Denna studie undersöker kunders deltagande i cirkulära tjänster, ett ämne som tidigare ofta behandlats ur ett företagsperspektiv. Konsumentperspektivet är ett viktigt tillägg eftersom forskning har visat en minskad efterfrågan på cirkulära tjänster även om många kunder ställer sig positiva till deltagande. Utifrån denna diskrepans syftar denna studie till att undersöka hur variablerna attityd, kostnad, subjektiv norm, upplevd beteendekontroll och vana kan påverka kundens intention att engagera sig i dessa tjänster. Genomförandet skedde genom en enkätbaserad undersökning av tjänsterna återtag, reparation och uthyrning. Resultaten visar att en majoritet av de undersökta variablerna, framförallt vana och attityd, påvisar ha ett betydande samband till kunders intention att delta i cirkulära tjänster. Vissa av värdena var icke-signifikanta och kunde därför inte bidra till besvarandet av undersökningens syfte. För att vidareutveckla och understödja resultaten från denna studie bör vidare framtida forskning replikera studien för att samtidigt kunna öka kunskaperna inom området för cirkulära tjänster.

Attityder till sexköpslagen har varierat historiskt sett, däremot har två perspektiv dominerat debatten över tid. Sexarbetare har delvis setts som utsatta offer eller handlande agenter. Viss tidigare forskning har ansett att ett fullständigt offerperspektiv kan vara stigmatiserande för sexarbetaren, däremot finns det anledningar att ifrågasätta synen på sexarbetaren som en agent. Det finns tidigare forskning som utforskat attityder till prostitution, prostituerade och lagstiftning gällande prostitution. Däremot finns ingen tidigare svensk forskning som undersökt attityder till sexarbetare och försäljning av sexuella tjänster hos professionsstudenter. Syftet med denna studie är att synliggöra attityder till individer som säljer sexuella tjänster hos studenter som läser olika professionsutbildningar. Den teoretiska utgångspunkten består av tre begrepp som används i analysen av materialet; attityder, agent och offer. Studien är centrerad kring en enkätundersökning som består av demografiska frågor samt påståenden om sexarbetare och sexuella tjänster, vilken besvarats av 317 respondenter. Analysen undersöker sambandet mellan attityder till sexarbetare och sexuella tjänster samt utbildningsinriktning och utbildningslängd genom deskriptiv statistik, t-test och regressionsanalyser. Regressionsanalyserna genomförs dessutom för att testa om könsidentitet har en påverkan på attityderna. Resultatet visar ingen signifikant skillnad av variansen i attityder till varken sexarbetare eller sexuella tjänster beroende på utbildningsinriktning samt utbildningsinriktning indelad efter utbildningslängd. Den deskriptiva datan tyder på att det endast finns små skillnader inom den observerade gruppen. Däremot visar resultatet att könsidentitet påverkar både attityder till sexarbetare samt attityder till sexuella tjänster. Fastän både män och kvinnor i högre utsträckning tycks svara i riktning av att sexarbetaren förstås som ett utsatt offer tenderar män att i en aning högre grad svara i linje med en förståelse av sexarbetaren som en handlande agent.

Hidden advertising is becoming increasingly common in today’s digital environment. This underscores the importance of reviewing the allocation of responsibility for how advertising should be labeled on social media platforms. The purpose of this essay is to examine the distribution of responsibility in cases of improper marketing concerning advertising identification/advertising labels on social media in the context of influencer marketing, based on the swedish marknadsföringslag (2008:486), the Digital Services Act (DSA), and ethical rules such as the International Chamber of Commerce (ICC) rules of advertising and marketing communication. The focus will be on the requirements and responsibilities regarding advertising labels for influencers, advertisers, and platforms. Additionally, the essay has also described and examined potential solutions and problems for how primary responsibility could be applied to influencers when marketing on social media platforms.

