Bakgrund: Graden av självrapporterad stress bland tonåringar i Sverige är hög. 30 % av flickorna i årskurs 4-9 och 23 % av jämnåriga pojkar upplever att de är stressade. I årskurs 2 i gymnasiet anger nästan 40 % av flickorna att de är stressade och 20 % av pojkarna. Den största anledningen är prestationskrav i relation till skolan och hemuppgifter.Syfte: Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader mellan flickor och pojkars upplevda stress i åldrarna 13-19 år i Sverige, Danmark och Norge.Metod: Studien utfördes genom en litteraturstudie där artiklar sökts i databaserna PubMed, PsycINFO, Sociological abstracts, Social Services Abstracts och Medline. För att hitta studier med en hög kvalitet användes en graderingsmall.Resultat: Både flickor och pojkar upplever stress, men flickor till en högre grad. Flickor upplever även en högre grad av prestationskrav och en lägre självkänsla. Slutsats: Det är svårt att dra en slutsats om hur stor betydelse genus har på tonåringars hälsa och ohälsa och hur mycket som kan förklaras av biologiska faktorer. Det är dock mycket som pekar på att flickor och pojkar har olika förväntningar och krav på sig från samhället. Dessa krav kan vara orsaken till att flickor upplever en högre grad av stress än jämnåriga pojkar. / Introduction: Stress and stress related diseases are pressing issues in today’s society. The proportion of stressed teenagers in Sweden are high. 30 % of girls in school year 4-9 and 23 % of boys at the same age indicates stress. 40 % of girls in school year 2 in high school indicates stress and 20 % of the boys at the same age. The reason for it is school related demands and homework.The aim: The aim of this study was to investigate if there is a gender difference in perceived stress in Sweden, Denmark and Norway among teenagers.Method: This study is a literature survey. Databases such as PubMed, PsycINFO, Sociological abstracts, Social Services Abstracts and Medline were used to find studies.To be able to choose studies with a high quality we used a grading template.Result: Both girls and boys indicate a high perceived stress. A higher proportion of girls than boys. Girls also indicated a higher level of demands from achievements and a lower degree of self-esteem.Conclusion: It is difficult to reach a conclusion about what impact the gender has on the teenagers’ health or lack of it, and how much that can be explained by biological factors. However, girls and boys have different expectations and demands of the society, which may create a higher level of stress amongst girls.

Sexualiteten är en naturlig del av livet som varje individ utforskar och lär sig att förhålla sig till. Det sexuella utforskandet kan även innebära en risk både för den fysiska och/eller psykiska hälsan. Riskerna kan till exempel vara sökande efter bekräftelse, närhet eller status, men kan även vara att visa upp sig, dela utmanande bilder eller utbytande av sexuella tjänster mot ersättning. Sexualiteten kan även bli ett verktyg för att dominera, förtrycka eller kränka andra människor. Socialiseringsprocessen, alltså det sociala samspel som sker mellan barnet och deras familj beskrivs som grunden för hur barnet själv utvecklar sina egenskaper samt hur hen i sin tur integrerar med sin omgivning. I studien undersöks kommunikationen mellan föräldrar och barnet upplevs och huruvida det finns samband med att barnet utsätter sig själv eller andra för sexuella riskbeteenden. Studien uppmärksammar även på skillnaderna mellan könen i hur kommunikationen upplevs och vad som korrelerar med sexuellt riskbeteende. Studien är en kvantitativ analys där urvalet består av ungdomar som går i årskurs 9 (N=1357). Data är insamlad av det pågående longitudinella programmet LoRDIA (Longitudinal Research on Development In Adolescence). Studiens resultat indikerar att det finns statistiska signifikanta samband mellan ungdomar som pratar med sina föräldrar och inte uppvisar sexuella riskbeteenden. Resultaten visade även att tjejer uppvisade högre frekvens av sexuella riskbeteende.  