Under IT-boomen i början av 2000-talet släpptes regeringens IT-proposition som bland annat behandlade svenska folkets tillgång till bredband med hög överföringskapacitet. Kommunerna fick i uppdrag att bygga en infrastruktur för bredband baserad på fiber genom så kallade stadsnät. Förhållningen från staten var att näten skulle byggas enligt en öppen modell som skulle stimulera fri konkurrens och operatörsneutralitet. Detta skulle i slutändan resultera i ökad valfrihet för kunden och ett ökat tjänsteutbud. I denna magisteruppsats har vi undersökt hur affärsmodellen som stadsnät ar-betar efter inverkar på tjänsteutbudet. Vi har även identifierat andra faktorer som påverkar tjänsteutvecklingen. Resultatet av denna undersökning har utvecklats till en modell som beskriver intressentstrukturen och vilka krafter som verkar mellan dessa intressenter samt de faktorer som påverkar tillväxten på tjänstesidan. För att erhålla en djup förståelse för det studerade ämnet har en undersökning genomförts med hjälp av en webbenkät innehållande såväl kvantitativa som kvalitativa inslag. Webbenkäten har skickats till 90 stadsnät i Sverige och vi erhöll en svarsfrekvens på 71 %. Magisteruppsatsen visar att stadsnäten i vårt urval kan delas in i två grupper; stadsnät där det råder fri konkurrens och neutralitet samt stadsnät som inte lyckats attrahera några kommersiella tjänsteleverantörer. Bristen på externa tjänsteleverantörer har lett till att stadsnätsägare har tvingats erbjuda tjänster i egen regi. För litet kundunderlag anses vara en bidragande orsak till tjänsteleverantörernas ointresse. / During the IT-era in the beginning of the 21st century high speed Internet connection for all citizens was on the top of the agenda. The Swedish government proposed a government bill stating that all Swedish citizens should have access to a broadband connection. The local municipalities were given the mission to build this new fiber-optic IT-infrastructure. The municipalities should adopt an open access network enabling all service providers to connect themselves to the network. The network should encourage competitive advantage and impartiality towards service providers resulting in increased service options for the citizens. This master thesis investigates how the chosen business model affects the service offerings. We have also identified other factors that influence the development of service offerings. The result of this investigation concludes with a model that describes which factors that influences the growth of services in the municipal fiber network. To get a deeper understanding of the studied subject have the authors conducted a web survey including qualitative and quantitative elements. The survey was sent to 90 municipal fiber networks. 71 % of these networks answered the questionnaire. The result of this master thesis shows that the municipal fiber networks could be divided into two different groups. The first groups containing networks where the open access network is working and the other group where there is a lack of interest from the service providers. The lack of interest from service providers results in that municipal fiber network operators are forced to offer services themselves. The reason for this is often caused by an insufficient customer base.

Fenomenen mobilitet och mobila IT-tjänster är något som är mycket aktuellt idag inom flera sektorer. Mobilitet förknippas med ett oberoende av att vara på en viss plats vid en viss tid och det kan skapa helt nya förutsättningar för kommunikation mellan medarbetare som jobbar i fält eller är på resande fot. Att kunna införa mobila IT-tjänster i sin verksamhet är för företag något som kan öka effektiviteten, spara resurser och minska fel i rapporteringen. Transportnäringen, vården, service och underhåll, försäljning, övervakning är verksamhetsområden där mobila IT-tjänster införts som hjälpmedel. Området har dock kantats av såväl missbedömningar som succéer. Mobila IT-tjänster som används inom företag kallas mobile business. Med hjälp av insamlat material från böcker, artiklar och rapporter samt vår kvalitativa och kvantitativa undersökning kan vi konstatera att utvecklingen av mobila IT-tjänster är problematiskt. Vi kan också konstatera att det finns en god insikt om denna problematik hos dem som utvecklar dessa tjänster och att användarna överlag har en god acceptans av tjänsterna. Vi påstår att det finns två krafter som driver utvecklingen av dessa tjänster idag. Den rent tekniska drivkraften som har sin utgångspunkt i att förbättra tekniken i sig för att på den vägen skapa nya attraktiva tjänster och den rent behovsdrivna som via kundernas behov försöker använda och anpassa den teknik som redan finns.

