Spelling suggestions: "subject:"tonåringar"" "subject:"tonåringars""
151 |
Klimatförändringarnas påverkan på psykisk hälsa och välbefinnande hos tonåringar och unga vuxna ur ett globalt perspektiv : En strukturerad litteraturstudie / The impact of climate change on the mental health and wellbeing of adolescence and young adults from a global perspective : A structured literature reviewStrandberg, Lisa January 2023 (has links)
Psykisk ohälsa är ett av de största folkhälsoproblemen i modern tid och statistik från 2017 visar att uppskattningsvis 970 miljoner människor världen över lider utav någon form av psykisk sjukdom eller missbruk. Samtidigt förvärras den globala uppvärmningen, och klimatförändringarna är idag ett av de största hoten mot den mänskliga civilisationen, och därmed även folkhälsan eftersom den påverkar både den fysiska och psykiska hälsan. Syfte: Att undersöka hur psykisk hälsa och välbefinnande hos tonåringar och unga vuxna påverkas av att leva i en tid med klimatförändringarna som ett existentiellt hot. Metod: En strukturerad litteraturstudie som inkluderar tio vetenskapliga artiklar från databasen Pubmed och sökmotorn Google Scholar. De vetenskapliga artiklarna analyserades med en tematisk analys. Resultat: Totalt tre huvudteman fyra subteman kunde utvinnas från den tematiska analysen som ansågs vara klimatförändringarnas effekter på den psykiska hälsan; Oro inför framtiden, ledsamhet/depression, stress, ångest, maktlöshet, hopplöshet och vardaglig funktion. Slutsats: Litteraturstudien visade att tonåringar och unga vuxna känner stor oro inför framtiden och upplever komplexa känslor och psykiska besvär, såsom klimatångest, maktlöshet, hopplöshet och stress som påverkar den psykiska hälsan och välbefinnandet negativt. Resultatet visade även att andra åldersgrupper också upplever klimatångest och känner oro inför framtiden, samt att det finns skillnader mellan kön som vittnar om ojämlika förhållanden i psykisk hälsa i relation till klimatförändringarna. / Mental health issues are one of the biggest threats to public health today, and studies from 2017 shows that approximately 970 million people around the world are suffering from some form of psychological disease or addiction. Teenagers and young adults are especially at risk to suffer from mental health disorders. At the same time, global warming is becoming one of the biggest threats to human civilization, as well as to public health in general in terms of physical and mental health. Aim: To investigate the impacts of climate change on mental health and wellbeing of teenagers and young adults. Method: A structured literature review including ten scientific research articles, retrieved from the database Pubmed, and the search engine Google Scholar. The articles were analyzed using a thematic analysis. Results: The thematic analysis produced seven themes; concern about the future, sadness/depression, stress, anxiety, powerlessness, hopelessness, and everyday function. Conclusion: The literature review reveals that climate change is affecting the mental health and wellbeing of children and young adults in a negative way, and that the target group is dealing with difficult emotions like climate anxiety, powerlessness, hopelessness, and deep concern about the future. The results are also indicating that other age groups are also experiencing the same negative mental health impacts, and that there are existing differences among sexes and inequality concerning mental health impacts from climate change.
