• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 149
  • 9
  • Tagged with
  • 158
  • 36
  • 33
  • 32
  • 31
  • 28
  • 26
  • 26
  • 20
  • 18
  • 16
  • 16
  • 15
  • 14
  • 14
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
91

”Jag kommer aldrig att bli frisk igen” : Barns upplevelser av att leva med diabetes mellitus / ”I will never be well again” : Childrens´ experiences of living with type I diabetes

Svensson, Anton, Case, Matilda January 2015 (has links)
Diabetes typ 1 (DM typ 1) är en av de mest förekommande kroniska sjukdomarna och drabbar främst barn och tonårningar. DM typ 1 kräver en livslång övervakning och behandling med insulininjektioner vilket ställer höga ansvarskrav på den drabbade. Barn- och tonåren karaktäriseras av olika stadium. För att främja utvecklandet av en god patientdelaktighet under hela mognadsprocessen är det viktigt att sjuksköterskan besitter fördjupad kunskap om barns upplevelser av att leva med DM typ 1. Syftet med litteraturstudien var att beskriva barn i åldrarna 10-18 års upplevelser av att leva med DM typ 1. Metoddelen var en litteraturstudie som bestod av tio vetenskapliga artiklar. Resultatet framfördes genom tre huvudteman och tre underkategorier: Upplevelsen av egenvård, upplevelsen av stöd med underkategorierna; stöd genom föräldrar, stöd genom vänner och stöd genom sjukvårdsteamet och skolan. Det sista temat beskrev upplevelsen av sjukdomens påverkan på vardagen. Över tid upplevdes förståelsen och kunskapen av sjukdomen öka vilket genererade i förbättrad egenvård. Barn upplevde att en god problemlösningsförmåga var nyckeln till en välfungerande vardag. Varje patientmöte måste på en djupare nivå anpassas efter individen för att optimera vardagsupplevelsen för en person med DM typ 1. Sjuksköterskans roll i förbättringen av den unge individens vardagsupplevelser bör därför diskuteras mer. / Diabetes type 1 (DM type 1) is one ofe the most common chronical diseases and affects mainly children and adolescents. DM type 1 requires a lifelong monitoring and treatment with insulin injections, which sets high standards of responsibility on the affected person. Childhood and adolescence is characterized by different phases. To foster the development of a good patient participation thoughout the maturation process, it is important that nurses possess indepth knowledge about youth´s experiences. The aim of this study was to describe children´s, in the age of 10-18, experiences of livning with DM type 1. The method was a literature study which consisted of ten scientific articles. The findings was performed by three main themes and three sub-categories: the experience of self-care, the experience of support with the sub-categories: support from parents, support from friends and support through the healtcare team and the school. The last theme described the experience of the diseases impact on everyday life. Over time the experienced understanding and knowledge of the disease increased, which generated in improved self-care. Children experienced that good problem solvning skills were the key to a functioning everyday life. Each meeting with a patient must in a deeper way be adapted to the individual to optimize the experience of everyday life for a young person with DM type 1. The nurses role in improvning young people´s experiences of everyday life should therefore be discussed further.
92

När en förälder dör : En studie av tre fiktiva tonåringars identitetsutveckling och coping vid förlust av en förälder

Wallgert, Anna January 2014 (has links)
The purpose of this study is to examine how the identity of teenagers is affected by the loss of a parent as well as what coping strategies support identity development. The reactions the teenagers exhibit, in such circumstances, will also be examined. To accomplish this,  a theory package was created, comprising theories in developmental psychology, identity work, coping and theory of grief reactions of children and teenagers. This package provided a broad perspective, which facilitated the analysis. Furthermore, it made it easier to address the purpose and the issue of the analysis. In this study, three fictional books, that deal with the subject, have been used. In the books, the teenagers share their experiences and life stories. By doing a content analysis, the centeral themes and events could be identifyed. The themes of the books were hermeneutically interpreted. The conclusions from this study are that the fictional teenagers feel as if they have lost a part of themselves after the event of death. The most frequently exhibited reaction is that they refuse to believe that one of their parents is dead, through preservation coping. When the teenager realizes that this preservation coping strategy fails, he or she is forced to change strategy. The development of the teenagers identity is stalled; there is a risk that the teenagers sorrow interferes with various developmental stages during adolescence. For this development to resume, the teenager has to decide which coping strategy to use to cope with the loss of a parent.
93