I ett allt mer digitaliserat samhälle ämnar studien undersöka äldres upplevelser och erfarenheter av digitaliserade vardagliga tjänster. Dessa upplevelser och erfarenheter har undersökts med kvalitativa intervjuer som utfördes med hjälp av sex kvinnliga informanter över 70 år. Utsagorna från intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys som metod och kategoriserades till fyra teman som berör uppfattningar, känslor och framtid, upplevda risker med att använda internet och digitaliserade tjänster, inställning till att använda IT och det tveeggade brukandet av IT. Tematiseringarna är grunden till studiens analys vilken bygger på socialgerontologisk teori med inriktning mot disengagemangsteorin. Vidare har analysen utgått ifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv vars syfte är att synliggöra hur samhälleliga fenomen och konstruktioner skapar normer och uppfattningar om sina medborgare. Läsaren kommer att möta äldre individers tankar om vardag i ett allt mer digitaliserat samhälle där det framkommer en kluvenhet till digitaliseringens för- och nackdelar och hur samhället skulle kunna mildra denna kluvenhet.

För Sveriges kommuner har utveckling av medborgares delaktighet och engagemang blivit en allt viktigare fråga. För att utveckla offentliga e-tjänster som motsvarar medborgares behov behöver medborgarperspektivet stärkas. När offentliga e-tjänster utvecklas skall det vara medborgarens behov som ska vara vägledande för att e-tjänsterna ska vara till nytta för medborgarna enligt regeringens e-förvaltningsstrategi. Det ska också öka medborgares engagemang och användningen av e-tjänster. De som ansvarar för utbudet av kommuners e-tjänster måste därför sätta sig in i vad medborgaren vill uppnå i kontakten med kommunen. Att involvera medborgare innebär att kommunen tar tillvara medborgares behov och synpunkter och omvandlar det till egenskaper i utvecklingen av e-tjänster. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kommunerna arbetar med att samla in medborgarnas behov och synpunkter kring e-tjänster. Undersökningen bygger på ett kvalitativt tillvägagångsätt och ska bidra till normativ kunskap. Datainsamlingen har skett genom litteraturstudier och genom att ställa en fråga till alla Sveriges kommuner hur de samlar in medborgares behov och synpunkter på e-tjänster – 117 av landets 290 kommuner har svarat. Data har också samlats in genom att undersöka hur medborgare kan lämna behov och synpunkter via samtliga 290 kommuners webbsidor. Resultatet av undersökningen visar att de svarande kommunerna har angett 19 olika kanaler för att samla in medborgares behov och synpunkter kring e-tjänster. 52 % procent samlar in via olika kanaler och 48 % procent kommuner gör ingen aktiv insamling alls. I undersökningen om insamling från webbsidan där samtliga 290 kommuner ingick visar att 14 % har särskild hantering för synpunkter specifikt kring e-tjänster. Ett sätt att underlätta vidarebefordran av medborgares behov och synpunkter är att kommuner samverkar kring utveckling av e-tjänster. Gemensamma lösningar och samarbete gör det lättare att anskaffa resurser och sänker kostnaderna för samverkande kommuner. Forskningen visar att det är bra att använda medborgarna i e-tjänsteutvecklingen, men att det inte är enkelt att genomföra i praktiken.

Syftet med studien är att analysera personalens upplevelser av en patientnära e-hälsotjänst med hjälp av ett sociotekniskt systemperspektiv som tar hänsyn till sociala, organisatoriska och tekniska faktorer. Vi ville närmare undersöka vilka faktorer som påverkar personalens användning av e-hälsotjänsten, hur e-tjänsten integreras i det dagliga arbetet samt hur e-hälsotjänsten har påverkat interaktion och informationsförsörjning mellan vårdgivare och patient. Hälsoplaner som införs i syfte att fungera som verktyg för både personal och patient är ett aktuellt område och det är relevant att se den kliniska uppfattningen av e-hälsotjänsten eftersom ny teknik och nya lösningar inom hälso- och sjukvård påverkar de kliniska rollerna och arbetsprocesserna inom hälso- och sjukvården. Studien genomfördes med blandad metod som innebär att kvalitativa och kvantitativa data samlas in parallellt och prioriteras lika. Datainsamling gjordes genom intervjuer och enkätundersökning. Resultatet visade att personalen upplever Min hälsoplan som ett värdefullt bidrag till vårdprocessen framförallt ur patientperspektiv. Områden som upplevs begränsa användandet är av teknisk natur. Resultat och analys visar tydligt att flera områden påverkar varandra när det kommer till upplevelse och användning av e-hälsotjänster i vården och vikten av att ha ett helhetsperspektiv samt en organisation som tar hänsyn till hur interaktion mellan aktörerna påverkar personalens uppfattning och upplevelse av Min hälsoplan. Studien lyfter vikten av att se e-hälsa och tjänster inom området ur ett sociotekniskt perspektiv. Att införande av Min hälsoplan påverkar och inverkar på processer som inte alltid är tydliga men som ouppmärkta kan orsaka störningar och/eller slöseri. Slutsatserna visar att personalen är positivt inställda när det gäller patientnära e-tjänsters inverkan på vårdrelationen men att alla områden måste fungera för att upplevelsen ska stimulera till användning. Planering i införandefasen och sedan vidareutveckling spelar en viktig roll för användning av e-hälsotjänster då patientnära e-tjänster är komplext och berör flera områden och att alla områden måste beaktas för att få en positiv upplevelse.

