The goal of this research was to investigate teachers' perceptions of professional discretion and satisfaction related to internal and external factors of curriculum control. Results of the study were intended to provide data to policy makers and school district administrators that could be used in the development and implementation of the curriculum reform process. Middle and high school teachers in a large central Florida school district completed the survey. The survey's six constructs were 1. Influence of Teacher Beliefs 2. Perceptions of Success and Satisfaction 3. Influence of Tests and Curriculum Guides 4. Teacher Control of Pedagogy 5. Leadership 6. Maintaining High Standards The research questions focused on determining the difference in perspectives due to years of teaching experience, level of teaching (middle or high school), and curriculum control category (high, medium, or low). The results revealed there was not significant disagreement among teacher perceptions based on years of teaching experience. However, results indicated significant differences in perceptions based on level of teaching and curriculum control category in regard to the six survey constructs. The construct of leadership revealed significant differences between both levels of teaching and curriculum control categories. Overall, the results indicated a significant relationship among curriculum control policies and effects on teachers' perceptions of professional discretion and satisfaction. The literature on curriculum reform efforts since the 1980s, specifically in the areas of curriculum standards, textbook adoption policies, testing policies and leadership practices, framed the study. The literature review focused on existing research issues within the six constructs and the research questions. The information gained from this study may be used to inform policies, improve teachers' working conditions, and promote teacher and leadership effectiveness. Recommendations for practice were addressed in terms of what policy makers, school district administrators, and individual classroom teachers can and should do to implement and support meaningful curriculum reform. The researcher emphasized that recognizing the professional expertise and knowing the perspective of teachers are key to the development and implementation of an effective curriculum reform process.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

The purpose of this study is to investigate task types in learning materials for Swedish in school year 3. The research questions are: 1. Which types of assignments for reading and writing tasks are included in the learning materials? 2. What are the purposes of the reading and writing tasks in the learning materials? 3. How do the tasks in reading and writing assignments relate to High Literacy? The study is limited to three learning materials, each consisting of a workbook and a textbook. A total of 1032 assignments have been examined. The theoretical framework consists of Bakken and Andersson-Bakken ́s (2016) division of task types, Gee ́s (2007; 2015) theories about literacy as social practice, Ivanič ́s Pedagogical Framework for Writing and Langer ́s (2001; 2017) theories about kinds of reading and High Literacy. The results of the study show that closed reading tasks for fiction texts are common, while open reading tasks for non-fiction texts are few. Narrative, open tasks dominate the writing assignments. Reading and writing tasks to practice skills are common, while reading and writing tasks that involve social interaction are rare. Reading and writing tasks that train critical thinking are extremely rare. Several data points to opportunities for learning materials to support learners towards High Literacy within their zone of proximal development. Didactic implications are that future learning materials have the potential to convey reading and writing as multimodal, social activities, where skill training is integrated with holistic deep learning through a variety of functional contexts. / Syftet med studien är att undersöka uppgiftstyper i tre läromedel i svenska för årskurs 3. Forskningsfrågorna lyder: 1. Vilka uppgiftstyper för läs- respektive skrivuppgifter ingår i läromedlen? 2. Vilka syften har läs- respektive skrivuppgifterna i läromedlen? 3. Hur förhåller sig läs- och skrivuppgifterna till High Literacy? Materialet avgränsas till läromedlens arbetsböcker och läseböcker. Sammanlagt har 1032 läromedelsuppgifter undersökts. Studiens teoretiska inramning är Bakken och Andersson-Bakkens (2016) indelning av uppgiftstyper, Gees (2007, 2015) teorier om litteracitet som social praktik, Ivaničs (2004) skrivpedagogiska ramverk samt Langers (2001; 2017) teorier om läsarter och High Literacy. Resultaten visar att slutna läsuppgifter till skönlitterära texter är vanliga, medan öppna läsuppgifter till sakprosa är få. Öppna skrivuppgifter med narrativ skrivart dominerar skrivandet. Uppgifter som tränar färdigheter är vanliga, medan uppgifter som rymmer socialt textarbete är sällsynta. Uppgifter som tränar kritiskt tänkande är ytterst ovanliga. Flera uppgifter visar på möjligheter för läromedel att stötta inlärare mot High Literacy och deras närmaste utvecklingszon för lärande. Didaktiska implikationer är att framtida läromedel har potential att i högre grad förmedla läsande och skrivande som multimodala, sociala aktiviteter, där färdighetsträning integreras i större helheter och funktionella sammanhang.

