The market for security is one filled with great opportunities. The security services companies are numerous and diverse, the Swedish market is dominated by two large companies: Securitas Bevakning AB and Falck Security AB. In this study we have focused on the bigger of the two, Securitas. This report describes and analysis the security service branch and its surroundings in an involved manner. The target group of the result is mainly people within the security branch. However, by making a wide theoretical description the person unacquainted with the business will be able to understand the concept of this interesting trade. Further, those who are familiar with this field will be enabled to broaden their minds. The aim with this project is to create a foundation upon which Securitas can further continue their work. We have not presented any direct solutions, instead we have displayed concrete problems and presented guidelines for further exploration. The purpose of the investigation is to discover how modern technology can improve today’s guard services. Moreover, the aim is to show how a change of attitude needs to be present while developing future security services. This change can also be applied to other security services than the time-sharing guarding. The methodology used to meet our goals was a qualitative investigation based on interviews and literary studies. In order to form a robust overview of the study area the objects were carefully selected according to set preferences. These were, among others, which function the object has in society, how long they have been customers with Securitas and what kind of business they run. In the discussion and analysis four important areas is to be taken into consideration: The change of the market, the adaptation of the service to the needs of the customer, the adaptation of technology, and the assertion to the customer of the profound effects following these amendments. These four areas represent the foundation for the presented model. A solid cooperation between the customer and the supplier of the security service is vital. In contemporary society the customers have become more specialised and thereby the delivering company must aim to meet the increasing demands expected of this specialised service. Therefore the demand on the competence of the guard is getting higher. Another conclusion is also that one should introduce a quality measurement system that together with a statistical basis makes reporting and the analysing of the effects of the guarding easier to the customer. Technology is the most important corner stone in an effective alarm system. The time for an emergency call response must be reduced. Further qualities that the customer demands are that the security companies possess good knowledge of the object and its surroundings. The effectiveness in the guarding rounds and the learning time for a new object can be reduced by multimedia teaching aids. The customer satisfaction is not likely to be long term if they cannot see the results and high quality that they ask for. This is why it will be very important to measure, calculate and point out what both the guard and the security company can contribute with to please the customer. To enhance the dialogue the guard will be presenting solutions rather than static reports, and an acting counsellor strengthen the feeling of professionalism. Any change from the customers that affects the actual risk picture has to be identified promptly by the security service company.

<p>En av de grundläggande rättigheterna som ska säkerställas alla jurister inom unionen är den fria rörligheten. En jurist kan utöva sin fria rörlighet genom att antingen åberopa den fria rörligheten för personer, tjänster eller etableringsfriheten. Juristyrket är ett reglerat juristyrke och utvecklingen för reglerade juristyrken började år 1974 genom rättspraxis från EUD. Därefter har utvecklingen bara fortsatt och en vanligt förekommande fråga i rättspraxis är vilka krav som ställs på jurister och advokater som har för avsikt att utöva sin fria rörlighet. Därav är syftet med uppsatsen att utreda vilka krav utöver de yrkeskvalifikationer som en jurist redan erhållit från en medlemsstat som krävs för att få utöva juristyrket i en annan medlemsstat. I uppsatsen utreds också om de krav som medlemsstaterna ställer på juristen är förenliga med den fria rörligheten. Medlemsstaterna har rätt att ställa krav på utländska jurister som avser att tillhandahålla sina tjänster i medlemsstaten för att säkerställa att tjänsterna uppnår en lägsta kvalitetsnivå. Medlemsstaterna får ställa krav på att juristen ska erhålla vissa yrkeskvalifikationer samt ha ett professionellt uppförande. Kravens syfte är att skydda juristens klienter från exempelvis bristfällig rådgivning och kraven som ställs måste vara nödvändiga för att kunna utöva yrket i medlemsstaten. När medlemsstaterna ställer krav för att få utöva juristyrket ska de ta hänsyn till de yrkeskvalifikationer som juristen redan besitter genom att genomföra en likvärdighetsbedömning. Likvärdighetsbedömningens syfte är att efter en jämförelse, mellan de yrkeskvalifikationer som juristen har och de yrkeskvalifikationer som krävs för att få utöva yrket i medlemsstaten, avgöra om yrkeskvalifikationerna kan likställas. I de fall yrkeskvalifikationerna kan likställas ska