Det föreligger även en signifikant skillnad mellan hur tjejer och killar upplever kommunikationen till vårdnadshavare och att tjejer har en högre tendens av att påverkas av vårdnadshavarnas regler och överkontroll till skillnad från killar. / Sexuality is a natural part of life which every individual explores and must learn how relate to. The sexual exploration may also cause a risk both to physical but also to the mental health. The risks may, for example, be unfavourable searching for confirmation, proximity or status, but may also be to share intimate images or exchange sexual favours for economical compensations. Sexuality can become a tool to dominate, oppress and/or offend other people. The socialization process, that is, the social interaction that takes place between the child and their family is described as the base for how the child develops his/her own characteristic and how they integrate with their surroundings. This study examines at how communication between parents and child looks and is experienced, whether there is any connection with how the child exposes themselves and/or others to sexual risk behaviours and if there is any difference between the sexes. The study is a quantitative analysis in which the sample consists of young people who are in 9th grade (N=1357). The data is collected by the ongoing longitudinal program LoRDIA (Longitudinal Research on Development In Adolescence). This study indicates that there is a statistically significant relationship between youths who communicate with their parents and shows less sexual risk behaviours. The results also demonstrate that girls show a higher frequency of sexual risk behaviour. There is also a significant difference between how girls and boys experience the communication to custodians and that girls have a higher tendency to be affected by the custodians' rules and control than what boys do. / LoRDIA

<p>Alla texter, utom Religionskunskap av Rodhe och Nylund, är uppbyggda efter principen att inledningsvis ställa några etiska frågor till läsaren, för att sedan presentera ett antal etiska teorier och avsluta med ett antal etiska frågor. Gemensamt för texterna är att teorierna förklaras, och sedan exemplifieras för att visa teorins för- och nackdelar. Däremot skiljer sig texterna från varandra i fråga om i vilken utsträckning de kopplar teorierna till religioner. Det finns exempel på texter som genomgående gör teologiska kopplingar till teorierna och texter som framställer teorierna som helt befriade från kopplingar till religioner.</p><p>Samtliga texter har, även om en i ytterst sparsam omfattning, ett utbud av etiska frågor. Karaktären på frågorna skiljer sig från att vara ytterst konkreta, till exempel ”är det rätt att komma för sent till lektionen”, till ytterst abstrakta frågor som ”meningen med livet”. Framställningen av de etiska frågorna skiljer sig avsevärt mellan de olika texterna och därför går det inte att dra en generell slutsats av hur etiska frågor framställs i pedagogiska texter. Vissa texter består enbart av konkreta frågor och andra av enbart abstrakta, medan några andra texter har en nivåstegring på frågorna från problem av lokalkonkret karaktär till frågor av globalabstrakt karaktär.</p><p>De enda konkreta krav som går att ställa på texternas innehåll utifrån styrdokumentens direktiv är att de utgår från elevernas intressen och behov, har ett utbud av etiska frågor och etiska teorier, samt material som utvecklar elevernas livssyn. Samtliga texter har ett utbud av etiska frågor och etiska teorier och kan därför sägas vara förenliga med styrdokumenten. Enligt flera undersökningar är elever på gymnasiet intresserade av etiska frågor i ordningen lokalkonkreta, globalkonkreta, lokalabstrakta och globalabstrakta och stämmer detta uppfyller inte alla texter styrdokumentens krav om att utgå från elevernas intressen och behov. Å andra sidan finns inget krav på att eleverna ska utveckla ett abstrakt tänkande och därför måste också de texter som inte erbjuder en nivåstegring på problemen sägas vara förenliga med styrdokumenten. Texterna är olika uppbyggda och ger därför olika förutsättningar för olika elever, men kan rätt använda bidra till att eleverna lämnar kursen med något etiskt verktyg. Alla elever är olika och därmed är det också en nödvändighet att det finns texter som är olika uppbyggda. Men i fråga om vilken text som troligen kan användas på flest elever anser jag att Alm vinner.</p>

