BAKGRUND: Stress och psykosomatiska besvär är ett av de allvarligaste folkhälsoproblemen i Sverige. Psykisk ohälsa omfattar cirka 20% av sjukdomsbördan i Sverige. Även ungdomar uppvisar ökad grad av stress och psykosomatiska besvär. SYFTE: Syftet med studien var att undersöka förekomsten av självupplevd stress och psykosomatiska besvär hos gymnasieelever på en svensk gymnasieskola. MATERIAL OCH METOD: En enkät delades ut på skolan. 970 elever besvarade enkäten (75%). Enkäten innehöll 16 frågor rörande självupplevd stress och psykosomatiska besvär. Bakgrundsvariabler var kön, årskurs och program. RESULTAT: Majoriteten av eleverna känner sig ofta glada, att de klarar det de vill och har en positiv framtidstro, men en hög andel av eleverna upplever ofta stress, framför allt skolstress. Psykosomatiska besvär i form av sömnsvårigheter, oro, irritation, och nedstämdhet är vanliga. Det finns en tydlig könsskillnad i resultaten. Flickorna har en högre grad av stress och psykosomatiska besvär och en lägre grad av glädje, bemästring och framtidstro. De flesta eleverna hade en vuxen att prata med och i nio fall av tio var det en förälder. De som inte hade någon sådan vuxen uppvisade dubbelt så hög andel psykosomatiska besvär. SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER: Studien visade att det finns ett samband mellan stress och psykosomatiska besvär. Det är viktigt att skolan, både lokalt och nationellt, vidtar åtgärder för att minska skolstressen. Samhället bör öka sitt stöd till familjer, så att fler ungdomar kan ha en öppen och förtroendefull relation till sina föräldrar. Det krävs vidare forskning om flickornas höga andel av stress och psykosomatiska besvär, så att trenden med ökade ohälsotal för kvinnor kan brytas. / BACKGROUND: Stress and psychosomatic symptoms is one of the major public health problems in Sweden. Psychological disease accounts for 20% of the burden of disease in Sweden. Also young people show an increasing degree of stress and psychosomatic symptoms. OBJECTIVES: The objective of the study was to investigate the prevalence of self-rated stress and psychosomatic symptoms among secondary school students. MATERIAL AND METHODS: A questionnaire was distributed. 970 students filled it out (75%). The questionnaire had 16 questions on self-rated stress and psychosomatic symptoms. The background variables were sex, grade and program. RESULTS: The majority of the students often felt happy, a sense of mastering and had a positive view of their future, but a high proportion of the students felt stress, the level of school related stress was very high. Psychosomatic symptoms such as problems with sleep, feeling anxious, irritable and low was common. There was a clear gender difference. The girls had a higher degree of stress and psychosomatic symptoms and lower degree of happiness, sense of mastering and positive view of their future. A majority of the students had an adult to talk to, which in 90% of the cases was a parent. Those students who didn’t have such an adult had twice as high degree of psychosomatic symptoms. CONCLUSIONS AND RECOMMENDATIONS: The study showed an association between stress and psychosomatic symptoms. It is important that the school, both on local and national level, take measures to decrease the level of school related stress. The society should increase its support to families, so more young people can have an open and trusting relationship to their parents. Further research is needed about the high level of stress and psychosomatic symptoms among girls, so the increasing burden of disease among women can be reversed. / <p>ISBN 91-7997-133-4</p>

