<p>Den traditionella marknadsföringen med sin marknadsmix har länge varit den dominerande marknadsstrategin där fokus har vilat på att placera produkten på bästa plats och till ett så förmånligt pris som möjligt. När det rör sig om tjänster finns inte samma möjligheter; företagen måste ta till sig nya markandföringsmetoder för att på bästa sätt marknadsföra sina tjänster. Är tjänsterna dessutom ”osynliga”, måste konsulten skapa ett löfte och kunden måste känna förtroende. Ömsesidiga relationer blir då av högsta vikt, och fokus läggs istället på kundens behov snarare än på företagets egenintressen.</p><p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur managementkonsulter effektivast marknadsför och säljer sina tjänster. Vidare var syftet att se hur stora konsultbolag skiljer sig mot små. Teorier inom traditionell- respektive relationsmarknadsföring användes för att få en djupare inblick kring ämnet. Inledningsvis intervjuades 4 konsulter för att kunna konstruera en enkät som senare skickades ut till 25 olika konsultbolag. Resultaten analyserades sedan för att få fram vilka marknadsföringsmetoder som var de mest frekvent använda och vilka faktorer som påverkade valet av metod. Likaså studerades och analyserades likheter och skillnader mellan stora och små företag.</p><p>Forskningsnivån inom ämnet är inte markant utbrett, och tanken var därför att testa teorierna och eventuellt bekräfta eller opponera dem. Resultaten från studien visade sig stämma hyfsat bra med teorierna. Slutsatserna är att ju mindre produktifierade tjänsterna är desto mer relationsbaserad marknadsföring bör tillämpas. De företag som endast arbetade med lösningsbaserade konsulttjänster tenderade att lägga mycket tid på att involvera kunden i processen. Dessa konsultbolag ansåg att rekommendationer och referenser var det mest effektiva sätten att nå nya kunder samt fortsätta med nuvarande. Traditionella marknadsföringsaktiviteter användes till en mycket mindre grad, och ansågs vara tidskrävande och ineffektivt. Skillnaderna mellan stora och små konsultbolag var färre än likheterna. Ett svar på detta kan vara att konsultbolag konkurrerar på ett annorlunda men mer jämlikt sätt än företag som säljer produkter. Det är inte det största, och det mesta kända konsultbolaget som blir starkaste konkurrenten, utan det är de som skapar bäst förtroende hos kunden. På så sätt spelar företagets storlek mindre roll, och valet av marknadsstrategi påverkas ej.</p> / <p>The traditional marketing with its marketing mix have for long been the dominating marketing strategy, where focus have been on placing the product at the best place with the best possible price. When it comes to services, the possibilities are not the same; the firms must adapt new marketing methods in order to sell and market their services effectively. If the services are “invisible” as well, the consultant must create a promise and the client must feel secure. Mutual relations then become important, and focus is instead put on the client’s needs rather than the firm’s own interests.</p><p>The purpose of this thesis was to examine how management consultants most effectively sell and market their services. Further the purpose was to discover how big consultancy firms differ from small. Theories within the traditional - respectively relationship-based marketing were used in order to get a deeper insight in the subject. By way of introduction four consultants were interviewed to facilitate the construct of a questionnaire, which was later sent out to 25 different consultancy firms. The results were analyzed with the objectives of finding out which marketing methods that were most often used and which factors affected the choice of method. In addition, similarities and dissimilarities between big and small firms were studied.