Det svenska charterflygbolaget TUIfly Nordic AB har haft problem med att på ett korrekt sätt estimera det antal mantimmar som fordras för planerade underhållsaktiviteter på flygplanstypen Boeing 737-800. Problemen har berört tidsestimeringarna för arbetskort i flygplanstypens underhållsprogram samt tidsestimeringarna för öppning och stängning av paneler och luckor. För att söka en lösning på problemen har det här examensarbetet utvecklat metoder för att modifiera de tidsestimeringar för arbetskort, paneler och luckor som finns i TUIfly Nordics underhållsprogram för Boeing 737-800. En metod för att fastställa tidsåtgången för att åtgärda defekter, s.k. findings, som hittas på flygplanen vid utförande av arbetskort har också utvecklats. De utvecklade metoderna har använts för att beräkna nya tidsestimeringar i Microsoft Excel. De nya tidsestimeringarna som beräknats för paneler och luckor är de tidsestimeringar som tillhandahålls av flygplanstillverkaren Boeing multiplicerade med en faktor två. De nya tidsestimeringarna för majoriteten av arbetskorten är de tidsestimeringar som tillhandahålls av Boeing multiplicerade med en faktor fyra, plus ett tidstillägg för den tid det tar att åtgärda findings. Slutsatsen som kunnat dras är att de nya tidsestimeringarna innebär en förbättring av flygbolagets tidsestimeringar för arbetskort, paneler och luckor. / The Swedish charter airline TUIfly Nordic AB has experienced problems determining the correct number of man-hours required to perform planned maintenance activities on the aircraft type Boeing 737-800. The problems have concerned the man-hour estimates for task cards in the aircraft type’s maintenance program and the man-hour estimates for the opening and closing of access panels. To address this problem, this thesis project has developed methods for modifying the man-hour estimates included in TUIfly Nordic’s Boeing 737-800 maintenance program related to task cards and access panels. A method for the determination of the time required to rectify findings detected when performing task cards has also been developed. The developed methods have been used to calculate new man-hour estimates in Microsoft Excel. The calculated man-hour estimates for access panels are the man-hour estimates provided by the aircraft manufacturer Boeing multiplied by a factor of two. For most task cards, the calculated man-hour estimates are the man-hour estimates provided by Boeing multiplied by a factor of four, plus an estimation of the man-hours required to rectify findings. It has been concluded that these new man-hour estimates represent an improvement of the airline’s man-hour estimates for access panels and task cards.

Detaljplaneprocessen anses gå för långsamt i Sverige och bidra till en lägre nybyggnation av bostäder. Samtidigt uppger många av Sveriges kommuner att de har brist på bostäder. Regeringen har pekat på att planeringen bedrivs mer effektivt i Tyskland och Storbritannien. I uppsatsen undersöks detaljplaneprocessen i dessa två länder genom fallstudier. Examensarbetet utgör den avslutande delen av masterprogrammet Globalisering miljö och social förändring, 30 hp. Syftet med rapporten är att undersöka tidsåtgången för planer från Freiburg och Cardiff för att se hur de utövar en mer effektiv planering. Hur lång tid tar planprocessen i Cardiff och Freiburg? Vad går snabbare? Varför går det snabbare? Fallstudierna visar att detaljplaneprocesserna i Cardiff och Freiburg gick snabbare i jämförelse med en svensk medelplan. I Cardiff tog planprocesserna kortast tid, men med avsteg från medborgarinflytandet. I Freiburg var samrådsskedet över 70 % av den totala planprocessen och medborgarna var involverade i ett tidigt skede i planens utformning. Tidsfrister i handläggningen, hopslagning av skeden, välförankrade planer, minskade tillfällen för överklagan är några av beståndsdelarna som kunde återfinnas i de tyska och brittiska planerna som kan bidra till en snabbare process.

The background to this study is that the field within language education known as collocations is being lost to students. The overall aim of this study was to examine what view foreign language teachers had on the field and how they taught it to their students. This study therefore conducted a survey to compare sentences consisting of wrongly used collocations with other common mistakes that students make. It also conducted interviews on how collocations was seen and taught in school by language teachers. 34 informants answered the survey and four teachers were interviewed to further investigate how collocations were presented to the students. The results were then compared and analyzed. The survey showed that wrongly used collocations were not seen as severe as other common mistakes of language. The interview showed that the teachers had not come in contact with the expression prior to the interviews and that collocations were not taught to the students as a separate field of language. The results are of value for foreign language teachers, practicing teachers and students themselves. The results indicate the need for further development in language classroom teaching and that understanding how collocations apply to language could be very beneficial to learn for students.

