Previous research has been conducted to try to explain the relationship between stress and focus for the use of different platforms for work communication. On the other hand, during a pandemic there is a lot that separates everyday life from how it was before the pandemic began and working from home was not as obvious as it is today. Applications whose number of daily users has skyrocketed can also account for a perceived stress for a user - how does this affect individuals’ ability to focus on the application? A survey was created and published for two weeks using previous research that examined the links be- tween stress and focus on social media. The study was conducted by collecting data from various forums related to relevant applications, where it is discovered that stress has a weak but significant effect on distractions outside applications and on distractions within applications. The results show that a perceived distraction outside the application can for 22% be explained by stress and within the application can for 16.6% be explained by stress. Results and the similarities between social media and platforms for work commu- nication are compared and discussed based on the presented theory and related research. / Tidigare forskning har utförts för att försöka förklara sambandet mellan stress och fokus för användandet av olika plattformar för arbetskommunikation. Däremot är det under en pandemi mycket som skiljer vardagen åt från hur det var innan pandemin började och hemmaarbete inte var en sådan självklarhet som det är i dagens läge. Applikationer som vars antal dagliga användare skjutit i höjden kan också stå för en upplevd stress för en användare- hur påverkar detta en individs förmåga att fokusera på applikationen? En enkät utformas och publicerades under två veckor med hjälp av tidigare forskning som undersökt kopplingen mellan stress och fokus för sociala medier. Undersökningen bedrivs genom att data samlas in från varierande forum tillhörande olika relevanta applikationer, där det kommer fram att stress har en svag, men signifikant påverkan på distraktioner utanför applikationen och på distraktioner inom applikationen. Resultaten visar att en upplevd distraktion utanför applikationen kan 22% förklaras av stress och inom applikationen kan 16.6% förklaras av stress. Resultaten och likheterna mellan sociala medier och plattformar för arbetskommunikation jämförs och diskuteras utifrån den presenterade teorin och relaterad forskning.

No description available.

Det faktum att grafiska formgivare behöver använda sig av medieteknik i arbetet varje dag indikerar att technostress kan påverka deras yrkesutövning. Den här uppsatsen handlar därför om i vilken grad technostress upplevs hos grafiska formgivare i mediebranschen. Uppsatsens syfte är att öka helhetsförståelsen om hur technostressen kan yttra sig i förhållande till denna yrkesgrupps kommunikation samt produktion genom användande av medieteknik. För att klargöra vad det är som stressar grafiska formgivare kommer studien att diskutera vilka olika stressfaktorer som kan upplevas vid användning av deras medieteknik. De olika stressfaktorer som kan uppstå genom användning vid medieteknik kallas för techno creators. Studien avser därför att synliggöra vilka techno creators som kan förekomma/upplevas mest i deras produktionsprocess. Genom kvalitativa intervjuer tillsammans med fem grafiska formgivare i Malmö har studien genomförts med en induktiv ansats. Empirin samt teorin har analyserats med varandra varpå frågeställningarna besvaras i slutsatsen. Studien tyder på att två av fem techno creators upplevs hos fem formgivare i Malmö. / The fact that graphic designers need to use mediatechnology in their everyday work indicates that technostress can affect their professional practice. This study therefore aims how much technostress is experienced by graphic designers in the mediaindustry. The purpose of this thesis is to increase the overall understanding of how the technostress expresses itself through their communication and producing when they use their mediatechnology.To clarify what stresses graphic designers, the study will discuss which different stressfactor that can occur when they use their mediatechnology. The various stressors that can arise through mediatechnology is called techno creators. The study therefore intends to aim which techno creator that can occur or are the most experienced in their workprocess.Through qualitative interviews with five graphic designers in Malmö, the study has been conducted with an inductive approach. The empire and the theory have been analyzed with each other, and the research question has been answered in the result. The study points out that two out of five techno creators are experienced by five designers in Malmö.

