavlan inte kan betraktas som en mirakelmedicin för lärandet trots att både elever och lärare är eniga om dess positiva egenskaper.

Denna uppsats undersöker hur naturupplevelser på en utvald plats kan omvandlas till musik i en kompositionsprocess. Den utforskar också hur denna omvandlingsprocess kan utvidga och berika en intuitiv kompositionsprocess och hur detta påverkar tonsättarens estetik. De utvalda platserna är ett strandlandskap utanför Piteå och en fjällsjö utanför Kiruna i norra Sverige. Den valda metoden inkluderar kompositionsprocessen av två musikstycken, ett för kammarensemble och ett för symfoniorkester. Kompositionsprocessens fokus har varit omvandlingen från visuella, audiella och taktila mönster, ljud och material, och integrerar även dokumentation av visuella mönster och inspelningar av autentiska ljud av nylagd havsis och dess kontakt med vatten. Skisser, laborationer med musiker, och inkluderandet av Robert Eks utvidgade klarinett med MiM-teknologi har också varit en del av kompositionsprocessen och studien. Resultatet är två komponerade stycken: Seascape Patterns för NorrlandsOperans Symfoniorkester och Ice Glyph för den nutida kammarensemblen Norrbotten NEO, både som partitur och video/ljudfiler. / This thesis investigates how nature experiences can be transformed into music in a composition process. It also explores how this transformative process can expand and enhance an intuitive composing process and investigates how this affects the esthetics of the composer. The landscapes choosen are a seashore outside Piteå, and a mountain lake area outside Kiruna in the north of Sweden. The method used have included the composition processes of two pieces of music, one for contemporary chamber ensemble and one for symphony orchestra. The focus of the composition process has been the transition from visual, auditive and tactile patterns, sounds and materials, and has incorporated documentation of visual patterns and field recordings of authentic sounds of freezing ice and water. Sketches and laborative workshops with musicians, including Robert Eks augmented clarinet with MiM technology have also been a part of the composition process and the study. The result was two composed pieces: Seascape Patterns for NorrlandsOperans Symphony Orchestra and Ice Glyph for the contemporary chamber ensemble Norrbotten NEO, both as scores and recordings/audio files.

Denna kandidatuppsats undersöker överdelsplagg och den förflyttning de gör i förhållande till kroppen i rörelse. För att kunna utveckla plagg med smarta funktioner med sensorer eller aktivatorer vars uppgift är att avläsa eller stimulera en specifik punkt på kroppen, är det viktigt att förstå hur plaggets förflyttas i förhållande i kroppen i rörelse. I det syftet utfördes denna studie genom att frivilliga testpersoner skannades i 3D scanner med ett testplagg med markeringar för avmätningar i olika positioner. Positioner som undersöktes i studien var baserade på det rörelsemönstret som är observerat i vardagslivet i Sverige. Studien avsåg även att se över om förflyttningen har olika karaktär för storlekar. Både män och kvinnor deltog i studien i storlekarna S, M och L. Den största förflyttningen skedde vid lyft av båda armarna över huvudet. Det gick även att observera skillnader i förflyttningen mellan de olika storlekarna. Det finns ett behov att uppmärksamma dessa förflyttningar för konstruktion av plagg med sensorer och aktivatorer. / This bachelor thesis is exploring how upperbody garments and the movement the garment does in relation to the body in movement. To be able to develop garments with smart technology with sensors and activators, which jobs are to read or stimulate a specific point of the body, it is important to understand the displacement of the garment when the body moves. In purpose of this, this study is performed by having people volunteer for 3D body scanning wearing a test garment with markers for measurements in different postures. The postures that were examined was based on the pattern of movement that was observed in the daily life in Sweden. The study aimed to see how the displacements changes in different sizes. Both men and women took part in this study in the sizes S, M and L. The biggest displacement was in the posture where the participants lifted their hands above their heads. It was possible to observe differences in the displacement between the sizes. There is a need to observe these movements to be able to make constructions suitable for garments with sensors and activators.