|
152 |
Att se personen bakom sjukdomen : Sjuksköterskors upplevelser av att vårda tonåringar med Anorexia nervosa: En kvalitativ litteraturöversikt / Seeing the person behind the illness : Nurses’ experiences of caring for adolescents with Anorexia nervosa: A qualitative literature reviewKarlsson, Emma, Magnusson, Johanna January 2024 (has links)
Bakgrund: Anorexia nervosa är en allvarlig psykiatrisk sjukdom med hög samsjuklighet vilket medför ett komplext omvårdnadsbehov. Sjukdomen uppstår oftast i tonåren eller ung vuxen ålder. Sjuksköterskor har en viktig roll i omvårdnaden där bemötandet är en avgörande del i behandlingen. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårdapatienter i tonåren med Anorexia nervosa. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt, där syftet besvaras med en induktiv ansats. Resultat: Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med Anorexia nervosa redovisas genom tre teman: terapeutisk vårdrelation mellan sjuksköterska och patient, att se personen bakom sjukdomen samt sjuksköterskors förutsättningar för god omvårdnad, med efterföljande åtta subteman. Konklusion: Sjuksköterskor behövde kompetens, erfarenhet, specifika omvårdnadsstrategier och etablera en terapeutisk vårdrelation för att nå denna patientgrupp. Andra förutsättningar för en god omvårdnad innebar att sjuksköterskor beaktade patienternas delaktighet och inkluderade ett personcentrerat förhållningssätt. För att optimera patienternas välbefinnande krävdes ett helhetsperspektiv där patienter inte betraktades som sin sjukdom eller diagnos. / Background: Anorexia nervosa is a severe psychiatric disorder with high comorbidity, which entails a complex need for nursing care. The disease usually occurs in adolescence or early adulthood. The nurse plays a pivotal role in the provision of care, where the manner of interaction is a crucial component of the treatment process. Aim: Nurses´experiences of caring for adolescent patients with Anorexia nervosa. Method: Aqualitative literature review with an inductive approach. Findings: The nurses´experience of caring for patients with Anorexia nervosa is presented through three themes: therapeutic care relationship between the nurse and the patient, recognizing the person beyond the illness and the nurses´ prerequisites for good care, followed by eight subthemes. Conclusion: The nurse required competence, experience, specific nursing strategies and a good therapeutic care relationship to reach this patient group. Other prerequisites for high quality care meant that the nurse considered the patient's participation and included a person-centered approach. In order to optimize the patient's well-being, a holistic perspective was essential whereby the patient was not viewed merely as their illness or diagnosis.
|
153 |
Negativ kroppsuppfattning hos unga män : En kvantitativ studie om negativ kroppsuppfattning och psykisk ohälsa hos unga män på gymnasietVencel, Monika, Ella, Bivall January 2017 (has links)
Syftet med studien var att kvantitativt undersöka förekomsten av negativ kroppsuppfattning samt sambandet mellan negativ kroppsuppfattning och psykisk ohälsa hos unga män. Frågeställningarna var hur vanligt det var med negativ kroppsuppfattning hos unga män på gymnasieskolor i södra Sverige, samt om det fanns ett samband mellan negativ kroppsuppfattning och psykisk ohälsa hos samma målgrupp. Urvalet bestod av 116 deltagare ( M = 17 år), vilka besvarade en enkät där negativ kroppsuppfattning och psykisk ohälsa mättes med hjälp av mätinstrumenten Appearance Evaluation respektive Global Health Questionnaire 12 . Resultaten visade att 23 % av deltagarna hade en negativ kroppsuppfattning, och att det fanns ett signifikant samband med medium effektstorlek mellan negativ kroppsuppfattning och psykisk ohälsa. Slutsatsen blev att negativ kroppsuppfattning förekom hos unga män på gymnasieskolor i södra Sverige, samt att det fanns ett samband mellan negativ kroppsuppfattning och psykisk ohälsa hos de unga männen. Emellertid bidrog metodologiska svårigheter till att resultaten inte är generaliserbara. / The purpose of this study was to quantitatively investigate the prevalence of negative body image and the correlation between negative body image and psychological distress in young men. The research questions were how common negative body image was in young men in high schools in southern Sweden, and if negative body image correlated with psychological distress within the target group. The sample consisted of 116 participants ( M = 17 years), who answered a survey where negative body image and psychological distress was measured by Appearance Evaluation and General Health Questionnaire 12. Results showed that 23 % of the participants had a negative body image, and that there was a significant correlation with medium effect size between negative body image and psychological distress. The conclusion was that negative body image existed in young men in high schools in southern Sweden, and that there was a correlation between negative body image and psychological distress among these young men. However, the methodological difficulties contributed to the results not being generalizable.