Alla texter, utom Religionskunskap av Rodhe och Nylund, är uppbyggda efter principen att inledningsvis ställa några etiska frågor till läsaren, för att sedan presentera ett antal etiska teorier och avsluta med ett antal etiska frågor. Gemensamt för texterna är att teorierna förklaras, och sedan exemplifieras för att visa teorins för- och nackdelar. Däremot skiljer sig texterna från varandra i fråga om i vilken utsträckning de kopplar teorierna till religioner. Det finns exempel på texter som genomgående gör teologiska kopplingar till teorierna och texter som framställer teorierna som helt befriade från kopplingar till religioner. Samtliga texter har, även om en i ytterst sparsam omfattning, ett utbud av etiska frågor. Karaktären på frågorna skiljer sig från att vara ytterst konkreta, till exempel ”är det rätt att komma för sent till lektionen”, till ytterst abstrakta frågor som ”meningen med livet”. Framställningen av de etiska frågorna skiljer sig avsevärt mellan de olika texterna och därför går det inte att dra en generell slutsats av hur etiska frågor framställs i pedagogiska texter. Vissa texter består enbart av konkreta frågor och andra av enbart abstrakta, medan några andra texter har en nivåstegring på frågorna från problem av lokalkonkret karaktär till frågor av globalabstrakt karaktär. De enda konkreta krav som går att ställa på texternas innehåll utifrån styrdokumentens direktiv är att de utgår från elevernas intressen och behov, har ett utbud av etiska frågor och etiska teorier, samt material som utvecklar elevernas livssyn. Samtliga texter har ett utbud av etiska frågor och etiska teorier och kan därför sägas vara förenliga med styrdokumenten. Enligt flera undersökningar är elever på gymnasiet intresserade av etiska frågor i ordningen lokalkonkreta, globalkonkreta, lokalabstrakta och globalabstrakta och stämmer detta uppfyller inte alla texter styrdokumentens krav om att utgå från elevernas intressen och behov. Å andra sidan finns inget krav på att eleverna ska utveckla ett abstrakt tänkande och därför måste också de texter som inte erbjuder en nivåstegring på problemen sägas vara förenliga med styrdokumenten. Texterna är olika uppbyggda och ger därför olika förutsättningar för olika elever, men kan rätt använda bidra till att eleverna lämnar kursen med något etiskt verktyg. Alla elever är olika och därmed är det också en nödvändighet att det finns texter som är olika uppbyggda. Men i fråga om vilken text som troligen kan användas på flest elever anser jag att Alm vinner.

Inledning: I Sverige liksom i andra västländer är alkohol det berusningsmedel som brukas i störst utsträckning. Alkoholintag bland ungdomar som är på en skadlig nivå är i flertalet länder ett problem på hög nivå. Syfte: Att identifiera faktorer som är associerade till alkoholkonsumtion hos tonåringar, och identifiera faktorer som är associerade med effektiva alkoholpreventiva program för den här gruppen. Metod: En systematisk litteraturstudie, där datamaterialet bestod av 15 peer reviewed granskade vetenskapliga artiklar. Resultat: Tre tema identifierades; Determinanter/riskfaktorer för hög alkoholkonsumtion, konsekvenser av ett högt alkoholintag och effekter av prevention/interventioner där riskfaktorer som alkoholreklam redovisas och alkoholkonsumtionens negativa hälsopåverkan samt att preventionsprogram riktade till föräldrar och tonåringar kan minska alkoholkonsumtionen. Slutsats: Studierna visar att riskfaktorer såsom högt alkoholintag hos föräldrar resulterar i ett högre alkoholintag hos tonåringar. Det finns ett behov av preventiva åtgärder för att minska alkoholintaget och hälsorisker hos tonåringar. / Introduction: In Sweden as well as in other western countries, alcohol is the most widely used intoxicant. Alcohol intake among young people at a harmful level is a high level problem in most countries. Purpose: To identify factors associated with alcohol use in teenagers, and to identify factors associated with effective alcohol use prevention programs for this group. Method: A systematic literature review, where the data consisted of 15 peer reviewed scientific articles. Result: Three themes were identified; Determinants/risk factors for high alcohol consumption, consequences of high alcohol intake and effects of prevention/interventions where risk factors such as alcohol advertising are reported and the negative health impact of alcohol consumption, and that prevention programs aimed at parents and teens can reduce alcohol consumption. Teenagers with high alcohol consumption show psychological disorder. Conclusion: The studies shows that risk factors such as parents alcohol intake results in higher alcohol intakes in teenagers. There is a need for preventive measures to reduce alcohol intake and health risks in teenagers’ health.