I Sverige krävs ett så kallat koncessionstillstånd för att få bygga och sedan använda elektriska starkströmsledningar. Denna kandidatuppsats beskriver den svenska tillståndsprocessen för ledningar som kräver linjekoncessionstillstånd, från den tidpunkt då ett beslut tas om att en kraftledning behöver byggas fram tills dess att koncessionsbeslutet slutligen meddelas. Syftet är dels att beskriva den svenska tillståndsprocessen för ledningar som kräver linjekoncessionstillstånd men även att granska tidsåtgången för denna process. I rapporten framställs prövningsförfarandet för kraftledningar med beskrivning av den specifika ledningslagstiftningen samt därtill en genomgång av övriga prövningar som kan komma att bli aktuella beroende på omständigheterna i aktuellt projektet. Därutöver behandlas kortfattat den tillkommande markåtkomstfrågan med tillhörande ersättningsförfarande. Markåtkomstfrågan behöver lösas för att ledningshållaren ska kunna få tillgång till annans mark, för att i ett senare skede kunna sätta igång byggnationen av ledningen. Utifrån fallstudier av fyra utvalda linjeledningsprojekt har tidsåtgången i tillståndsprocessen sedan granskats. Motivet var att utifrån syftet analysera de olika faserna i processen och därefter fastställa vilka delar som gav betydande utslag på den totala tidsåtgången för ett projekt. Resultatet från studierna visar att tidsåtgången för ett projekt kan variera kraftigt beroende på rådande omständigheter. Faktorer som påverkar den totala tidsåtgången är antalet inblandade markägare och den planerade ledningens lokalisering. Även handläggningstiden hos prövande myndighet, Energimarknadsinspektionen eller regeringen i fall som kräver deras prövning, påverkar tidsåtgången. Därtill kan överklaganden ibland uppstå vilka många gånger medför en betydande förlängning av tidsåtgången för ett projekt.

Kostnader som uppstår till följd av förrättningsverksamheten finansieras genom avgifter. Avgiften kan vara ett överenskommet fast pris, alternativt debiteras ett ärende efter löpande räkning med bestämd timtaxa. Kostnaderna för förrättningen betalas oftast av sökanden. Detta examensarbetes syfte är att få en ökad klarhet i hur Lantmäterimyndighetens användande av avgifter vid förrättningar fungerar i praktiken. För att uppnå detta syfte har en litteraturstudie genomförts, i vilken det dels undersökts vilka lagar och bestämmelser som Lantmäteriet använder sig av samt hur de används för att verksamheten ska uppnå kostnadstäckning. Dessutom har en undersökning genomförts som är grundad på intervjuer med ett antal lantmätare. Intervjuerna genomfördes för att få en uppfattning om vad lantmätarna har för åsikter och tankar om den arbetsmodell som används. Den litteraturstudie och undersökning som är utförd tyder på att Lantmäterimyndigheten generellt sett har tydliga lagar och bestämmelser som stöd för att ta ut för fättningsavgifter. Resultatet av intervjuerna talar för att det praktiska arbetet kan behöva förbättras. Förslag på åtgärder som kan förenkla arbetet för lantmätarna och sänka kostnader är: - Fortsätta arbeta med att införa mer enhetliga arbetssätt i verksamheten - Införa någon typ av styckpris för vanliga mindre åtgärder samt även för enklare förrättningar - Öka antalet förrättningar med fast pris - Ta fram ett nytt handläggningsprogram som är bättre anpassat till dagens arbetssätt - Mer tillgängliga prisuppgifter till kunderna - Snabbare och enklare kommunikationsvägar mellan LM och andra myndigheter - Utreda vilken kvalitet som förrättningsverksamheten ska uppnå Eftersom förutsättningarna ändras hela tiden måste också Lantmäterimyndigheten arbeta med att förändra och förbättra arbetssättet. Då förrättningskostnaderna påverkas av hur effektiv verksamheten är, bör Lantmäterimyndigheten fortsätta att arbeta med utvecklingen inom fastighetsbildningsverksamheten, för att försöka hitta bästa möjliga arbetssätt till lägsta kostnad.