|
154 |
Trösklar till placering i jourhem och risker för sammanbrott : Kvantitativ studie om jourhemsplaceringar i sex kommuner inom StorstockholmNyberg, Anna, Svärling, Alexander January 2019 (has links)
The aim of this study was to examine whether certain background variables (sex, age group, reasons for placement, amount of problems, involuntary placement/voluntary placement) affect the probability of children/youths being placed in emergency homes (jourhem) and whether these variables correlate with the occurrence of placement breakdown. The material consists of 445 requests for children/youths to be placed in emergency homes in six municipalities within the Stockholm region during a three-year-period (2016-2018). Frequency tables, cross tables and simple and multiple logistic regression were used to analyze the data and Bronfenbrenner's theory of developmental ecology was used as the theoretical framework. Results show that emergency homes differ from other types of placement in some regards: behavioral problems reduced the probability of placement occurring significantly compared to problems relating to the parent's abilities as a caregiver. Youths had a significantly higher risk for placement breakdown than children. Involuntary care reduced the likelihood of placement occurring and increased the risk for placement breakdown compared to voluntary placement. The prevalence of placement breakdowns was similar to the figures found in prior research on other forms of placements. The implications for social work and the need for further research is discussed.
|
155 |
Teenagers´unintended pregnancies and contraceptionFalk, Gabriella January 2010 (has links)
Teenage pregnancies are often not intended, and there is a high risk that unintended pregnancies will lead to abortion. The wide-spread availability of Youth Clinics, the subsidizing of contraceptives and the introduction of new and effective contraceptives have failed to lower the abortion rates. The aim of this thesis was to study possible risk groups and to highlight underlying reasons for contraceptive failure. Methods: Study I and II were quantitative studies with the aims of investigating whether teenagers who sought emergency contraception (Paper I) and teenage mothers (Paper II) were at risk for new unintended pregnancies during a 12-month follow-up period. Study III and IV were qualitative studies. The aim in study III was to see how contraceptive use was documented in medical records (MRs) concerning teenagers who had attended for induced abortion. In study IV the aim was to find out reasons for non- use or inconsistent use of contraceptives among teenagers attending for abortion. Results: In study I and II data were collected from medical and antenatal records. The results showed that both groups, despite contraceptive counselling, were at high risk for new unintended pregnancies leading to abortion. Attendance at the postpartum visit was low and 24% of the teenage mothers did not receive any recommendation about using a particular contraceptive method. Within 12 months 25% had a new pregnancy and of these one third led to legal abortion. In Study III two themes were generated from the analysis of the MRs; ‘Contraceptive methods previously used’ and ‘Plan for future contraceptive use’. All MRs did not contain information about contraceptive use. In study IV one theme was generated from the analysis of the interview text: ‘Struggling with feelings of uncertainty and patterns of behaviour’. Conclusion: Teenagers using emergency contraceptive pills and teenage mothers were at high risk for unintended pregnancies. Contraceptive failure in teenagers who have had an abortion may be due to in part to the absence of contraceptive counselling at abortion visits and in part to problems with contraceptive use due to insufficient knowledge and not knowing what do when side-effects occurs.