"Det viktigaste i en familj är kärlek och att vara snälla mot varandra" : - en kvalitativ analys av vad en bra familj är enligt tonåringar och föräldrar

Linderborg, Camilla January 2013 (has links)
Syftet med studien var att undersöka tonåringar och föräldrars uppfattning om vad en bra familj är. Genom kvalitativ metod med en induktiv utgångspunkt har tonåringar och föräldrars beskrivning av ämnet undersökts. 100 deltagare har skriftligt berättat vad en bra familj är för dem. 50 tonåringar har författat en uppsats, 10 av dessa var 18 år och 40 var 13 år. 50 föräldrar, med barn i motsvarande ålder har som en del i en enkät svarat på samma öppna fråga. Av föräldrarna var hälften mammor och hälften pappor. Med utgångspunkt från Grounded Theory har resultatet analyserats. Genom studien har deltagarnas egna skildringar av familjen framställts. Det har visat sig att en bra familj består av fem teman engagerat föräldraskap, gemensamt familjeliv, bra atmosfär, hel familj och god standard. Engagerat föräldraskap består av stödjande föräldrabeteende som jobba, läxhjälp och fritidsstöd samt familjeskapare som konflikter och sätta gränser. Bra atmosfär består av gott emotionellt klimat vilket innehåller kärlek, snäll, trygghet, ärlighet samt bra relationer vilket innefattar öppenhet, delaktighet, ansvarstagande och jämställdhet. Gemensamt familjeliv består av dagliga, veckovisa och årliga umgängestillfällen, dessa består av familjestund, måltiden, husdjur, fritidsaktiviteter, fredagsmys och semester. Hel familj innefattar mamma och pappa, syskon och övrig släkt. God standard innefattar bra bostad och drömfamiljen. Tre typfamiljer har gått att urskilja, relationsfamiljen, aktivitetsfamiljen och strukturfamiljen. / The aim of the study was to investigate teenagers and parent’s opinion of what a good family are. To find out this a qualitative method was used. The teenagers and parents have written down their thoughts on this issue. 100 participants have written down what a good family means for them. 50 teenagers have written an essay, 10 of those were 18 years and 40 were 13 years. 50 parents, with children in corresponding age has, as a part of a survey answered the same open question. There were equal distribution between participating mothers and fathers. The results have been analyzed with base on Grounded Theory. Through the study, teenaged children’s and parents’ own view of the family has been expressed. It is evident that a good family consists of five themes, involved parental role, joint family-life, good atmosphere, whole family and good standard. Involved parental role consists of supportive parental behavior such as go to work, help with homework and support during leisure time as well as physiologic aspects as conflicts and setting limits. Good atmosphere consists of a good emotional climate which contains love, kindness, confidence, honesty and good relationship which includes openness, sharing, responsibility and equality. The joint family-life consists of daily, weekly and yearly get-together’s, these are gathering of the family, eating together, pets, recreation, “fredagsmys” and holiday. Whole family contains mother and father, siblings and other relatives. Good standard consists of the nice home and a fantasy family. Three typical families have been distinguished, family of relations, family of activity and family of structure.
94

Tonåringars sömn och användning av smartphones : Att belysa skolsköterskors erfarenheter av och arbete med sömn i relation till användning av smartphones / Teenagers’ sleep and use of smartphones : To highlight the school nurses’ experiences and work with teenagers’ sleep in relation to the use of smartphones

