Syftet med examensarbetet var att undersöka hur fritidslärare talar om barn utifrån normer och tolerans. I läroplanen för grundskolan står det att skolans värdegrund och uppdrag är en likvärdig utbildning (Skolverket rev. 2017), något som vi funderat över hur det står i förhållande till hur normer och tolerans talas om av fritidslärare. Vi undersökte det genom att intervjua lärare i fritidshem och ta reda på vilka kategorier och begrepp de använder när de talar om barn. I vår analys har vi använt oss av socialkonstruktivistiska teorier om normer och tolerans av bland andra Judith Butler och Elisabet Langmann. Vi gjorde intervjuer med sex olika informanter. Det vi kom fram till i vår undersökning är att barn kategoriseras utifrån ålder, kön, etnicitet, socioekonomisk standard, intressen, diagnoser och personlighetsdrag. De normer som finns är att barnen ska ge uttryck för att de trivs, känner sig trygga, kan tala inför och fungera i grupp och de bör vara självständiga och empatiska. Beteende som att vara tillbakadragen eller aggressiv ses som problematiskt. Tolerans beskrivs som att acceptera olikheter och att ha tålamod med problematiska beteende. Lärare i fritidshem talar om inkludering i termer av att “inte placera barn i fack”.

Syftet med vår kunskapsöversikt är att med hjälp av forskning och vetenskapliga texter försöka ta ställning till frågan: Hur skapas tolerans i religionsundervisningen för alla trosuppfattningar? Syftet med kunskapsöversiktens frågeställning är att dels få en djupare insikt i hur lärandeprocessen i religionskunskapsundervisningen är utformad men även om hur tolerans skapas för att inkludera samtliga elever i undervisningen. Metoden för arbetet har i första hand utgått ifrån att finna sökord med hjälp av databaser som vi ansett varit relevanta till kunskapsöversikten. Med hjälp av avgränsningsfunktioner och nyckelord har vi begränsat oss till vetenskapliga forskningsartiklar, doktorsavhandlingar och licentiatuppsatser som berör vårt ämne. Resultatet visar att det finns omfattande forskning på hur religionskunskapsundervisning bedrivs och bör bedrivas samt vad som kännetecknar ett tolerant klassrumsklimat bland forskare, lärare och elever. En komplexitet inom ämnet kan göras synlig i slutsatsen gällande elevers ovilja att prata kring sin egen trosuppfattning samtidigt som forskare menar på att det är i samtalet kring egna erfarenheter tolerans kan skapas.

I denna uppsats undersöks vad fyra pedagoger fyller begreppet tolerans med, och hur de anser att elever och barn borde få arbeta med begreppet. Genom intervjuer som kopplats till litteratur, hoppas jag på att förmedla det problematiska i att definiera innebörden av ett så vitt begrepp som tolerans. Idén till uppsatsen är kommen av att tolerans är en av byggstenarna i den för skolan gemensamma Värdegrunden. Utifrån denna undersökning, menar jag att tolerans i detta sammanhang ej bör tolkas som en eftergift, utan snarare som en aktiv attityd som kräver förståelse. För att förmedla denna förståelse till elever och barn, bör pedagoger försöka enas kring gemensamma definitioner kring mångfasetterade begrepp som tolerans. / This is a text about how pedagouges define and prefer to work with tolerance.

Studiens syfte var att studera politiskt ställningstagandes och personlighetsdrags samband med politisk tolerans, på en svensk population. Tidigare forskning har visat att individer på den politiska vänstern uppvisar mer tolerans än högern. Nyare fynd har dock visat att vänstern och högern uppvisar ömsesidig intolerans för varandra. Personlighetsdrag inom the Big Five har visats kunna predicera politiskt ställningstagande, och vissa drag har även uppvisat samband med tolerans. 166 individer besvarade en enkät med frågor som mätte personlighetsdrag, politiskt ställningstagande och politisk tolerans. Politisk tolerans delades upp i två: generell politisk tolerans samt riktad politisk tolerans mot vänster- och högergrupper. Resultatet från multipla regressionsanalyser visade att starkare politiskt ställningstagande åt höger, vänlighet/ sympatiskhet och neuroticism signifikant predicerade generell politisk tolerans;  att öppenhet och extraversion signifikant predicerade politisk tolerans mot vänstergrupper; och att starkare politiskt ställningstagande åt höger, öppenhet och extraversion signifikant predicerade politisk tolerans mot högergrupper. Starkare politiskt ställningstagande åt höger verkar predicera högre generell politisk tolerans och politisk tolerans mot högergrupper. Politiskt ställningstagande verkade inte ha något samband med politisk tolerans mot vänstergrupper. Resultatet i denna studie har gått emot vad tidigare forskning visat då högern snarare än vänstern uppvisat mer politisk tolerans. Det skulle kunna innebära att vänstern och högern har olika grunder för sin uppfattning. Vänsterindivider kan ha visat lägre politisk tolerans på grund av upplevda hot mot framsteg i social jämlikhet, medan högerindivider inte upplevde ett lika stort hot.

<p>This study deals with how the Swedish school system handles questions concerning sexuality and normality. It is also an analysis of how the guidance material Någonstans går gränsen from RFSL Stockholm is used and could be used in teaching.</p><p>The study consists of two parts. The first part is a study of literature that portrays how teaching concerning these issues is performed in schools, what methods that are recommended and what methods are actually used in teaching. The second part consists of interviews with people dealing with these issues in school and in organizations.</p><p>My results show that schools often use a “pedagogy of tolerance” while the guidance material and the research and theories concerning sexuality and normality advocate a more “queer pedagogy”. The perspectives of queer theory are making their way into the school system by the help of organizations such as the Swedish RFSL and their “school information” (Skolinformation).</p><p>The study also shows that Någonstans går gränsen is not often used among teachers and therefore I discuss how it could be used and why the school system and teaching might have problems in using materials that use pedagogical methods of criticizing normality.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

This study deals with how the Swedish school system handles questions concerning sexuality and normality. It is also an analysis of how the guidance material Någonstans går gränsen from RFSL Stockholm is used and could be used in teaching. The study consists of two parts. The first part is a study of literature that portrays how teaching concerning these issues is performed in schools, what methods that are recommended and what methods are actually used in teaching. The second part consists of interviews with people dealing with these issues in school and in organizations. My results show that schools often use a “pedagogy of tolerance” while the guidance material and the research and theories concerning sexuality and normality advocate a more “queer pedagogy”. The perspectives of queer theory are making their way into the school system by the help of organizations such as the Swedish RFSL and their “school information” (Skolinformation). The study also shows that Någonstans går gränsen is not often used among teachers and therefore I discuss how it could be used and why the school system and teaching might have problems in using materials that use pedagogical methods of criticizing normality.

No description available.