Bakgrund: Fosterrörelserna ses som ett friskhetstecken. Fostrets rörelser ändrar karaktär under graviditeten, men det är en myt att de ofta blir svagare i slutet av graviditeten. Minskade fosterrörelser är ett viktigt kliniskt tecken som kan föregå intrauterin fosterdöd (IUFD). Kvinnan tar telefonkontakt när hon är orolig då hon upplever ett ändrat rörelsemönster. Socialstyrelsens nya riktlinjer finns till för korrekt handläggning, undersökning utan fördröjning kan förebygga livshotande tillstånd hos fostret. Syftet var att beskriva barnmorskors erfarenheter av telefonrådgivning till gravida som kontaktar förlossningsavdelningen gällande minskade fosterrörelser.Design: Studien har utgått ifrån en kvalitativ design med deskriptiv ansats. Datainsamlingen utfördes med semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Deltagare och omgivning: Tio barnmorskor som arbetade vid en förlossningsavdelning i norra Sverige.Resultat: I studien framkom två huvudkategorier, försöka bemöta oron samt komma till ett beslut och sju kategorier. Barnmorskorna är medvetna om vilka riskfaktorer som föreligger för minskade fosterrörelser och IUFD samt kring andra faktorer som kan ha betydelse för fosterrörelserna. Barnmorskorna ger “handgripliga” råd till kvinnan innan hon återkommer och i vissa fall erbjuds undersökning direkt. Telefonrådgivning förekommer dagligen och barnmorskorna belyser vikten av att vara lyhörd och ta kvinnans oro på allvar. Det ses som svårt att bedöma fostrets välmående över telefonen. Kommunikationen och erfarenhetsutbyte mellan kollegor anses värdefullt, men det upplevs även som en svårighet att ta del av nya riktlinjer på kliniken. Slutsats: Telefonrådgivningen är en komplex uppgift där en korrekt handläggning som grundar sig på evidens är avgörande för fostrets överlevnad. Riktlinjer och PM måste utformas för att barnmorskorna ska kunna handlägga minskade fosterrörelser på likartat sätt. Kliniska implikationer: Gravida kvinnor bör få information om fosterrörelser på mödravården för att öka medvetenheten. Ett nationellt utformat PM för rådgivning vid minskade fosterrörelser bör upprättas för kvinnors lika vård på lika villkor. Ökad medvetenhet hos vårdgivare om att undvika avvaktande råd då dessa saknar evidens. Nyckelord: Barnmorska, minskade fosterrörelser, IUFD, telefonrådgivning, rådgivning

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) sjukdom är ett växande problem världen över och kommer i framtiden att ställa primärvården inför utmaningar att kunna möta komplexa vårdbehov från den här patientgruppen. KOL innebär begränsningar i det dagliga livet och ger känslor av beroende vilket gör att många patienter är i behov av kontakt med primärvårdens vårdcentraler. Försämrad andning (exacerbation) är ofta anledning till att en patient med KOL ringer till vårdcentralen. Sjuksköterskan i telefonrådgivningen ställs inför utmaningar att kunna bedöma patientens försämrade andning. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter att i telefonrådgivning på vårdcentralen bedöma andningsförsämring hos patienter med KOL och besluta om vidare åtgärd.  Metod: En kvalitativ studie har genomförts med individuella semistrukturerade intervjuer där elva sjuksköterskor som arbetar med telefonrådgivning på vårdcentral deltog. En kvalitativ innehållsanalys användes för analys av intervjutexterna  Resultat: Hur sjuksköterskorna erfor bedömningen av patienternas försämrade andning utmynnade i fyra huvudkategorier med tio underkategorier samt ett övergripande tema: Att utan sin kliniska blick bedöma andningsförsämring vid KOL innebär utmaningen att värdera patientens aktuella symtom, i förhållande till tidigare och ta beslut om åtgärd.  Slutsats: Ett centralt fynd i den här studien är att det finns utmaningar i telefonrådgivning för att bedöma andningssvårigheter hos patienter med KOL. Avsaknaden av den kliniska blicken i telefonrådgivning ställer krav på kompetens och kommunikativa färdigheter hos sjuksköterskan. Samtidigt finns det möjlighet att hitta stöd för sin bedömning i formella beslutstöd och kollegor för att möjliggöra ett adekvat beslutsfattande / Background: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is a growing problem worldwide and will in the future pose primary care challenges to be able to meet complex care needs from this patient group. COPD means limitations in daily life and feelings of dependence, which means that many patients need contact with primary health care. Respiratory impairment (exacerbation) is often the reason why patients with COPD call the health care center. The nurse in the telephone counseling is faced with challenges to be able to assess the patient's respiratory impairment. Aim: To describe nurses' experiences of assessing respiratory impairment in patients with COPD in telephone counseling at the health care center and make further decision.Method: A study employed qualitative design using individual semi-structured interviews as data collection method with participation of eleven nurses working with telephone counseling at health care centers. A qualitative content analysis was used to analyze the interviews.Results: The way the nurses experienced the assessment of patients' respiratory impairment was revealed in terms of four main categories, ten subcategories and grasped by one overarching theme: Without visual contact, assessing respiratory impairment in patients with COPD presents a challenge to value the patient´s current symptoms, in relation to the past, and make decision. Conclusion: One core finding of this study is that there are challenges and difficulties in telephone counseling to assess respiratory impairment in patients with COPD. The lack of visual contact with the patients in telephone counseling places demands on the nurse's competence and communication skills. At the same time, nurses receive support for their assessment in decision-making tools and by colleagues.

Bakgrund: Telefonrådgivning har använts som kommunikationssätt sedan 30-talet inom sjukvården. I nutid är telefonrådgivning ett väl etablerat och beprövat kommunikationsalternativ som brukas runt om i Sverige. Dock belyser forskning telefonrådgivning som en komplex arbetsuppgift. Inom oftalmologi finns det vidare sparsam forskning kring just ögonsjuksköterskans uppfattning av telefonrådgivning.  Syfte: Syftet var att undersöka ögonsjuksköterskans uppfattning av telefonrådgivning på ögonmottagning.  Metod: Metoden som användes var av kvalitativ design med en fenomenografisk ansats. Åtta ögonsjuksköterskor från södra Sverige som arbetade på ögonmottagning intervjuades enskilt. En fenomenografisk analysmetod valdes att användas för analysering av data.  Resultat: Analysen resulterade i tre beskrivningskategorier: (1) Relationens betydelse mellan ögonsjuksköterska och patient, (2) Aspekter som begränsar och underlättar bedömningen mellan ögonsjuksköterska och patient samt (3) Betydelsen av kunskap, stöd och erfarenhet för ögonsjuksköterskan. Slutsats: Det framkom olika begränsande och underlättande aspekter som påverkar bedömningen och mötet med patienten. Ögonsjuksköterskan uppfattade relationen med patienten som en central del i arbetet med telefonrådgivning. Likaså uppfattades stöd i olika former samt kunskapsutveckling och erfarenhet kring området som betydelsefullt. Resultatet visar, likt tidigare forskning, att telefonrådgivning är en mycket komplex arbetsuppgift. / Background: Telephone counseling has been used as a means of communication since the 1930s in healthcare. Today, telephone counseling is a well-established and proven communication alternative that is used around Sweden. However, research highlights telephone counseling as a complex task. In ophthalmology, there is also sparse research on the ophthalmic nurse´s perception of telephone counseling. Aim: The purpose was to investigate the ophthalmic nurse conception of telephone counseling at an eye clinic.Method: The method used was of qualitative design with a phenomenographic approach. Eight ophthalmic nurse´s from southern Sweden who worked at the eye clinic were interviewed individually. A phenomenographic analysis method was chosen to be used for data analysis. Results: The analysis resulted in three descriptive categories: (1) The importance of the relationship between the ophthalmic nurse and the patient, (2) Aspects that limit and facilitate the assessment between the ophthalmic nurse and the patient and (3) The importance of knowledge, support and experience for the ophthalmic nurse. Conclusion: Various limiting and facilitating aspects emerged that affect the assessment and the meeting with the patient. The ophthalmic nurse perceived the relationship with the patient as a central part of the work with telephone counseling. Likewise, support in various forms as well as knowledge development and experience in the area were perceived as significant. The results show, like previous research, that telephone counseling is a very complex task.