</p><p>The state of the art within this subject is not very broad, and the thought was therefore to test the emerging theories and thereby support or oppose them. The results from the study showed to support the theories to a high extent. The conclusions are that the less productified the services are, the bigger effort is needed on relationship-based marketing. Those firms who only sell solution-based consulting tend to put much time on involving the client in the project process. These firms considered recommendations and references to be the most effective ways of reaching new clients and continue with existing ones. Traditional marketing activities were used to a much smaller extent, and were considered to be time-demanding and ineffective. The differences between big and small firms were less than the similarities. An answer to this might be that within the consultancy business the effectiveness is not made through the market share or the numbers of clients, i.e. how big the firm is; instead it is the special expertise and unique knowledge that every consultant keeps that makes them compete equally on the market no matter the firm size.</p>

<p>Location-based services (LBS) contains of services helping users of finding positions of themselves or other objects. LBS applications can present information in varies types of ways, these could be threw speech, text, geographic symbols, photos etc. Not many studies have been done to examine the aspects of LBS communication and there is a demand for user and context centered mapping.</p><p>The purpose of this report is to present a model for the development of user and context based services. The model will give guide lines of recommendations when implementing LBS. The different technologies that support LBS will also be noticed. I will also discuss if LBS can be supported of privacy. This thesis will include discussions on laws when dealing with LBS. Complications of implementing the technique will be addressed.</p><p>For this study I will use Järvinens (2004) methodology guidelines from the book “On research methods”.</p><p>In the conclusion you can read distinguish guide lines that I have set up for development of LBS. To answer the problem formulation stated earlier I have made a division of three aspects that define usage of LBS: Standardization, usability and privacy.</p> / <p>Lokaliseringsbaserade tjänster (LBS) innehåller tjänster som hjälper användaren att hitta positionen av dem själva eller andra objekt. LBS applikationer kan presentera information på många olika sätt genom bl. a tal, text, geografiska symboler foton mm. Inte många studier har gjorts som undersöker de olika aspekterna av LBS kommunikation, det finns även ett begär av en användar- och kontextcentrerade kartläggning.</p><p>Syftet med denna rapport är att presentera en modell för hur man kan använda LBS för användar- och kontextbaserade tjänster. Modellen kommer att ge riktlinjer som rekommenderas vid implementering av LBS. Tekniken LBS kommer även uppmärksammas och förklaras. En redogörelse för om tekniken LBS innebär att man kompromissar med integriteten hos personer kommer även att göras. I detta dokument kommer det även att diskutera vilka lagar som hanterar personuppgifter och om de är tillräckliga för att skydda personer för dagens och framtidens LBS tjänster. Komplikationerna av att implementera tekniken kommer adresseras i rapporten.</p><p>Metoden i denna rapport följer många av Järvinens ”On research methods” (2004) anvisningar.</p><p>I slutsatsen urskiljs de riktlinjer som diskuterats fram för användandet av LBS. För att besvara problemformuleringen har en uppdelning gjorts i tre tydliga aspekter inom LBS området: Standardisering, användbarhet och integritet.</p>

Public e-services are progressively used as a means for governmental agencies to interact and exchange information with citizens and businesses. These services are typically Internet-based and are meant to fulfill the three overarching objectives of egovernment; (1) to improve citizens’ interactions with the government, (2) to make governmental organizations more efficient and effective, and (3) to increase the transparency of government and lead to a more democratic society. The work presented in this thesis concerns how to identify those who affect the development of public e-services, and those who are affected by the implementation of a public eservice; hence public e-service stakeholders. The research is conducted according to the qualitative and interpretive research tradition. Based on theoretical and empirical work, conducted and analyzed using a hermeneutic approach, a conceptual framework is presented. The