Bakgrund: Genusbias, det vill säga felaktigheter i vården till följd av föreställningar om kön och stereotypa könsroller, eller brist på kunskap om relevanta biologiska skillnader, är vanligt förekommande i Sverige. Buksmärta är en vanlig sökorsak för tonåringar med många könsspecifika differentialdiagnoser, och risk för genusbias finns således även där. Syfte: Syftet med studien var att ur ett genusperspektiv beskriva handläggning av tonåringar med akut buksmärta. Metod: En kvalitativ, deskriptiv studie baserad på tre fokusgruppsintervjuer med sammanlagt 16 deltagare i form av sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och läkare med erfarenhet av att handlägga tonåringar med akut buksmärta. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ett övergripande tema framkom i studien: Komplexitet som påverkas av kunskap, rutiner och attityder. Det övergripande temat grundas på de tre huvudkategorierna: att beakta olika orsaker till buksmärta hos tonåringar; att handlägga akut buksmärta hos tonåringar kräver lyhördhet, tydliga rutiner och kunskap och att identifiera genusbias vid handläggning av akut buksmärta hos tonåringar. Slutsats: Handläggningen av tonåringar med akut buksmärta har brister och genusbias förekommer. Könsspecifika rutiner för tonåringar med buksmärta kan vara gynnsamt både för personal och patienter, och framförallt för flickor. Genusperspektivet bör belysas mer och ytterligare utbildning och forskning i området medicinsk genusbias är nödvändig. / Background: Gender bias; inaccuracies in the healthcare system related to gender and stereotype gender roles, or a lack of knowledge and awareness of relevant biological differences among the sexes, are common in Sweden. Abdominal pain is a common reason to why teenagers up seek healthcare, and there is a lot of gender specific differential diagnosis, which comes with is a risk for gender bias to occur. Aim: The aim of this study was to describe the caring-process of teenagers with acute abdominal pain from a gender perspective. Method: A qualitative, descriptive study based on three focus groups with a total amount of 16 participants whom where registered nurses, specialist nurses and doctors with experience of administrating teenagers with acute abdominal pain. The interviews where analyzed with qualitative content analysis. Result: An overall theme appeared in the study: Complexity affected by knowledge, routines and attitudes. The theme where based on three main categories: To consider different reasons of abdominal pain in teenagers; to administrate acute abdominal pain in teenagers demands sensitivity, clear routines and knowledge; to identify gender bias in the caring-process in teenagers with acute abdominal pain. Conclusion: The caring-process of teenagers with acute abdominal pain has inadequacies and gender biases exists. Gender specific routines for teenagers with abdominal pain could be favorable both for healthcare professionals and patient, and teenage girls. The gender perspective needs to be more illuminated and further education and research in the area medical gender bias is needed.

En uppsats om skolkuratorers syn och arbete med psykisk hälsa. Studien syftade till att undersöka hur skolkuratorer som arbetar med tonåringar ser på och arbetar med psykisk hälsa samt hur det förebyggande och främjande arbetet med psykisk hälsa bedrivs. Uppsatsen tar utgångspunkt i bakgrund om psykisk hälsa bland unga, elevhälsans uppdrag och kuratorns ansvar. Vidare utgår uppsatsen från aktuell litteratur kring ungas psykiska hälsa, psykosocialt arbete inom skolan samt skolkuratorers arbete, förebyggande metoder och hälsofrämjande arbete. En kvalitativ studie genomfördes där fem skolkuratorer inom högstadiet och gymnasiet intervjuade kring deras arbete med psykisk hälsa. Materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys där resultatet påvisade två huvudkategorier; Arbetssätt – en variabel av relation, samverkan, perspektiv och handlingsutrymme samt Psykisk hälsa – ett individuellt gränsland med tillhörande subkategorier. Resultatet diskuterades utifrån organisationsteorin och förståelse från bakgrundsavsnittet. Studien resulterade i en slutsats om att skolkuratorer ser på psykisk hälsa som en individuell upplevelse som både överensstämde och skiljde sig från definitionen av begreppet. En annan slutsats av studien är att skolkuratorer arbetar med psykisk hälsa i stor utsträckning genom att bemöta symptom på psykisk ohälsa, främst på individnivå genom enskilda samtal. Arbete med psykisk hälsa som är förebyggande och främjande sker i större utsträckning på organisatorisk nivå men även på gruppnivå. Slutligen kunde författarna säga att studien visat att psykisk hälsa innehåller och påverkas av flera komponenter och att det därmed är svårt för skolkuratorerna att arbeta generellt med psykisk hälsa. Arbetet bedrivs istället genom arbete med specifika faktorer som kan påverka psykisk hälsa. / An essay on school counselors view and work on mental health. The study aimed to investigate how school counselors who work with adolescence work with and view mental health and the prevention and promotion work on mental health carries. The essay is based on the background of mental health among young people, student health's mission and responsibility of the school counselor. Furthermore the essay is based on current research on young people's mental health, psychosocial work within the school and school counselors work, methods of prevention and health promotion. A qualitative study was carried with five school counselors working in different high schools. The material from individual interviews with the school counselors was analysed by a qualitative analysis where the results showed two main categories; Working method - a variable of relationship, cooperation, perspectives and discretion and Mental health - an individual borderland, with its subcategories. The results were discussed on the basis of organizational theory and with understanding of the background section. The study resulted in a conclusion that school counselors look at mental health as an individual experience that is both consistent and differed from the conception. Another conclusion of the study is that school counselors work with mental health to a great extent by treating the symptoms of mental illness, particularly at the individual level and individual cases. Work on mental health, prevention and promotion is done to a greater extent on a organizational level but also at a group level. Finally, the authors could say that the study showed that mental health includes and is affected by several components and that it is therefore difficult for school counselors working in general with mental health. Work was instead carried by working with individual factors that could affect mental health.