Inledning: Stress är ett stort och växande problem i Sverige, där en av de grupper som är särskilt utsatta är tonåringar. Långvarig stress kan medföra förödande konsekvenser för såväl individen som samhället, och åtgärder behöver därför vidtas för att minska stressen hos denna grupp. En viktig arena för detta arbete är skolan. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som gör skolbaserade interventioner för stresshantering effektiva för att minska stress hos tonåringar. Metod: En systematisk litteraturöversikt genomfördes, där 15 kvantitativa artiklar publicerade under de senaste tio åren inkluderades. De databaser som användes var PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultat: Resultatet visade att preventionsnivå, tidsfaktorer och typ av verktyg för stresshantering hade en påverkan på när en skolbaserad intervention för stresshantering var effektiv. Diskussion: Tre faktorer som hade en påverkan på när skolbaserade interventioner för stresshantering är effektiva identifierades i de inkluderade studierna. Dock är studierna mycket heterogena och i de flesta fall småskaliga, samtidigt som det i vissa fall finns en osäkerhet kring resultatet, vilket medför svårigheter att dra slutsatser och att ge rekommendationer. Mer forskning på området uppmanas och bör prioriteras. / Introduction: Stress is a large and growing problem in Sweden, where one of the most vulnerable groups are teenagers. Chronic stress can bring about devastating consequences for the individual as well as for the society, and measures must therefore be taken to reduce stress in this group. An important arena for this work is the school. The aim of this study was to investigate which factors that make school-based stress management interventions effective in reducing stress in teenagers. Methods: A systematic literature review was conducted, which included 15 quantitative articles published during the last ten years. The databases used were PubMed, CINAHL and PsycINFO. Results: The result showed that type of prevention, time factors and type of stress management tool had an impact on when school-based stress management interventions was effective. Discussion: The study identified three factors which had an impact on the effectiveness of stress management interventions in schools for teenagers. However, the studies are heterogenous and in several cases small, which makes it hard to draw conclusions and make recommendations. More research is needed and should be prioritized.

Bakgrund Psykisk ohälsa har ökat drastiskt bland tonåringar idag. Några av de aspekter som tycks driva på den här utvecklingen är socioekonomiska faktorer, det vill säga faktorer som har med den sociala och ekonomiska miljön att göra. I den här studien kartlades forskningen kring hur socioekonomiska faktorer kan påverka tonåringars psykiska hälsa. Metod Studien är en litteraturöversikt. Datainsamlingen skedde i Academic Search Elite, CINAHL och Ebsco Medline. Utifrån inklusions och exklusionskriterier valdes relevanta artiklar för studien ut. Efter att artiklar hade valts ut analyerades de för att få fram de teman som utgjorde resultatet. Resultat Sociala faktorer, utsatthet, kontext och personliga egenskaper samt typ av socioekonomisk faktor är teman som återkom frekvent i de tio utvalda artiklarna. Alla fyra aspekter visade sig kunna  påverka tonåringars psykiska hälsa på olika sätt. Diskussion Resultaten av den här studien visar på att socioekonomiska faktorer starkt kan påverka tonåringars psykiska hälsa. Resultaten visar även att det är viktigt att ta kontexten en tonåring befinner sig i samt tonåringens egna egenskaper i beaktning när man utforskar hur en viss socioekononomisk faktor påverkar den psykiska hälsan. / Background Mental health issues in adolescents have been a growing problem over the last few years. Socioeconomic factors, or factors relating to the social and economic environment appear to play a part in this trend. The aim of this study was to explore the literature available on how socioeconomic factors impact adolescents mental health. Method The study was a literature review. Data was collected in Academic Search Elite, CINAHL and Ebsco Medline. The data collection processes resulted in the finding of 10 scientific articles.  The articles were analyzed in order to find the themes that made up the results of this study. Results “Social factors”, “disadvantage”, “context and personal traits” and “type of factors” are themes that frequently occured in the ten selected articles and all four aspects appear to impact the mental health of adolescents. Discussion The findings of this study show that socioeconomic factors greatly impact the mental health of adolescents and in a variety of different ways. It is important to consider context, type of factor and personal qualities of an individual when exploring how a particular socioeconomic factor will impact a particular adolescent.