Syftet med den här ämnesdidaktiska studien är att undersöka framställningen av multiplikationens olika egenskaper och dess likheter och skillnader mellan två läroboksserier. Detta för att undersöka och förstå vilka möjligheter elever i årskurs 3 ges via läroböcker. Studiens två frågeställningar lyder: Hur framställs multiplikation och dess olika egenskaper i matematikläroböcker för årskurs 3? och Vilka likheter och skillnader avseende multiplikation och dess egenskaper förekommer i två läroboksserier? Ett teoretiskt ämnesdidaktiskt ramverk har konstruerats som utgör en matematisk modell utifrån multiplikationens olika egenskaper. Dessa egenskaper är: upprepad addition, rektangelformation, förlängning, kartesisk produkt, den kommutativa lagen, den associativa lagen, den distributiva lagen samt teorin om multiplikationstabellen. De metoder som användes för att sammanställa resultatet av undersökningen har skett genom en innehållsmässig aspekt av fyra läroböcker. Denna analys utfördes djupgående med fokus på strukturen och karaktären hos innehållet. Dessutom skedde en jämförelse utifrån en mätbar aspekt för att undersöka likheter och skillnader mellan de två läroboksserierna. Resultatet visade att ingen lärobok framställer samtliga av multiplikationens egenskaper i linje med studiens teoretiska ramverk. Däremot förekom de flesta aspekterna av multiplikation i samtliga läroböcker, men med vissa skillnader.

The purpose of this study was to discover the degree to which thirty-nine secondary textbooks used in the united States from 1789 to 1939 covered the significant topics that comprised the immigrant experience. Immigrants from Europe, Japan, and China were studied. Using a topic outline as the basis for discussion, authors' comments that were typical representations of their viewpoints were included. Besides this outline, which formed the heart of this study, several other evaluative measures were used. Bias was determined by using an evaluative coefficient analysis system. A picture identification checklist was utilized to classify designated components of each picture. Also, page coverage was included for the topic of immigration as well as by immigrant group classification. The results of this study indicated that immigration was not a significant topic in the early American history textbooks until after World War I. This investigation also revealed that immigration was treated in an biased light by the 1789-1939 historians. Bias that favored the English immigrants was discovered when page and topic coverage was analyzed. Bias by the omission of immigrant contributions was found. Pictures, too, formed a negative stereotype of the immigrant as a victim of crowded cities and the lines of Ellis Island. / Ed. D.

Den här läromedelsgranskningen fokuserar på det algebraiska arbetsmaterialet i två läromedel i årskurs 4, 5 och 6. Granskningens syfte är att undersöka vilka strategier som presenteras för att lösa algebraiska uppgifter och hur läromedlen är uppbygga för att förenkla övergången från aritmetik till algebra. Genom att utgå från det sociokulturella perspektivet analyseras materialet i fyra kategorier: förekomst av representationsformer, övergång från aritmetik till algebra,lösningsstrategier samt progression och stödstruktur. Resultatet visar att läromedlen erbjuder olika former av stöttning och lösningsstrategier. Strategierna skulle dock kunna förtydligas ytterligare för att göra det enklare för eleven att följa de olika stegen som presenteras. I samtliga läromedel finns en tydlig stödstruktur som ger utrymme för eleven att arbeta och utvecklas utifrån egna förutsättningar. / This textbook review focuses on the algebraic teaching materials in two textbooks for grades 4, 5, and 6. The purpose of the review is to investigate the strategies presented for solving algebraic tasks and how the textbooks are structured to facilitate the transition from arithmetic to algebra. Based on the sociocultural perspective, the material is analyzed in four categories: the presence of representational forms, the transition from arithmetic to algebra, solution strategies, and progression and support structure. The results show that the textbooks offer different forms of support and solution strategies. However, the strategies could be further clarified to make it easier for the student to follow the different steps presented. In all textbooks, there is a clear support structure that gives the student the space to work and develop on their own terms.