Der in dieser Arbeit verfolgte Ansatz ermöglicht die generelle Herstellung taktiler Displays mit fotolithographischen Methoden. Dabei werden alle Aktorelemente Schicht für Schicht und gleichzeitig während des Herstellungsprozesses erzeugt. Somit ist eine Miniaturisierung und Skalierung möglich, wie sie für Prozesse in der Halbleitertechnik üblich ist. Um die Aktorgröße jedes einzelnen Aktors zu kontrollieren, wurde das temperatursensitive Hydrogel Poly(N-Isopropylacrylamid) verwendet und zur Steuerung eine elektronikkompatible thermische Schnittstelle entwickelt. Dabei entsteht ein hochaufgelöstes thermisches Feld, welches aktorgenau den Zustand von jedem visuellen Pixel und taktilem Taxel einstellt. Es wurde ein System zur Wiedergabe von sowohl glatten als auch rauen Oberflachen und ein weiteres System zur Wiedergabe von Konturen aufgebaut. Da die Aktoren ihre optischen Eigenschaften verändern, haben die Displays damit zusätzlich auch eine visuelle, monochrome Funktionalität.:1 Einleitung 2 Präzisierte Problemstellung 3 Stand der Technik 3.1 Haptik 3.2 Kutane Displays 3.3 Taktile Wahrnehmung als Grundlage kutaner Displays 3.3.1 Frequenzabhängigkeit der Hautwahrnehmung 3.3.2 Sensortypen der Haut 3.3.3 Zusammengesetzte Wahrnehmung und Wahrnehmbarkeitsschwellen 3.3.4 Auswahl des Aktorfunktionsprinzips 3.4 Grundlagen stimulisensitiver Hydrogele 3.4.1 Arten von Gelen 3.4.2 Thermodynamisches Gleichgewicht der Gelquellung 3.4.3 Quellkinetik: Zeitliche Beschreibung der Quellung 3.4.4 Herstellung von Hydrogelstrukturen 3.5 Erzeugung eines Temperaturprofils zur Aktorsteuerung 4 Herstellung des Aktorchips und Elementansteuerung 4.1 Trägersubstratherstellung 4.1.1 Trägersubstrat-Schichtaufbau: vereinfachtes Modell 4.1.2 Projektionsschicht 4.1.3 Herstellung einer transparenten Schicht definierter thermischer Eigenschaften 4.2 Aktorarrays auf Hydrogelbasis 4.3 Fotolithografischer Prozess 4.3.1 Belichtungseinheit 4.3.2 Lichtleistung und Uniformität 4.3.3 Fotolithografische Maske 4.3.4 Proximity-Belichtung – 1:1 Schattenprojektion 4.4 Hydrogelsynthese 4.4.1 Vernetzergehalt 4.4.2 Fotoinitiator 4.4.3 Losungsmittel- und Monomerkonzentration 4.4.4 Lösungsmittelqualitat und Temperatur 4.4.5 UV-Intensitat 4.4.6 Lithografische Hydrogelstrukturierung 4.4.7 UV-Belichtungszeit 4.4.8 Belichtungsprozess und Lichtleistung 4.4.9 Auswirkungen von Sauerstoff auf die Hydrogelstruktur 4.5 Strukturierungsgrenze 4.6 Haftvermittlung zwischen Hydrogelaktoren und Tragersubstrat 4.7 Thermische Aktorsteuerung 4.7.1 Temperatursteuerung im Quellungsgleichgewicht 4.7.2 Quellverhalten bei schneller Temperaturanderung und kurzer Quellzeit 4.8 Fertigungstechnologie fur Grosflächenmikrostrukturierung 4.8.1 Herstellung von Grosflächenmaster 4.8.2 Elastische Displayabdeckung 4.8.3 Mikrofluidische Quellmittelversorgung des Aktorchips 5 Optoelektrothermischer Controller 5.1 Konzept Warmesteuerung durch Licht 5.2 Aktorchip-Aufnahmeeinheit mit Licht-Wärme-Umwandlung 5.3 Mechanischer und optischer Aufbau 5.4 Zusatzoptik für Projektion auf 2,5 Zoll Displaydiagonale 5.5 Umlenkspiegel 5.6 Leistungsparameter der verwendeten Projektions-Systeme 5.7 Projektorcharakteristik 5.8 Setup der Thermografiekamera 5.9 Optimierung und Charakterisierung der Aktorsteuerung 5.9.1 Design-, Betriebs- und Messgrosen der thermischen Steuerung 5.9.2 Dimensionierung und Optimierung der thermischen Steuerung 5.9.3 Zeitliche und räumliche Auflösung der Aktorsteuerung 5.9.4 Optische Temperaturbestimmung durch Kontrastfunktion 6 Multimodales Display 6.1 Displayfunktionen 6.1.1 Basisaktorchip als Aktorarray mit Substrat und Abdeckung 6.1.2 Monochrome Displayfunktion 6.1.3 Ausgabe taktiler Oberflächeneigenschaften 6.1.4 Taktile Kantenhervorhebung der Kontur 6.2 Kombinierte Monochrom und Displacementfunktionalität 7 Zusammenfassung 8 Ausblick