Pålsson, Maria, Stråhle, Liv January 2018 (has links)
Bakgrund: Många tonåringar lider av sömnbrist på grund av sen eller nattlig användning av smartphones, vilket kan påverka deras hälsa och skolprestationer. Skolsköterskans uppdrag är att arbeta hälsofrämjande. I mötet med tonåringar har skolsköterskan möjlighet att uppmärksamma sömn- och smartphonevanor. Syfte: Att belysa skolsköterskors erfarenheter av och arbete med tonåringars sömn i relation till användning av smartphones. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats användes. Ett strategiskt urval gjordes. Inklusionskriterier var skolsköterskor med minst 1 års erfarenhet som arbetar med tonåringar. Nio skolsköterskor intervjuades via e-post och datamaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier : Hur smartphones påverkar tonåringars sömn, Att uppmärksamma, informera och motivera, Hälsofrämjande samarbete, och sju underkategorier: Att ha mobilen vid sängen, Konsekvenser i vardagen, Att inhämta kunskap om tonåringars smartphoneanvändning och sömn, Att informera, Att motivera, Samarbete med vårdnadshavare och Samarbete med övrig personal. Konklusion: Skolsköterskors hälsofrämjande arbete gällande sömn i relation till smartphones är beroende av varje enskild skolsköterskas kunskap, engagemang och intresse. Nationella riktlinjer för skolsköterskors arbete med sömn och smartphones samt en omarbetning av hälsoenkäten som används vid hälsosamtalet efterfrågas av skolsköterskorna. / Background: Many teenagers suffer from sleep deprivation due to late or nightly use of smartphones, affecting health and academic performance. The school nurse should work for health promotion and has, when meeting teenagers, the opportunity to address sleep and smartphone habits. Purpose: To highlight the school nurses´experiences and work with teenagers' sleep in relation to the use of smartphones. Method: A qualitative method with an inductive approach was used. A strategic selection was made. Inclusion criteria were school nurses working with teenagers. Nine school nurses were interviewed by email. The data was analyzed using a qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in the main categories: How smartphones affect teenagers' sleep, Attention, inform and motivate, and Health promotion cooperation. Subcategories: Having the phone at bed, Consequences of everyday life, Retrieving knowledge about teenagers' smartphone usage and sleep, Informing, Motivating, Collaboration with guardians, and Collaboration with other staff. Conclusion: School nurses' health promotion work regarding sleep related to smartphones, depends on every individual school nurse’s knowledge, commitment and interest. National guidelines for school nurses' work with sleep and smartphones, and an update of the health survey used in the health interview is requested by the school nurses
95

Språk och identitet : en intervjustudie av några gymnasieungdomar med svenska som andraspråk / Language and identity : an interviewstudy of adolescents learning Swedish as a second language

Eskilsson, Åsa January 2007 (has links)
This study aims to investigate, describe and discuss the views of a group of adolescents on their identity and the process of second language acquisition. They all came to Sweden and started studying in Swedish schools in the last three years without any knowledge of the Swedish language. The study has been conducted with respect to the adolescents own perspectives and what they consider important. The methods used are group discussions/ interviews, observations in class and informal discussions with teachers and adolescents. Their voices are described and discussed in this paper. One must take into consideration that there is no objective of being neutral or to generalize the results to any other group or category. On the contrary the study has involved critical self- scrutiny and active reflexivity according to ethnographic tradition. Symbolic interaction has provided a theoretical framework for the study. Looking into how social identities may be constructed or communicated from the adolescents voices and looking in to their use of language the study reveals that several expectations and situations need’ to be met by different identities. The adolescents struggle to be accepted as members of the mainstream although they are a linguistic minority. They are convinced that second language acquisition is the key to success although the same language still is a hindrance to negotiation of identity in the school context. Their strategy to be recognised as equals manifests itself in submissive attitudes and compliance. The adolescents explain this kind of behaviour as a natural attitude from the schools in their first country. The adolescents in this study are motivated. They do not see adaptation as a loss of anything rather as an enriched life experience and nutrition to their double identities. They are not victims of language discrimination but subjected to symbolic power influencing them in their actions. They are still working on their identities, their language acquisition and adaptation to expectations in different situations. They are, and will be, multidimensional personalities.
96

Högbegåvade ungdomars upplevelser av sina liv och sin vardag

Eriksson, Susanne January 2017 (has links)
Högbegåvade barn och ungdomar har uppmärksammats mer i Sverige de senaste åren. Litteraturen presenterar divergerande uppfattningar kring om hög begåvning främst är en skyddsfaktor eller en sårbarhetsfaktor. Syftet med föreliggande studie var att undersöka högbegåvade ungdomars upplevelser av sina liv och sin vardag. Tio högbegåvade tonåringar intervjuades och materialet bearbetades med induktiv tematisk analys med deduktiva inslag som resulterade i ett övergripande huvudtema högbegåvade tonåringars energiflöde i en modell som kan utläsas ”Jag har stora energikällor och om jag får utlopp för energin i dessa genom intellektuell stimulans och gemenskap bidrar detta till god psykisk hälsa vilket i sin tur ger mer energi. Om energin hindras av t.ex. brist på intellektuell stimulans och gemenskap bidrar det till psykisk ohälsa och minskad energi.” Resultatet diskuteras utifrån betydelse för frigörande av potential och förbyggande av psykisk ohälsa.
97