Elektroniska tjänster utgör en stor del av marknadsekonomin i större delen av världen således även på den inre marknaden. Elektronisk handel, där elektroniska tjänster ingår, har under de senaste åren expanderat. U.S. Bureau of Census uppskattade att elektroniska tjänster genererat i drygt 600 miljarder kronor under år 2005. Det är en ökning med 24.6 % från föregående år. Statistiken visar endast handeln i USA, men ger ändå ett mått på den framfart som skett de senaste åren rörande elektronisk handel. Inom gemenskapen har rådet fastställt en rad harmoniseringsregler, främst i det sjätte mervärdesskattedirektivet . I syfte att harmonisera de mervärdesskatterättsliga reglerna för att undvika en snedvridning av konkurrensen mellan aktörer etablerade i olika medlemsstater. Den inre marknaden är förvisso avsedd för aktörer etablerade inom EU, men man kan inte bortse från det faktum att även aktörer i tredjeland har tillträde till den inre marknaden. För att utreda om aktörer från tredjeland gynnas framför aktörer etablerade i gemenskapen i tillhandahållande av elektroniska tjänster till icke skattskyldiga inom gemenskapen är bestämmandet av platsen av betydelse. Först fastställs om transaktionen faller inom ramen för artikel 2 i det sjätte mervärdesskattedirektivet. Där konstateras att mervärdesskatt skall betalas för tjänster som tillhandahålls inom landets territorium av en skattskyldig. För fastställande av ”landets territorium” hänvisas till artikel 3, se bilaga 4. Det andra steget är att konstatera om den som tillhandahåller tjänsten betraktas som skattskyldig enligt artikel 4.1, se bilaga 5 till uppsatsen. Är kriterierna i artikel 2 och 4 uppfyllda går man vidare till artikel 9 för bestämmandet av platsen. Ursprungslandsprincipen och destinationslandsprincipen ligger till grund för bestämmandet av vilken stat som har beskattningsrätt, först fastställs omsättningslandet och därigenom platsen för tillhandahållandet. Destinationslandsprincipen och ursprungslandsprincipen kräver ett förtydligande. Från början tillämpades ursprungslandsprincipen för att nå den inre marknaden. Destinationslandsprincipen är den rådande men kommissionens långsiktiga mål är att gå över till ursprungslandsprincipen. Trots detta ändras i dagsläget regler för att passa destinationslandsprincipen. Tillhandahållande av elektroniska tjänster existerade inte vid utformandet av det sjätte mervärdesskattedirektivet. Följaktligen saknades begreppet elektroniska tjänster i direktivet. Då rådet antog direktiv 2002/38/EG infördes begreppet elektroniska tjänster samt ett tydliggörande av vad som var att anse som platsen för tillhandahållande. Begreppsdefinitionen var dock inte uttömmande och rådet antog förordning 1777/2005 där elektroniska tjänster definieras både i förordningen samt tillhörande bilaga. Klassificeringen av elektroniska tjänster sker på samma vis oberoende av platsen för tillhandahållandet. Däremot skiljer sig bestämmandet av omsättningsland och platsen beroende på om en aktör är etablerad i en medlemsstat eller ej. Innan direktiv 2002/38/EG antogs kunde aktörer från tredjeland undgå mervärdesbeskattning då de tillhandahöll elektroniska tjänster till icke skattskyldiga i gemenskapen. Rådets intention vid antagande av direktivet var att undanröja snedvridning av konkurrensen samt att tydliggöra reglerna om platsen för tillhandahållande i de fall då aktörer var etablerade i tredjeland. Med direktiv 2002/38/EG antogs den regel som bestämmer platsen för tillhandahållande till den där aktören är registrerad. I samband med detta infördes den ordning vilken innebär att aktörer från tredjeland skall registrera sig för mervärdesskatt i en medlemsstat. Även det fasta driftstället har betydelse för bestämmande av platsen. I vissa fall är det fasta driftstället att anse som platsen och i andra fall är huvudkontoret platsen för tillhandahållande. Begreppet fast driftställe nämns i artikel 9 i det sjätte mervärdesskattedirektivet, men ingen definition ges av vad som omfattas eller vilka kriterierna är. För att fastställa detta är man hänvisad till EG-domstolens praxis då inget uttömmande svar ges i direktiven. Gällande elektroniska tjänster och inkomstskatterätt kan i vissa fall en server utgöra ett fast driftställe, det är inte möjligt inom mervärdesskatterätten. / Electronic commerce constitutes a big market economy in the world, therefore also in the internal market. Electronic commerce, which includes electronic services, has expanded in the past years. In the end of year 2005, the U.S. Census Bureau estimated the total U.S. electronic commerce sales at $ 86.3 billion. This featured a 24.6 percent increase from the previous year 2004. Even though this is U.S. statistics, it gives a view of how electronic commerce has expanded the last years. Within the internal market, the Council of the European Union constituted a number of regulations on harmonisation, mainly in the Sixth VAT Directive . The purpose of harmonising the VAT regulations is to prevent distortion of the competition between suppliers established in the European Union. The internal market is intended for the suppliers established in the European Union, nevertheless suppliers from the countries outside the European Union have access to the internal market. The place of supply is of importance to investigate if a supplier from a country outside the European Union is in favour before a supplier established within the European Union in supply of electronic services to persons non-liable to tax. To investigate whether or not a supplier from a country outside the European Union benefit before suppliers established within the internal market the place of supply is of significance. The first question that arises is whether the transaction falls within the scope of article 2. Article 2 establishes that the subject to value added tax is the supply of services affected for consideration within the territory of the country by a taxable person. Article 3 es-tablishes the territory of the country, see attachment 4. The second step to clarify is if the person supplying the services is