Gruvindustrin befinner sig i en stor förändring allt eftersom digitaliseringen fortskrider. Digitaliseringen innebär att en mängd nya tekniker börjar implementeras i gruvor runt om i världen. En av dessa tekniker är att de anställda använder smartphones i arbetet. Detta medför dock problem då miljön inom gruvindustrin inte är optimal för de generella designprinciperna som finns att tillgå idag. Denna studie undersöker och utvecklar därför designprinciper som kan användas för mobila applikationer inom gruvindustrin. Studien har teori som behandlar generella designprinciper för mobila applikationer, mobila designmönster samt industri 4.0. Vidare har en kvalitativ studie genomförts i form av intervjuer med respondenter från både gruvindustrin men också personer med mångårig erfarenhet av utveckling av mobila applikationer till gruvindustrin. Kvalitativa studien genomfördes för att öka förståelsen kring kontexten som infinner sig inom gruvindustrin men också använda den expertis som finns inom området för att kunna utveckla relevanta designprinciper som kan vara till användning i praktiken. Den insamlade empirin jämfördes sedan mot teori och med hjälp av studiens analys kunde designprinciper som kan anses vara specifika för gruvindustrin identifieras. Slutsatserna visar att enkelhet är nyckeln till framgång och element såsom automatisk ifyllnad, enkel och snabb navigering, stora ikoner och användning av färger är några av de möjliga lösningar som föreslagits för att ta fram en användarvänlig applikation.

Denna studie ämnar till att undersöka hur anställda inom producerande företag ser på värdeskapande med hjälp av en digital tjänst. Genom att ta fram ett tjänstekoncept kan värdet och värdeskapandet hos de anställda fastställas utifrån deras egna uppfattningar i den egna kontexten. Varför detta är viktigt att undersöka är för att industriföretagen idag måste göra något för att hålla sig konkurrenskraftiga och detta kan ske genom en digitalisering av verksamheten. Det betyder att verksamheten måste vara redo för en sådan förändring, något som även innefattar de anställda. Den teoretiska referensram som används för studien är grundad i digitalisering, värde, värdeskapande och tjänsteinnovation. Genom en fallstudie på Texor AB har kvalitativ metod använts för att samla data genom semi-strukturerade intervjuer tillsammans med fyra anställda på företaget. Tjänstekonceptet som utvecklats har använts som en form av stimuli under intervjuerna för att väcka en reaktion hos de anställda. Empirin har sedan jämförts och diskuterats gentemot teorierna så att syftet och forskningsfrågorna sedan kunnat besvarats. De slutsatser som studien resulterat i är att en digital tjänst på olika sätt kan gynna de anställdas arbete. De anställda ser på värde på olika sätt beroende på vilken roll de har på företaget, vilket påvisar att värdeskapandet för dem handlar om att de vill utföra sina arbetsuppgifter väl, effektivt och problemfritt. Det finns även en genomgående positiv inställning hos de anställda till att utveckla verksamheten med hjälp av digitala tjänster.