Analys av gymnasieelevers frukostvanor / Analysis on high school students’ breakfast habits

Hansson, Josefin, Hånell, Nicole January 2017 (has links)
När man studerar är det viktigt att kunna koncentrera sig för att tillgodogöra sig sin utbildning. Med en bra frukost kan man öka sin koncentrations- och prestationsförmåga. Det är därför viktigt att äta en hälsosam frukost. För att jämföra hur hälsosam frukostarna är har Nordiska Näringsrekommendationernas stoppljus används för att klassificera livsmedel efter hälsosamhet. Undersökningen omfattade 155 elever på gymnasiet från olika inriktningar. De svarade på en enkätundersökning angående sina frukostvanor. Syftet med undersökningen var att studera om det finns någon skillnad mellan elevers frukostvanor kopplat till om de studerar yrkesförberedande eller högskoleförberedande program. Studien syftade också till att undersöka hälsosamheten i frukostarna. Resultatet visar att andelen elever som inte äter frukost är ungefär en fjärdedel och andelen skiljer sig inte mellan grupperna. I studien visade det sig också att de som studerar högskoleförberedande program äter en högre grad av hälsosamma livsmedel, klassificerade som gröna i NNR:s stoppljus. Eleverna hade i genomsnitt lika fördelning av livsmedel som bör ökas, bytas ut och begränsas, i sina frukostar. Alltså behöver många minska sitt intag av livsmedel som bör begränsas och öka intaget av de livsmedel som är mer hälsosamma. / When studying it's important to be able to concentrate properly to profit from the education. By eating a healthy breakfast it is possible to increase one's concentration and performance capabilities. Therefore it’s essential to start the day with a healthy breakfast. To allow for a comparison of healthiness of the breakfasts the Nordic Nutritional Recommendations stop light has been used to classify the healthiness of the food. The study included 155 high school students from different education programs, whom answered a survey regarding their breakfast. The aim of the study was to investigate if students studying collage preparing programs have healthier eating habits than those studying vocational programs. It also aims to measure how healthy the breakfasts are. The result shows that the proportion of students not eating breakfast are approximately one fourth and there was no difference between the different student groups. The study shows that those studying collage preparing programs eats significantly more healthy products. The average student ate relatively the same amount of products in the three categories, good, average and bad. This suggest that the students need to lower their intake of the products considered bad and increase the intake of the good products.
98

Skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med tonåringar med psykisk ohälsa : En litteraturöversikt