liable for tax according to article 4, see attachment 5. If the criteria for article 2 and 4 are satisfied the next step is article 9 and to establish the place of supply. To define the country with the right to tax, the establishment of the place of supply leads to the place of transaction. The principle of destination and principle of origin need to be explained. From the beginning, the Commission applied the principle of origin to reach the single market. In spite of the fact that the Commission’s long-term goal is to apply the principle of origin, rules are constantly changed to be applicable on the principle of destination. The supplying of electronic services did not exist when the Sixth VAT Directive was proposed. Therefore the concept of electronic services is not defined in the directive. When the Council of the European Union approved Directive 2002/38/EC , the concept of electronic services was classified and it was also made clear what is established as the place of supply. Notwithstanding the concept was not exhaustive and the Council of the European Union approved the regulation 1777/2005 in which electronic services are defined further, both in the regulation and in the attachment belonging to the regulation. The classifications of electronic services are independent of whether the supplier is established in a Member States or country outside the European Union. The place of supply depends on if the supplier is established in a Member State or outside the European Union. Before directive 2002/38/EC, a supplier from a country outside the European Union could escape value added tax when supplying services to non-liable tax persons. The Council of the European Parliaments intention to lay down the directive was to set aside dis-torted competition and to clarify the rules of the place of supply in situations when a sup-plier is established in a country outside the European Union. With directive 2002/38/EC the rule that decides the place of supply to the one where the supplier are registered were taken into force. In relation to that, a regulation was introduced where suppliers from a country outside the European Union shall register for value added tax in a Member State. The permanent establishment is of certain significance to establish the place. In some situations, a permanent establishment is considered as the place of supply and in others it is the head office. The classification of a permanent establishment is mentioned in article 9 in the Sixth VAT Directive but there is no definition of what it comprises or the criteria. To in-vestigate what a permanent establishment is one is referred to go through the European Court of Justices case-law. In income tax, there are situations when a server can constitute a permanent establishment, which is not possible in value added tax.

<p>Elektroniska tjänster utgör en stor del av marknadsekonomin i större delen av världen således även på den inre marknaden. Elektronisk handel, där elektroniska tjänster ingår, har under de senaste åren expanderat. U.S. Bureau of Census uppskattade att elektroniska tjänster genererat i drygt 600 miljarder kronor under år 2005. Det är en ökning med 24.6 % från föregående år. Statistiken visar endast handeln i USA, men ger ändå ett mått på den framfart som skett de senaste åren rörande elektronisk handel.</p><p>Inom gemenskapen har rådet fastställt en rad harmoniseringsregler, främst i det sjätte mervärdesskattedirektivet . I syfte att harmonisera de mervärdesskatterättsliga reglerna för att undvika en snedvridning av konkurrensen mellan aktörer etablerade i olika medlemsstater. Den inre marknaden är förvisso avsedd för aktörer etablerade inom EU, men man kan inte bortse från det faktum att även aktörer i tredjeland har tillträde till den inre marknaden.</p><p>För att utreda om aktörer från tredjeland gynnas framför aktörer etablerade i gemenskapen i tillhandahållande av elektroniska tjänster till icke skattskyldiga inom gemenskapen är bestämmandet av platsen av betydelse. Först fastställs om transaktionen faller inom ramen för artikel 2 i det sjätte mervärdesskattedirektivet. Där konstateras att mervärdesskatt skall betalas för tjänster som tillhandahålls inom landets territorium av en skattskyldig. För fastställande av ”landets territorium” hänvisas till artikel 3, se bilaga 4. Det andra steget är att konstatera om den som tillhandahåller tjänsten betraktas som skattskyldig enligt artikel 4.1, se bilaga 5 till uppsatsen. Är kriterierna i artikel 2 och 4 uppfyllda går man vidare till artikel 9 för bestämmandet av platsen.</p><p>Ursprungslandsprincipen och destinationslandsprincipen ligger till grund för bestämmandet av vilken stat som har beskattningsrätt, först fastställs omsättningslandet och därigenom platsen för tillhandahållandet. Destinationslandsprincipen och ursprungslandsprincipen kräver ett förtydligande. Från början tillämpades ursprungslandsprincipen för att nå den inre marknaden. Destinationslandsprincipen är den rådande men kommissionens långsiktiga mål är att gå över till ursprungslandsprincipen. Trots detta ändras i dagsläget regler för att passa destinationslandsprincipen.</p><p>Tillhandahållande av elektroniska tjänster existerade inte vid utformandet av det sjätte mervärdesskattedirektivet. Följaktligen saknades begreppet elektroniska tjänster i direktivet. Då rådet antog direktiv 2002/38/EG infördes begreppet elektroniska tjänster samt ett tydliggörande av vad som var att anse som platsen för tillhandahållande. Begreppsdefinitionen var dock inte uttömmande och rådet antog förordning 1777/2005 där elektroniska tjänster definieras både i förordningen samt tillhörande bilaga. Klassificeringen av elektroniska tjänster sker på samma vis oberoende av platsen för tillhandahållandet. Däremot skiljer sig bestämmandet av omsättningsland och platsen beroende på om en aktör är etablerad i en medlemsstat eller ej.</p><p>Innan direktiv 2002/38/EG antogs kunde aktörer från tredjeland undgå mervärdesbeskattning då de tillhandahöll elektroniska tjänster till icke skattskyldiga i gemenskapen. Rådets intention vid antagande av direktivet var att undanröja snedvridning av konkurrensen samt att tydliggöra reglerna om platsen för tillhandahållande i de fall då aktörer var etablerade i tredjeland.