Bakgrund  Telefonrådgivning är idag en viktig del i primärvårdens verksamhet. Det är ett utmanande arbete där det inte går att se eller undersöka patienten. Forskning kring telefonrådgivning riktad till äldre patienter är skral och fokuserar inte på sjuksköterskans perspektiv. Detta examensarbete kan bidra med ökad förståelse kring sjuksköterskors upplevelser av att ge telefonrådgivning till äldre patienter och kan i förlängningen utgöra del i underlag vid förbättringsarbete i arbetssättet inom primärvårdens telefonrådgivning.  Syfte  Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ge telefonrådgivning till äldre patienter inom primärvården.  Metod  Studien genomfördes som en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med induktiv ansats.  Resultat  Resultatet visar att det kunde råda utmaningar vid telefonrådgivningen i form av samtal via tredje part, faktorer kopplade till åldrandet och motstånd hos patienten. Resultatet visade också att det ses som positivt att arbeta med telefonrådgivning, att det finns gott stöd och samarbete med kollegor samt vilka förutsättningar sjuksköterskan upplever behövs för att kunna erbjuda god telefonrådgivning till äldre patienter.  Slutsats  Att ge telefonrådgivning till äldre patienter kan vara ett svårt och utmanande arbete. Det är ett självständigt arbete men med hjälp av olika stöd kan sjuksköterskor med olika lång erfarenhet behärska telefonrådgivning inom primärvården. / Background  Telephone counseling is an important part in the work of the primary care. It is a challenging work as it is not possible to see or examine the patient. Research on telephone counseling concerning the elderly patients is poor and does not focus on the nurse´s perspective. This thesis could contribute to an increased understanding concerning nurses´ experiences of giving telephone counseling to the elderly patients and could contribute to improvements in the way of work with telephone counseling in the primary care.  Aim  The aim was to describe the nurses´ experiences of giving telephone counseling to elderly patients in the primary care.  Method  The study was conducted as a qualitative semi-structured interview study with an inductive approach.  Results  The results show that there could be challenges with telephone counseling regarding calls via third parties, factors linked to aging and resistance from the patient. The results also shows that it is considered a positive thing to work with telephone counseling, there are plenty of support functions and cooperation amongst the colleagues and what conditions are essential to give a good telephone counseling to elderly patients.  Conclusion  Providing telephone counseling to the elderly patients can be difficult and challenging work. It is an independent work, but with the help of various supports, nurses with varying years of experience can manage telephone counseling in the primary care.

Bakgrund: Inom primärvården är det vanligt att kontakten med den vårdsökande sker genom telefonrådgivningen. Möjligheten för fysiska möten minskar där sjuksköterskor behöver agera vårdande under andra förutsättningar än dem som de tidigare varit vana vid. Detta ställer krav på sjuksköterskornas kompetens och förhållningssätt för att ett vårdande ska främjas inom telefonrådgivningens särskilda förhållanden. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskors handlingar för att verka vårdande inom primärvårdens telefonrådgivning. Metod: En kritisk incident teknik (KIT) har använts som metod tillsammans med en kvalitativ ansats för att besvara syftet. Tjugo sjuksköterskor som arbetar med telefonrådgivning deltog i denna studien. Resultat: Från analysprocessen framkom ett huvudområde: Handlingar för att verka vårdande inom primärvårdens telefonrådgivning. Huvudområdet byggdes upp av fem kategorier; Förståelse av innebörden (Lyssna, Förstå),Bättre förutsättningar (Anpassningar, Ge tid, Skapa trygghet, Visa respekt, Skapa förtroende), Trygga beslut (Vara trygg, Få återkoppling, Tänka framåt, Ta besluten), Hanterade hinder och motgångar (Hantera egna känslor, Hantera förväntningar) och Gemensamt agerande (Förklara bedömningen, Vara överens, Främja egenansvar, Ge bekräftelse). Resultatet visar på att sjuksköterskorna använder olika handlingar utifrån vad som ska uppnås i samtalet. Konklusion: Sjuksköterskorna uppvisar kunskaper och förmågor att agera vårdande inom telefonrådgivningen. Däremot upplever flera sjuksköterskor rollen som otrygg och krävande vilket efterfrågar vidare forskning i området. / Background: In primary care, it is common for contact with the person seeking care to take place through telephone counselling. The opportunity for physical meetings decreases where nurses need to act as caring under conditions other than what they are previously used to. This places demands on the nurses' competence and approach in order for care to be promoted within the special conditions of telephone counselling. Aim: The purpose of this study is to describe nurses' actions to act as caregivers within primary care telephone counseling. Method: A critical incident technique (CIT) has been used as a method together with a qualitative approach to answer the purpose. Twenty nurses who work with telephonecounseling participated in this study. Results: From the analysis process, a main area emerged: Actions to act as caregivers within primary care's telephone consultation. The mainarea was made up of five categories; Understanding the meaning (Listen, Understand), Better conditions (Adjustments, Give time, Create security, Show respect, Create trust), Safe decisions (Be safe, Get feedback, Think ahead, Make the decisions), Managed obstacles and setbacks (Manage own feelings, Manage expectations) and Joint action (Explain the assessment, Agree, Promote personal responsibility, Give confirmation). The results show that the nurses use different actions based on what is to be achieved in the conversation. Conclusion: The nurses demonstrate knowledge and abilities to act as caregivers within telephone counseling. However, several nurses experience the role as unsafe and demanding, which calls for further research in the area.