|
156 |
Där eleverna är : Ett arenaperspektiv på skolan som en stödjande miljö för hälsaWarne, Maria January 2013 (has links)
Hälsa skapas inte i ett vakuum utan i relation mellan individer och omgivning. Skolan är därför en viktig arena för barn och ungdomar eftersom de tillbringar större delen av sin vakna tid där. Tidigare forskning har framförallt riktats mot riskfaktorer relaterade till barn och ungas psykiska ohälsa, mindre mot vad som främjar och stärker möjligheterna till deras positiva hälsa. Genom ett salutogent perspektiv kan kunskap erhållas om faktorer som bidrar till en stödjande miljö för hälsa. För att få förståelse för nya generationers behov och värderingar behöver elever göras delaktiga i studier och utveckling av sin egen vardagsmiljö. Avhandlingens syfte var att studera skolan som en stödjande miljö för hälsa genom att involvera elever och att finna metoder för att studera de positiva aspekterna av hälsa. Artiklarnas syften inkluderade utmaningar och möjligheter att använda en metod för ökad delaktighet, fördjupa förståelsen om aspekter som främjar hälsa och lärande, med särskilt fokus på delaktighet och stöd samt hur positiv hälsa kan mätas. Elever på en gymnasieskola valdes som deltagare i två kvalitativa studier. Metoden photovoice studerades genom ljudinspelning av elevernas dialog under arbetet med photovoice och deras och lärarnas synpunkter under fokusgruppsintervjuerna. Data analyserades med innehållsanalys (I). Grundad teori användes för att studera elevernas syn på vad som var viktigt för hälsa och lärande (II). En enkät användes för att ta fram en positiv hälsoskala och för att studera faktorer associerade till hälsa bland elever årskurs 6-9. Enkäten besvarades av 1527 elever (52,3% flickor, 47,7% pojkar) i årskurs 6-9 i skolorna i Östersunds kommun. Svarsfrekvensen var 80%. En principalkomponentanalys användes anpassa och validera en positiv hälsoskala till åldersgruppen 12-16 år (III). För att studera associationen mellan faktorer som kunde vara associerade till positiv hälsa valdes multipel logistisk regressionsanalys (IV). Resultatet visade att photovoice fungerade som en metod i gymnasieskolan för ökad delaktighet i frågor relaterade till hälsa och lärande. Metoden behövde dock anpassas till elevgruppen. Photovoice upplevdes som stimulerande men också utmanade av både lärare och elever. Kritiska aspekter för metodens användbarhet var knutna till lärarrollen och den demokratiska organisationen (I). Elevernas syn på vad som främjade hälsa och lärande var relaterat till bemötande, personligt och pedagogiskt stöd samt möjligheter till återhämtning. Resultatet visade också att eleverna upplevde att skolan bidrog till att skapa skillnad mellan dem som upplevde sig vara låg- respektive högpresterande (II). Den positiva hälsoskalan (PHS) visade sig vara valid för elever 12-16 år och skalan bör kunna användas i ett sytematiskt hälsofrämjande arbetet där utgångspunkten är ett salutogent perspektiv (III). Faktorer associerade till positiv hälsa bland flickor och pojkar, 12-16 år, var: upplevd delaktighet i klassrummet, stöd från lärare och kamrater samt stöd från båda föräldrarna. Socioekonomisk status, mätt som att ha pengar som kompisar, visade sig vara oberoende associerat till positiv hälsa (IV). Slutsatsen var att betydelsefulla faktorer för en stödjande miljö för hälsa i skolan är; elevers upplevelse av och möjlighet till delaktighet i klassrummet och i skolans arbetsmiljö, personligt stöd från lärare såväl som stöd i undervisningen, stöd från kamrater och förutsättningar för återhämtning under och efter skoldagen. Samtidigt visade resultatet att det finns skillnader mellan olika grupper av elever relaterat till hälsa och stöd. För att utveckla en stödjande miljö för hälsa i skolan kan photovoice användas för att involvera eleverna och upptäcka unika aspekter på den enskilda skolan. Med hjälp av den positiva hälsoskalan (PHS) kan främjande faktorer kartläggas, vilket ökar möjligheterna till ett systematiskt hälsofrämjande arbete med ett salutogent perspektiv. / Health is not created in a vacuum but in the relationship between individuals and their surroundings. School is therefore an important arena for children and youth since they spend the majority of their waking hours there. Earlier research has been particularly focused on risk factors related to mental illness in children and youth, rather than what promotes and strengthens their possibilities for positive health. Through a salutogenic approach, one can obtain knowledge about factors that contribute to a supportive environment for health. In order to gain understanding of the needs and values of new generations, students need to be made a part of their studies and the development of their own everyday environment. The aim of the dissertation was to study school as a supportive environment for health by involving students and finding methods of studying the positive aspects of health. The aim of the articles included challenges and possibilities for using a method to increase participation, deepen the understanding about aspects that promote health and learning, with a special focus on participation and support and how positive health can be measured. Students in a high school were chosen to be the