</p><p>Med direktiv 2002/38/EG antogs den regel som bestämmer platsen för tillhandahållande till den där aktören är registrerad. I samband med detta infördes den ordning vilken innebär att aktörer från tredjeland skall registrera sig för mervärdesskatt i en medlemsstat.</p><p>Även det fasta driftstället har betydelse för bestämmande av platsen. I vissa fall är det fasta driftstället att anse som platsen och i andra fall är huvudkontoret platsen för tillhandahållande. Begreppet fast driftställe nämns i artikel 9 i det sjätte mervärdesskattedirektivet, men ingen definition ges av vad som omfattas eller vilka kriterierna är. För att fastställa detta är man hänvisad till EG-domstolens praxis då inget uttömmande svar ges i direktiven. Gällande elektroniska tjänster och inkomstskatterätt kan i vissa fall en server utgöra ett fast driftställe, det är inte möjligt inom mervärdesskatterätten.</p> / <p>Electronic commerce constitutes a big market economy in the world, therefore also in the internal market. Electronic commerce, which includes electronic services, has expanded in the past years. In the end of year 2005, the U.S. Census Bureau estimated the total U.S. electronic commerce sales at $ 86.3 billion. This featured a 24.6 percent increase from the previous year 2004. Even though this is U.S. statistics, it gives a view of how electronic commerce has expanded the last years.</p><p>Within the internal market, the Council of the European Union constituted a number of regulations on harmonisation, mainly in the Sixth VAT Directive . The purpose of harmonising the VAT regulations is to prevent distortion of the competition between suppliers established in the European Union. The internal market is intended for the suppliers established in the European Union, nevertheless suppliers from the countries outside the European Union have access to the internal market. The place of supply is of importance to investigate if a supplier from a country outside the European Union is in favour before a supplier established within the European Union in supply of electronic services to persons non-liable to tax.</p><p>To investigate whether or not a supplier from a country outside the European Union benefit before suppliers established within the internal market the place of supply is of significance. The first question that arises is whether the transaction falls within the scope of article 2. Article 2 establishes that the subject to value added tax is the supply of services affected for consideration within the territory of the country by a taxable person. Article 3 es-tablishes the territory of the country, see attachment 4. The second step to clarify is if the person supplying the services is liable for tax according to article 4, see attachment 5. If the criteria for article 2 and 4 are satisfied the next step is article 9 and to establish the place of supply.</p><p>To define the country with the right to tax, the establishment of the place of supply leads to the place of transaction. The principle of destination and principle of origin need to be explained. From the beginning, the Commission applied the principle of origin to reach the single market. In spite of the fact that the Commission’s long-term goal is to apply the principle of origin, rules are constantly changed to be applicable on the principle of destination.</p><p>The supplying of electronic services did not exist when the Sixth VAT Directive was proposed. Therefore the concept of electronic services is not defined in the directive. When the Council of the European Union approved Directive 2002/38/EC , the concept of electronic services was classified and it was also made clear what is established as the place of supply. Notwithstanding the concept was not exhaustive and the Council of the European Union approved the regulation 1777/2005 in which electronic services are defined further, both in the regulation and in the attachment belonging to the regulation. The classifications of electronic services are independent of whether the supplier is established in a Member States or country outside the European Union. The place of supply depends on if the supplier is established in a Member State or outside the European Union.</p><p>Before directive 2002/38/EC, a supplier from a country outside the European Union could escape value added tax when supplying services to non-liable tax persons. The Council of the European Parliaments intention to lay down the directive was to set aside dis-torted competition and to clarify the rules of the place of supply in situations when a sup-plier is established in a country outside the European Union.</p><p>With directive 2002/38/EC the rule that decides the place of supply to the one where the supplier are registered were taken into force. In relation to that, a regulation was introduced where suppliers from a country outside the European Union shall register for value added tax in a Member State.</p><p>The permanent establishment is of certain significance to establish the place. In some situations, a permanent establishment is considered as the place of supply and in others it is the head office. The classification of a permanent establishment is mentioned in article 9 in the Sixth VAT Directive but there is no definition of what it comprises or the criteria. To in-vestigate what a permanent establishment is one is referred to go through the European Court of Justices case-law. In income tax, there are situations when a server can constitute a permanent establishment, which is not possible in value added tax.</p>