The essay begins by addressing the imbalance between students' lack of interest in the literary-historical content of the Swedish subject and the voices advocating for strategies to engage interest in the subject. Given the textbook's position in education and its potential to also engage students, the expectations of the recipient as constructed in its design will be examined. Therefore, Wolfgang Iser's and Umberto Eco's theories on the implied reader have been used to identify the intended recipient, more particularly the student, of the textbook. With that said, the purpose of the present study is to contribute to the understanding of how the intended student of textbooks is constructed through strategies designed to engage interest in the literary-historical content of the Swedish subject. The study adopts a qualitative approach and consists of a thematic analysis of the textbooks Svenska 2 – helt enkelt and Svenska impulser 2. The results indicate six distinctive strategies that collectively provide an understanding of how the intended recipient is expected to be engaged. Overall, the textbooks convey different expectations. Although they employ the same strategies, they do so to varying extents and based on different values concerning the use of meaning-making resources. Svenska impulser 2 prioritizes a shorter text span but varied semiotic resources, whereas Svenska 2 – helt enkelt expresses the need for and illustrates a minimalist design with a longer text span. Consequently, the books construct different expectations regarding the intended student's interest in the literary-historical content of the Swedish subject. The intended student is either in need of varied content or focus. In turn this means that the student is expected to become interested in either a summarizing language with varied semiotic resources or a simpler design with a denser linguistic content. / Uppsatsen tar avstamp i obalansen mellan elevers bristande intresse för svenskämnets litteraturhistoriska ämnesinnehåll och de röster som talar om vikten av strategier att intressera för ämnet. På grund av lärobokens fortsatt starka ställning i undervisningen och dess potential att också intressera eleven ska förväntningar på mottagaren som konstrueras i dess design undersökas. Därför har Wolfgang Isers och Umberto Ecos teorier om att texter har en avsiktlig mottagare använts för att formulera vem lärobokens tänkta mottagare, närmare bestämt elev, är. Med det sagt är syftet med föreliggande studie att åstadkomma ett kunskapsbidrag om hur läroböckers tänkta elev konstrueras genom strategier som intresserar för svenskämnets litteraturhistoriska ämnesinnehåll. Studien har en kvalitativ ansats och består av en tematisk analys av läroböckerna Svenska 2 – helt enkelt och Svenska impulser 2. Resultatet indikerar sex utmärkande strategier som tillsammans ger en bild av hur den tänkta mottagaren förväntas intresseras. Sammantaget förmedlar läroböckerna olika förväntningar. Även om de använder samma strategier är det i olika utsträckning och utifrån olika värderingar gällande användandet av meningsskapande resurser. Svenska impulser 2 visar en prioritering av ett kortare textomfång men varierade tecken, medan Svenska 2 – helt enkelt både uttrycker behovet av och gestaltar en minimalistisk design med ett längre textomfång. Således konstruerar böckerna även olika förväntningar på den tänkta elevens intresse för svenskämnets litteraturhistoriska innehåll. Den tänkta eleven är antingen i behov av ett varierat innehåll, eller i behov av fokus. Det innebär i sin tur att eleven förväntas bli intresserad av ett sammanfattande språk med varierade tecken eller av en enklare design med ett tyngre språkinnehåll.