Denna uppsats bygger på en observationsstudie. Under två veckor observerades en forskargrupp vid en av de prekliniska institutionerna vid Karolinska Institutet. Under observationen var forskargruppen med om en organisatorisk flytt till en medvetet utformad byggnad med en tänkt vision gällande ökad interaktion och samarbete. Genom att studera rummet ur ett sociologiskt perspektiv var syftet att se vad mer som kan påverka beteende utöver den rumsliga utformningen. Rummets påverkanseffekt undersöktes genom studiet av samspelet mellan rummets strategiska utformning och de observerade forskarnas beteende. Studien utgick från följande två frågeställningar: Hur tar sig visionen med Biomedicum i uttryck i den strategiska utformningen av byggnaden? samt Hur gör forskarna för att markera territorium i en ny miljö?. För att besvara frågeställningarna användes ett teoretiskt ramverk bestående av Actor-Network Theory samt Kärrholms teori om territorium och territoriella produktionsformer som kompletterades med Certeaus definitioner av strategi och taktik. Utifrån observationen kunde vi se exempel på två olika produktionsformer gällande territorium: territoriell strategi samt territoriell taktik. Den territoriella strategin kunde vi se exempel på i utformningen av Biomedicum. Regler kring användandet av rummet och rummets utformning användes för att främja målet med Biomedicum, vilket bland annat formulerats som att möjliggöra samarbete mellan forskare. Från forskarnas sida kunde vi se olika exempel på territoriell taktik. Den slutsats vi kunde dra av vårt resultat är att det inte endast är det rumsliga som påverkar. Rummet hade visserligen en stark påverkanseffekt men forskarna kunde kringgå den genom territoriell taktik.

No description available.

This [Temple] is an illegal construction, a typical case of land-grabbing. People do this to get power and earn money. This is not the right type of temple [...] 99% of the temples are constructed illegally [...]. The people don’t build houses but temples because they know that in this case no one can do anything against it and they can simultaneously earn money with it. Behind the shrine they can build their house in peace. All this happens because people are uneducated.'1 This statement by a top bureaucrat in the Bhopal administration summarises a widely felt sentiment among urban planners in India. For many bureaucrats, temples are nuisances, traffic obstructions, acts of landgrabbing, or means of political assertion that contribute to inter-religious tensions. By contrast, builders, trustees or worshippers defend temples as spaces of divine manifestation, as responding to religious needs and providing space for religious festivals and community activity. In this article, I use the case study of the establishment of a controversial goddess temple in Bhopal to shed light on a fundamental rift between two ideal-type approaches to the city – as a secular place and as religious territory. This is an abiding theme of my research on urban temples, which was undertaken in Bhopal, the capital city of the Indian state of Madhya Pradesh, over a total of twenty months between 1995 and 2001.2

No description available.

Syftet med undersökningen är att undersöka hur konflikter omskrivs i läromedel i samhällskunskap på gymnasieskolan. Via en kvalitativ läromedelsanalys av fyra läroböcker i samhällskunskap med inriktning mot gymnasieskolan undersöks hur konflikter definieras och vad som anses vara den föreliggande orsaken till konflikter utifrån en begreppsapparat taget ur fältet conflict resolution. De begrepp och förklaringar som undersöks är inkompatibilitet utifrån antingen territorium eller regeringsmakt samt mellanstatlig konflikt, statsbildningskonflikt och inbördeskrig. Resultatet visar att det existerar en skillnad gällande formuleringarna i de olika läroböckerna. Slutsatsen visar att både mellanstatlig konflikt och statsbildningskonflikt synonymiseras med konflikt medan inbördeskrig behandlas som ett eget begrepp. Vidare visar materialet med tydlighet på när en konflikt är grundad i inkompatibilitet gällande territorium. Konflikter grundade i inkompatibilitet gällande regeringsmakt saknar dock antingen en koppling eller en tydlig koppling till regeringsmakt. Slutsatsen som görs till följd av studien är att det undersökta materialet inte är konsekventa i sin beskrivning av konflikter. / The purpose of this study is to examine how conflicts are described in educational textbooks in social science for the upper secondary school. Via a qualitative textbook analysis of four educational textbooks in social science for the upper secondary school conflicts are examined by how they are defined and what is considered to be the cause for conflicts from a conceptual apparatus taken from the field of Conflict resolution. The concepts and explanations that are being examined are incompatibility of either territory or state and interstate armed conflict, state formation conflict, and intrastate conflict. The result shows a difference between the formulations in the textbooks. The conclusion shows how both interstate armed conflicts and state formation conflicts are being synonymized with conflict while intrastate armed conflicts are being treated as an own concept. Furthermore, the material shows with clarity when a conflict is sprung out of incompatibility of territory. Conflicts of state are however either missing a connection to incompatibility of state or the connection is unclear. The drawn conclusion following the study are that the material is not consistent in its description of conflicts.