eFörvaltning ses som ett medel för att göra kommunalt förvaltningsarbete mer effektivt och interoperabelt. Dock begränsas kommuner av oförmåga att uppnå det vilket försvårar genomförandet av deras uppdrag. En orsak till varför införandet av eFörvaltning inte ger de systematiska fördelar som efterfrågas beror på att införandet av informations och kommunikations teknologier (IKT) inte är tillräckligt. Förändringen som krävs kan inte ske över en natt utan är en gradvis förändring över tid som även kräver nya sätt att arbeta på. Kommuner behöver hantera sin eFörvaltningsutveckling på ett mer strukturerat sätt för att öka möjligheterna att förverkliga de fördelarna som sägs kunna erhållas. Enterprise Architecture (EA) har på senare tid kommit att ses som en möjlig lösning för att komma tillrätta med denna problematik. Genom att arbeta mot en EA skapas möjligheten att brygga IKT system med affärsprocesser och därigenom leda till effektivitet och interoperabilitet. Dock är EA inom offentlig sektor ifrågasatt. Forskare menar att EA saknar tydlig definierad omfattning och begreppsvärld, vilket gör användningen av EA inom förvaltningsarbete svår. De omfattande logiska EA ramverk som finns idag saknar innehåll som är specifikt relaterade till offentlig sektor. Vari det blir problematiskt att arbeta mot en EA inom offentlig sektor. Denna licentiatavhandling lägger följande forskningsfråga: ”Vilken roll har EA för införandet av eFörvaltning inom Svenska kommuner?” Samt följande underfrågor ”Vilka förutsättningar finns för att använda EA vid eFörvaltningsutveckling?” ”Vad har Örebro kommun uppnått genom att arbete mot en EA i deras eFörvaltningsutveckling?” Och ”Vilka problem har Örebro kommun upplevt av att arbeta mot en EA vid eFörvaltningsutvecklingen?”. En longitudinell fallstudie av ett eFörvaltningsutvecklingsprojekt i Örebrokommun genomfördes mellan 2007 och 2009 med syfte att utröna dessa frågor och för att skapa insikt om EAs roll för eFörvaltningsutveckling. Förutsättningar, resultat och upplevda problem vid eFörvaltningsutvecklingen studerades. I anslutning till detta empiriska arbete genomfördes även en jämförandestudie av eFörvaltningsmål såsom de anges i officiella statliga dokument inom så väl Sverige som i EU gentemot förmodade fördelarna med EA som diskuteras i samtida EA-litteratur. Studien visar att EA som fenomen ses som en förutsättning för att lyckas med eFörvaltning. 7 viktiga aspekter gällande förutsättningen för att lyckas med kommuners eFörvaltningsutveckling identifierades: Skillnaden mellan administrativa och politiska ansvaret, Politiskt mandat, Politisk timing, Resursfördelning, Samordning under NPM, Leverantörsberoende, Val av standard och bäst praxis. För att förbättra möjligheten att röna framgång i eFörvaltningsutveckling behöver dessa aspekter aktualiseras och hanteras. New Public Management (NPM) som styrmodell utgör ett strukturellt hinder för eFörvaltningsutveckling som förhindrar en mer explicit användning av EA-ramverk, vilket påverkar möjligheten att uppnå uppsatta mål negativt. Trots den strukturella problematik som föreligger, kan stöd erhållas genom att arbeta utifrån ett ”EA-tänk”. Ett ”EAtänk” kan här ses som ett medel för att påbörja förändringen mot en EA utan att för den delen explicit använda sig av ett EA-ramverk, eller -metod. Dock är det viktigt skapa en förståelse för att ”EA-tänk” som fenomen i sin tur ger upphov till strukturer och således kan leda till problem som även de måste hanteras för att eFörvaltningsutveckling skall lyckas. eFörvaltning, NPM och ett ”EA-tänk” skapar en strukturell triad där olika strukturella egenskaper i vissa fall sammanfaller med varandra vari de kan stödja kommuner i dess arbete och således bidra till positiv utveckling. Medan det i andra fall leder till negativ utveckling där administrationen upplever problem att ta till sig av de rekommendationer eFörvaltningsprojektet kan tänkas ge till organisationen som helhet. Paradoxalt nog skapar denna strukturella triad en situation där kommuner måste arbete runt sig själv för att komma framåt. Normer och befintliga strukturer i kommuner förhindrar effektiv samarbete både internt mellan olika förvaltningar och externt gentemot andra kommuner och landsting vilket leder till fragmentariska framsteg mot projektmålen och i slutänden även kommunens övergripande mål gällande eFörvaltningsutveckling. Givet de i många fall motstridiga strukturella egenskaper som finns mellan NPM och eFörvaltning innebär att det initiala arbetet mot EA i eFörvaltningsutveckling är ett ytterst komplext fenomen. För att öka möjligheten att eFörvaltningsutvecklingen blir lyckad krävs det att kommuner känner till och hantera den negativa inverkan NPM har på eFörvaltningsutveckling. Samtidigt behöver de känna till och hanterar problematiken som uppstår av att arbeta mot en EA genom ett ”EA-tänk”, Samt att som studien visat, EA ger inget stöd för mer politiseras mål, vari kommuner behöver annat sätt och andra strategier för sådant arbete. Detta är viktigt att beakta, speciellt med tanke på att mer politiserade mål i mångt och mycket är de mål som kommer premieras av politiker. Av just den enkla orsaken att politiker inte blir omvalda på grund av “effektiva IKT integrerade interna processer” utan blir omvalda utifrån förbättringar som är synliga och som gagnar medborgare positivt. Avhandlingen bidrar till forsknings genom att öka förståelse för och behovet av att hantera både positiva och negativa faktorer som påverkar möjligheten att lyckas med eFörvaltningsutveckling inom kommunalt arbete. Vilket inkluderar de 7 identifierade kritiska faktorer måste aktualiseras och hanteras för att öka möjligheten att lyckas. Den negativa effekt NPM har på eFörvaltningsutveckling och hur ett ”EA-tänk” kan leda till positiv utveckling, även om det som denna studie visat inte kan bidra till mer politiserade mål. Vad gäller denna licentiatavhandlings bidrag till praktiken så bidrar den med att belysa den problematiska situation som föreligger av att institutionaliserade strukturer i många fall verkar som ett hinder mot förändring. Studien möjliggör även till att kommuner kan skapa en förståelse för sin egna eFörvaltningsutveckling och möjligtvis kan verka för att inte uppleva samma problematik som identifierats i Örebros eFörvaltningsutveckling samt visa på hur en kommun kan arbeta för att hantera den problematik som inte kan förhindras alternativ som uppstår trots denna