juristen ha rätt att utöva juristyrket under samma förutsättningar som nationella jurister och medlemsstaten får då endast ställa krav på juristens uppförande. Att inga ytterligare krav ställs på juristen när han har de kunskaper som krävs för att få utöva yrket i medlemsstat är förenligt med den fria rörligheten. När likvärdighetsbedömningen visar att yrkeskvalifikationerna tydligt skiljer sig får staten kräva att juristen genomför en kompensationsåtgärd i form av en anpassningsperiod eller ett lämplighetstest. Kompensationsåtgärdernas syfte att ge juristen en möjlighet att bevisa att han har de kunskaper som krävs för att få utöva juristyrket i medlemsstaten. Det faktum att medlemsstaterna ställer krav på kompensationsåtgärder istället för att kräva att juristen ska genomgå en nationell juristutbildning är förenligt med unionsrätten. Det kan till och med sägas att kompensationsåtgärderna gynnar den fria rörligheten för jurister inom unionen.</p> / <p>One of the fundamental rights to be ensured all the lawyers in the Union is the free movement. A lawyer can exercise his freedom of movement by either rely on the free movement of persons, services or establishment. The profession of lawyers is a regulated legal profession and the development of regulated legal professions started in 1974 by law from the COJ. After this the development has continued and a frequent issue in the case law is what requirement that is required of lawyers who intend to exercise their freedom of movement. The purpose of this paper is therefore to investigate which requirements beside the professional qualifications that a lawyer already received from a Member State that is necessary in order to exercise the profession of lawyers in another Member State. The paper also investigates if the requirements which the Member States imposes on the lawyer are compatible with the free movement. Member States have the right to put up requirements on foreign lawyers who wish to offer their services in the Member State in order to ensure that the services reach a certain level of quality. Member States may require that the lawyer should obtain certain professional qualifications and a professional conduct. The requirements are intended to protect lawyer's clients from such as inadequate advice and the requirements must be necessary for the exercise of the profession in the Member State. When Member States sets requirements in order to exercise the profession of lawyers they have to take into account the professional qualifications that the lawyer has already received by doing an equivalent assessment. The equivalent assessments purpose is to compare the lawyer’s professional qualifications and the professional qualifications that are required in order to exercise the profession in the Member State and to decide if the professional qualifications are equate. If the professional qualifications are equate the lawyer shall be entitled to exercise the legal profession under same conditions as national lawyers and then may the States only impose requirements on the lawyer's conduct. That no additional requirements are allowed when the lawyer has the knowledge that is required for that profession in the Member States is compatible with the free movement. When the equivalent assessment shows that the professional qualifications clearly differ can the State demand that the lawyer implements a compensating measure as an adaptation period or an aptitude test. The aim of a compensating measure is to give the lawyer an opportunity to prove that he has the knowledge that is required in order to exercise the legal profession in the State. The fact that Member States require compensatory measures instead of requiring that the lawyer must undergo a national law school is compatible with European Union law. It can even be said that the compensating measures benefit the free movement of lawyers within the European Union.</p>

The development of technology and the mechanization in the Swedish forestry has during the last 60 years resulted in depopulation of the country side and due to that the amount of distance forest owners has increased. Therefore the forest companies need to make some adjustments in order to keep the distance forest owners as customers and to attract new ones. The purpose of this essay was to examine and analyze the distance forest owners satisfaction with Södras service offering and quality of service and further develop some proposals for action. A web-based survey was sent out to 634 distance forests owners in Stockholm, Sweden, all members of Södra. 269 respondents participated in the survey and of them, 27 did also participate in a follow-up telephone interview. The results show that the members generally was satisfied with the service offering and the quality of service. Suggestions for improvement regarding the service offering is all about implementing forest management courses in Stockholm and including providing financial and generational counseling, also on location in Stockholm. The quality of service can be improved if the inspector changes the way of working towards an even more customer adapted way and also improve the dialogue with the entrepreneurs. Further suggestions for improvement is to a greater extent welcome complaints and to give some compensation and/or apologize when it is motivated.

