Syftet med denna uppsats är att undersöka hur islamofobi tar sig uttryck i klassrummet och hur det går att arbeta förebyggande mot islamofobi. Genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer kommer fyra lärare i Skåne dela med sig av sina erfarenheter av uttryck av islamofobi i skolan men även framföra metoder för att arbeta förebyggande mot islamofobi. Det finns olika didaktiska metoder att motverka islamofobi i ett klassrum. Jag tar min utgångspunkt i teorier liksom orientalism och interkulturalitet. Som lärare går det att normalisera en religion på flera olika sätt. Genom diskussioner med eleverna om olika religioner och jämföra dem med varandra för att visa likheterna som finns, då genomförs ett förebyggande arbete mot islamofobi. Att visa filmer där eleverna får se att det finns olika typer av muslimer, att eleverna får möta personer som har islam som religion är också ett förebyggande arbete mot islamofobi. Att läraren ska våga ta tuffa diskussioner är något viktigt, då det finns många lärare som har en rädsla för tuffa diskussioner. Som lärare är det viktigt att visa eleverna vilken fakta som är rätt och vilken som är fel.

Denna rapport har ämnat att, med utgångspunkt i en texttolkande innehålls- och diskursanalys av fem läroböcker i gymnasieskolans kurser för religionskunskap 1 och 2, belysa diskursen och problematiken kring islamofobi och antimuslimism i samhället som riskerar att reproduceras och underbyggas i religionskunskapsundervisningen. Ambitionen har varit att få en bild av hur de fem läroböckerna framställer islam och muslimer, med hjälp av de teoretiska begreppen tolerans och intolerans. Undersökningen visar att framställningen av islam och muslimer i läroböckerna efter Gy11 har en i större utsträckning toleranta än intoleranta tendenser, vilket står i kontrast till den tidigare forskningen som undersökt läroböcker innan Gy11. Ännu finns dock intoleranta tendenser i framför allt läroboken ämnad för de yrkesförberedande programmen, vilket kan ses som särskilt problematiskt i och med den betydligt mer negativa inställningen till islam och muslimer på dessa program.

No description available.

Syftet är att utifrån en socialpsykologisk teori syna och förstå vad som händer i relationen mellan pedagog och elev i ett gemensamt arbete på en friskola i södra Skåne. En grupp av sju pedagoger kom till skolan för att starta upp ett projektarbete tillsammans med eleverna. Projektet sträckte sig under tre veckor med sammanlagt tio dagar. Arbetet som presenterades gick under temanamnet Människan och samhället och behandlade frågor som gällde social hållbar utveckling. Problemet som uppdagades var när fyra elever redan från första dagen inte visade något motivation till att delta och genom odemokratiska förhållningssätt försvårar arbetet för sina klasskamrater och de sju projektpedagogerna. Under projektets femte dag når det sin kulmen med att en av eleverna skriver ett framtidsscenario, som blir inledningen till ett samtal mellan en av pedagogerna och tre av eleverna, där han bl.a. beskriver en framtid där araber krigar mot araber för de har tagit över värden. Arbetet med dessa elever kommer att från en dag till en annan flyttas från klassrummet till skolans bibliotek där de två pedagogerna fortsätter samtalen som påbörjats. Det är ett försök till relationell pedagogik där pedagogerna, genom att vara lyhörda för vad eleverna har att säga, försöker att hitta förståelse och en gemensam grund att utgå ifrån. Ett arbete där projektpedagogerna önskar att utmana och om de vill sig väl, förändra attityder i ett undersökande arbete tillsammans med eleverna. Första dagen i biblioteket ter det sig fullt möjligt då eleverna är öppna och tycks uppskatta pedagogernas närvaro. Det är ett arbete där jag som deltagande aktör genomför en kvalitativ studie för att undersöka hur relationen ser ut pedagoger och elever emellan, och diskutera resultatet av deras arbete, i en relationell process där tilliten var och kom att bli ett återkommande dilemma. Inte minst då eleverna vid ett flertal tillfällen ifrågasätter pedagogernas intentioner. Det innebar en utmaning i relationen dem emellan som, så småningom, satte stopp för all fruktbar pedagogisk verksamhet. vad det i slutändan kom att handla om var vikten av tillit, och därigenom respekt samt förtroende och de möjligheter som där följer. Banden som var nyligt byggda gick från svaga till obefintliga tills den pedagogiska verksamheten inte längre hade någon egentlig funktion. Jag ställer mig undrande till hur ett sådant utmanande arbete faktiskt kan tänkas se ut. I en avslutande diskussion refererar jag till Stigendal. M och Todd. S som beskriver en pedagogisk roll, i vad jag ser som en förändrad lärarroll, de belyser vikten av att se människan som en helhet med allt vad det innebär och genom en prövande inställning skapa förutsättningar för att på riktigt engagera oss i de politiska och etiska dilemman som ingår i vårt pedagogiska uppdrag.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på om elever i år 5 är toleranta och kunniga om opinionsfriheterna i Sverige och om de är medvetna om att det finns länder som saknar dessa friheter. För att mäta elevers tolerans, kunskap och medvetenhet använde vi enkät. Undersökningen visar att bakgrund spelar roll för elevernas tolerans, kunskap och medvetenhet om opinionsfriheterna. Eleverna är toleranta och kunniga om opinionsfriheterna men dock inte i de provocerande frågorna och dessutom är de omedvetna om huruvida opinionsfriheter finns i alla länder. Beroende på vilken opinionsfrihet det gäller skiftar toleransen, kunnigheten och medvetenheten. Vår frågeställning är: Är elever toleranta och kunniga om opinionsfriheterna lokalt och är de medvetna om opinionsfriheterna globalt?