kunskap. / Governments struggle with inefficiencies and an inability to achieve interoperable information communication technology (ICT) systems. Apparent issues include a failure of local government to realize the benefits of electronic government (eGov) initiatives, high project failure rates, administrations hampered with inefficiencies, and a lack of interoperability between systems within the local government. Thus, local governments need to address their eGov initiatives in a structured way to improve their chances of providing the benefits that are sought after. Sweden’s eGov model is decentralized, following a strict new public management (NPM) model. Whilst eGov ought to bring benefits to local government, Sweden is still hampered by inefficiencies and an inability to achieve interoperable ICT systems. This has been the case for quite some time. One reason why systemic gains from adopting eGov have not reached the levels sought after could be that, in many cases, ICT implementations are not enough. The transformation needed for eGov is not instantaneous; it requires various new ways of working. Enterprise Architecture (EA) has come to be seen as a possible solution to the apparent issues of developing, adopting and managing eGov successfully. By utilizing EA, it is argued that it is possible to bridge ICT systems and business processes, thus making the organization more efficient. However EA’s usefulness for eGov development and adoption is the subject of debate. Some researchers argue that EA lacks clearly defined scopes and concepts, which makes the use of EA in government difficult. Whereas other argues that although EA frameworks are comprehensive logical frameworks, they lack content that is related specifically to government organizations. The thesis posits the following research questions: What is the role of EA in eGov adoption in Swedish local government? together with three sub questions: What are the prerequisites for using EA in Swedish local eGov adoption? What has the Swedish local government in Örebro achieved with its use of EA in eGov adoption? And What problems have the Swedish local government in Örebro experienced in its use of EA when adopting eGov? To explore the role of EA in eGov adoption a longitudinal case study is carried out on the municipality of Örebro’s eGov project MovIT, a project launched in 2007 that ended in 2009. I study the prerequisites, results and problems associated with using EA in Swedish local government as part of eGov adoption. A comparative study is conducted of the goals of eGov, as stated in official eGov documents at EU and Swedish governmental levels will attest as to the supposed benefits of EA in contemporary EA-literature. From the study, it can be concluded that EA, as a phenomenon, is thought to be, if not a silverbullet, then at least a prerequisite to eGov success. In term of prerequisites, EA use cannot assist Swedish local government where there are more politicized objectives; in this situation, local government is required to look elsewhere to find support for its work. The study identify several critical issues from the empirical study of the prerequisites: distinction between administrative and political responsibilities; political mandate; political timing; resource allocation; coordination under NPM; dependence on providers; and choosing among standards and best practices. These issues need to be acknowledged and handled appropriately by Swedish local government in order to improve the chances for success in eGov adoption. The study also showed that NPM as governance model becomes a hindrance in eGov adoption, preventing the project from a more explicit use of an EA-framework and negatively affecting the projects possibility to adopt eGov. However, despite this structural problem, it is still possible – as observed – for a project that is based on EA-thinking to begin working. EGov, NPM and EA-thinking form a triad, with structural properties that, in some instances, correlate. In such cases, this can lead to positive changes. However, in other situations, they are contradictory, resulting in Swedish local government having a difficult time in adhering to the suggestions endorsed by the eGov project. This lead to incoherent progressions towards requested results. The existing structures hindered effective cooperation, both internally between different departments and externally with other local governments. This licentiate thesis has shown that the initial use of EA in local government eGov adoption is complex. Given the contradictory nature of NPM and eGov, local government has to acknowledge the negative impacts of NPM on eGov adoption. As well as acknowledging the issues that arise from EA use, a key area is a lack of support of local government in an area that is most likely to be endorsed by politicians. Politicians do not get re-elected based on efficient internal processes with a highly integrated ICT; rather, changes must be visible to citizens and businesses. This licentiate thesis has also shown that ‘EA-thinking’, as a means for local government, can move towards an EA without the explicit use of an EA framework or EA method. However, ‘EA-thinking’ may give rise to other issues that need to be acknowledged and dealt with. This licentiate thesis contributes to research by improving our understanding of the nature and importance of promoting and inhibiting different factors. Including critical issues for succeeding with eGov adoption, the negative effects of NPM and how EA-thinking can lead to positive changes, even though it cannot assist local government in all aspects deemed important to eGov adoption. In terms of practice, this thesis contributes by highlighting the problematic nature of institutionalized structures and the effect that this has on eGov adoption. It also contributes by enabling local governments to acknowledge the problems identified. This allows them to better understand their own development and possibly avoid similar problems or at least have a better understanding of how to handle the issues that arise.

