I detta examensarbete undersöker jag hur de två första skapelseberättelserna i Bibeln samt skapelseberättelserna i den babyloniska och kanaáneiska mytologin skildras i läromedel på 1960-, 1990- och 2000-talet. Syftet med studien var att undersöka hur skapelseskildringarna i första Mosebok skildras i läromedlen samt om de jämförs med tidigare skapelseberättelser i Främre Orienten. Studien syftade även till att se huruvida det skett förändringar i skildringen under årtiondena. I min bakgrund kommer jag först att presentera en överblick över den samhälleliga och religiösa kontexten som de människor i den dåtida främre orienten verkade i. Då detta är tillkomstområde för skapelseberättelserna i Enuma Elish, den kanaáneiska mytologin och Genesis syftar min presentation till att lättare kunna förstå hur de kan ha påverkat varandra. Metoden jag valde att använda är en komparativ kvalitativ analys av tre läromedel från 1960-talet, tre från 1990-talet och tre från 2000-talet. Resultatet har därefter presenterats i enlighet med den systematiserande undersökningsmetod jag har använt mig av. Syftet med den systematiserande undersökningen var att få en tydlig översikt över möjliga förändringar men även för att på ett enkelt sätt kunna behandla resultatet. Studiens resultat visade att läromedel på 1960-talet hade tydligare skildring och mer historiskt innehåll, medan på 1990-talet skildras den bibliska skapelsen mer som en saga med få texter om den historiska bakgrunden. Fokus i läromedel på 2000-talet låg på att skildra syftet med skapelseberättelserna mer än dess innehåll. / In this essay, I examine how the first two creation stories in the Bible and creation stories of the Babylonian and Canaanean mythology are portrayed in the teaching materials in the 1960s, 1990s and 2000s. The purpose of the study was to investigate if the creation stories in Genesis are mentioned in the school textbooks and if they are compared with earlier creation stories in the Near East. The study also aimed to see whether there have been changes in the portrayal over the decades. In my background, I will first present an overview of the social and religious context in which the people of the contemporary Near East lived in. As this is the geographical area of origin for the creation stories in the Enuma Elish, the Canaanean mythology and Genesis, the purpose of my background presentation is to make it easier to understand how they may have influenced each other. The method I chose is a comparative qualitative analysis of three teaching materials from the 1960s, three from the 1990s and three from the 2000s. The result is then presented in accordance with the systematizing research method I have used. The purpose of systematizing the survey was to get a clear overview of possible changes, but also as an easy way to process the results. The study results showed that the study materials in the 1960s had clearer depiction and more historical content, while in the 1990s the biblical creation are more described like a fairy tale, with few texts about the historical content. The focus of the study materials in the 2000s was on portraying the purpose of the creation stories over the content.

Vad som inspirerade mig till att skriva denna studie var påve Franciskus besök i Lund och Malmö den 31 oktober 2016 i samband med det gemensamma luthersk-katolska uppmärksammandet av 500 års minnet av reformationen. Syftet med min studie är att undersöka hur reformationen och den katolska kyrkan skildras i sex stycken läroböcker i religionskunskap för gymnasiet och hur skildringarna förhåller sig objektivt i enlighet med skolans läroplan. För analysen av läroböckerna har jag använt mig av en kvalitativ textanalys. Mitt förväntade resultat var att skildringen av reformationen skulle ha en lutherskt präglad syn på konflikten och dess konsekvenser och att jag skulle finna objektivitetsbrister i skildringen av reformationen. Studiens resultat styrker min hypotes då Martin Luther och den lutherska reformationen utgjorde det övervägande utrymmet i alla läroböcker förutom en samt att den katolska reformationen endast skildras i en av de sex läroböckerna. Av de undersökta läroböckerna bedöms endast en som objektiv i förhållande till läroplanen. / What inspired me to write this study was the visit of Pope Franciscus in Lund and Malmö on October 31 2016 in connection with the common Lutheran Catholic attention of the 500th anniversary of the Reformation. The purpose of my study is to investigate how the Reformation and the Catholic Church are depicted in six textbooks in religious studies for upper secondary school and how the descriptions relate objectively according to the school curriculum. For the analysis of textbooks, I have used a qualitative text analysis. My expected result was that the depiction of the Reformation would have a Lutheran distinctive view of the conflict and its consequences and that I would find objectivity deficiencies in the depiction of the Reformation. The results of the study reinforce my expectation when Martin Luther and the Lutheran Reformation constituted the predominant space in all textbooks except one, and that the Catholic Reformation is only depicted in one of the six textbooks. Of the studied textbooks, only one is assessed as objective in relation to the school curriculum.