Bakgrund Vi ägnar idag mindre tid åt hushållsarbete, där matrelaterade hushållsaktiviteter ingår såsom planering, inköp och matlagning, än för 30 år sedan. Barnfamiljer ägnar mer tid åt hushållsarbete, där matrelaterade hushållsaktiviteter ingår, och har svårare att hinna med allt som behöver göras i vardagen än andra samhällsgrupper. I tidigare studier har fokus inte riktats mot tiden barnfamiljer ägnar åt matrelaterade hushållsaktiviteter, deras matvanor samt socioekonomisk status. Syfte Syftet med studien var att undersöka tidsaspekter i relation till matrelaterade hushållsaktiviteter hos barnfamiljer avseende socioekonomisk status, kostintagets hälsosamhet samt ansvar relaterat till kön. Metod Studien genomfördes med en kvantitativ metod i form av en tidsdagbok och en enkät. Via Familjeliv.se och Facebook.se rekryterades åtta familjer till studien. Datamaterialet analyserades med Mann-Withney-u-test, Kruskal Wallis och Fischer’s exact test. Signifikansnivå sattes till P<0,05. Resultat Matrelaterade hushållsaktiviteter upptog mer tid under helgdagar jämfört med veckodagar (P=0,047). Det fanns ingen skillnad i hur mycket tid män och kvinnor ägnade åt matrelaterade hushållsaktiviteter (P=0,886). Män som uppgavs ta störst ansvar ägnade mer tid åt matrelaterade hushållsaktiviteter än män som inte uppgavs ta störst ansvar (P=0,011). Familjer med sämre matvanor ägnade mer tid åt matrelaterade hushållsaktiviteter än familjer med bättre matvanor (P=0,01). De med hög utbildningsnivå ägnade mer tid åt matrelaterade hushållsaktiviteter (P=0,001) och hade bättre matvanor än familjer med låg utbildningsnivå (P<0,001). Det fanns ingen skillnad i tidsåtgång oavsett inkomstnivå (P=0,162). Slutsats Matrelaterade hushållsaktiviteter upptog mycket av familjernas tid, mer under helgdagar jämfört med veckodagar. Det fanns ingen signifikant skillnad i tidsåtgång mellan kvinnor och män, trots att resultaten visade en tydlig skillnad i tidsåtgång, något som till stor del kan berott på lågt deltagarantal. / Background Today we spend less time on domestic labor, which includes food works, like planning, grocery shopping and cooking, than 30 years ago. Families with children spend more time on food works and have more difficulties to find enough time for such than other groups in the community. In conducted studies, focus has not been directed at time families with children spend on food works, their food habits and socioeconomic status. Objective The aim of the study was to examine food-related time use in relation to families with children with focus on dietary intake, socioeconomic status and responsibility related to gender. Method(s) Quantitative method was used in form of a time diary and a questionnaire. Eight families were recruited through the websites Familjeliv.se and Facebook.se. The material was analyzed with the use of Mann-Whitney-U-test, Kruskal Wallis and Fischer’s test. The level of significance was P<0,05. Result More time was spent on food works during weekends in comparison to weekdays (P=0,047). There were no differences in time spent on food works between men and women (P=0,886). Men who took more responsibility spent more time on food works than men who took less responsibility (P=0,011). Families with poor food habits spent more time on food works than families with better food habits (P=0,01). Families with higher educational level spent more time on food works (P=0,001) and had better food habits than families with lower educational level (P<0,001). There were no differences in time spent on food works between levels of income (P=0,162). Conclusion Much of the families’ time were spent on food works, more during weekends than weekdays. There was no significant difference in time use between men and women, although the results showed a clear difference in time consumption, which could be due to low number of participants.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kemiundervisningen i gymnasieskolan och dess förutsättningar har förändrats sedan 1970-talet tills idag. Detta genom att undersöka kurslitteratur och kursplaner från de olika gymnasiereformerna. Fokuset har dels legat på kemisk jämvikt och reaktionsmekanismer inom gymnasiekemin och dels hur skolan har förändrats samt hur tiden som ges till kemiundervisningen kan ha påverkat elevers förståelse för kemi. Det har visat sig att innehållet i den grundläggande kursen för kemi på 70-talet inte skiljer sig mycket från dagens innehåll i den grundläggande kemikursen på gymnasieskolan. Kemisk jämvikt låg tidigare i den grundläggande kursen på 70-talet men i dagens gymnasieskola ligger den inte förrän i den fördjupade kursen inom kemi. Det har också visat sig att tiden som läggs på kemiundervisningen i dagens gymnasieskola är avsevärt mindre än på 70-talet, vilket kan ha påverkat elevers förståelse och intresse för kemi.