Denna studie ämnar undersöka och utvärdera vilka designprinciper som är centrala vid utveckling av digitala marknadsplatser med affärsinformation. Genom att ta fram ett designförslag utvärderas och reflekteras designprinciperna. Teorier har samlats in kring det valda ämnesområdet för att ta fram designprinciper. Den teoretiska referensramen delas in i två delar, första delen beskriver de teorier som ligger till grund för undersökningen av att utveckla digitala marknadsplatser. Andra delen är de teorier som krävs för att utveckla den digitala marknadsplatsen. Kvalitativa data har samlats in under studiens gång genom att genomföra semi-strukturerade intervjuer med anställda på det utvalda företaget. Action design research har använts som strategi för att presentera, utvärdera och testa designprinciperna i en designlösning. Avslutningsvis listas designprinciperna utifrån temaområden, digitalisering, struktur, produkter &amp; tjänster samt användarvänlighet. För att slutligen presentera designprinciperna baserat på viktiga designprinciper och nya designprinciper som är centrala vid utvecklingen av digitala marknadsplatser.

The adopting of self-service technologies (SST) has for years been used as a vehicle for delivering service in aim to create value. The popularity of SST has recently increased within organizations and suppliers struggle to persuade customers to adopt the technique in order to co-create value for both customer and supplier. Previous research has covered this type of technology and its effects on service delivery in a business to consumer (B2C) perspective but it is relative undiscovered in the context of business to business (B2B). By studying the B2B relation within SST and the effects on value and value creation this paper identifies three value clusters at the supplier perspective and three at the customer perspective. At each perspective our result shows that there are two positive and one negative value clusters. These clusters can help organizations with both preventive actions and management of the negatives by seeing how relationships between values and value creation exist. Our study contributes empirical, theoretical and practical in the research fields of B2B, SST, service and business values.

Inledning: Mer än hälften av revisionsbyråernas intäkter härrör från icke revisionsnära tjänster och det är de befintliga klienterna som köper flest tjänster. Det finns anledning att tro att klienter inte alltid uppfattar revisorers försök till korsförsäljning som just korsförsäljning utan att de istället uppfattar det som information. Syfte: Studiens syfte är att utforska hur klienter uppfattar revisorers interaktiva marknadsföring genom korsförsäljning samt vilka faktorer som påverkar uppfattningen. Metod: Studien genomförs med en deduktiv ansats och en tvärsnittsdesign används. En kombination av kvantitativ enkätdata och kvalitativ intervjudata ligger till grund för studien. Webbaserade enkäter besvaras av privata företag i Östergötland och intervjuer genomförs med revisorer verksamma i Östergötland. Slutsats: Studien indikerar att klienter uppfattar revisorers interaktiva marknadsföring genom korsförsäljning som både information och korsförsäljning. Den faktor som påverkar om klienter uppfattar revisorers interaktiva marknadsföring som information är om tjänsten som revisorn presenterar uppfattas som betydelsefull. De faktorer som påverkar om klienter uppfattar revisorers interaktiva marknadsföring som korsförsäljning är om tjänsten som revisorn presenterar uppfattas som betydelsefull, revisorn uppfattas som uppriktig och kompetent samt klientens kön, där män uppfattar revisorers interaktiva marknadsföring som korsförsäljning i större utsträckning än kvinnor. Dessutom påverkar klienters uppfattningar avseende revisorn om den interaktiva marknadsföringen till övervägande del uppfattas som information snarare än försäljning. / Introduction: More than half of the revenues of the auditing firms are derived from the sales of non-audit services and it is the existing clients who purchase most of the services. There are reasons to assume that clients do not always perceive the CPA’s attempt to cross-sell as cross-selling, but rather perceive it as information.  Purpose: The purpose of this study is to explore how clients perceive interactive marketing through cross-selling by CPAs and which factors that has an impact on the perceptions.          Method: The study is conducted with a deductive approach and a cross-sectional design. A combination of quantitative and qualitative data are the basis for this study. The main data in the study is quantitative survey data collected from unlisted companies located in Östergötland. The study is supplemented with interviews with CPAs. Conclusion: The study indicates that clients perceive interactive marketing, through cross-selling, by CPAs as both information and cross-selling. There are factors that affect clients’ perceptions. The factor that affect if clients perceive the interactive marketing by CPAs as information is if the service presented by the CPA is perceived as important. The factors that affect if clients perceive the interactive marketing by CPAs as cross-selling is if the service presented by the CPA is perceived as important, clients’ perceptions of the CPA as sincere and competent and the clients’ gender, where men perceives the interactive marketing by CPAs as cross-selling to a larger extent than women. Clients’ perceptions regarding the CPA affect if the interactive marketing is predominantly perceived as information rather than cross-selling.