<p>Den palliativa vården, vården i livets slutskede, är ojämnt fördelad över Sverige. Men vad beror det på? Vilka brister finns det, och hur ser situationen ut i Stockholmsregionen? Hur behandlar man dödssjuka människor, och hur är det att jobba nära döden vecka in och vecka ut? Vad innebär egentligen vård i livets slutskede, att ge vård till döende personer med en obotlig sjukdom? Möt några skötare och läkare som arbetar med patienter vid livets slut.</p>

Den palliativa vården, vården i livets slutskede, är ojämnt fördelad över Sverige. Men vad beror det på? Vilka brister finns det, och hur ser situationen ut i Stockholmsregionen? Hur behandlar man dödssjuka människor, och hur är det att jobba nära döden vecka in och vecka ut? Vad innebär egentligen vård i livets slutskede, att ge vård till döende personer med en obotlig sjukdom? Möt några skötare och läkare som arbetar med patienter vid livets slut.

Abstract I want to talk about tactile experiences, words that extend beyond touch. A full-body experience of space that begins with the senses, creating a collective understanding when everything is combined. We step in unbeknownst, activating our senses through the shapes and textures that enthral us. With our eyes, we access the dynamic of the room.  The foundation of my work is texture, so I explore the surface through it and textile is my chosen material because it allows me to do just that. By distorting, adding and pulling apart I can always get a new experience of it. In this project I work with three-dimensional patterns on the surface of the textile, and with subtle changes in volume I try to capture the light that falls on it and emphasis the texture to make the experience of it even richer.

Syftet med projektet var att utveckla ett designkoncept för Monitor. Monitor är ett hjälpmedel för personer med nedsatt hörsel eller dövblindhet som utvecklats av Pariception AB. Projektets problemställning omfattade att ta fram en design som var användarvänlig, ergonomisk, användarcentrerad och anpassad till Pariception som varumärke. Projektet omfattade utvecklingen av ett designkoncept. Projektet omfattade inte tillverkningen av en fungerande prototyp. För att ta fram ett designkoncept för Monitor genomfördes de första stegen i en generell designprocess. Designprocessens olika steg var: planering av projekt, förstudie, konceptutveckling och utvärdering. I förstudien visades att semantik, sensoriska funktioner och taktil interaktion var väsentliga faktorer för att ta fram en användarvänlig design för personer med kombinerad syn- och hörselnedsättning. Utifrån den fakta och information som samlats i förstudien formulerades produktens krav och behov i en designspecifikation. Designspecifikationen var ett styrande dokument genom projektet och användes som underlag vid konceptutvärderingen. Konceptutvecklingen resulterade i fyra designkoncept för Monitor. Koncepten visualiserades med tredimensionella skissmodeller och renderingar. Samtliga koncept uppfyllde majoriteten av de krav och behov som ställts upp i designspecifikationen, däremot var det ett av designkoncepten som i utvärderingen uppnådde kraven och behoven för Monitor till en högre grad. / The aim of the project was to develop a design concept for Monitor. Monitor is an aid developed by Pariception AB for people with impairment of hearing or deaf-blindness. The problem was that the design concept had to be user friendly, ergonomic, human centered and adapted to Pariception as a trademark. The project involved the development of a design concept. It did not involve the production of a working prototype. To create a design concept for Monitor, the first stages in the general design process was performed. The stages in the design process were: planning, pilot study, concept development and evaluations. The pilot study showed that semantics, sensory functions and tactile interaction were the most essential factors in the development of a user-friendly design for people with a combined impairment of hearing and sight. Based on the facts and information that was discovered in the pilot study, a design specification containing requirements and needs for Monitor were created. The design specification was a governing document during the project and was the foundation of the evolution of the design concepts. The stage for concept development resulted in four design concepts for Monitor. The concepts were visualized by three-dimensional sketches and renderings. All concepts met the majority of the requirements and needs for Monitor. However, one of the design concepts was proved in the evaluations to be the most suitable for Monitor.