In 2008, the EU project “Digital Djurpark” (Digital Zoo) started as a cooperation between the digital media lab at the department of Applied Physics and Electronics (TFE) at Umeå University and Lycksele Zoo. The technology behind the Digital Zoo project is a wireless sensor network that is placed in the park. This wireless sensor network collects information from the park and is able to save data for the future but also send live data outside the park. The idea behind the project Digital Zoo was to give zoo-visitors new experiences during their visit and let them be able to interact with the zoo and to give the visitor a chance to get to know the animals in a more personal way. The objective of this thesis is to create new experiences by using media techniques and the application environment is Digital Zoo. The work can be seen as applied research because of the focus on an actual case, Digital Zoo. The major scientific challenge with this work is to use media techniques so the experience for the visitor feels like a new experience. The overall research question is: How is it possible to give the zoo visitors new experience by using media techniques? This overall question is broken down into three sub-questions: (1) How is it possible to let the visitors feel involved in the experience by using media techniques?; (2) How is it possible to adapt the experience to the visitor by using media techniques?; (3) How is it possible to integrate the experience in both the digital and the physical world by using media techniques? To create new experience for a zoo visitor it is necessary to understand the visitor better, therefore this work become interdisciplinary, touching on aspects and approaches such as interaction, media technology, social science, and marketing. To investigate different ways to enhance the visitors experience regarding the Digital Zoo interaction, the following research methods were used: case study, surveys, interviews, prototyping, and user tests. Participants in these studies were representatives from Swedish zoos, visitor in Lycksele Zoo, and children from school classes in Umeå. It is of importance to recognize that this work will not give a general result on how to create experiences for users. However, since this work has been based on a real case, Digital Zoo, it is most certainly possible to find results that can be applied in similar cases, e.g. in the tourist attraction section. The results are practical examples on how to create experiences using media technology within a tourist attraction. The studies resulted in applications with social media, user generated content, and Proxemic dimensions in focus. These practical examples might form a basis for influencing a future concept for tourist attractions to use. Finally a social media game concept is proposed, the concept is combining ubiquitous information, social media and a game application. This social media game concept shows how it would be possible to integrate the experience in both the digital and the physical world involving more than one person. The participants in the game are visitors both inside and outside the zoo. The media game concept creates a new enhancing experience by using media techniques such as a wireless sensor network, social media, and applications used both on smartphones and computers. The contribution of this work is the idea of using a game concept to create new experiences in a tourist attraction. This work shows how a game concept could combine the physical and digital worlds. The concept suggest that to create experiences for different visitors, the information should adapt to the visitors as well as letting visitors become part of the experience with, e.g., user generated content. This concept would make it possible for zoos and visitors to expand the user experience-timespan to include the time before, during, and after the visit.

Det övergripande syftet med uppsatsen är att med hjälp av en kvantitativ metodta reda på vilka faktorer som påverkar konsumentens benägenhet att boka biljetter över Internet. Uppsatsen inriktar sig på e-bokning av biljetter utifrån ett konsumentperspektiv. Vår teoretiska bakgrund består av konsument-beteende online och människors användning av tekniken. För att samla in statistiska data har vi använt oss av enkäter som datainsamlingsteknik. Vårt övergripande kunskapsintresse behandlar Internet som verktyg för konsumenters vardag. Vi har kommit fram till att de faktorer som påverkar konsumentens benägenhet att använda sig av e-bokning av biljetter är; tillgänglighet, prisnivån, att det är tidsbesparande och att det är lätt att hitta och jämföra information.

Syftet med studien är att ur väntrumsbesökarens perspektiv få en uppfattning om hur miljön i väntrummet på en akutmottagning upplevs, samt att skönja om det går att tillämpa digitala tjänster för att tillgodose deras eventuella behov. Avgränsningen består i ett väntrum på en akutmottagning i en mellanstor svensk stad. Litteratur har tillsammans med väntrumsmiljön och patienter/anhöriga utgjort studiens huvudsakliga källor. Datainsamlingen har gjorts genom observation av miljön i väntrummet samt genom strukturerade intervjuer med patienter och anhöriga. Resultatet analyserades därefter kvantitativt. I analysprocessen användes begreppet affordance tillsammans med Maslows behovsindelning för att tolka och få förståelse för undersökningens resultat. Materialet bearbetades i olika enheter för att därefter kunna sammanställas till en helhet. Resultatet beskriver dels väntrumsmiljön, dels väntrumsbesökarens behov och användning av digitala tjänster. Det tyder på att användningen av digitala tjänster hos målgruppen är stor, varför slutsatsen dras att de specifika behov som finns skulle kunna tillgodoses av digitala tjänster.