Bakgrunden till detta examensarbete har sin grund i den bostadsbrist som finns i Sverige idag och den allmänna debatten om ökat bostadsbyggande och långsamma planprocesser som pågår. I studien har två detaljplaner, med huvudändamål bostäder, i var och en av de tre kommunerna Botkyrka, Norrköping och Västerås djupgående analyserats, i syfte att bringa klarhet i vilka aktiviteter och komponenter som faktiskt ger upphov till tidsåtgång i detaljplaneprocessens olika skeden. Av studien, vars tillvägagångssätt baserats på dokumentanalyser och intervjuer, framgår att detaljplaneprocessen utifrån sin utformning samt uppbyggnad via plan- och bygglagen (PBL) tar ”tid”. Hur lång tid en process tar beror enligt studien på flera olika anledningar som kan ha med den specifika planen och/eller kommunen att göra. Resultatet av undersökningen visar på att det i ett tidigt skede är väldigt svårt att uppskatta tidsåtgången för en detaljplan, då alla planer till viss del är unika och då oförutsebara komponenter och aktiviteter vanligtvis dyker upp under processens gång. Tidsåtgången för detaljplaneprocessen, räknat från det att ett formellt planuppdrag ges till det att detaljplanen vinner laga kraft, har för de planer som studerats i arbetet kraftigt varierat mellan 21 månader till 7 år. I snitt har dock processen för samtliga planer endast aktivt bedrivits under 1,5 – 3 år. Anledningen till att arbetet med vissa detaljplaner avstannat eller fördröjts har bland annat med oerfarna byggherrars brist på kunskap, politisk oenighet, sena inspel och bristen på resurser att göra. Enligt studien är de aktiviteter som ger upphov till störst tidsåtgång i detaljplaneprocesserna framförallt kopplade till utredningsarbetet. Det handlar både om att det är många utredningar som behöver tas fram och att de tar tid. Av studien framgår att tidseffektiviseringar i planprocessen är önskvärt så länge kvalitén kan bibehållas och detaljplanernas genomförbarhet kan säkerställas. Bostadsbristen i regionerna och det höga trycket i kommunerna lyfts fram som aspekter till varför det är viktigt. De förslag till förbättringsåtgärder som framhålls i denna studie handlar bland annat om att få till stånd bättre former för tidig samverkan mellan involverade parter, att ge den strategiska planeringen större tyngd och att utreda mer i ett tidigt skede, att skapa tydliga kommunövergripande mål och prioriteringsordningar för detaljplaner samt förbättra kommunens system och arbetsrutiner. Utöver det omnämns även ett behov av att utöka kommunens resurser och att öka tydligheten i vilka beslut som behöver fattas politiskt och på vilken nivå samt om det finns beslut som kan delegeras till kommunernas förvaltningar. / The background of this master thesis stems from the housing shortage that exists in Sweden today and the general debate on increased housing and slow planning processes that are currently taking place. In this study an in-depth analysis of two detailed development plans in each of the three municipalities of Botkyrka, Norrköping and Västerås has been carried out, in order to shed light on which activities and components that give rise to time consumption in the various stages of the planning process. The study, which is based on document analysis and interviews, concludes that the Swedish planning process due to its overall design and by being regulated by the Swedish planning and building act (PBL) takes "time". How much time the process takes depends, according to the analysis, on several different reasons that may have with the specific detailed development plan and/or the municipality to do. The result of the case studies carried out in this master thesis shows that it’s very difficult in an early stage to estimate how much time that will be required in order to create a detailed development plan. The reason for this is that every plan is somewhat unique and that unforeseeable components and activities usually emerge during the process. The time-cost of the planning process for the detailed development plans studied in this master thesis varied greatly from 21 months to 7 years. On average, however, the process for all the plans was only actively pursued during 1,5 - 3 years. The reason that the development of some of the plans was delayed or postponed has to do with, among other things, inexperienced developers lack of knowledge with regards to the planning process, political disagreements, belated demands for additional investigations and shortage of staff. According to this study, conducting surveys and investigations are the most time consuming activities within the planning process. It is a combination of many surveys needed to be carried out and that each one of them takes time to complete.    The result of this study shows that more time-efficient planning processes are desirable as long as the quality can be maintained and the feasibility of the detailed development plans can be guaranteed. The housing shortage in the regions and the high pressure to draw up plans and build homes in the municipalities are brought up as aspects of why it is important. The improvements that are suggested in the study involves, among others things, establishing better forms of early collaboration between all parties involved, giving the strategic planning greater weight and conducting more surveys in an early stage, creating clear common goals and priorities within the municipality's and furthermore improve the municipality's systems and working practices. In addition, it is suggested that the municipality's resources should be extended and that there should be an increased transparency regarding which decisions in the planning processes that need to be made politically and at what level, and if there are decisions that can be delegated to the municipality’s administrations.