basis of the framework is laid by extracting, structuring, and interrelating concepts, models and methodologies concerning public e-services, public e-service stakeholders, and stakeholder involvement. The empirical foundation of the thesis, an interpretive case study, covers the development and implementation of a public e-service at a Swedish public sector organization. Data collection techniques include interviews, participatory observation, an open-ended questionnaire, and project documentation. The thesis presents two main knowledge contributions; 1) lessons learned from a public e-service development project involving multiple stakeholders; and 2) a conceptual framework for identifying, characterizing and involving stakeholders in the development and implementation of a public e-service. / En mängd myndighetstjänster, såsom ansökan om föräldrapenning, finns nu tillgängliga via Internet i form av offentliga e-tjänster. Dessa e-tjänster är tänkta att uppfylla tre generella mål: (1) att förbättra medborgares interaktioner med offentliga organisationer, (2) att effektivisera och förbättra administrativa processer inom den offentliga förvaltningen, samt (3) att öka den offentliga förvaltningens transparens och i förlängningen leda till ett mer demokratiskt samhälle. Arbetet som presenteras i avhandlingen syftar till att identifiera vilka intressenter som påverkar, och/eller påverkas av, utveckling och implementering av offentliga e-tjänster. Avhandlingen presenterar forskning som genomförts enligt en kvalitativ och tolkande forskningstradition. Baserat på teoretiskt och empiriskt arbete, genomfört och analyserat med en hermeneutisk ansats, presenterar avhandlingen ett konceptuellt ramverk. Ramverket är uppbyggt av extraherade, strukturerade och interrelaterade koncept, modeller och metoder angående offentliga e-tjänster, intressenter, och användarmedverkan. Det empiriska arbetet utgörs av en fallstudie av utveckling och införande av en offentlig e-tjänst vid en svensk offentlig organisation. De datainsamlingsmetoder som använts inkluderar intervjuer, deltagande observationer, en kvalitativ enkät, samt dokumentstudier. Avhandlingen presenterar två huvudsakliga kunskapsbidrag: (1) lärdomar från ett utvecklings- och implementeringsprojekt av en offentlig e-tjänst som involverar många olika intressenter, samt (2) ett konceptuellt ramverk för att identifiera, karaktärisera och involvera intressenter vid utveckling och implementering av offentliga e-tjänster.

Den moderna informationsteknologin och ett alltmer multifunktionellt Internet bjuder på nya men framförallt lättare sätt att utföra sina vardagsangelägenheter. Många myndigheter följer med i ”informations- och kommunikationsrevolutionen” och erbjuder sina användare e-tjänster. Så även hälso- och sjukvården. De senaste åren har varit framgångsrik med framtagning av olika hälsotjänster för medborgarna online. Detta har visat sig vara omtyckt bland patienter men mindre uppskattad bland vårdpersonal. Speciellt är det läkarna som oroas av bland annat missförstånd av texter och därigenom ökad belastning med frågor till vårdenheter. Uppsala län införde tjänsten först i landet och då uppkom olika klagomål från läkarnas sida. Skåne län var andra län som införde tjänsten i mars 2014. Eftersom de flesta synpunkter handlade om läkarna i regionerna runt Uppsala län undersöks i denna studie vårdpersonals syn i Skåne län. Syftet med studien är att undersöka vårdpersonals inställning och kunskap ett år efter att patienten fått tillgång till sin journal via Internet. För att undersöka detta utfördes en kvantitativ studie med strukturerade enkäter och intervjuer bland olika vårdcentraler i Malmö stad. Resultatet av dataanalysen är att vårdpersonal är oroliga, främst för att det skall uppkomma missförstånd som orsakar onödig oro hos patienterna, men också för att vården skall bli mer belastad med oroliga patienters frågor. De tycker inte att journalen på nätet är en patientsäker tjänst även om resultatet visar att det finns bara någon som har kommit till lindrig skada vid läsning av journal på nätet. Slutsatsen är att vårdpersonal är oroliga och kritiska till tjänsten. Det som kom fram skiljer sig inte från tidigare undersökningar.