Det här produktionsarbetet undersöker hur enligt tidigare forskning erkända differentierade strategier återfinns i  läroböcker som används i kursen Matematik 2b, en kurs där en stor andel elever får underkänt betyg. Många lärare  utgår från lärobokens uppbyggnad när de utformar sin matematikundervisning vilket lägger stor vikt vid hur läroboken  är utformad. Syftet med arbetet är därför att undersöka om läroböcker som används i kursen Matematik 2b är  utformade på ett sätt som hjälper läraren att lyckas med sitt differentierande uppdrag i det inkluderande klassrummet. Resultatet införskaffades genom en kvalitativ innehållsanalys och visade att strategierna struktur, mängdträning,  explicita instruktioner, metastrategier, vardagsmatematik och visuella representationer återfinns på flera olika sätt,  både i lärobokens förklarande text och övningsuppgifter. Slutsatsen är att läroböckerna har potential att ge läraren förutsättningar för att lyckas med differentieringsuppdraget. Dock krävs det att läraren är förtrogen både med  läroboken och elevernas olika behov för att kunna använda läroboken på ett sätt, som möter dessa behov. / This production paper examines how differentiating instructional strategies that are acknowledged by earlier research  are found in textbooks that are used in one of the upper secondary courses in math, a course that a great proportion of students fail. Many teachers base their instruction in mathematics on the textbook, which imposes great significance on how the textbook is designed. The purpose of the paper is therefore to examine if textbooks that are used in the course are designed in a way that helps the teacher to achieve with their differentiating task in the inclusive classroom. The  result was obtained through a qualitative content analysis and showed that the strategies structure, extended repetition, explicit instruction, meta strategies, everyday math and visual representations were found in a variety of ways, both in the  explanatory text and the exercises of the textbooks. The conclusion is that the textbooks have potential to provide the  teacher with prerequisites to succeed with their differentiating task. However, this requires that the teacher is  conversant with the textbook in order to be able to use it in a conscious way which addresses different student needs.

As teacher students, we have on many occasions come across and studied different textbooks for religion. The purpose of this bachelor thesis is to research how sex and gender are presented in the textbooks for the course “religion 1” in the Swedish upper secondary school. The two thesis questions are: How are sex and gender presented in two different teaching materials in the Abrahamic religions? How does school law's demands for equality manifest in the analysed textbooks? When limiting the scope of the research to get a manageable amount of data we chose two textbooks written after the new guidelines for the Swedish upper secondary school which took effect in the year 2011 and are used in the public schools in Gävle. Further limiting the amount of data we decided to only go into detail on the Abrahamic religions, which had dedicated chapters in each book. For the method we decided discourse analysis would be fitting as what we are researching is how sex and gender are represented in the text. As both textbooks contain images on almost every page we also use some methods for analysing images from the book Reading Images (Kress & Van Leeuwen 2006). The results showed a heteronormative discourse which is present in both textbooks and is especially noticeable when describing the relationship between God and man. God is usually described with the pronoun He while humans present in the books are referred to as she. The discourse also changes depending on the topic. In the topic of describing the history of the religions men are more present, and in the rare cases when women are present the text doesn’t treat them as individuals. When discussing the present questions about feminism and changing the religions to fit the modern society are more frequent, but even here God is referred to as a man and it’s described that mankind - she - is supposed to follow and obey.