Vårt samhälle har genomgått stora förändringar då det rör sig teknik. Många områden i dagens samhälle blev digitaliserade och Vården, vår hälsa blev inte ett undantag. Landstinget tillhandahåller ett IT- system eller e- tjänst, som möjliggör patienten att boka/ omboka tid, förnya recept, beställa sina patientjournaler och med mera. E- tjänsten Mina Vårdkontakter (MVK) skapades för drygt 10 år sedan. Tjänsten vänder sig till alla medborgare, oavsett dator- och Internetanvändningserfarenhet, kön och ålder. Eftersom alla medborgare inte är lika vana IT- användare och därför ett sådant system bör vara så användarvänlig som möjligt. Detta arbete syftar på att hitta brister i MVK och hitta förslag på förbättringar utifrån användbarhetsprinciper. Metoder som användes i detta arbete är kombination av kvalitativ och kvantitativ metod. Därför utvärderade jag e- tjänsten MVK, genom att genomföra ett antal användbarhetstester. Testpersoner i detta arbete var både män och kvinnor i olika åldrar, har olika erfarenhet av dator- och Internetanvändning. Mina testfrågade fick ett antal enkla uppgifter, som jag ansåg kan ha några brister. Det svåraste av alla uppgifter var att Hitta MVK på lg.se webbsida. Men det var inte heller lätt att hitta hjälp på MVK. Den bästa tjänsten av alla som finns på MVK var att avboka/ omboka tiden och förnya recept- funktionen. Med hjälp av Time- on- task observerade jag också att oerfarna personer tar alltid längre tid att utföra vissa uppgifter jämfört med experten och med erfarna testpersoner. Och det är just för dem man ska förbättra e- tjänsten för att det skulle vara så enkelt som möjligt att använda e- tjänsten och personer skulle trivas med systemet. Efter genomfört arbete identifierades förslag på förbättringar av e- tjänsten, samt man kunde ge förslag på framtida forskning. Framtid forskning kan vara en ny utvärdering av bara en grupp oerfarna användare i olika åldrar. Man kan också undersöka hur den grafiska designen ser ut och hur det går att navigera i MVK. Eller så kan man göra en ny utvärdering efter den planerade uppdateringen av MVK som skulle ske om drygt en månad, enligt MVK- utvecklare. / Our society has undergone significant changes as new techniques came into our lives. Many areas of today’s society have digitalized in very short period and even healthcare sector is not exception. The County Council (Landstinget) provides an IT- system or e- service (MVK), which allows patients to book/ cancel appointments, renew prescriptions, order Patient Medical Records and much more. E- service was created just over 10 years ago. The service is aimed to all citizens, regardless of Computer- and Internet experience, gender and age. Since not all citizens are experienced in usage of IT, such system should be as easier and as user friendly as possible. This work is aimed to find weaknesses in MVK and find suggestions for improvement based on usability principles. Methods used in this work the combination of qualitative and quantitative methods. Therefore, I evaluated the service MVK, by implementing a number of usability tests. Test persons in this work were both men and women of different ages and different Computer- and Internet experiences. Test persons got a number of simple tasks, in which I felt we might find some faults. The most difficult of all was to find MVK on lg.se website. But it was not easy either to find Help on MVK. The best service of all available on MVK is to cancel/ reschedule the appointment and renew- prescription function. By using Time- on- task, I observed that inexperienced computer and internet users take longer time to perform certain tasks, compared with the expert and with other test takers. And that is right for them we should improve the system so that it would be easy for them to use it. In this work I could identify suggestions to improve the e- service, and could give suggestions to future research. Future research may be a reassessment of just a group of inexperienced users of different ages. We can also examine how the graphic design looks like and how it is to navigate on MVK. Or we can also re- evaluate e- service after the planned updates of MVK that would be carried out in a month, according to MVK developers.