Branscherna mobila företagstjänster och webbteknik har svårt att utnyttja det kundupplevda värdet i sin marknadsföring, då de tillhandahåller produkter som befinner sig i gränslandet mellan varor och tjänster. I dagsläget finns det inga marknadsföringsteorier som behandlar dessa produkter. Syftet med detta kandidatarbete är att föreslå en modell för marknadsföring av produkter i gränslandet mellan varor och tjänster. Modellen kommer att fokusera kring kundupplevt värde. Empiriinsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer. Vi har valt kvalitativa intervjuer för att få fram ett resultat som är användbart vid analys och vidare för att kunna dra relevanta slutsatser. Vi har intervjuat tio olika företag inom branscherna mobila företagstjänster och webbteknik. Respondent är den marknadsansvariga eller den verkställande direktören inom företagen. I analysen ställs vår empiriinsamling i förhållandet till våra valda teorier. Baserat på materialet i analysen drogs slutsatser som sedan låg till grund för vår modell för marknadsföring av produkter som befinner sig i gränslandet mellan varor och tjänster. Resultatet påvisade brister i dagens marknadsföringsteorier. Företag kategoriseras utefter den specifika branschen vilket medför att man förlorar fokus på kunden. Kunden är den viktigaste komponenten vid marknadsföring av produkter som befinner sig i gränslandet mellan varor och tjänster. Eftersom företagen tillhandahåller produkter som är svårförståliga för kunden, samt till viss del är immateriella, är det viktigt att vid marknadsföring utgå ifrån kunden, och inte marknaden eller företaget i sig. Det är det kundupplevda värdet som är viktigt att förmedla. Produkter som befinner sig i gränslandet mellan varor och tjänster måste skapa resultat som är upplevda och önskade av kunden för att kunna skapa ett verkligt kundvärde. / The business types mobile business services and webb technology has a hard time taking advantage of the value experienced by its costumers, since they supply products that are on the borderline between goods and services. Today, no marketing theory deals with this kind of products. The purpose with this thesis is to propose a marketing model for products in between goods and services. The focus of the model will be costumer experienced value. Our empirics have been collected through qualitative interviews. We have chosen this way of collecting empiric to get a result that is usable in our analysis and possible to draw relevant conclusions from. We interviewed ten different companies within the business types mobile business services and webb technology. The respondent part has been the marketing manager or managing director within the company. In the analysis, our empiric material will be put in relation to our chosen theories. Based on the material in the analysis we pulled conclusions that later on became the basis of our own model for marketing of products that are at the borderline between good and services. Our results showed clear scarcity in today’s marketing theories for this type of business. Companies and business organisations are categorized by the specific type of business they belong to and this makes them loose focus on what is important, the costumers. The costumer is the most important part in marketing of products in the borderline between goods and services. Since the companies supply products that sometimes is difficult to understand, and partly intangible, it is exceptionally important that they see it from the costumer’s point of view, and not the market or the business. It is the value experienced by the costumers that is important to communicate. Products in the borderline between goods and services have to create results that are experienced and whished for by the costumer to create a true costumer value.

Den här avhandlingen undersöker utvecklingen av en elektronisk förvaltning ur ett legitimitetsperspektiv. Det övergripande syftet är att analysera den reella och potentiella förändring som e-förvaltning innebär för den offentliga förvaltningens legitimitetsgrunder, både i form av hur e-förvaltning har formulerats som idé, och hur det konkret har gått till när e-förvaltning har implementerats i praktiken. Avhandlingen består av fem artiklar som undersöker olika aspekter av syftet, från idéerna bakom e-förvaltning på internationell nivå, till implementeringsprocessen på lokal nivå. Den övergripande analysen använder sig av så kallad pragmatisk institutionalism, samt perspektiv på hur legitimitet skapas och upprättshålls i förvaltningen. En fallstudie av en svensk kommun utgör det huvudsakliga empiriska materialet. Detta material kompletteras med en mindre studie av ytterligare en svensk kommun, samt dokumentstudier av den Europeiska Unionens policy för e-förvaltning. Avhandlingen lyfter fram fyra huvudsakliga slutsatser: (1) e-förvaltningsreformer bidrar till skapandet av en ny praxis, där den praktiska utvecklingen och tillämpningen av IT blir ett allt viktigare inslag i den studerade kommunens organisering och serviceutövning, (2) detta bidrar till en omorganisering av aktörsroller- och förhållanden. Ledande tjänstemän i kommunen övertar den strategiska styrningen av utvecklingsprocessen från lokala politiker, medan