Bakgrund: Den finansiella marknaden och dess tjänster har blivit alltmer komplexa under åren. Utbudet av olika produkter som exempelvis olika typer av fonder och aktier har blivit allt större. Det finns idag många olika handelsplattformar för aktier och fonder. Samtidigt som utbudet av komplexa produkter ökar, läggs mer ansvar på individen i exempelvis hantering av premiepension. Det förutsätter att konsumenten är väl informerad och tar rätt beslut. Konsumenten kan välja mellan att ta hjälp av rådgivning eller att sköta investeringar själv. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka privatpersoners motiv gällande val av finansiella tjänster och investeringsbeslut, samt att analysera relationen mellan val av tjänster och sparmål. Genomförande: Sjutton intervjuer har genomförts med anställda på Linköpings universitet. Urvalsgruppen består av lärare av olika slag. Slutsats: Författarna har kommit fram till att det finns många brister hos konsumenten angående finansiella tjänster. Det saknas kunskap och tillräckligt med information, vilket gör att konsumenten inte kan utnyttja dessa tjänster optimalt. Valen av finansiella tjänster är inte alltid relaterade till sparmålen. / Background: The financial market and its services have become more complex during the years. The supply of diverse products, like different types of funds and stocks has steadily increased. Today there are plenty of different trade platforms for stocks and funds. Simultaneously as the supply of complex products is increasing, more responsibility is being placed on the individual, which can be seen in the Swedish premium pension. This assumes that the consumer is well informed and makes the right decisions. The consumer can choose between obtaining help from counseling, or handling the investments alone. Aim: The aim of this thesis is to examine consumers’ motives behind choices of financial services and investment decisions, and to analyze the relation between choice of financial services and goals for saving. Implementation: Seventeen interviews have been conducted with employees at the Linköping University. The selected group consists of teachers with different positions. Result: The writers conclude that the consumers fall short, regarding financial services. They lack knowledge and enough information. The result is that consumers cannot utilize these services in an optimal way. The choices of financial services are not always related to the goals of saving.

Bakgrund: Förändring i aktiebolagslagen avseende slopad revisionsplikt kom till för att underlätta för små företag och minska deras kostnader. Lagändringen kan dock ge andra effekter för småföretagens aktörer. Det råder osäkerhet i efterfrågan på revisionstjänster. Utmaningen för revisorn blir att bemöta förändringen i marknaden där monopolet har upphört. Alltså hur har lagförändringen påverkat revisorn och revisionsbyråerna. Hur kommer småföretagen att påverkas av sina aktörer då de inte anlitar en revisor. Syfte: Syftet är att ta reda på hur revisionsbyråerna ser på konsekvenser gällande förändringen i aktiebolagslagen om slopad revisionsplikt för små aktiebolag samt hur byråerna/revisorerna jobbar strategiskt för att bemöta den nya marknadssituationen. Avgränsning: Gällande vår första frågeställning har vi valt att göra djupintervjuer och utgå ifrån revisorns/byråernas perspektiv efter lagändringen. Vi benämner lag (2010:834) om ändring i aktiebolagslagen (2005:551) som lagen om slopad revisionsplikt. Observera att detta inte är ny lag det handlar om utan enbart en ändring i den ursprungliga aktiebolagslagen. Vidare har vi definierat revisionsbranschen som en monopolmarknad då den definieras som detta i SOU 2008:321. Vi har inte ifrågasatt denna definition även om vi undersökt revisionsbyråernas syn på deras marknadssituation och kommande förändringar. Studien är genomförd i ett geografiskt avgränsat område då intervjuer ägt rum i Stockholm och Linköping. Vår studie riktar sig huvudsakligen till revisorer men även till studenter och övriga som finner ämnet intressant. Vi förutsätter att läsaren har förståelse för grundläggande företagsekonomiska begrepp då vi inte kommer att lägga vikt på att förklara alla ekonomiska begrepp. 1SOU 2008: Vi har även i vår bakgrund tagit med ett internationellt perspektiv. Valet av länder har avgränsats till ett antal EU länder då lagförslaget utgår från EU:s fjärde bolagsdirektiv. Dock har vi valt att även ta med Norge då det är en aktuell frågeställning där just nu vilket kopplar till vår studie. Metod: I vår studie har vi använt oss av kvalitativ semistrukturerad intervju för att fånga revisorns perspektiv. Vi har även använt oss av sekundär data för att stärka vår undersökning. Vi har tillämpat en abduktiv metod. Teoretiska Perspektiv: För att kunna analysera effekterna av den nya lagen har vi bl.a. använt oss av nyinstitutionell teori, principalagent teorin, dynamisk modell och dynamisk tjänsteportfölj. Empiri: I empirin tar vi upp ett urval av synpunkter från respondenterna som framkommit vid intervjuer och som vi funnit extra intressanta, gällande effekter och strategier. Slutsats: En modifiering av den dynamiska modellen som visar på var byråerna är på väg samt begränsningar i revisorernas/byråernas dynamiska förmåga. Modellen visar även skillnaderna mellan små och stora byråer.