Bakgrunden till denna studie bygger på vårt intresse för arbetet med rekrytering och dendigitala teknikutvecklingen som följt vår generation födda på 1990-talet fram till där vi äridag. Studiens syfte grundar sig därför i att få en djupare förståelse för hur digitaliseringenoch den digitala tekniken påverkar yrkesverksamma inom rekrytering. Studien tar avstamp iden tid där digitaliseringen av samhället har nått den nivån där teknologin både medför storafördelar men även nackdelar i hur människan implementeras och anpassas till de digitalaverktygen i arbetet. Digitaliseringen har påverkat samhället dramatiskt vad gäller tillgångenpå information och har således inneburit en stor omställning för organisationer, arbete ochindivider. Digitaliseringen liknas ofta med en tsunami och den nya tekniken medför att närahälften av alla arbetsuppgifter kommer att tas över av tekniska system och automation denärmaste 20 åren vilket innebär en stor omställning för individer och organisationer. Studien använder sig av kvalitativa intervjuer med åtta olika rekryterare från två olikasektorer. Forskningsansatsen är kvalitativ och vi vill försöka skapa en förståelse för hur det äratt arbeta mitt i det digitalt omfattande rekryteringsyrket. Studiens teoretiska referensrambygger främst på Karasek och Theorells traditionella krav-, kontroll- och stödmodell därbegreppen krav, kontroll och stöd används för att undersöka hur rekryterare påverkas avdigitaliseringen. Till detta adderas det mer moderna begreppet Technostress som kretsar kringhur teknik och tekniska system kan utlösa stress i arbetet. Studien försöker även fånga in dentrend som sker inom flera sektorer där historiens vingslag från Taylorismen återkommer iform av digital Taylorism där automation, övervakning, effektivisering och kraftiguppdelning av arbetsuppgifter skapar ensamma och tråkiga arbeten. Resultatet av studienvisar bland annat på att rekryterar ställs inför allt högre krav på arbetstakt och tillgänglighetgenom digitaliseringen. Den digitala tekniken frigör tid och effektiviserar arbetet men densparade tiden resulterar i fler arbetsuppgifter. Vidare framgår det att väl fungerande IT-stödoch stöd från kollegor avhjälper dem och trots att arbetet har blivit mer effektiviserat ochuppdelat finns det flera fördelar med digitaliseringen av rekryteringsprocessen. Resultatetpåvisar att en avsaknad av mänsklig kontakt och möjligheten att träffas ansikte-mot-ansikteupplevs som en av de mer negativa sidorna med den digitala tekniken.

Under de senaste åren har distansarbete, mycket tack vare Covid-19-pandemin, blivit ett högaktuellt arbetssätt. Distansarbete skapar nya möjligheter samt nya utmaningar i arbetslivet och kan av många upplevas effektivt och smidigt ur ett rent produktivitetsperspektiv. Det finns motstridig information angående distansarbete, då många individer uppgav att de ville fortsätta med distansarbete efter pandemin, samtidigt som andelen distansarbetare stadigt har sjunkit efter pandemins slut. En potentiell negativ aspekt av distansarbete är att det riskerar att minska mängden arbetsrelaterade sociala utbyten för individen, vilket kan vara problematiskt då dessa sociala utbyten är viktiga för individens sociala välbefinnande. Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för hur anställda upplever sitt sociala välbefinnande i relation till distansarbete och tillgång till organisatoriskt stöd gällande teknisk support. Studien har antagit ett socialpsykologiskt angreppssätt och använt sig av de teoretiska utgångspunkterna socialt välbefinnande och teknostress. Tio respondenter deltog i studien och intervjuades genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer transkriberades sedan och tematiserades därefter. Resultatet visade att det fanns positiva och negativa aspekter av distansarbete relaterat till socialt välbefinnande. Respondenternas ställningstagande visade tydligt på att varken distansarbete eller arbete på plats var att föredra som arbetssätt utan att en blandning av båda var det bästa alternativet. Vidare visade resultatet att vissa aspekter ur det sociala välbefinnandet fungerade bättre genom distansarbete och vissa aspekter var svåra att uppnå genom enbart distansarbete. / In recent years remote work has become a highly relevant way of working, largely due to the Covid-19 pandemic. Remote work creates new opportunities as well as new challenges in the workplace and can be perceived by many as efficient and smooth from a pure productivity perspective. There is conflicting information regarding remote work, as many individuals indicated that they would like to continue remote work after the pandemic, while the percentage of remote workers has steadily decreased after the end of the pandemic. One potential negative aspect of remote work is that it risks reducing the amount of work-related social exchanges for the individual, which can be problematic as these social exchanges are important for the individual's social well-being. The purpose of the study is to create a deeper understanding of how employees experience their social well-being in relation to remote work and access to organizational support regarding technical support. The study has adopted a social psychological approach and used the theoretical perspectives of social well-being and techno-stress. Ten respondents participated in the study and were interviewed through qualitative semi-structured interviews. These interviews were then transcribed and themed accordingly. The result showed that there were positive and negative aspects of remote work related to social well-being. The respondents' position clearly showed that neither remote work nor on-site work was preferred as a way of working, but that a mix of both was the best option. Furthermore, the results showed that some aspects of social well-being worked better through remote work and some aspects were difficult to achieve through remote work alone.