Location-based services (LBS) contains of services helping users of finding positions of themselves or other objects. LBS applications can present information in varies types of ways, these could be threw speech, text, geographic symbols, photos etc. Not many studies have been done to examine the aspects of LBS communication and there is a demand for user and context centered mapping. The purpose of this report is to present a model for the development of user and context based services. The model will give guide lines of recommendations when implementing LBS. The different technologies that support LBS will also be noticed. I will also discuss if LBS can be supported of privacy. This thesis will include discussions on laws when dealing with LBS. Complications of implementing the technique will be addressed. For this study I will use Järvinens (2004) methodology guidelines from the book “On research methods”. In the conclusion you can read distinguish guide lines that I have set up for development of LBS. To answer the problem formulation stated earlier I have made a division of three aspects that define usage of LBS: Standardization, usability and privacy. / Lokaliseringsbaserade tjänster (LBS) innehåller tjänster som hjälper användaren att hitta positionen av dem själva eller andra objekt. LBS applikationer kan presentera information på många olika sätt genom bl. a tal, text, geografiska symboler foton mm. Inte många studier har gjorts som undersöker de olika aspekterna av LBS kommunikation, det finns även ett begär av en användar- och kontextcentrerade kartläggning. Syftet med denna rapport är att presentera en modell för hur man kan använda LBS för användar- och kontextbaserade tjänster. Modellen kommer att ge riktlinjer som rekommenderas vid implementering av LBS. Tekniken LBS kommer även uppmärksammas och förklaras. En redogörelse för om tekniken LBS innebär att man kompromissar med integriteten hos personer kommer även att göras. I detta dokument kommer det även att diskutera vilka lagar som hanterar personuppgifter och om de är tillräckliga för att skydda personer för dagens och framtidens LBS tjänster. Komplikationerna av att implementera tekniken kommer adresseras i rapporten. Metoden i denna rapport följer många av Järvinens ”On research methods” (2004) anvisningar. I slutsatsen urskiljs de riktlinjer som diskuterats fram för användandet av LBS. För att besvara problemformuleringen har en uppdelning gjorts i tre tydliga aspekter inom LBS området: Standardisering, användbarhet och integritet.

The authors of this bachelor thesis have completed the information logistics program and they had the will to influence the ongoing technical development in health care. The different diabetes receptions in Sweden works in different speeds with the development of e-health services such as web-based bookings. The three County Councils Blekinge, Kronoberg and Kalmars opinions about the introduction of web-based bookings were collected through interviews with twelve diabetes nurses from nine receptions. The purpose was to find out what conditions and contradictions that the employees of the receptors had experienced at the time of introduction or when the decision about the introduction was made. The purpose was also to show some tips and advice for receptions that is planning to introduce web-based bookings. The theory Diffusion of Innovations was used to analyze the results based on factors such as the innovations attributes, time for implementation, communication channels that were used and the social systems effect on the implementation. Even though four of the total nine receptions had introduced, or plans on introducing web-based bookings, none of them had actually implemented web-based bookings into a permanent change where the technology is used as planned. The failure to implement web-based bookings could be due to the many contradictions that has been pointed out by the informants. One of the most significant contradictions was the complexity because the majority of the informants considered the technology to be difficult to learn, hard to grasp that web-based bookings was, and hard to understand what it would be used for. This could have been happened due to the fact that the employees did not have a chance to test or observe the system before the introduction. Another crucial contradiction was the lack of demand of web-based bookings from the receptions patients. This is an interesting result because the informants also described many benefits from the patient's point of view. The results of this study also showed some benefits and tips for a successful implementation. Some good conditions was the physical communication regarding web-based bookings and the introduction, that the managers and management showed support for the change and that the receptions saw a need for web-based bookings and they also considered the technology to have more advantageous than the prior art. The authors also suggest that further studies as to why patients choose not to use e-health services, such as web-based bookings, even though they are available.