kommunens närbyråkrater kringgås genom att medborgaren förväntas ta ett större eget ansvar för interaktionen med förvaltningen, (3) legitimitetsgrunder såsom brukarinflytande och kundanpassning placeras därmed i förgrunden medan den politiska styrningen och bedömningen hamnar i bakgrunden, (4) dessa förändringar tyder på allt starkare inslag av en gör-detsjälv-logik, där legitimitet i genomförandeprocesser främst grundar sig i individens möjlighet till självbetjäning och självförvaltning via elektroniska kanaler. / This thesis explores the development of an electronic government from a legitimacy perspective. The overarching aim is to analyse the actual and potential processes of change and impacts of e-government on bases of legitimacy within public administration – both with regards to how the ideas behind e-government have been formulated as well as how e-government in practise has been realised. The thesis consists of five articles that examine different aspects of the overarching aim; from the ideas behind e-government on an international level, to the practical implementation process in local government. The overarching analysis uses an institutional perspective and perspectives on the creation and maintenance of legitimacy in public administration. An in-depth case study of a Swedish municipality provides the main empirical material for the analysis. In turn, the material is supplemented with a smaller case study of another Swedish municipality, as well as document studies of the e-government policy of the European Union. The analysis arrives at four overarching conclusions: (1) egovernment reforms contribute to new practises, in which the development and application of IT is becoming increasingly central for the local organisation and the provision of public services, (2) this contributes to a reorganisation of actor roles and relationships. Leading public officials shoulder the strategic steering usually confined to local politicians, whilst street-level bureaucrats are circumvented by citizens since citizens are expected to shoulder greater individual responsibility in their interaction with administrations, (3) in turn, certain bases for legitimacy are placed in the foreground, in particular user influence and customer adaptation, whilst political steering and evaluation are downplayed, (4) these developments point at the emergence of a do-it-yourself-logic, in which legitimacy is mainly based on creating sufficient preconditions for individual selfservices and self-government through the electronic channels of administrations.

I Sverige är det förbjudet att både anordna och främja deltagande i hasardspel om inte tillstånd har meddelats. Genom att kontrollera spelverksamheten, eftersträvas en sund och säker spelmarknad utan privata vinstintressen, där de bakomliggande skyddsintressena (att skydda konsumenter, att förhindra brott, att motverka sociala och ekonomiska skadeverkningar samt att styra överskottet) ska tillgodoses. I Sverige är det endast Svenska Spel och ATG som har tillstånd att tillhandahålla hasardspel över internet, men trots det både tillhandahåller och främjar spelleverantörer som är etablerade i andra medlemsstater hasardspel över internet på den svenska marknaden, vilket aktualiserar frågan huruvida EU-rätten ger något stöd för sådant gränsöverskridande hasardspel. Hasardspel faller in under bestämmelserna om fri rörlighet för tjänster förutsatt att spelleverantören är etablerad i en annan medlemsstat än mottagaren av tjänsten. Denna frihet kan begränsas på grund av tvingande skäl av allmänintresse såsom exempelvis konsumentskydd, uteslutande av privata vinstintressen och förhindrande av brott. Med anledning av de kulturella och moraliska skiljaktigheter som föreligger mellan medlemsstaterna, har EU-domstolen tillerkänt de nationella myndigheterna ett stort utrymme att själva avgöra vad som krävs för att skydda medborgarna. Oavsett vilket ändamål som eftersträvas, får inskränkningarna däremot varken vara diskriminerande på grund av nationalitet, eller gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det eftersträvade målet. Vidare måste regleringarna även tillgodose behovet av att uppnå det eftersträvade målet på ett sammanhängande och systematiskt sätt. I uppsatsen har jag kommit fram till att varken den svenska spelregleringen eller EU-rätten ger något stöd för sådan gränsöverskridande verksamhet. Trots det figurerar spelleverantörer utan tillstånd på den svenska marknaden, vilket möjliggörs bland annat på grund av bristande påföljdsbestämmelser i den svenska regleringen. Eftersom EU-domstolen konsekvent har framhållit att de nationella regleringarna måste vara proportionerliga och tillgodose behovet av att uppnå det eftersträvade målet på ett sammanhängande och systematiskt sätt oavsett hur de är utformade, har jag i analysen även genomfört en sådan granskning. Slutsatsen av arbetet är att den svenska regleringen inte tillgodoser behovet av att uppnå ändamålet på ett sammanhängande och systematiskt sätt. Snarare än att gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målet, verkar regleringen inte gå tillräckligt långt för att uppnå det bakomliggande ändamålet och tillgodose därmed inte heller de bakomliggande skyddsintressena.