Pousette, Matilda, Vannestål, Evelina January 2021 (has links)
Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett samlingsnamn för psykiska tillstånd som orsakar lidande och innebär vissa svårigheter att fungera i vardagslivet. Tonåren är en tid av såväl psykiska som fysiska förändringar och gör därför tonåren till en sårbar period för psykisk ohälsa. Cirka tio procent av tonåringarna har så omfattande psykiska problem att det påverkar den dagliga livsföringen. Skolsköterskan är en av de första att träffa tonåringar med psykisk ohälsa och utgör därför en viktig del av tonåringens välbefinnande.  Syfte: Syftet var att undersöka skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med tonåringar med psykisk ohälsa.  Metod: En litteraturöversikt med integrerad analys. Litteratursökning utfördes i tre databaser; Cinahl, PubMed och PsycINFO. Totalt tolv kvalitativa artiklar analyserades och inkluderades i litteraturöversikten. Alla inkluderade artiklar kvalitetsgranskades med hjälp av en kvalitetsgranskningsmall.  Resultat: Fyra kategorier framkom i analysen; Saknar verktyg och kunskap om psykisk ohälsa, Tidsbrist och arbetsbelastning, Vikten av teamarbete och Meningsfullt arbete men känslomässigt tärande. Resultatet visade att skolsköterskorna efterfrågade verktyg och mer kunskap om tonåringars psykiska ohälsa. Vidare upplevde skolsköterskorna tidsbrist och att de inte alltid kunde vara så tillgängliga för tonåringarna som de önskade. Teamarbetet med övriga professioner och externa aktörer kunde bli bättre då skolsköterskorna inte alltid kände sig accepterade i sin yrkesroll. Även om skolsköterskorna upplevde arbetet som känslomässigt tärande så kände de ändå att deras arbete var meningsfullt för den enskilde tonåringen.  Slutsats: Skolsköterskorna saknade kunskap, verktyg och resurser i arbetet med tonåringar med psykisk ohälsa. De upplevde att tidsbristen försvårar det förebyggande arbetet för psykisk ohälsa och att de inte alltid kände sig accepterade av andra professioner. Det är av stor vikt att skolsköterskan i klinisk praxis kan erbjudas mer kunskap, tid och resurser för att jobba förebyggande mot psykisk ohälsa. / Background: Mental illness is an overall term for mental conditions that cause suffering and involve certain difficulties in functioning in everyday life. Adolescence is a time of both mental and physical change and therefore makes adolescence a vulnerable period for mental illness. About ten percent of teenagers have such extensive mental health problems that it affects their daily life. The school nurse is one of the first to meet teenagers with mental illness and therefore forms an important part of the teenager's well-being.  Aim: The aim was to investigate school nurses' experiences of working with adolescents with mental illness.  Design: A literature review with integrated analysis. Literature search was performed in three databases; Cinahl, PubMed and PsycINFO. A total of twelve qualitative articles were analyzed and included in the literature review. All included items were quality reviewed using a quality review template.    Results: Four categories emerged in the analysis; Lacks tools and knowledge about mental illness, Lack of time and workload, The importance of teamwork and Meaningful work but emotionally consuming. The results indicated that school nurses need tools and more knowledge about teenagers' mental illness. Furthermore, school nurses experienced a lack of time and that they could not always be as accessible to the teenagers as they wanted. The teamwork with other professions and external actors could be better as the school nurses did not always feel accepted in their professional role. Even though the school nurses experienced the work as emotionally consuming, they still felt that their work was meaningful to the individual teenager.  Conclusion: School nurses lack knowledge, tools and resources in working with adolescents with mental illness. They experience that the lack of time complicates the preventive work for mental illness and that they do not always feel accepted by other professions. It is of great importance that the school nurse in clinical practice can be offered more knowledge, time and resources to work preventively against mental illness.
99

Räkna med stress / Stress and counting

Jennervik, Ann January 2021 (has links)
Adolescent subjective health and mental problems have become a public health concern, not only in Sweden but worldwide. When stress becomes a part of everyday life you tend to ignore it and disregard the fact that chronic stress is a severe disease. Education in the school system shall promote the development and learning of all pupils adapted to each of the individuals’ circumstances and needs. Research shows that high-performing students are especially at risk for chronic stress related malfunctioning.The overall aim of this thesis is to contribute to the understanding of the influence of mathematic education in developing stress among female high-performers in secondary school. Four 16-year-old girls were interviewed on their experience of math education,stress and the relations between the two. The findings show that how teachers carry out education has a great impact on the students’ well being, which in turn affects how they learn. The teacher holds the most important part. A growth mindset will push development from good to great. Skilled teachers can create rich mathematical problems for their students. Letting go of socio-mathematic norms focusing on fast-forward, are also important measures. Continued research should therefore focus on teacher-education. In pedagogical science there is a lack of psychology and the common approach of neuroscience to learning and child development. The subject of educational psychology is a mixture of neuroscience, psychology and pedagogy that is common in other parts of the world, but not in Sweden. Such knowledge, that is based on experiments linked to the brain functions, is important for understanding children's development and comparing methods for teaching. The two research fields need to learn more from each other. Didactics already provide perspectives to the student’s experiences and motivations and teachers need to use didactics as a useful tool in education. We face a real challenge; the group of high performing students’ long-term health is at risk. There might be a ticking bomb- Stress, and counting. / Våra ungdomars upplevda hälsa och psykiska problem har blivit ett folkhälsoproblem. Inte bara i Sverige utan världen över. När stress blir en del av vardagen finns en risk att vi ignorerar den och bortser från det faktum att kronisk stress är en allvarlig sjukdom. Vår utbildning i skolan skall främja alla barns och elevers utveckling och lärande. Den ska anpassas efter individens förutsättningar och behov. Forskning visar att högpresterande elever löper särskilt stor risk för kroniska stressymptom och åtföljande konsekvenser för bl. a. kognition, minne och inlärning. Studiens syfte är att bidra med kunskap om den roll matematikundervisningen spelar för stress bland högpresterande flickor.Fyra 16-åriga flickor intervjuades om sina erfarenheter av högstadiets matematikundervisning, stress och kopplingar mellan de två. Resultatet visar att hur läraren bedriver sin undervisning har en avgörande betydelse för hur studeterna mår, vilket i sin tur påverkar deras lärande. Läraren är den enskilt viktigaste framgångsfaktorn i klassrummet, även enligt internationell forskning. Ett dynamiskt synsätt kommer främja elevernas utveckling. Skickliga lärare kan konstruera rika matematiska problem som utvecklar elevernas matematiska förmågor. Att avskaffa socio-matematiska normer som fokuserar på att hinna längst fram i boken, är också en viktig åtgärd.Fortsatt forskning bör därför fokusera på lärarutbildning och vidareutbildning. Inom dessa utbildningar och pedagogiken saknas psykologins och neurovetenskapens gemensamma förhållningssätt till inlärning och barns utveckling. Det finns ett ämne, utbildningspsykolog,  som är vanlig i andra delar av världen. Här finns en fruktbar blandning av neurovetenskap, psykologi och pedagogik. Sådan kunskap baserad på experiment kopplade till hjärnans funktioner är viktig för att förstå barns utveckling och kunna jämföra metoder för undervisning och lärande. Didaktik och hjärnforskning behöver ömsesidigt lära av varandra.Vi står inför en viktig utmaning, i våra högpresterande ungdomars långsiktiga hälsa.  Tyvärr måste vi lära oss att Räkna med stress!
100