Bakgrund: Telefonrådgivningen har en betydande roll för människor att komma i kontakt med sjukvården. Den rådgivning som ges idag har till viss del ersatt fysiska besök. Sjuksköterskans uppgift i telefonrådgivningen är att skapa relationer och kommunicera med personer som söker vård, bedöma vårdbehov och utgöra ett stöd.  Syfte: Beskriva hur föräldrar upplever sjuksköterskans stöd i samband med telefonrådgivning. Metod:  Kvalitativ metod med induktiv ansats där skriftliga frågeformulär har analyserats utifrån deltagare bestående av tolv föräldrar. Datainsamling med bekvämlighets- och ändamålsenligt urval där informanter söktes via sociala medier. Data har analyserats med konventionell innehållsanalys enligt Hsieh och Shannon. Resultat: Studien resulterade i två kategorier; “Rådgivning som var förtroendeingivande och bekräftande” och “Rådgivning som gav upphov till oro och uppgivenhet” med fem subkategorier.  Konklusion: De två främsta komponenterna i hur föräldrarna upplevde stödet från sjuksköterskan var kompetens och kommunikation. Sjuksköterskans förmedlade professionella kompetens och goda kommunikationsfärdigheter var en viktig del för att föräldrarna skulle uppleva ett bra stöd anpassat efter dem. Om kommunikationsfärdigheter ej fanns under samtalet medförde det att stödet blev bristande. Föräldrarna upplevde då att sjuksköterskan förmedlade en kompetensbrist och ej hade förmåga till att känna in situationen för att stötta och ge råd till föräldrarna efter deras behov. Nyckelord: Föräldrars upplevelser, kommunikation, omvårdnad, stöd, Telefonrådgivning. / Background: Telephone counseling have a significant role for people when they need to contact the health care. The counseling that is given today has partially replaced physical visits. The nurse´s task in telephone counseling is to make relationships and communicate with persons that seeking medical care, assess care needs and constitute a support. Aim: The aim was to describe how parents have experienced the support from a nurse in telephone counseling. Method:  A qualitative study design with inductive approach was used. Written questionnaire has been analyzed on twelve parents who participated. The data was collected through convenience and purposive sampling. The participants were sought by social media. Data was analyzed according to Hsieh and Shannon’s conventional content analysis. Results: The study has resulted in two categories; “counseling that was confidenceinspiring and confirmatory” and “counseling that gave rise to concern andresignation” with five subcategories. Conclusion: The experience of competence and communication were the main components in how the parents experienced the support from the nurse. The nurse’s mediated professional competence and communication skills have main importance for the parent's experience of good and customized support. If communication skills were not present under the telephone counseling the support was defective. It resulted in that parents experienced that the nurse was incompetent and did not have the ability to give the support and advice they needed. Keywords: Communication, nursing care, parents' experiences, support, telephone counseling.

No description available.