I den offentliga sektorn sker idag en genomgripande övergång till att erbjuda service via Internet genom elektroniska tjänster, e-tjänster. Få tjänster utvecklas utifrån ett användarperspektiv och många brister i tillgänglighet. Funktionshindrade, invandrare och äldre är tre grupper vars behov sällan uppmärksammas i utvecklingen av dessa tjänster. Detta ökar klyftorna i samhället. Studien undersöker hur metoden personas kan användas för att kommunicera vilka behov som ett urval av dessa grupper har i sin användning av offentliga e-tjänster. Personas är en användarcentrerad form av målgruppsanalys där användare representeras genom personliga berättelser. Dessa beskriver fiktiva användares mål, vanor och behov. Femton personer ur grupperna dyslektiker, synskadade och äldre intervjuades och observerades i sin användning av fyra offentliga e-tjänster. Intervjuerna resulterade i fyra exempel på personas som presenterades för fem myndighetsrepresentanter i en fokusgrupp. Där utvärderades den förväntade nyttan med att använda personas som en metod att beskriva användargrupper med särskilda behov. Resultaten från fokusgruppen visar att studiens tillämpning av personas kompletterar och levandegör riktlinjer för tillgänglighet. Tillämpningen är dessutom lätt att ta till sig på kort tid. Personas ersätter inte möten och utvärderingar med faktiska användare, men kan ge stöd och spara resurser vid planering, utveckling och utvärdering av offentliga e-tjänster. Den generella formen av personas som presenteras i studien behöver anpassas till specifika produkter för att kunna vara praktiskt tillämpbara i faktiska utvecklingsprojekt. Studien är utförd på uppdrag av Statskontoret som fram till den 31 december 2005 arbetade med att främja utvecklingen av en elektronisk offentlig förvaltning.

Intresset för e-tjänster och affärsmodeller har ökat det senaste decenniet, med anledning av Internets snabba utspridning och att allt mer webbaserade organisationer vuxit fram. Det råder dock viss missuppfattning över koncepten, vilket kan härledas från de många olika definitioner som finns för både affärsmodeller och e-tjänster. I detta arbete ses e-tjänster som webbaserade tjänster som erbjuds genom användningen av Internet. För affärsmodeller finns två inriktningar: (traditionella) affärsmodeller och e-affärsmodeller. Många blandar ihop dessa och gör därmed ingen skillnad på begreppen. I detta arbete ses en e-affärsmodell som en affärsmodell som används för webbaserade organisationer, där Internet används som teknik. Det finns mycket litteratur om affärsmodeller. Dock behandlar den i mindre omfattning affärsmodeller för e-tjänster, och det finns följaktligen ingen riktlinje över hur en affärsmodell anpassad för e-tjänster ska se ut. Detta arbete granskar litteratur inom området e-tjänster och affärsmodeller för att analysera vilka konsekvenser e-tjänsters karaktäristik har för utformning av affärsmodeller anpassade för e-tjänster. Resultatet av arbetet är 12 komponenter som affärsmodeller anpassade för e-tjänster bör innehålla.