No description available.

Diese Studie befasst sich mit den durch den Bergbau verursachten Umwelt- Sozial- und Territorialkonflikten in der Region Tarapacá, deren Probleme nicht nur mit den Umweltauswirkungen, sondern mit der allgemeinen Behandlung der Natur zum Zwecke des Profits und des Exports verbunden sind. Die Monographie konzentriert sich auf die Konfrontation zwischen dem Staat, den indigenen Gemeinschaften und den Bergbauunternehmen und beschreibt nuanciert die vielen Beziehungen und Verflechtungen zwischen ihnen. Im Mittelpunkt dieser Arbeit stehen die verschiedenen politischen, wirtschaftlichen, institutionellen und kulturellen Elemente im Zusammenhang mit der Entwicklung von Bergbau und ihre Folgen und Interdependenzen die in den einzelnen Kapiteln beschrieben und dargestellt werden. Im Rahmen nationaler Umweltvorschriften, die die Entwicklung des Bergbaus und anderer Tätigkeiten mit großen Auswirkungen auf die Umwelt zu regulieren versuchen, generiert der heutige ressourcenabbau bestimmte Vereinbarungen mit den lokalen Gemeinschaften die in der Nähe der Bergbaugebiete leben. Das Fehlen von Vereinbarungen kann zu Konflikten und Widerstand seitens der Gemeinschaften führen. Dadurch könnten bestimmte Bergbauprojekte mit hohen Investitionskosten gestoppt oder verzögert werden. Auf diese Weise werden Institutionen, unternehmerisches Engagement, Partizipation und Widerstand in komplexen Beziehungen miteinander verwoben. Die Arbeit integriert auch einen historischen Rahmen in Anbetracht des früheren Salpeterabbaus in der Region und der Entwicklung der Chilenischen Ressourcenpolitik des 20. Jh. mit starken Einfluss auf die nationale Vorstellung vom Bergbau als grundlegende Wirtschaftstätigkeit für die nationale Entwicklung. Sowohl werden auch die Merkmale des chilenischen Neoliberalismus und die Rolle des Bergbaus anhand einer Extraktivismus Kritik behandelt. / This study addresses the environmental, social, and territorial conflicts caused by mining in the Tarapacá region, whose problems are linked to environmental impacts and the general treatment of nature for profit and export. The study focuses on the confrontation between the state, indigenous communities, and mining companies and describes the many relationships and interconnections between them in nuanced terms. This work focuses on the various political, economic, institutional, and cultural elements associated with mining development and their consequences and interdependencies, which are described and illustrated in each chapter. In the context of national environmental regulations that seek to regulate the development of mining and other activities with significant environmental impacts, contemporary resource extraction generates certain agreements with local communities living near mining areas. The lack of agreements can lead to conflict and resistance from communities, and this could stop or delay specific mining projects with high investment costs. This way, institutions, corporate engagement, participation, and resistance become interwoven in complex relationships. The work also integrates a historical framework considering the former saltpeter mining in the region and the development of Chilean resource policies of the 20th century, with a strong influence on the national conception of mining as a fundamental economic activity for national development, discussing at large the characteristics of Chilean neoliberalism and the role of mining.

In den wissenschaftlichen Disziplinen der Mathematik, Physik, Philosophie, Geschichte und der Geografie ist der Raum sowohl als Untersuchungsgegenstand als auch als Analyseinstrument von zentralem Interesse. Er kann als soziales Phänomen und Produkt sozialer Praktiken und Handlungen gelten. Theoretische Annahmen solcher Art qualifizieren Raum als analytische Kategorie und sorgen für seine Anschlussfähigkeit an die Geschlechterdifferenzierungsforschung sowie die Gender und Queer Studies. In den Fokus gerät dabei die Interdependenz von Raum- und Geschlechterordnungen.