I rapporten undersöks vad tjänsteorientering kan bidra med vid utveckling av kommunal verksamhet. Syftet med rapporten är att undersöka hur tjänstekataloger kan användas för att i kommunal miljö underlätta arbetet med att utveckla verksamheten och i förlängningen skapa e-tjänster riktade mot medborgare. Genom att utgå från tjänsteteori, litteratur om kommunal verksamhet och e-government samt teori kring interaktion skapas en grund att stå på gällande tjänsteorientering inom kommunal verksamhet. En hypotes byggs upp och jämförs sedan med resultatet av en intervjuserie. En analys av de resultat som redovisats visar att alla de kommuner som medverkade redan idag i någon utsträckning arbetar tjänsteorienterat. Analysen visar även att både litteraturstudien och intervjuserien pekar på att tjänsteorientering kan bidra med struktur till arbetet med e-government inom kommunal verksamhet. Slutligen sammanställs en modell för kommunala e-tjänster baserad på tjänsteteori och den kommunala verksamhetens egenheter. En samling egenskaper för dels tjänster och dels e-tjänster presenteras även för att visa på vilka behov som finns. Ett antal utvärderingsmetoder och ett antal mätetal för både tjänster och e-tjänster finns också presenterade. Slutsatsernas innehåll visar vikten av att matcha kommunernas verksamhet mot medborgarnas kärnbehov samt kommunernas förutsättningar för att möta medborgarnas utökade behov. När det gäller medborgarnas kärnbehov visar slutsatserna att man från kommunhåll måste fokusera på vad som levereras medan medborgarnas utökade behov handlar om tillgänglighet, effektivitet och hur leveransen ska ske. Slutsatserna visar även på vikten av att erbjuda en valmöjlighet mellan olika gränssnitt. Slutligen presenteras effektmål som ett sätt att utvärdera hela tjänster. / In this report service orientation in the development of municipal operations is explored. The purpose of the report is to explore the possible benefits of using service catalogues in municipal settings with regard to the development of operations and the creation of e-services aimed at citizens. Starting from service theory, literature on municipal operations and e-government, and interaction theory a foundation is built for building municipal service orientation theory. A hypothesis is built upon this theory foundation and is complemented with a series of interviews. Analysis of the results shows that all the organizations represented in the study already work service oriented. The analysis also shows that service orientation in municipal operations can contribute to structuring the development of municipal e-government. In the end, a model of municipal e-services based on service theory and the nature of municipal operations is put together. A set of properties of services and e-services is introduced to show the requirements on municipal e-services. A number of evaluation techniques and metrics for both services and e-services are presented. The conclusions state the importance of matching the citizens’ core needs with the municipal organization and the extended needs of the citizens with the municipal organization’s prerequisites. Regarding the core needs of the citizens, the conclusions show that the municipal organization must focus on what is delivered, whereas the extended needs are all about availability, efficiency, and how the service is delivered. The conclusions also show the importance of offering a choice of several interfaces. Lastly effect goals are presented as a way of measuring entire services.