Psykosocialt stöd i det akuta skedet för tonåringar som har utsatts för sexuella övergrepp : Erfarenheter från vårdpersonal på akutmottagningar

Bardén, Malin, Hågebrand, Ylva January 2020 (has links)
Bakgrund: Sexuella övergrepp är en traumatisk händelse och en av de värsta kränkningar en människa kan utsättas för. Det är större chans att tonåringen polisanmäler händelsen, kommer på återbesök och positivt bearbetar krisen om tonåringen upplever sig ha blivit väl omhändertagen av vårdpersonalen under den akuta fasen och känner sig trodd. Syfte: Syftet var att undersöka vårdpersonalens erfarenheter av vilket psykosocialt stöd som finns i det akuta skedet för tonåringar som söker vård efter sexuella övergrepp på en akutmottagning för barn och ungdom samt en akutmottagning för våldtagna och vad de anser kan behöva förbättras. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta sjukvårdpersonal som arbetar på akutmottagning och med erfarenhet av att möta tonåringar som har utsatts för sexuella övergrepp. Resultat: Fem huvudkategorier framkom utifrån vårdpersonalens erfarenheter: Finnas där och vara närvarande, samtala om det som hänt, känslomässigt stöd – nödvändigt men svårt, identifiera känsloyttringar hos tonåringar och mer utbildning behövs. Samt tio underkategorier som beskrev innehållet. Slutsats: I studien framkom olikheter mellan enheterna om arbetssätt, samtal, uppföljning och patientgrupper. Sexuella övergrepp kommer aldrig att kunna stoppas helt, därför behöver sjukvården göra sitt allra bästa för att dem utsatta ska få en ärlig chans att känna sig trygga även på lång sikt och ta sig igenom traumat. / Background: Sexual abuse is a traumatic experience and one of the worst violations a person can be a subject to. There is a better chance that the teenager will report the incident, come back for follow up and positively process the crisis if the teenager feels that the healthcare staff have cared for him or her during the emergency phase and feels being believed. Aim: The aim was to examine the experience of the healthcare staff regarding the psychosocial support available in the acute phase for teenagers who seek care for sexual abuse at an emergency room for children and adolescents as well as an emergency room for raped persons and what they believe may need improvement. Method: Semi-structured interviews were conducted with eight healthcare professionals working at the emergency room and with experience of meeting teenagers who have been sexually abused. Results: Five main categories emerged based on the experience of healthcare professionals: Being there and being present, talk about what happened, emotional support – necessary but difficult, identify emotional expressions in teenager and more education is needed. The content was described in ten subcategories. Conclusion: The study revealed differences between the units on working methods, conversations, follow-up and patient groups. Sexual abuse will never stop completely, which is why health care needs to do its very best to give those vulnerable people an honest chance to feel secure even in the long term and get through the trauma.

Page generated in 0.0793 seconds