Det övergripande syftet med en 24-timmarsmyndighet är att förbättra servicenivån för landets invånare. Medborgarna skall ha möjlighet att utnyttja samtliga myndigheters tjänsteutbud via Internet. Utvecklingen mot detta mål har påbörjats och vi har i denna uppsats valt att undersöka vilka faktorer som är avgörande för att en kommun skall lyckas i sitt arbete mot att bli en 24-timmarsmyndighet. Ett 60-tal av Sveriges kommuner ingår idag i ett samarbete som kallas Sambruk. Denna ekonomiska förening har som syfte att skapa en plattform för gemensam utveckling av e-tjänster för kommuner. Sambruk gör det möjligt för kommuner att dela på utvecklings-kostnader för ny programvara samt att utbyta kunskap och erfarenheter med varandra. Jönköpings kommun är en föregångare i detta projekt, vilket också har gjort att kommu-nen ligger i framkanten inom området. Vi har med anledning av detta valt att utföra vår studie på Jönköpings kommun. Studierna är av kvalitativ typ och består av en observation och en djupintervju. Det har framkommit en rad faktorer som kan anses avgörande för hur väl landets kommu-ner skall lyckas i övergången till att bli 24-timmarsmyndigheter. Det behöver bland annat skapas en högre instans som tar hand om praxisfrågor gällande utveckling av myndig-heters e-tjänster. Det är också av stor vikt att landets kommuner och myndigheter uppnår en någorlunda jämn nivå vad det gäller e-tjänsteutbud. Detta då sämre utvecklade myndigheter och kommuner annars bromsar de som ligger i framkanten. Lagstiftning är en annan avgörande faktor. Personuppgiftslagen är begränsande på det sättet att lagen inskränker vilka olika typer av e-tjänster som kan skapas, med hänsyn till hantering av personuppgifter. Lagen om offentlig upphandling reducerar antalet aktörer som kommer i fråga vid upphandlingar. Detta leder till att kommuner får onödigt höga kostnader för sina e-tjänster. Det är också vanligt att personalen i kommunerna har bristfälliga kunskaper vad det gäller upphandling, vilket gör att de blir beroende av utomstående konsulter för att ta fram kravspecifikationer vid tillverkning av nya e-tjänster. Detta försämrar kommunens möjlighet till kravställande och uppföljning. Bristen på medborgarkommunikation är en annan faktor som framkommit. Det är viktigt att medborgarna får delta i utvecklingen av nya e-tjänster, på så vis att de utformas efter deras behov och önskningar. Det är också vanligt att kommuner ser till kortsiktiga vinster vid skapandet av nya e-tjänster, vilket försvårar utvecklingen av en god IT-infrastruktur. Statskontoret har tagit fram en modell för att vägleda och jämföra olika myndigheters ut-vecklingsarbete. Modellen består av fyra steg som mäter e-tjänsters komplexitet. Det har under uppsatsarbetet framkommit att kommunerna inte längre anser det önskvärt att upp-nå högsta steget i denna modell. De anser att modellen enbart mäter hur tekniskt avancerad en e-tjänst är, inte vilken nytta den skapar. En e-tjänst bör istället ha den grad av komplexitet som gör att den maximerar nyttan för dess användare. / The overall purpose of e-Government is to improve the level of service given to the citi-zens. The society shall have the opportunity to make use of the governments’ whole range of services via the Internet. The development towards this goal has begun. In this paper we have chosen to investigate which factors that is of decisive matter, in order to make a municipality succeed in its development of becoming an e-Government. About 60 municipalities are today members of a cooperation named Sambruk. The pur-pose of this economic association is to create an opportunity for common development of e-services. Sambruk makes it possible for the municipalities to share development costs of new applications and to exchange knowledge and experiences with each other. Jönköping is a precursor in this project, which has made the municipality a leader within this area. We have therefore decided to conduct our study in Jönköping. The method that has been used is qualitative and contains of an observation and a deep-interview. Several factors has emerged that can be seen as significant in the transition of municipali-ties to become e-Governments. A higher authority that takes care of common problems regarding the development of e-services for municipalities needs to be created. It is also of great importance that all the municipalities and authorities reach a similar range of e-services. This due to that, less developed municipalities otherwise slows down those who are far ahead in their development. The legislation of personal integrity is another problem; it reduces which types of e-services that can be created. The legislation of official purchase is also a setback, due to that it reduces the number of actors taken into consideration when it comes to the acquisition of new e-services. This leads to unnecessary high costs. It is also common that the municipalities have insufficient competence when it comes to official purchase, which makes them dependent on consultants. This decreases their possibility of making demands on ordered e-services. The municipalities’ communication with their citizens is also important in the creation of new e-services, which shall be developed in order to fit their demands. Another common factor is that the municipalities see to short-term profits in the creation of new e-services, which complicates the development of a good IT-infrastructure. Statskontoret has developed a step-model that is supposed to guide the municipalities in their development of becoming e-Governments. It has during the thesis work come to light that the municipalities no longer consider it desirable to reach the highest step in this model, due to that it only shows how technically advanced an e-service is, not the benefit it creates. An e-service shall instead have the degree of complexity that maximizes the advantages for its coming users.