No description available.

Denna produktionsuppsats har syftat till att söka ytterligare kunskap och förståelse för hur ungdomar upplever deras sociala interaktioner på Instagram. Uppsatsen har intresserat sig för hur denna medieplattform påverkar ungdomars sociala samspel, identitetsskapande och självkänsla samt hur skolans uppdrag kan förstås i relation till ungas instagramanvändning. Studien har tagit utgångspunkt i en fenomenologisk forskningsansats, där datainsamlingen har utförst genom kvalitativa intervjuer med sju deltagare i 15 årsåldern. Den insamlade empirin har sedan behandlats enligt den interpretativa fenomenologiska analysmodellen, vilket har bidragit till att övergripande teman från intervjuernas sammantagna innehåll har kunnat sammanställas och analyserats. Vidare har uppsatsen tagit hjälp av socialpsykologiska och sociologiska teorier och begrepp för att lyfta och förklara studiens resultat.

<p>Sömnstörningar hos ungdomar anses vara ett växande problem. Det finns misstankar om att ungdomarnas ökade användning av Informations- och Kommunikationsteknik (IKT) är boven i dramat. Ungdomar upplevs spendera en allt större del av sin tid framför datorn, samtidigt som mobilen går varm av samtal och SMS. Det saknas dock utförlig forskning kring sambanden mellan IKT-användande och sömn. Syfte: Att undersöka huruvida ungdomar lider av sömnstörningar och om det i så fall kan kopplas till deras IKT-användande. De frågeställningar som behandlas är hur ungdomars sömnmönster ser ut och om det finns några kopplingar mellan eventuella negativa sömnmönster och deras IKT-användande. Dessutom undersöker vi om det finns några könsmässiga skillnader i sömn och IKT-användandet. Metod: Den metod som används är kvantitativ och datainsamlingen har skett genom en enkät. Urvalet består av 392 elever i årskurs ett från en gymnasieskola i västra Sverige. Enkäten besvarades och samlades in vid ett och samma tillfälle. Datan har bearbetats och analyserats i statistikprogrammet SPSS. Resultat: Analysen av resultaten visar att deltagarna har sömnproblem och att de upplever negativa effekter av dessa sömnproblem. Resultatet visar även att det finns ett samband mellan deltagarnas IKT-användande och dålig sömnkvalité, ju högre användande desto sämre sömn. Det finns inga direkta könsmässiga skillnader gällande sömnmönstret, däremot finns det skillnader gällande IKT-användandet. Slutsats: Undersökningen visar att deltagarna faktiskt lider av sömnproblem, och att användandet av IKT påverkar sömnen. Samtidigt indikerar resultatet att IKT-användning endast är en av flera påverkansfaktorer. Ytterligare forskning behövs för att till fullo förstå de bakomliggande orsakerna till ungdomarnas sömnproblem.</p> / <p>Sömnstörningar hos ungdomar anses vara ett växande problem. Det finns misstankar om att ungdomarnas ökade användning av Informations- och Kommunikationsteknik (IKT) är boven i dramat. Ungdomar upplevs spendera en allt större del av sin tid framför datorn, samtidigt som mobilen går varm av samtal och SMS. Det saknas dock utförlig forskning kring sambanden mellan IKT-användande och sömn. Syfte: Att undersöka huruvida ungdomar lider av sömnstörningar och om det i så fall kan kopplas till deras IKT-användande. De frågeställningar som behandlas är hur ungdomars sömnmönster ser ut och om det finns några kopplingar mellan eventuella negativa sömnmönster och deras IKT-användande. Dessutom undersöker vi om det finns några könsmässiga skillnader i sömn och IKT-användandet. Metod: Den metod som används är kvantitativ och datainsamlingen har skett genom en enkät. Urvalet består av 392 elever i årskurs ett från