Den digitala och tekniska utvecklingen som har skett under 2010-talet har påverkat hela samhället. För företag och kunder har samhällsutvecklingen inneburit att roller förändrats och kunderna är allt mer involverade i skapandet av tjänster. På grund av tjänstens karaktärsdrag skapas osäkerhet i kundens förväntningar kring tjänsten, och tjänsteföretagens svårighet är att skapa en trygghet för kunden i servicemötet. Traditionellt sett har denna trygghet skapats av servicepersonal, men teknikutvecklingen har gjort att kunderna allt oftare interagerar med teknologi, Self Service Technology (SST), istället för personal. När teknologi introduceras förändras förutsättningarna för mötet och tidigare forskning kring servicemötet utmanas. Syftet med denna studie är att utveckla förståelse för om SSTs kan vara en relationsbyggande faktor mellan kund och företag. Vi vill identifiera vad som har betydelse för kundrelationen i ett tekniskt servicemöte, för att kunna ge praktiska råd till företag inom tjänstebranschen som står inför beslutet att implementera SSTs i sin verksamhet. För att undersöka detta har vi studerat restaurangbranschen. Vi har genomfört åtta kvalitativa intervjuer med kunder till en restaurang som använder sig av SST i ett fysiskt servicemöte. Den teoretiska bakgrunden om tjänster, relationer och det tekniska samt mellanmänskliga servicemötet har ställts i relation till materialet från intervjuerna. Därefter har vi kunnat besvara studiens problemformulering: Hur upplever kunden relationen till ett företag i en fysisk tjänstemiljö när interaktionen mellan parterna sker via SST? Resultatet av studien visar på att det är möjligt att upprätta en relation mellan kund och företag när interaktionen sker via SST. Hur kunden upplever relationen beror på hur kunden hanterar de nya förutsättningarna som det tekniska servicemötet innebär. Det tekniska servicemötet innebär nya roller och manus vilka kunden och företaget måste lära sig. Det är även viktigt att förstå att förväntningarna bildas av tidigare erfarenheter från såväl det tekniska servicemötet samt från det mellanmänskliga servicemötet för att god tjänstekvalitet ska kunna uppnås. Vi har också identifierat att den upplevda trygghetskänslan är avgörande för att en relation ska ha möjlighet att upprättas mellan kund och företag. För att SST ska vara relationsbyggande är det viktigt att tekniken kan bidra till kundens upplevda trygghetskänsla.

Fokuset i denna studie är e-tjänster för riskgruppen äldre personer i samband med framförallt pandemier. Undersökningen handlar om att kartlägga målgruppens bild av, och användning av, de offentliga och kommunala e-tjänster som erbjuds. Tidigare forskning visar att äldre personer i större utsträckning upplever ett utanförskap när det gäller tillgänglighet och digitala tjänster men däremot att det finns väldigt lite forskning kring riskgrupper och tillgänglighet kopplat till krislägen, som pandemier. Användarvänlighet, användbarhet och tillgänglighet används i studien för att förklara UX (User experience). Det finns fundamentala riktlinjer för att implementera god UX design vilket vi vidare förklarar i stycket “2.6 User Experience (UX) och Informationsarkitektur” (Chesnut & Nichols 2015, s.9). Studien undersöker den upplevda tillgängligheten hos e-tjänster samt vilka typer av e-tjänster som den äldre riskgruppen upplever har behov av, och som därmed är en hjälp, vid en pandemi. Studien undersöker tillgänglighet och dess ramverk (WCAG 2.1) d.v.s. synlig, manövrerbar, begriplig och robust (W3C, 2018). Vår studie baseras på en metodkombination där en enkät och intervjuer utförts för att undersöka hur riskgruppen, den äldre målgruppen upplever e-tjänster vid en pågående pandemi. De e-tjänster som intervjupersonerna använder såsom exempelvis skatteverkets e-tjänst för skatteåterbetalning uppfyller fortfarande inte tillgänglighetens krav och kan därmed förbättras. Både enkätsvar och intervjuer visade att de viktigaste e-tjänsterna för äldre under pandemin är de som berör vården och dess olika e-tjänster på exempelvis 1177 eller olika vårdcentraler.