Min teori är att en av förklaringarna till naturens positiva inverkan på oss ligger i att naturen är lättläst för oss när vi avkodar vår omgivning. I naturen finns det matematiska mönster som återkommer och upprepar sig. Fibonaccis talserie, Gyllene snittet, Fyllotaxisspiralen och framförallt fraktaler. De här mönstren hjälper oss att registrera och ta in information från det vi ser i vår omvärld för att förstå den men också för att avgöra om det finns några faror eller om vi är på en trygg plats.   Inom forskning där försökspersonernas ögonrörelser studerades fann man att vi automatiskt fäster blicken vid mönster med den fraktala dimensionen 1,3 - 1,5. Vidare försök visade att testpersonerna blev som mest avslappnade när de fick se bilder med ett D-värde inom det spannet. Ytterligare stöd för växters hälsofrämjande inverkan fann jag i en rapport från ett försök där testpersonerna fick vidröra olika material med förbundna ögon. Man ville mäta både psykiska och fysiska reaktioner. Testpersonerna fick dels skatta sina upplevelser utifrån 10 par motsatsord och dels mättes deras syremättnad i blodet och det cerebrala blodflödet. Den psykologiska delen av försöket gav ett neutralt resultat men de fysiska mätvärdena indikerade att försökspersonerna blev stressade av att vidröra metall och blev mer avslappnade när de vidrörde levande växtmaterial i form av ett blad. Slutsatsen blev att fysisk kontakt med växtmaterial kan ha en lugnande effekt, trots att försökspersonen inte vet att det är växtmaterial den vidrör.   Genom att föra in dessa mönster i bostadsgården skulle den bli mer hälsofrämjande för den urbana människan. Eftersom örtskiktet idag är underrepresenterat i dessa bostadsområden har jag valt att lägga fokus på perenner som skulle lyfta in de fraktala och matematiska mönstren i den miljön. / My theory is that one of the explanations for the nature's positive impact on us is that nature is easy to read when we decode our surroundings. In nature there are mathematical patterns that recur and repeat themselves like the Fibonacci numbers, Golden Ratio, Phyllotaxis spiral and especially fractals. These patterns help us to record and take in information from what we see in our surroundings to understand it but also to determine if there is something scary or if we are in a safe place.   In research where they investigated the subjects’ eye movements it was found that we automatically attach our gaze at pattern of the fractal dimension 1.3 – 1.5. Further experiments showed that the test subjects where the most relaxed when they saw pictures with a dimension value within that range. I found additional support for plant health effects in a report from an experiment in which test subjects touched different materials blindfolded. The research team wanted to measure both psychological and physical reactions. The test subjects were instructed to value their experiences based on 10 pairs of word opposites and additionally their oxygen saturation in the blood and the cerebral blood flow were monitored. The psychological part of the trail gave a neutral result, but the physical measurements indicated that the subjects were stressed by touching metal and were more relaxed when they touched living plant material (a fresh leaf). The conclusion was that physical contact with plant material can have a calming effect, even though the subject does not know it is plant material it touches.   By bringing in these patterns to apartment house courtyards they would become more health promoting for the urban human. Since the herbal layer is underrepresented in these areas today, I have chosen to focus on perennials that would bring in the fractal and mathematical patterns in this environment.