Bakgrund: Vårdcentralernas telefonrådgivning har under de senaste 50 åren växt fram som ett svar på utvecklingen i samhället och hälso- och sjukvården. Specialistsjuksköterskornas telefonrådgivning ställer höga krav på kompetens och bred kunskap. Syfte: Att undersöka vad som påverkar specialistsjuksköterskans upplevelse av telefonrådgivning på vårdcentral. Metod: Sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor som var verksamma på vårdcentral ombads att anonymt svara på frågor gällande upplevelser av telefonrådgivning, via en sluten grupp för sjuksköterskor på Facebook. Det inkom 95 fullständigt ifyllda svar. Samtliga informanter var kvinnor i åldrar mellan 23 och 62 år med erfarenhet av telefonrådgivning från mindre än ett år till 24 år. Resultat: Informanterna beskrev telefonrådgivningen som meningsfull och utvecklande. De mötte oftast vänliga och tacksamma patienter, men fick ibland även hantera ilska och frustration från uppringarna. Det framkom att många ärenden skulle kunna hanteras av annan yrkeskategori. Många upplevde svårigheter med kommunikationen, som när specialistsjuksköterskan inte kunde se eller förstå patienten på grund av språksvårigheter. Tekniska lösningar för att överbrygga bristen på visuell kontakt föreslogs. Samtalstiden var oftast begränsad vilket kunde upplevas stressande då specialistsjuksköterskan på kort tid och utan att se patienten, skulle fatta rätt beslut om lämplig åtgärd. Mer utbildning och handledning i telefonrådgivning efterfrågades samt fler tillfällen till konsultation med kollegor. Det framkom även förslag till förbättringar av den fysiska arbetsmiljön. Slutsats: Kommunikationen med patienter och kollegor är av stor betydelse för specialistsjuksköterskans upplevelse av telefonrådgivningen. Organisationen har möjlighet att förbättra förutsättningarna för arbetsmiljön samt erbjuda utbildning och handledning. / Background: Telephone counseling at Community health centers has emerged during the past 50 years, as a consequence of the development in society as well as within the healthcare. Nurse specialists' telephone counseling require a high level of competence in many areas of expertise. Aim: To investigate what influence the nurse specialists' experiences of telephone counseling. Method: Nurses and nurse specialists who were active at a Community health center were asked to anonymously answer a few questions through a closed Facebook-group. We received 95 complete answered questionnaires. All informants were women in ages between 23 and 62 with experiences of telephone counseling from less than a year to 24 years. Results: The informants described the telephone counseling as both meaningful and developing. Most of the time they met patients who were friendly and grateful, but sometimes they also faced anger and frustration from the ones calling. Many contacts could have been handled by someone else with less experience and formal competence. Quite a few experienced challenges in the communication, as for example when the specialist nurse could not see the person calling or when the person had difficulties with the language. Technical solutions were suggested to overcome the absence of visual contact. The time for each call was limited, which could be as a stress-factor, since the specialist nurse, in short time and without visual contact with the patient, had to make a decision on appropriate action. Further education and mentoring in telephone counseling were asked for, as well as more options to consult with colleagues. Improvements regarding the occupational health were also suggested. Conclusion: Communication with patients and colleagues is of great importance for the nurse specialist's experiences of telephone counseling. The organization has the opportunity to improve the conditions for occupational health as well as provide education and mentoring.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva rådgivningssamtalet vid centrala sjukvårdsrådgivningar. Studien har gjorts som en litteraturstudie med deskriptiv design. Studien har baserats på 12 vetenskapliga artiklar som har sökts fram via Cinahl och PubMed. Resultatet visade att rådgivningssamtalet innehöll en gemensam interaktion och bedömningsprocess, där sjuksköterskan analyserade och tolkade det objektiva och subjektiva i den vårdsökandes hälsoproblem för att nå fram till samförstånd i beslut och åtgärd. Processen skedde i ett ansiktslöst icke fysiskt vårdmöte mellan sjuksköterskan och den vårdsökande och kunde beskrivas utifrån fyra faser 1) att samla information 2) att analysera och tolka 3) att bedöma 4) att åtgärda. Sjuksköterskans möjligheter med samtalet var att skapa en bra relation och god kontakt, analysera hälsoproblemet och bedöma behov av vård och tolka den vårdsökandes känslor av upplevelsen runt symtom och situation. Sjuksköterskorna upplevde svårigheter med att ställa de rätta frågorna och att hantera känslor hos den vårdsökande. De vårdsökandes möjligheter var att bli vägledda och lotsade, hjälp att hantera oro och stöd