Arbetet berör konflikten mellan rättigheten att vidta kollektiva stridsåtgärder och EU-rättens regler om friheten att tillhandahålla tjänster. EU-domstolen har i Lavaldomen underkänt Sveriges implementering av utstationeringsdirektivet, som innehåller bestämmelser om minimikrav som en medlemsstat måste garantera utstationerade arbetstagare. Domstolens tolkning av utstationeringsdirektivet har kritiserats och menats leda till social dumpning, då domstolen bestämmer att de garanterade villkoren inte bara utgör minimikrav utan även maximikrav. En stridsåtgärd får således inte vidtas i syfte att åstadkomma kollektivavtalsförhandlingar för villkor som är mer förmånliga än de som garanteras enligt direktivet. I analysen konstateras först att EU-domstolen har underordnat arbetsrätten utan något ordentligt lagstöd för detta och att avvägningen därför tycks vara motiverad av rättspolitiska skäl snarare än juridiska. Detta, enligt mig, olyckliga rättsläget kvarstår än idag trots Lissabonfördragets ikraftträdande. Förändringarna för arbetsrätten i fördraget är små och Monti-II-förordningen tycks bekräfta min uppfattning att dessa inte innebär någon reell förändring av rättsläget. Förordningen, som anger att områdena ska samspela med varandra, framstår som uddlös och är enligt mig närmast en kodifiering av Lavaldomen. Kompetensen att göra avvägningar mellan områdena kommer även fortsättningsvis att hamna hos EU-domstolen. Enligt mig bör förordningen revideras och tydligt deklarera att rättigheten till kollektiva stridsåtgärder måste förbli oinskränkt även gentemot friheten att tillhandahålla tjänster. Åtminstone skulle förordningen kunna fastställa tydliga riktlinjer för hur avvägningar mellan områdena ska ske, vilket minskar domstolens handlingsutrymme. / This paper concerns the conflict between the right to collective action and the Unions provisions on the freedom to provide services. The EU Court has, in the Laval judgment, rejected Sweden's implementation of the posting of workers directive, which provides for minimum requirements that a member state must guarantee posted workers. The Court's interpretation of the Posting of Workers Directive has been criticized and been said to lead to social dumping since the court rules that the guaranteed conditions not only are minimum but also maximum requirements. Any collective action must therefore not be taken in order to achieve collective bargaining for terms more favorable than those guaranteed by the directive. In the analysis it is first noted that the EU Court has subordinated the labor law without any solid legal support for this and that the ruling thus seems to be justified by politics rather than juridical. This, in my opinion, unfortunate legal situation persists today despite the Lisbon Treaty's effect. The changes concerning labour law in the treaty are small and the Monti-II-regulation seems to confirm my opinion that these do not provide any real change to the legal situation. The latter, which states that the areas should respect each other, seems pointless and resemble, in my opinion, closely a codification of the Laval judgment. The EU Court will still have the competence to set the balance between these areas. In my opinion, the regulation should be revised and clearly declare that the right to take collective action must remain unrestricted, even against the freedom to provide services. At least should the regulation establish clear guidelines for how the balance between these two shall be handled, thereby reducing the Court's discretion.

Article 5.1 in the Brussels I-Regulation regulates special rules on jurisdiction for contractual disputes. The aims of this thesis are to determine the location as provided under Article 5.1 b), as the place of performance for the obligation in question. The focus of this thesis is the problems that occur when services, according to the contract, are to be performed in several Member States.

The postindustrial market increasingly demands service infused products to add more value to the customer in order to be competitive. Much research regarding digitalized services indicates that companies have to be innovative in order to compete on the market. However, companies within different industries face different challenges with digital service development. This study has been conducted because there are little known about the opportunities and the challenges different industries faces with a globalized market. Our research question is what the challenges are and what opportunities does strategic digital service development entails for companies. To be able to understand digitalized services and to answer our research question about these challenges and opportunities we used a qualitative method, gathered data through interviews and literature studies. This study contributes a faceted understanding of digital service development within the electricity industry and an approach to strategic efforts at digital service development and what challenges and opportunities it entails.