The increasing prevalence of remote/virtual work arrangements, facilitated by advancements in technology, necessitates a deep understanding of the unique dynamics involved in managing remote teams. This master's thesis explored the role of leadership within remote/virtual working setups in the Information Technology industry in Europe. Specifically, it focused on the experiences, challenges, and perceptions of remote leaders. A quantitative survey was conducted to collect data, assessing elements such as the frequency and effectiveness of communication, satisfaction with team productivity, the difficulties of collaboration, anxiety in remote settings, and the perceived utility of project management software and collaboration tools.The research findings challenged certain preconceived notions. The study found no significant correlation between the frequency of remote work and the difficulty of conflict resolution, thereby challenging prior assumptions. However, a moderate positive correlation was observed between the difficulty of conflict resolution and communication, emphasizing the critical role of effective communication. Surprisingly, only a weak correlation was found between the perceived effectiveness of Project Management Software and team productivity satisfaction. While these findings offered valuable insights into the dynamics of remote/virtual teams, they had to be interpreted cautiously due to limitations such as sample size and diversity, as well as the non-causal nature of the study design. Nevertheless, these findings contribute to the evolving understanding of effective leadership within remote/virtual work settings—an aspect of the IT industry that had been becoming increasingly essential.

No description available.

Il primo studio si focalizza sul diverso impatto di due categorie di strategie di Information Technologies coping sui livelli di ‘esaurimento lavorativo’ dei dipendenti (i.e, work exhaustion). Premesso un legame tra la percezione di due techno-stressors (techno-invasion e techno-overload) e l’accusare stress e problemi relativi all’equilibrio casa-lavoro (work-family conflict), si è proceduto tramite un sistema di equazioni strutturali e path analysis a valultare quanto significativamente diversi fossero i livelli di esaurimento lavorativo per i soggetti che utilizzassero strategie diverse per far fronte alle problematiche in esame. Il secondo studio sviluppa l’ipotesi di un effetto moderatore esercitato (sia singolarmente che in interazione reciproca) da bassi livelli di competizione tra gli impiegati ed alti livelli di ‘buona’ leadership sulla precezione del tecnostress sul lavoro. Si sono anche studiate le ricadute sul benessere dei dipendenti derivanti da un clima lavorativo percepito come altamente competitivo. Il terzo studio si propone di dimostrare statisticamente che il costrutto del distress (stress negativo) e quello dell’eustress (stress positivo) siano variabili profondamente diverse con i propri antecedenti e le conseguenze. Si dimostra quindi che non siano costrutti opposti o statisticamente ‘reciproci’. Il tutto è testato tramite tecniche di Structural Equation Modeling ed inquadrato all’interno del frame teorico del modello delle Job Demands – Resources. / This thesis will go through three empirical studies conducted in the past three years. The first study aims at deepening our understanding on how different technology-related stressors indirectly create negative outcomes. I specifically focus on work exhaustion as outcome because it has been demonstrated that it is a key detrimental state for employees’ wellbeing. Focusing on this outcome, I propose a model that explains how adaptive and maladaptive coping strategies influence it, and how they are indirectly informed by key technostress creators, namely techno-invasion and techno-overload. The second study will take in exam the action of two hypothetical technostress moderators: leadership climate and perceived competition on the job. Two distinct moderation effects techniques are tested using SPSS AMOS. The third study aims to statistically separate eustress construct (positive stress) from distress one (negative stress) since both concept are actually considered to be on the same continuum of the general stress measurement.