Syftet med studien var att identifiera en lägesbild i Malmö samt undersöka vilka bakgrundsfaktorer som motiverar individer till att sälja sexuella tjänster via internet. Studien berör även metodologiska hinder som finns vid studerandet av individer som säljer sexuella tjänster via internet. Genom sju digitala enkäter och en telefonintervju samlades materialet in för att kunna undersöka bakgrundsfaktorer. Resultaten har analyserats utifrån tidigare studier samt tre olika kriminologiska teorier. För att kunna identifiera en lägesbild sammanställdes 609 eskortannonser utifrån kriterierna; ålder, kön, outcalls och incalls. Resultaten av lägesbilden visar att majoriteten som säljer sexuella tjänster via internet är kvinnor där medelåldern är 28,8 år. Resultaten av studien indikerar att majoriteten av individerna i studien börjar sälja sexuella tjänster via internet på grund av psykisk ohälsa, självskadebeteende och att sälja sexuella tjänster ofta är ett sätt att återta kontroll. En annan faktor respondenterna beskrivit som en anledning till att de säljer sexuella tjänster är problematisk uppväxt där föräldrar inte varit närvarande, haft instabil ekonomi, bråkigt hemma och ingen bra relation till föräldrarna. Majoriteten av respondenterna hade även blivit utsatta för någon form av övergrepp. Pengar var även en viktig faktor för majoriteten av respondenterna som en anledning till varför de säljer sexuella tjänster via internet. Svårigheter med studien har varit att få tag på respondenter som varit villiga att delta i en telefonintervju eller en digital enkät. Studien avslutas med en diskussion om metodologiska hinder. / The purpose of this study is to identify the current situation in Malmö and to examine the factors that motivates individuals to start selling sexual services on the internet. The study also investigates the methodological barriers that exist when studying individuals selling sexual services on the internet. With seven digital surveys and one phone interview material was collected to examine factors behind prostitution. The results have been analysed by existing research and three criminological theories. To be able to identify the current situation in Malmö 609 escort ads were compiled based on four criteria; age, gender, outcalls and incalls. The results showed that the majority of the individuals selling sexual services were women and the average age were 28,8 years. The results of the study showed that the majority of the individuals started selling sexual services through the internet because of mental illness, self harm and selling sexual services gave them a way to reclaim control. Another factor the respondents said was a reason for selling sexual services was bad conditions growing up, absent parents, bad finances and a bad relationship with the parents. The majority of the respondents had also been victims of assault. Money was also an important factor for the respondents motivation to start selling sexual services. The difficulty with the study have been to get respondents to participate in the digital survey or a phone interview. Lastly this study discusses identified methodological barriers.

In recent years it has been discussed in the media that library users often request help and support from librarians regarding for example digital tasks and services that relate to government agencies and commercial companies. The aim of this study is to contribute with knowledge of public librarians' views regarding their mission and approaches to help and support to library users in the library. The study focuses on all types of help and support that library users request in addition to the library's traditional services (which are here understood as services clearly related to the library collection, e.g. reference work and user instruction). In order to examine this matter eight semi-structured interviews were conducted with public librarians at libraries in the municipality of Gothenburg. The transcripts from the interviews were then analyzed using qualitative content analysis guided and structured by a practice theoretical framework. In accordance with the practice theoretical framework, help and support to library users is considered as a practice. The result show that the library's mission in terms of help and support to library users can be seen both as narrow, primarily comprising reference work and as wide including all kinds of information, and that the participants help and support library users in different ways and with a wide range of questions and matters, within the wide description of the mission.

Syftet med studien var att få en inblick i informationssäkerhet hos organisationer inom Gävleborg och kunna jämföra hur privata och offentliga sektorn arbetar. En kvalitativ studie utfördes för att samla in data från organisationer i Gävleborg. Fem respondenter deltog i semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna var på distans och genomfördes med hjälp av videokonferens-tjänster via nätet. Alla organisationer i studien följer ett antal lagar, regler och direktiv vid hantering av information. Det finns en skillnad i vad den privata sektorn behöver följa gentemot den offentliga sektorn. För att upprätthålla informationssäkerheten deltar alla medarbetare inom organisationerna i någon form av utbildning. Informationsklassificeringen sker på olika sätt inom organisationerna