participants in two qualitative studies. The method of photovoice was studied through sound recordings of the students’ dialogue during their work with photovoice and their points of view as well as the teachers’ during the focus group interviews. Data was analyzed by using content analysis (Paper I). Grounded theory was used to study the students’ view of what is important to health and learning (Paper II). A survey was used to create a positive health scale and to study factors associated with health among students in grades 6-9. The survey was taken by 1527 students (52,3% girls, 47,7% boys) in grades 6-9 in schools in the municipality of Östersund. The response rate was 80%. A principal component analysis was used to adjust and validate a positive health scale for the age group 12-16 (Paper III). In order to study the association between factors that might be associated with positive health, a multiple logistic regression was chosen (Paper IV). The results showed that photovoice worked as a method in high school to increase participation in matters related to health and learning. However the method needed to be adjusted to the student group. Photovoice was perceived as stimulating but also challenging by both teachers and students. Critical aspects were tied to the teacher role and the democratic organization (Paper I). The students’ view of what promoted health and learning were related to treatment, personal and pedagogical support and the potential for recovery. The results also showed that students regarded school as something that creates distinction between those who perceived themselves as under or over achievers (Paper II). The positive health scale (PHS) proved to be valid for students 12-16 years old and the scale should be useful for work with systematic health promotion where the starting point is a salutogenic perspective (Paper III). Factors associated with positive health among girls and boys age 12-16 were: a perceived participation in the classroom, support from teachers and friends and support from both parents. Socioeconomic status, measured as having as much money as pupils, was shown to be independently associated with positive health (Paper IV). The conclusion was that important factors for a supportive environment for health were; students’ perception of and possibility to participate in the classroom and in the school’s work environment, personal support from teachers and support in their education, support from friends and conditions that permit recovery during and after school. At the same time the results showed that there are distinctions between different groups of students in relation to health and support. In order to develop a supportive environment for health in schools, photovoice can be used to engage students and discover unique aspects of the individual school. With the help of the positive health scale (PHS), promoting factors can be examined, which increases the possibilities for systematic health promoting work with a salutogenic perspective.
|
157 |
Using Special Interests to Improve Academic On-Task Behavior in High School Students with Autism / Att använda specialintressen för att förbättra akademiskt on-task-beteende hos gymnasieelever med autismDahlbäck, Katrin January 2021 (has links)
A large majority of adolescents with autism spectrum disorder (ASD) have one or more special interests, i.e. interests that they find to be extremely motivating and engaging. Also, students with ASD often struggle to focus in classroom settings, as academic assignments are typically not as motivating as their special interests. Previous research has shown that special interests can be used to increase academic on-task behavior for young children with ASD but is lacking in terms of academic on-task behavior in adolescents. In this study, a multiple-baseline across participants was used to determine whether altering academic assignments to match individuals’ special interests would increase on-task behaviors in three high school students with ASD. The intervention proved to be effective, as on-task behavior increased in all three participants. Although altering assignments did require some time from teachers this is likely justifiable, given the positive effects for the students. / En övervägande majoritet av ungdomar med autismspektrumtillstånd (AST) har ett eller flera specialintressen; intressen som de tycker är extremt motiverande och engagerande. Dessutom uppvisar elever med AST ofta svårigheter med att fokusera i klassrumsmiljöer, eftersom akademiska uppgifter vanligtvis upplevs vara mindre motiverande än deras specialintressen. Tidigare forskning har visat att specialintressen kan användas för att öka akademiskt on-task-beteende hos små barn med AST, med det saknas forskning gällande detta område hos ungdomar. I den här studien användes en multipel baslinje-design för att undersöka hur inkluderandet av specialintressen i skoluppgifter påverkade akademiskt on-task beteende hos tre gymnasieelever med AST. Interventionen visade sig vara effektiv, då on-task-beteendet ökade hos alla tre deltagare. Trots att denna typ av anpassning av uppgifter är tidskrävande för lärare, är tidsåtgången sannolikt befogad utifrån de positiva effekter det hade för eleverna.