Inledning I Sverige har matkulturen länge vilat på en tradition som kretsat kring kött då det ansetts som den viktigaste delen av en måltid. Samtidigt har populationen av unga som väljer bort kött ökat de senaste åren. Men när valet görs när en ung människa fortfarande bor hemma påverkas inte bara denne själv utan hela familjen, och i synnerhet föräldrarna. Syfte Att undersöka hur en tonårings vegetariska kostval påverkade familjens måltidsprocess och hur föräldrarna upplevde de eventuella förändringar som uppstod. Bakgrund Den forskningsbakgrund som använts för studien var matkultur och kommunikation, livsmedel sam nutrition och hälsa - varför äter vi som vi gör, vad innebär måltidsprocessen och hur påverkar valen vårt välbefinnande? Material och metod Semistrukturerade grupp- och telefonintervjuer med föräldrar och tonåringar med kvalitativ innehållsanalys efter Graneheim och Lundman. Resultat Föräldrarna uttryckte samma initiala oro för deras barns näringsintag och deras egen okunskap kring att laga vegetarisk mat. De tog samtidigt ansvar och såg till att hjälpa barnen lösa det genom att själva ta reda på mer. Även om familjerna tidigare haft liknande måltidsmönster var det skillnad på hur omfattande omställningen blev. De upplevde att tonåringarna engagerat sig mer och blivit bättre på att laga sin egen mat. Slutsats Med bakgrund i aktuell forskning visar denna studie på tendenser att en omfattande ändring av kostval kan påverka flera faktorer i en familjs måltidsprocess, men att mer forskning behövs på ämnet för att förstå detta närmare. / Introduction Sweden has a strong tradition regarding meat, as it has been the most important part of a meal. At the same time, the population of young people choosing to remove meat from their diet has increased in later years. But, when a young person that still lives with their family makes this choice, it not only affects their own life but also the whole family, especially the parents. Purpose To analyze how a teenager’s vegetarian food choice affected the family meal process and how the parents experienced the possible changes. Background The research background used for the study was food culture and communication, foods, as well as nutrition and health - why do we eat as we do, what is included in the meal process, and how do our choices affect our wellbeing? Material and method Semi-structured interviews in group and by phone with qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman. Results The parents expressed the same initial concern for their children's nutrition and their own ignorance when it comes to vegetarian food. At the same time, they felt their responsibility and made sure to help the children solve it by finding out more for themselves. Although the families previously had similar meal patterns, there was a difference regarding how extensive the changes were. The parents experienced that their teenagers became more involved and better at cooking. Conclusion Based on current research, this study shows that extensive change in diet choices can affect several factors in the family meal process, but also that more research on the subject must be done to get better understanding.

Syftet med studien är att undersöka hur blåspedagoger i musik- och kulturskolan arbetar för att motivera blåselever i tonåren. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer där tre erfarna blåspedagoger deltog. Enligt motivationsteorin Self-Determination Theory finns det tre väsentliga behov hos människan som främjar vår motivation, behovet av kompetens, tillhörighet och autonomi. Behoven är starkt kopplade till individens personliga välbefinnande och utveckling som antingen kommer stärkas eller försvagas beroende på om de tre behoven stimuleras. Studien visar på att en god relation mellan lärare och elev är viktig för att lättare kunna anpassa undervisningen efter eleven men och för att kunna fånga upp mindre motiverade elever. Genom att tidigt introduceras för sitt instrument och se till att eleven lär sig spela på rätt sätt från början kan speltekniska svårigheter som kan uppstå i högre åldrar undvikas. Rutiner i form av ett tydligt övningsupplägg och en stöttande omgivning är också något som främjar motivationen. De två viktigaste motivatorerna enligt undersökningen är sammanhang och samspel. Sammanhanget ger eleverna en känsla av att passa in och en identitet medan samspelet i en ensemble kan generera spellust och lyfta elevens utveckling genom att den lär och inspireras av andra. / The purpose of the study is to investigate how woodwind teachers in music school works to motivate students in their teens. The research was conducted using qualitative interviews in which three woodwind teachers participated. Accordning to the motivationtheory Self-Determination Theory there are three different needs in a person which stimulates our motivation,  competence, relatedness och autonomy. The needs are strongly connected with our personal well-being and development and will either strengthened or weakened depending on whether the needs are stimulated or not. The study shows that a good relationship between teacher and student is important to be able to capture students who feels less motivated. By being introduced early to your instrument and ensuring that the student learns right from the beginning technical difficultes that may arise at older ages can be avoided. Routines in the form of a exercise plan for the student and a supportive enviroment is also something that promotes motivation. The two most important motivators according to the survey are context and interaction. The context gives students a sense of fit and an identity, while the interaction in an ensemble can generate playfullness and enhance the students developement by learning and being inspired by others.