till egen förmåga att hantera hälsoproblemet samt att bli tagen på allvar och att få vara delaktig. Att inte få respekt och bekräftelse av känslor och önskningar runt hälsoproblemet samt att bli behandlad som ett objekt var svårigheter för den vårdsökande i rådgivningssamtalet. Rådgivningssamtalets innehåll kan beskrivas som en process med fyra faser liknande vårdprocessen med en gemensam interaktion och beslutsprocess mellan sjuksköterskan och den vårdsökande för att nå fram till samförstånd i beslut och åtgärd. / The aim of the present literature studie was to describe the process of telephone nursing at the central medical care help line. Article search was performed through PubMed and Cinahl. The results showed that counseling call could be described by four phases 1) collect and disseminate information 2) analysis and interpretation 3) assessment 4)proceed. Opportunities for the nurse were to create a good relationship and good contact, analyze health problem and assess care needs and interpret the care seekers feelings of experience of the symptoms and situation. Results showed that nurses experienced difficulty in asking the right questions and to manage emotions of the care seekers. The care seekers opportunities in counseling call were to get their health assessed and guidance in managing their health problems, both practical and emotional. Not getting the respect and acknowledgment of feelings and desires around health problem were difficulties for the care seekers in the counseling call. The conclusion from this study is that the call may be described as a process with four phases similar to the care process with an interaction and decision-making with the nurse and the care seekers together to reach consensus in decision and action.

Bakgrund: Telefonsjuksköterskors arbetsuppgifter är att råda, stötta och göra bedömningar i en komplex situation. Studier har gjorts på telefonsjuksköterskors erfarenhet i telefonrådgivning men få har inkluderat observation. Syfte: Denna studie syftar till att beskriva hur telefonsjuksköterskor använder webbaserat beslutsstöd i telefonrådgivning på vårdcentral och deras erfarenheter av detta. Metod: Studien är kvalitativ med beskrivande design. Observationer och halvstrukturerade intervjuer utfördes på vårdcentral. Sex distriktssköterskor som hade arbetat minst ett år i telefonrådgivning deltog. Analys: Data från observationerna och intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Telefonsjuksköterskorna använde dataprogrammet Rådgivningsstödet Webb (RGS Webb) som en stödjande funktion vilket skapade trygghet. För stora textmassor med långa sökvägar försvårade arbetet. Faktorer som organisatorisk tidspress, avsaknad av hjälpmedel för kommunikation med patienter som talar annat språk och lång erfarenhet minskade användandet av RGS Webb.  Diskussion: Telefonsjuksköterskorna upplevde stöd i att RGS Webb gav mycket och korrekt information som kunde ges till vårdtagare. Detta ledde till säkrare bedömningar som ökade patientsäkerheten. RGS Webb upplevdes svårarbetat med mycket textmassor. Utbildning behövs inom informationsteknik eftersom sjuksköterskorna idag förväntas vara stora användare av IT. Slutsats: RGS Webb stödjer, påminner, skapar trygghet och ger ny kunskap. Svårigheter som fanns utgjorde hinder i användandet och RGS Webb användes i mindre utsträckning eller inte alls. / Background: The telephone nurse's duties are to advise, support and make assessments in a complex situation. Studies have been conducted on the telephone nurse's experience in telephone counseling, but few have included observation. Aim: This study aims at describing how telephone nurses use computer decision support system in telephone counseling at the health center and their experiences with this. Method: The study is qualitative with descriptive design. Observations and semi-structured interviews were conducted at the health center. Six district nurses who had worked for at least one year in telephone consulting participated. Analysis: The data from the observations and interviews were processed using qualitative content analysis. Result: The telephone nurse used the computer decision support system (RGS Webb) as a supportive feature, which created security. Too large text pads with long paths made work difficult. Factors such as organizational time pressure, lack of tools for communication with patients who speak other languages and long experience reduced the use of RGS Webb. Discussion: The telephone nurse found support in the fact that RGS Webb provided very accurate information that could be given to caregivers. This leads to safer assessments that increase patient safety. RGS Webb was experienced hard-working with a lot of text masses. Education is needed in information technology because nurses today are expected to be major users of IT. Conclusion: RGS Webb supports, reminds, creates security and provides new knowledge. Difficulties that existed were barriers to use and RGS Webb was used to a lesser extent or not at all.