The lack of housing in the Swedish metropolitan areas is today a well-known fact. This is especially true for the region in and around Stockholm. Due to the large amount of municipality-owned land within Stockholm municipality the area for many new housing projects are acquired through land allocation. How much time this process of land allocation consumes for a typical project is today not really known. Equally unknown is the exact outcome of the process, i.e. the number of units constructed. A study that answers these questions is therefore interesting for many of the stakeholders involved in the industry. This Master of Science thesis is intended to answer the question of how effective the process of land allocation is. This is done through finding answers to three core questions: how many apartments that really are constructed, how good the municipality is at estimating the number of units that is possible to construct and the time consumed by the process. A study of all land allocations from the years 2004 through 2008 has been done in order to find answers to these questions. The study has been done through acquiring data about all the land allocation projects from the municipality and then investigating what happened with these in the end. This was compiled and analyzed for every year in the study in order to give a clear picture about how the typical process looked like and what the outcome was. Both the process in total and its different steps was examined in order to see if any of the parts of the process is more time-consuming. The number of constructed units has been compiled in a similar manner and the difference between the estimated number and the outcome has been calculated. The result from the study indicates that approximately half of the allocated apartments have been constructed up to this point. The estimates of the municipality also deviated with as much as about 28 percent from the outcome. The study furthermore shows that it takes about five years for a project to start construction when counting from the day of the land allocation. / Att det idag finns en bostadsbrist i Sveriges storstadsregioner råder det inget tvivel om, inte minst i Stockholm. Eftersom den största delen mark för nybyggnation inom Stockholms stad är kommunalt ägd sker markåtkomsten för de flesta bostadsprojekt genom markanvisningar. I dagsläget är det okänt hur lång tid denna markanvisningsprocess fram till byggstart egentligen tar och hur många lägenheter som markanvisningarna resulterar i. En studie i denna fråga är därför intressant för flertalet inblandade aktörer. Detta examensarbete har som syfte att ta reda på hur effektiv markanvisningsprocessen är genom att besvara frågorna om hur många lägenheter som blir verklighet, hur exakt kommunen lyckas uppskatta antalet möjliga lägenheter i en markanvisning samt hur lång tid processen tar. För att besvara dessa frågor har en studie genomförts där samtliga markanvisningar för bostadsändamål från åren 2004-2008 har följts upp. Studien har utförts genom att inhämta data om markanvisningarna från Stockholms stad och genom att följa upp dessa med hjälp av bland annat färdigställanderegistret och förteckningen över gällande detaljplaner. Detta sammanställdes och analyserades för varje år i tidsperioden för att ge en bild över hur den typiska processen såg ut och vad utfallet av denna blev. Både den totala processen och även delmomenten har undersökts och sammanställt för att få reda på om det är några specifika delar av processen som är mer tidskrävande. Antalet byggstartade lägenheter har sammanställts på liknande sätt och differensen mellan de anvisade lägenheterna och utfallet beräknades. Resultatet som undersökningen visar på är att i dagsläget har cirka hälften av de markanvisade lägenheterna blivit verklighet, och kommunens uppskattningar avvek som mest med 28 procent från utfallet. Studien visar dessutom på att det i genomsnitt tar fem år innan ett projekt kan byggstarta från det att markanvisningsavtalet undertecknas.