Grunden till den här studien ligger i det problem som uppmärksammats i tidigare forskning angående offentliga organisationers informationsspridning i sitt kvalitetsarbete. Det påträffade problemet rör sig om att information mellan beslutande politiker och verkställande tjänstemän brister, vilket gör att det inte finns en röd tråd genom hela arbetsprocessen. Då kommunikationen mellan dessa nivåer inte fungerar på ett tillfredsställande sätt finns det risk att kvaliteten på de tjänster som kommunerna tillhandahåller, försämras. Detta var något som vi ansåg var intressant att undersöka närmare för att se om det är ett allmänt problem och om det finns ett arbetssätt som förbättrar den röda tråden mellan politikers beslut och tjänstemäns verkställande. För att genomföra den här studien använde vi oss av en kvalitativ undersökningsmetod där vi samlade in empiri genom besöks- och telefonintervjuer. Vi började med att genomföra en förstudie på Halmstads kommun där vi undersökte om problemet som uppmärksammats i tidigare forskning även fanns där. Valet av kommun grundades i att vi som gjort studien är bosatta i Halmstad och därför var det intressant att fördjupa oss i hur deras arbete ser ut. Resultatet av förstudien visade att det fanns en grund för fortsatt forskning samt att det fanns ett jämförande nätverk, innefattande fem kommuner som kallas 3KVH. Det möjliggjorde en bra grund för att genomföra studien. Resultatet av studien visar att varje kommun inom vårt undersökningsområde har olika arbetssätt för att sprida information men samtliga kommuner var dock eniga om att de inte har en röd tråd i arbetet och att det ligger i ledningens ansvar att tydliggöra mål. Efter den kunskap vi skapat genom studien har vi med hjälp av de fem kommunernas arbetssätt samlat ett antal höjdpunkter som vi vill lyfta fram. Dessa är: Det är viktigt att alla i organisationen kommunicerar så att de tänker likadant. Ett beslutsstöd eller ledningssystem kan underlätta för organisationer att samla all information och arbeta enhetligt. Kopplingen mellan ekonomistyrning och kvalitet är viktig då de tillsammans utgör hela verksamheten både intern och externt.

Att större delen av befolkningen använder internet och att användandet ökar medför att allt fler tjänster flyttat ut på den digitala arenan, nu även inom det sociala arbetet - i offentlig regi. Då möjligheter till utveckling av det sociala arbetet på internet upptäcktes har Stockholm stad lanserat ytterligare en e-tjänst som kan underlätta kontakten med kommunen. Socialrådgivning på nätet som den digitala tjänsten heter, är tänkt att bland annat ge en ökad tillgänglighet till stadens medborgare. E-tjänsten är tänkt att nå ut till “alla” medborgare inom staden, vilket medför att det är av vikt att undersöka i vilken utsträckning invånarna är intresserade av att använda e-tjänsten samt vilka attityder som riktar sig till densamma. Tidigare forskning har visat att det finns digitalt resursstarka respektive digitalt resurssvaga grupper i samhället, vilket för med sig att de som redan befinner sig i en socialt exkluderad grupp i och med den tekniska utvecklingen riskerar att hamna än mer utanför samhället - i detta fall informationssamhället. Syftet är således att genom att undersöka medborgare i Stockholm stads avsikter att använda och attityder till Socialrådgivning på nätet, få en ökad förståelse av medborgarnas inställning till Socialrådgivningen på nätet. Studien genomförs genom en kvalitativ metod. Den insamlade empirin består av fem fokusgruppintervjuer med fyra till fem deltagare i vardera, vilka utförts tillsammans med en semi-strukturerad intervjuguide. Undersökningen består av en explorativ samt en deskriptiv ansats. Resultaten visade att det generellt sett fanns mer eller mindre positiva attityder till e-tjänsten Socialrådgivning på nätet mellan grupperna, men även inom. De grupper som står närmst informationsteknologins centrum i samhället tangerar att vara mer positiva till rådgivningstjänsten, medan attityderna varierar bland de grupper som står längre bort. Mest negativ attityd till Socialrådgivningen på nätet gick att finna hos de medborgare som står längre bort, i periferin av det moderna informationssamhället. Attityder korrelerade till stor del med viljan att använda e-tjänsten då majoriteten av medborgarna i den här undersökningen valde att inte använda sig av e-tjänsten. De informanter som kan tänka sig använda Socialrådgivning på nätet bestod främst av medborgare i grupper som stod närmare centrum och främst i dess mitt. Den utökade tillgängligheten kan bidra till både positiva och negativa konsekvenser. Några av de positiva aspekter som medborgarna i samtliga grupper var överens om var att som ett komplement till redan etablerade kontaktvägar, var Socialrådgivning på nätet ett bra alternativ som även ökade tillgängligheten. De medborgare som stod närmre det moderna it-samhällets centrum upplevde sig mer mottagliga för en ökad digitalisering, medan de som stod längre bort, i periferin, upplevde sig bli mer marginaliserade. Det traditionella sociala arbetet är ofta förknippat med det personliga mötet. Värdet av att mötas är en del av essensen i arbetet med människor. Det finns en oro över att en digital kontakt kan orsaka en distans där individer går miste om det viktiga fysiska mötet. Även om socialt arbete 2.0 idag, än så länge finns i begränsad utsträckning, fanns det föreställningar bland studiens deltagare om att den digitala rådgivningstjänsten, trots ökad tillgänglighet kanske inte når ut till de som är i störst behov - de socialt utsatta. Om e-tjänsten går att anpassas till den målgrupp densamma i första hand vänder sig till, ökar chansen att medborgare upplever sig nöjda med den digitala tjänsten, vilket i förlängningen även kan verka för ökad legitimitet av myndigheten.