Syftet med den här studien har varit att undersöka värdegrunden i Lpfö 98/10, samt hur normer skrivs fram där i. Vi har också velat undersöka huruvida den normkritik som skolverket efterfrågar syns i läroplanen, som kanske är det styrdokument förskollärare använder sig allra mest av. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi gjort en kvalitativ innehållsanalys där vi har utgått ifrån litteratur som är relevant för området. Normkritik är ett relativt nytt begrepp som utgår från queer teori, queer teori utgör en bakgrund för normkritiken och är därför viktig att ha i beaktande. Analysen visar att den av skolverket efterfrågade normkritiken saknas i Lpfö 98/10. Istället finns det på många ställen snarare ett toleransperspektiv. Analysen visar också att olika normer fastställs, upprepas samt utelämnas ut läroplanen. Värdegrunden tycks i Lpfö 98/10 vara något som ska överföras från vuxna till barn. Vår slutsats är att det som förskollärare är viktigt att vara medveten om bristerna i Lpfö 98/10 när det kommer till värdegrunden samt normerna, så att inte likabehandlingsarbetet påverkas av dessa brister.

Vår studie handlar om hur pedagoger i förskolan resonerar angående HBTQ-certifieringens eventuella plats i förskolan. Studien bygger på tankar från pedagoger vid en certifierad förskola och vid två icke certifierade förskolor som deltagit i fokusgrupper där pedagogerna diskuterat kring hur de tänker angående HBTQ-certifieringen i förskolan samt normkritiskt arbete och kunskapen inom HBTQ-frågor. Studiens syfte är att belysa vilka aspekter som pedagoger anser vara viktiga att resonera kring gällande HBTQ-certifiering, normer, normkritiskt arbete och familjekonstellationer i förskolan. I kapitlet centrala begrepp redogörs förklaringar av följande begrepp: HBTQ-begrepp, normer och normkritik, genus och kön, heteronormen, regnbågsfamiljer, queerbegreppet och toleransbegreppet. Här ges en beskrivning av dessa begrepp som genomsyrar studien och ger en grundläggande förståelse. Tidigare forskning innehåller forskning om HBTQ-certifikatet, HBTQ-historia, Internationell forskning om HBTQ, normer och normkritiskt arbete i förskolan, diskriminering och kränkande behandling samt arbete för diskriminering och kränkande behandling och jämställdhetsarbete. I analysen redogörs för vårt viktigaste empiriska material där man kan följa pedagogernas resonemang och diskussion från fokusgrupperna. Ämnena vi fokuserar på är HBTQ-certifieringen, normkritiskt arbete i förskolan och kunskap. Vi bidrar med en analys av materialet och de resultat som vi kommer fram till. Resultatets viktigaste poäng är den tydliga kunskapsbristen bland pedagogerna i förskolan. Vi avslutar med en diskussion kring våra slutsatser och förslag på vidare forskning inom ämnet.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur den aktuella läroplanen för grundskolan, Lgr 11, förhåller sig till en postkolonial andrafierande diskurs i sina förväntningar på skolans utbildning och fostran av barn och ungdomar. I detta arbete har läroplanens två inledande kapitel samt kursplaner i svenska och svenska som andraspråk för år 1-6 fokuserats. Utifrån poststrukturella grundantaganden om språkets konstituerande funktion för den sociala verkligheten samt postkoloniala teorier om andrafiering, analyseras kulturbegreppets olika skepnader och sammanhang i materialet för att få syn på undersökningsobjektets förhållande till en sådan ”vi” och ”dom”-diskurs. Med hjälp av Carol Bacchis (2009) metodologiska grepp på poststrukturell policyanalys, kallat WPR – What's the Problem Represented to be?, pekar uppsatsen på hur begreppet kultur framförallt används i termer av etnicitet och kulturell bakgrund, samtidigt som kulturell mångfald används som problemframställning i de undersökta texterna. Vidare kretsar analysen kring vilka essentialistiska och andrafierande förgivettaganden rörande kultur, identitet och fostran problemframställningen vilar på samt hur denna diskurs även kommer till uttryck i kursplanerna för svenska och svenska som andraspråk.