Behovet av nya och skonsamma material blir allt större inom textilbranschen. Samtidigt råder en överkapacitet inom pappersindustrin till följd av att traditionell tryckt media ersätts med digitala alternativ. I Japan har nya användningsområden för papper tagits fram, i form av pappersgarn för användning inom textil. Forskning inom området är i ett tidigt skede, därför finns inte så mycket information om pappersgarnets egenskaper som är av stor betydelse vid produktutveckling. Redan i designstadiet av ett klädesplagg är det viktigt att beakta vilka egenskaper som konsumenter söker, för att säkerställa att det säljer och att konsumenten blir nöjd vid användning. En utav de mest väsentliga faktorerna som påverkar ett köpbeslut av ett klädesplagg är materialets taktila komfort eller känsla. Utifrån denna vetskap riktas studien åt att undersöka pappersgarnets taktila egenskaper genom en jämförelse med två av de vanligaste cellulosabaserade materialen på marknaden idag; bomull och viskos. I studien undersöks egenskaper av respektive material, stickade med en vanligt förekommande bindning, slätstickning. Syftet är att bedöma huruvida garn tillverkat av papper utifrån taktil komfort, kan vara ett alternativ till konventionella garn av bomull och viskos. En metod som heter Kawabata Evaluation System for Fabrics (KES) har använts för att testa de mekaniska egenskaperna hos trikå av papper, bomull och viskos. Dessa värden har sedan jämförts och analyserats för att kunna dra slutsatser om respektive materials taktila komfort. I KES metoden ingår ett antal tester; dragprov, skjuvning, böjning, kompression, luftgenomsläpplighet, ytegenskaper så som friktion och ytojämnheter, samt termiska egenskaper så som värmeöverförings-, energiförbruknings- och värmeledningsförmåga. Utöver KES har även vattenabsorptions- och vattenavgivningstester utförts för de tre materialen, parametrar som också har stor betydelse för textila materials taktila komfort. För att ytterligare kunna dra slutsatser kring pappersgarnets egenskaper i relation till bomull och viskos, har de stickade materialen samt garnen fotograferats med ett Scanning Electron Microscope (SEM). För att utmana teorin som används vid tolkning av KES i de mekaniska egenskaperna gjordes en undersökning med testgrupp för att se hur väl KES korrelerar med verkliga människors subjektiva uppfattning om känsel. Resultat av mekaniska egenskaper visar att papperstrikå gör mer motstånd än bomulls- och viskostrikå vid dragprov, skjuvning, böjning och kompression, vilket även gäller för respektive garn i enskilda garntester för dragprov, böjning och kompression. Detta tyder på att papper är ett styvare material än bomull och viskos. Pappers termiska egenskaper visar liknande tendenser som viskos; högre värmeledningsförmåga och därför något sämre värmeisoleringsförmåga jämfört med bomull. Detta tyder på att papper, likt viskos, upplevs som ett svalt/svalkande material. Resultaten från vattenabsorptionstestet visar att papper absorberar i takt med bomull, vilket visades vara mindre än för viskos. Vattenavgivningstestet visade att papper torkade snabbare än bomull men något långsammare än viskos. Detta tyder på att papper har en jämförelsevis bra vattenabsorbering och wickingförmåga, vilket är viktigt för känseln då materialet upplevs torrt, vid snabb fuktabsorption. Slutsatser som kan dras utifrån detta, är att pappers mekaniska egenskaper uppfyller de krav som ställs på material i modeplagg. Resultat ifrån testgrupp visar dock att i jämförelse med bomull och viskos som är mjuka och lena material upplevs papper vara strävt och obekvämt. Slutsatser som dras utifrån detta är att papper kan behöva bearbetas för att ge en mjukare känsla och därmed tilltala den bredare målgruppen. Däremot, var intresset stort för detta nya material både miljö- och utseendemässigt, vilket ansågs kompensera för materialets strävhet i ett modeplagg.