Submitted by Noeme Timbo (noeme.timbo@metodista.br) on 2017-02-17T17:10:36Z No. of bitstreams: 1 LuizCMLoyola.pdf: 1322945 bytes, checksum: 801dee48f2d311ca169c324ec1849180 (MD5) / Made available in DSpace on 2017-02-17T17:10:36Z (GMT). No. of bitstreams: 1 LuizCMLoyola.pdf: 1322945 bytes, checksum: 801dee48f2d311ca169c324ec1849180 (MD5) Previous issue date: 2016-12-09 / The major concern of organizations today is to improve the productivity of their employees and the use of information technology has a notorious role for this goal to be achieved. Excessive use of information technologies can make the employee feel stressed and thus compromise their results and consequently the objectives of the organization. Stress resulting from the excessive use of technology is known as technosurgery, which can significantly affect several factors of the organization, among them the perceived productivity of the technologies by the collaborators. Some aspects can be considered as inhibitors of the tecnoestresse, as, for example, the resilience, extrinsic motivation and dependence of the technology for the accomplishment of the tasks. This study examined how these characteristics influence the stress of information overload and the invasion of privacy over the perceived productivity of information technology. Through a quantitative approach, the data were collected through a research instrument with the answers of 354 questionnaires. It is concluded that individual resilience negatively influences technoinvasion, which, in turn, negatively influences IT productivity and that IT dependence to perform tasks positively influences techno-load such as technoinvasion. / A grande preocupação das organizações hoje é melhorar a produtividade de seus colaboradores e o uso das tecnologias da informação tem um notório papel para que esse objetivo seja alcançado. O uso excessivo das tecnologias de informação podem fazer com que o colaborador se sinta estressado e, assim, compromenta seus resultados e consequentemente os objetivos da organização. O estresse resultante do uso excessivo da tecnologia é conhecido como tecnoestresse. Tecnosobrecarga e tecnoinvasão são criadores de estresse e pode afetar de maneira considerável vários fatores da organização, entre eles a produtividade percebida das tecnologias pelos colaboradores. Alguns aspectos podem ser considerados como inibidores do tecnoestresse, como, por exemplo, a resiliência, motivação extrínseca e dependência da tecnologia para a realização das tarefas. Este estudo analisou como essas características influenciam o estresse da sobrecarga de informações e a invasão de privacidade sobre a produtividade percebida da tecnologia da informação. Através de uma abordagem quantitativa, os dados foram coletados por meio de um instrumento de pesquisa com obtenção das respostas de 354 questionários. Conclui-se que a resiliência individual influencia negativamente a tecnoinvasão que, por sua vez, influencia negativamente a produtividade da TI e que a dependência de TI para a realização das tarefas influencia positivamente a tecnosobrecarga como a tecnoinvasão

Implementering av digitala vårdlösningar har en stor betydelse för samhället men anses också vara en stor utmaning för vårdpersonalen. Syftet med studien är att undersöka eventuella användarbarhetsproblem och teknikstress som kan upplevas bland vårdpersonalen i Arvika och Eda kommun då SecureMailbox ersätter deras nuvarande meddelandetjänst faxen. Ytterligare ett syfte är att samla in rekommendationer utifrån vårdpersonalens upplevelse av systemet. Uppsatsens undersökningsfrågor är således Hur lätt upplever användarna att det var att börja använda systemet?, Vilka är användbarhetsproblemen som finns i SecureMailbox? samt När vårdpersonalen använder gränssnittet, när och var uppstår eventuell teknikstress? Uppsatsens teoretiska referensram är baserad på tidigare studier och litteratur vilka behandlar informations- och kommunikationsteknik i samband med e-hälsa, användbarhet i relation till digitala lösningar inom vården och teknikstress kopplat till detta. Det empiriska materialet har framställts genom användbarhetstester. Även andra metoder, såsom enkät, bakgrundsenkät, observation, intervju, tänka högt och pilottest har använts. De empiriska källorna utgjordes av vårdpersonal som berörs av ersättandet av faxen genom SecureMailbox i Arvika och Eda kommun. I studiens slutsats har det framkommit att upplevelsen av systemets användbarhet är överlag positiv men att identifierade problem gör att vårdpersonalen inte klarade att utföra några av de tilldelade uppgifterna. Utöver detta visar studien att teknikstress uppstod när vårdpersonalen saknade tillräckligt med kunskap för att utföra sina uppgifter. / Implementation of digital healthcare solutions is of great importance in society, but is also considered a major challenge for healthcare professionals. The purpose of the study is to investigate usability problems and technology stress that can be experienced by the healthcare professionals in Arvika and Eda municipality as SecureMailbox replaces their current messaging service, the fax. An additional purpose is to collect recommendations based on the experience of the healthcare professionals of the system. The research questions in this bachelor thesis are thus: How easy do users feel that it was to start using the system?, What are the usability problems found in SecureMailbox? as well as When the healthcare staff uses the interface. when and where does the technology stress occur?. The thesis’s theoretical frame of reference is based on previous studies and literature dealing with information and communication technology in connection with e-health, also usefulness in relation to digital solutions in healthcare and technology stress linked to this is presented. The empirical material has been produced through usability tests. Other methods, such as survey, background questionnaire, observation, interview, think aloud and pilot test have been used. The empirical sources consisted of healthcare personnel who are affected by the replacement of the fax through SecureMailbox in Arvika and Eda municipality. The study's conclusion is that the experience of usability is generally positive but that problems identified in this study are the cause for the health care professionals not being able to perform some of the assigned tasks. In addition, the study shows that technostress occurred when the healthcare professionals lacked sufficient knowledge to carry out their tasks.