|
158 |
Barns förutsättningar för fysisk aktivitet / Childrens conditions for physical activityFREDRIKSSON, FREDRIK, Moa, Schörling January 2023 (has links)
Vi kommer presentera en kategoriserad och tematiserad översikt av faktorer som främjar/hindrar barns fysiska aktivitet utanför skolans ramar. Avsikten är att försöka göra en inventering av möjliga påverkansfaktorer för vår uppdragsgivare Innovation Skåne och förhoppningsvis skulle detta arbete kunna vara vägledande för dem. Syftet med detta arbete är att undersöka barns förutsättningar för fysisk aktivitet utanför skolans ramar. Metoden bestod av en litteraturstudie och barnintervjuer som genomgick tematisk analys. Sedan genomfördes en triangulering mellan de båda empiriska insamlingsmetoderna. Metoderna ställdes mot varandra för att se om barnens perspektiv från barnintervjuerna skiljde åt sig jämfört med forskning från litteraturen och de vuxnas perspektiv på barnens behov. Resultatet är att barnen har väldigt olika uppfattningar om vad fysisk aktivitet är, barnens perspektiv på fysisk aktivitet skiljer sig från forskningens breda definitioner i den utsträckning att sport, idrott och prestation är i fokus. Den tematiska analysens huvudområde och resultat berörde viktiga påverkansområden som möjliggörandet av självvalda aktiviteter och autonomi. Trygghet vid transporter med cykel, föräldranärvaro, gruppgemenskap eller självvald enskildhet i sin egen “bubbla” för att nämna några exempel. Slutsatsen är att det skiljer sig i barnrättsperspektivet gällande utemiljöer och möjligheterna som barnen har för att kunna ha någonstans att vara på efter skoltid eftersom skolorna inte är tillåtna att vistas på förens skoldagarna är slut när man går på högstadiet. Slutligen och också viktigast. Barn styr inte över sin fysiskt aktiva fritid. Det gör de vuxna. / We will be presenting a categorized and thematically analyzed overview of factors that facilitate/inhibit children's physical activity outside the context of compulsory school. The intent is to attempt to make an inventory of possible influencing factors for our client Innovation Skåne and it's our hope that this work could act as a guide in their work. The purpose of this work is to examine children's conditions for physical activity outside of school. The method consisted of a literature study and child interviews which underwent a thematic analysis. After which a triangulation was carried out between the two empirical collection methods. The methods were compared to each other to see if the children's perspective from the child interviews differ compared to the research from the literature and the adults' perspective on the children's needs. The result is that the children have very different perceptions of what physical activity is, the children's perspective on physical activity differs from the research's broad definitions to the extent that sports and performance are in focus. The main area and results of the thematic analysis touched on important impact areas such as the enabling of self-selected activities and autonomy. Safety when transporting by bicycle, parental presence, group community or self-selected privacy in your own "bubble" to name a few examples. The conclusion is that there is a difference in the children's rights perspective regarding outdoor environments and the opportunities that the children have to be able to have somewhere to be after school because the schools are not allowed to stay in until the school days are over when you go to upper secondary school. Last and most importantly. Children do not control their physically active free time. The adults do.
|
Page generated in 0.041 seconds