I uppsatsen undersöks Vittnet (2009) av Lena Hultgren och Pojken och Tigern Tidsmaskinen (1993) av Lars Westman. Båda böckerna är skönlitterära läromedel som riktar sig till elever på mellanstadiet. De skönlitterära läromedlen ska utveckla elevers läskompetens och skapa läslust. Avhandlingar, artiklar och andra källor som fokuserar på skönlitteratur, barnlitteratur, etik, skolans etiska uppdrag samt hur skönlitteratur kan utveckla etiska värden och värderingar sammanställs och används för att analysera läromedlen. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka etiska budskap de skönlitterära läromedlen förmedlar med fokus på rättskänsla, ansvarstagande, generositet och tolerans och om dessa stämmer överens med läromedlens samtida samt den nuvarande läroplanen. Uppsatsen utgår från ett etiskt perspektiv som bland annat beskrivs i Lgr 11. Metoden som används i analysen är innehållsanalys och genom det har de skönlitterära läromedlen analyserats systematiskt och stegvist. Resultatet har nåtts att båda de skönlitterära läromedlen förmedlar de etiska budskapen rättskänsla, ansvarstagande, generositet och tolerans på ett sätt som gör att läsare kan utveckla etiska värden och värderingar i likhet med de som råder i det svenska samhället. Båda läromedlen innehåller karaktärer som har bra etiska värderingar och är lätta för läsare att relatera till vilket underlättar läsarnas fostran till samhällsmedborgare med bra etiska värderingar. Ett etiskt tema går att utläsa i båda läromedlen. Analysen visar att Vittnet förmedlar etiska budskap som stämmer ihop med både dess samtida läroplan Lpo 94 och den nuvarande läroplanen Lgr 11. Pojken och Tigern Tidsmaskinen förmedlar etiska budskap som till viss del stämmer överens med dess samtida läroplan Lgr 80 och som stämmer överens med den nuvarande läroplanen Lgr 11.

Syftet med studien var att ta reda på hur de deltagande lärarna för årskurs 4–6 i Sverige behandlar interkulturalitet i engelskundervisningen för att bidra till utvecklingen av elevernas förmåga att delta på ett adekvat sätt i det globaliserade samhället. I och med engelskans unika roll i samhället och att vi människor stöter på kulturella olikheter ville vi synliggöra engelskämnets potential enligt de deltagande lärarna för att motverka främlingsfientlighetens konsekvenser. Ansatsen är kvalitativ med utgångspunkt i inter­kulturell kommu­nikativ kompetens i engelskundervisningen. Resul­tatet visar att lärarna säger sig arbeta med läro­medel för att främja det vi har valt att kalla den interkulturella förmågan. Vidare visar resultatet lärarnas olika åsik­ter om engelskämnets potential för att arbeta med värdegrunds­frågor. Vi anar en osäkerhet i vad lärarna anser engelsk­undervisningen ska leda till när det gäller interkulturalitet. Däremot visade lärarnas svar att de arbetar med delar av den interkulturella kompetensen. Lärarnas engelskunder­visning mot den interkulturella förmågan och värdegrunds­frågorna sker främst genom lärobokens inne­håll. Om det inte tas upp i läroboken skulle det antagligen inte heller finnas med i engelskunder­visningen.