<p>Detta arbete är en textanalys av hur några svenska läroböcker i matematik introducerar algebra speglat i van Hieles teorier om tankenivåer vid inlärning. Van Hieles teorier poängterar språket som kunskapsbärare i matematik vilket går som en röd tråd genom analysen. Generellt börjar läroböckerna på van Hieles tankenivå 3. Enligt van Hieles teorier borde undervisningen i algebra börja på nivå 1, vilket då blir lärarens uppgift att göra utan stöd av matematikboken. Förslag på arbetssätt för nivå 1 och 2 ingår.</p> / <p>This paper is a text analysis of how some Swedish textbooks in mathematics introduce algebra filtered by van Hiele theories of levels of thinking. The van Hiele theories emphasize that the language constitutes the knowledge objects in mathematics, wich is used all through the analysis. Generally the textbooks start at the third van Hiele’s level of thinking. According to the van Hiele theories the teaching of algebra should start at level 1. This then becomes the teachers’ task to do without the support of the textbook in mathematics. Ideas on teaching level 1 and 2 are included.</p>

<p>I uppsatsen görs en läroboksanalys av samhällskunskapsläroböcker från 1970-tal och 2000-tal. Samtliga läroböcker som ingår i analysen vänder sig till elever i gymnasieskolan. Fokus för analysen är hur arbetsmarknadens parter framställs under 1970-talet, respektive under 2000-talet. Framställningen av dessa aktörer kopplas bl.a. till samhällsutvecklingen och till för tiden gällande styrdokument.  </p>

Detta arbete är en textanalys av hur några svenska läroböcker i matematik introducerar algebra speglat i van Hieles teorier om tankenivåer vid inlärning. Van Hieles teorier poängterar språket som kunskapsbärare i matematik vilket går som en röd tråd genom analysen. Generellt börjar läroböckerna på van Hieles tankenivå 3. Enligt van Hieles teorier borde undervisningen i algebra börja på nivå 1, vilket då blir lärarens uppgift att göra utan stöd av matematikboken. Förslag på arbetssätt för nivå 1 och 2 ingår. / This paper is a text analysis of how some Swedish textbooks in mathematics introduce algebra filtered by van Hiele theories of levels of thinking. The van Hiele theories emphasize that the language constitutes the knowledge objects in mathematics, wich is used all through the analysis. Generally the textbooks start at the third van Hiele’s level of thinking. According to the van Hiele theories the teaching of algebra should start at level 1. This then becomes the teachers’ task to do without the support of the textbook in mathematics. Ideas on teaching level 1 and 2 are included.

I uppsatsen görs en läroboksanalys av samhällskunskapsläroböcker från 1970-tal och 2000-tal. Samtliga läroböcker som ingår i analysen vänder sig till elever i gymnasieskolan. Fokus för analysen är hur arbetsmarknadens parter framställs under 1970-talet, respektive under 2000-talet. Framställningen av dessa aktörer kopplas bl.a. till samhällsutvecklingen och till för tiden gällande styrdokument.