Att flera datorer används för att gemensamt lösa problem är inte någonting nytt. Det finns många distribuerade system i bruk och många olika lösningar för hur dessa ska kommunicera med varandra. Vissa använder sig av meddelande-orienterade lager för kommunikation vilket det finns väldigt många implementationer av. RabbitMQ är ett exempel där att kommunikation går genom en (eller ett kluster av) central nod och kommunicerar med hjälp av protokollet Advanced Message Queue Protocol, AMQP. I en helt annan kategori finns ZeroMQ som inte definierar någon central nod för all kommunikation att passera utan peer to peer är istället möjlig vilket innebär snabbare responstider men försvårar hur olika klienter hittar till varandra. Det bloggindexerande företaget Twingly kör idag med ett distribuerat system som använder flera olika kösystem för att koordinera ut arbete till de olika datorerna. De vill kolla närmare på hur de kan bygga sitt system med hjälp av meddelande-orienterade lager. Resultatet av arbetet är att RabbitMQ innebär mindre komponenter att hålla reda på vilket innebär att koden blir mindre komplex. Det som kommer gratis med att använda RabbitMQ är just att klienterna inte behöver känna till varandra utan endast behöver känna till RabbitMQ-servern. Nackdelen är att RabbitMQ-servern kommer bli en flaskhals för systemet. ZeroMQ är däremot friare att implementera den funktionalitet man själv behöver vilket är till fördel i de fall tid och pengar finns för att skapa ett eget system byggt ovanpå ZeroMQ. För Twingly som vill ha ett system inom en snar framtid är RabbitMQ ett bättre val av dessa två alternativ.

Vi lever i en digital värld och teknologin har blivit en fundamental del av samhället och en viktig del i människors liv. Digitaliseringen gör organisationer mer produktiva och innovativa. Den digitala tekniken skapar nya sätt att utföra arbeten på och organisationer använder sig av digital teknik för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Organisationer har påbörjat denna omvandling av organisationens och medarbetarens digitala miljö genom att integrera den teknik som medarbetarna använder sig av.    Syftet med studien var att genom ett enskilt fall förklara hur en verksamhet utifrån ett användarperspektiv och organisationens förutsättningar kan utveckla sin digitala teknik i avsikt att stödja en inre effektivitet.   Studien använde sig av både en kvantitativ och en kvalitativ analys. Den kvantitativa analysformen grundades i jämförelser mellan de numeriska värden som framkom i svaren och den kvalitativa analysen utgick från en induktiv ansats och avsåg ge en djupare holistisk förståelse över det som undersöks. För att beskriva den kvalitativa analysen användes en modell av Elo och Kyngäs. Datainsamlingen för studien har varit enkäter, information har också inhämtas från informanter via observation. Urvalet som användes var bekvämlighet- och representativt urval.   Det går att konstatera från studiens resultat att det är viktigt att ta hänsyn till krav och förväntningar från användarna för att de ska bli nöjda med de system som de använder. Dessa krav och förväntningar visade sig vara ökad användarvänlighet, tillgänglighet och driftsäkerhet. Det finns en viss integration mellan de flesta av systemen i studerad organisation, men inte alla. Vilket är ett område som verksamheten skulle kunna titta närmre på genom att integrera alla systemen med varandra. Organisationen har en bra grund att stå på för att kunna arbeta mot dessa krav och förväntningar och få en ökad användarvänlighet, tillgänglighet och driftsäkerhet. För att lyckas behöver organisationen bland annat söka kunskap över organisationsgränsen, införa en digital strategi och involvera användaren för en mer precis bedömning av användarens krav och förvänt-ningar.