Sammanfattning Planprocessen har den senaste tiden legat i fokus för ett antal utredningar och rapporter. Den bostadsbrist som råder i bl.a. Stockholm påverkas av långa planprocesser som kan sträcka sig upp till fem år eller mer. Även konkurrensen mellan små och stora byggherrar påverkas då endast de större byggherrarna har resurser att ta sig igenom de långa planprocesserna. Vissa förändringar som ska effektivisera processen har gjorts i den nya PBL som infördes den 2 maj 2011, men det finns även andra faktorer som påverkar längden och smidigheten hos processen. I detta examensarbete har sju detaljplaner från olika kommuner i Stockholms län valts ut och studerats. De personer som varit handläggare på kommunen respektive projektledare hos exploatören har intervjuats kring olika aspekter av planprocessen, och huvudsyftet med examensarbetet är att undersöka åsikterna kring dessa aspekter. De intervjuade har fått svara på frågor kring tidsåtgång, lagstiftning, samarbete och kommunikation.  Ett delsyfte har även varit att studera tidsåtgången från initiering till antagande för de utvalda detaljplanerna. Resultatet av studien visar att tidsåtgången för de utvalda planprocesserna varierar mycket. Med initieringstiden inräknad varierade tidsåtgången mellan 29 och 84 månader fram till antagandet. Initieringstiden, som är svårdefinierad, spelar en stor roll för tidsåtgången och medelvärdet av initieringstiden utgör 35% resp. 27% av den totala tidsåtgången, beroende på om det är med eller utan planprogram. Resultatet från intervjuerna berör en rad aspekter. Politikens roll och kommunens organisation är faktorer som kan påverka planprocessen på olika sätt, både gällande tidsåtgången men även styrningen av tjänstemännen. De enskilda handläggarnas roll påverkar också planprocessen i hög grad. Det ställs höga krav på handläggarna att de genomför processen på ett korrekt sätt och personliga egenskaper är viktiga. Handläggarna får även en roll som projektledare i planprocessen och det ställer ytterligare krav på dem. Detaljstyrningen i detaljplanerna är en viktig fråga för både kommuner och exploatörer och verkar till en viss grad styras av den tillit och samarbete som finns mellan kommunen och exploatören, och utgör en garanti för kommunen att exploatören utför det han utlovat. Länsstyrelsen är den remissinstans som har mest att säga till om i planprocessen och har en tendens att fördröja den med månader p.g.a. långa handläggningstider, och detta skapar frustration hos både exploatörer och handläggare / The planning process in Sweden has been the topic of a number of recent studies and reports. The lack of housing in cities, for example in Stockholm, is affected by long detail planning processes which can span up to five years or more. This also affects the competition between small and large housing developers, since only larger companies have the resources to endure the long processes. Some changes that are meant to improve the efficiency of the process have been made to the new Planning and Building act which was introduced on the 2nd of May 2011, but there are also other factors that affect the length and flexibility of the process. Seven detailed development plans from different municipalities in Stockholm County have been studied, and interviews have been held with both the developer and the planning official at the municipality for each plan. The main purpose of this thesis is to examine the planning officials’ and the developers’ views on different aspects of the planning process. The examined aspects are time, legislation, cooperation and communication. Another purpose is to study the time taken for the planning process from initiation to adoption of the chosen plans. The result from the study shows that the time for the chosen plans varies greatly. The time varied between 29 and 84 months, including the initiation time. The initiation time, which is often difficult to define, has major effects on the time taken. The mean value of the initiation time is 35% and 27% respectively of the total time taken, depending on if a planning program was used or not. The results from the interviews touch a number of aspects. The role of politics and the municipality’s organisation are factors that can affect the planning process in different ways, both in the time taken and in the control of the officials. The planning officials’ role also affects the planning process to a high extent. There are high demands on the officials to perform their work in a correct way and their personal abilities are important. The planning officials also have the role of project leader for the planning process, which puts further demands on them. The level of detail in the detailed development plans is an important question for both municipalities and developers. The level of detail is, to some extent, dependent on the level of trust and cooperation that exists between the developer and the municipality. Furthermore, the level of detail in the detailed development plans work as a guarantee for the municipalities that the developer will execute the project in the promised way. The County Administrative Board is the referral body that has most influence in the planning process and the results shows that they can prolong the process by months due to long processing times. This is something that creates frustration among both developers and planning officials.