The study aimed to explore the experiences of dual career (DC) among Swedish student-eSport players from a holistic perspective, and focused on the challenges faced in DC, the coping strategies used, and how DC influenced the student-eSport players. Interviews were conducted with 7 student-eSport players enrolled in an upper secondary school or university providing DC supportive resources. The participants were all males between 16 and 22 years of age (M= 18, SD= 2.16). The works of Stambulova et al. (2015) and Henriksen (2010) served as foundations in creating the two semi-structured interview guides used by the authors. The authors performed a thematic analysis of the data to identify experiences relevant to the concepts of dual career and athlete talent development. The results showed that the participants’ experienced challenges related to eSports, school, and their private lives. Their private lives were perceived to be the most challenging due to the need of balancing their time between their meaningful relationships and DC demands. Coping strategies claimed to be used were time management, physical activity, and relying on their supportive network. The supportive network encompassing the coach, school environment, friends, partner, and family were identified as a coping resource in congruence with the participants’ individual skills. Positive influence of DC on the student-eSport players was found in both academical and eSport, but negative in private life due to experiencing a lack of time to dedicate to family and friends. The results of the study reveal that Swedish student-eSport players’ DC experiences share similarities with those experienced by student-athletes in traditional sports, and highlights challenges and positive benefits associated with combining eSports with studies. / Studiens syfte var att utforska erfarenheterna av dubbla karriär (DC) bland svenska eSport-spelare ur ett holistiskt perspektiv, och fokuserade på att undersöka utmaningar som uppstod, coping-strategier som användes, och hur DC påverkade student-eSport spelarna. Intervjuer utfördes med 7 student-eSport spelare antagna på gymnasier eller universitet som erbjuder DC stöttande program. Deltagarna var män och var mellan 16 och 22 år gamla (M = 18, SD = 2,16). Arbetena av Stambulova et al. (2015) och Henriksen (2010) agerade grunder i skapandet av de två semi-strukturerade intervjuguiderna som användes av författarna. Författarna genomförde en tematisk analys av materialet för att identifiera erfarenheter relaterade till koncepten av dubbla karriärer och talangutveckling. Resultatet visade att student-eSport spelarna upplevde utmaningar relaterade till eSport, akademiskt och i sitt privatliv. Privatlivet upplevdes som det mest krävande på grund av att svårigheter med att balansera sin tid mellan sina meningsfulla relationer och kravställningar i DC. Copingstrategier som användes av deltagarna var tidshantering, fysisk aktivitet, samt att använda sig av sitt stödjande nätverk. Det stödjande nätverket innehållandes tränare, skolmiljö, vänner och familj fungerade även som en coping-resurs i samverkan med deltagarnas individuella kunskaper. Det inflytande DC hade på student-eSport spelarna var både positivt och negativt på olika områden. Positivt inflytande identifierades i både akademisk och eSport men negativt i privatlivet på grund av brist på tid att ägna till familj och vänner. Studiens resultat visar att svenska student-eSport spelares upplevelser av DC delar likheter med de upplevda av student-atleter i traditionella idrotter, och framhäver de utmaningar och positiva fördelar relaterade till att kombinera eSport med studier.