The content of teaching materials considerably affects pupils’ attitudes and worldview. This paper is an analysis of textbooks used in 7th through 9th grade of the Swedish School system in Swedish as a Second Language (SSL) and English as a Foreign Language (EFL). The purpose of this paper is to look at which minority groups, the five official national minorities as well as other minorities, are included and portrayed in the textbook series Tre gånger svenska and Wings Mini as well as to see if there is any bias in their portrayal. The seven types of bias investigated; invisibility, stereotyping and generalizations, unreality, imbalance and selectivity, fragmentation and isolation, linguistic bias and cosmetic bias are an adaption of the framework to detect bias in curriculum materials presented by Sadker and Zittleman (2002/2003). An explanation of the term bias is presented and the paper also discusses ethnicity due to the necessity of making groups to be studied. The study shows that neither of the textbooks examined adhere to the curriculum of the Swedish compulsory school system’s demand for objectivity and that the goal that all children should have knowledge about the five national minorities and their cultures, languages, religion and history is not fulfilled by these books. All seven forms of bias are present in both textbook series with stereotyping being the most frequent form in the SSL material. In the EFL material all forms except cosmetic bias and unreality are found throughout the textbooks. The language in the EFL material contributes to a Eurocentric colonial tone and in countries outside of Great Britain minorities are given little space and are portrayed in mainly stereotypically historical contexts and not as present in a modern society. Although the SSL material frequents many names and pictures of minorities many of them are cosmetic. The concept of ethnocentrism is explicitly brought up to discussion by the same authors/editors who let the language in these textbooks draw up a dichotomy between majority and minority groups which is not present in the EFL material. The need for different perspectives is brought up and colonialism is presented as an invasion with negative effects for the native peoples in countries outside of Sweden. Both textbook series make the new world economical order almost invisible by generally presenting countries in Asia, Africa and South- and Central America in only a rural perspective focused on poverty. The need for didactic text competency for teachers is discussed and a question is posed on politicians’ responsibility to provide financial possibilities for schools to buy new textbooks as the curriculum and the Swedish school system are being changed this year.

The aim for this paper has been to examine three textbooks designed for science education in upper secondary school in order to determine whether they convey any specific attitudes regarding what is considered to be ideal knowledge within the field of biology. The main focus has been to investigate if different types of design strategies have been used to emphasize certain values or attitudes and if this proves to be the case, how is this achieved specifically?                       For this purpose I have conducted several different qualitative linguistic analyses of the textbooks. The theoretical framework for the analyses lies within the main field of critical linguistics and more specifically in the context of systemic functional linguistics. The two main language models I have chosen to use for my investigations are functional grammar and multimodal text analysis.                       My results imply amongst other things that by conducting an overall assessment of the headlines in the textbooks a fair assessment can be made of which overall attitudes the books convey. Another founding that has proven to be of relevance is the multimodal analysis of the introductory chapter within each textbook. This chapter conveys more than anything else the true attitudes the authors have, not only towards the school subject itself but also, to the reader. Furthermore, the overall language use in the introduction significantly reveals the textbooks approach and usability as an educational tool. / Min ambition med denna uppsats har varit att analysera tre olika läroböcker i gymnasiekursen Biologi 1 för att undersöka vad och hur de förmedlar kunskapsideal kring innehåll och mening. Jag har velat undersöka om det finns skillnader i de olika böckernas didaktiska designstrategier och vad dessa eventuella skillnader har för olika betydelsepotentialer. För att försöka få svar på mina frågor har jag genomfört min undersökning i flera steg. Inledningsvis jämförde jag de olika böckernas övergripande struktur och innehåll. Därefter har jag ställt dessa resultat i relation till vad kursplanen i ämnet specificerar som centrala innehåll och slutligen genomförde jag en komparativ multimodal kompositionsanalys av introduktionskapitlet samt avsnittet i vardera boken som beskriver cellens uppbyggnad Den teoretiska utgångspunkten för läroboksanalyserna i denna uppsats ligger inom huvudområdet kritisk lingvistik och mer specifikt inom ramen för systemisk-funktionell lingvistik. De två vägledande språkteorierna och modellerna som jag använde mig av var funktionell- och multimodal textanalys. Resultaten indikerar att det går att göra en initial bedömning av lärobokens ”värdegrund” genom att lägga tid på att uppmärksamma några av de referenspunkter som jag har använt mig av. Rubrikerna har visat sig vara bra värdemätare för olika inställningar och framförallt förekomsten av frågeställningar och enstaka ord i rubrikerna. Introduktionskapitlet avslöjar mer än vad producenterna troligen inser angående bokens inställning till såväl läsaren som ämnet. Dock indikerar det generella språkbruket mer än allt annat vilken relation boken öppnar för gentemot läsaren samt även vilket ansvar den är beredd att ta för att fungera som ett pedagogiskt verktyg.