en gymnasieskola i västra Sverige. Enkäten besvarades och samlades in vid ett och samma tillfälle. Datan har bearbetats och analyserats i statistikprogrammet SPSS. Resultat: Analysen av resultaten visar att deltagarna har sömnproblem och att de upplever negativa effekter av dessa sömnproblem. Resultatet visar även att det finns ett samband mellan deltagarnas IKT-användande och dålig sömnkvalité, ju högre användande desto sämre sömn. Det finns inga direkta könsmässiga skillnader gällande sömnmönstret, däremot finns det skillnader gällande IKT-användandet. Slutsats: Undersökningen visar att deltagarna faktiskt lider av sömnproblem, och att användandet av IKT påverkar sömnen. Samtidigt indikerar resultatet att IKT-användning endast är en av flera påverkansfaktorer. Ytterligare forskning behövs för att till fullo förstå de bakomliggande orsakerna till ungdomarnas sömnproblem.</p>

No description available.

<p><p>Objective:</p><p>This study aimed to investigate the correlation between physical activity level (PAL), measured with activity diary and accelerometer, among overweight and obese children and adolescents. The aim was also to study differences in PAL between girls and boys.</p><p>Design:</p><p>55 children and adolescents, whom been subjected to a physical activity registration with a physical activity diary and accelerometer during three or four days, were included in this study. From the data received from the children’s journal records PAL was calculated and compiled for statistic analysis.</p><p>Results:</p><p>The results of the study showed that the children underestimated their physical activity level when measured with activity diary, in comparison with the physical activity level measured with accelerometer. Differences between girl and boys PAL values were not statistically significant, although the girls PAL values from the accelerometer, but not from the activity diary, reached a moderate activity level according to Nordic nutrition recommendation. No correlation between the activity diary and accelerometer was found.</p><p>Conclusions:</p><p>The Activity diary can not be used as solitary instrument to mesure physical activity in obese or overweight children.</p><p>There is no validated way to measure physical activity in overweight or obese children.</p><p>Before studies can be conducted with reliable results, physical activity level scales and calculated BMR must be designed for overweight and obese children.</p></p>

No description available.

Objective: This study aimed to investigate the correlation between physical activity level (PAL), measured with activity diary and accelerometer, among overweight and obese children and adolescents. The aim was also to study differences in PAL between girls and boys. Design: 55 children and adolescents, whom been subjected to a physical activity registration with a physical activity diary and accelerometer during three or four days, were included in this study. From the data received from the children’s journal records PAL was calculated and compiled for statistic analysis. Results: The results of the study showed that the children underestimated their physical activity level when measured with activity diary, in comparison with the physical activity level measured with accelerometer. Differences between girl and boys PAL values were not statistically significant, although the girls PAL values from the accelerometer, but not from the activity diary, reached a moderate activity level according to Nordic nutrition recommendation. No correlation between the activity diary and accelerometer was found. Conclusions: The Activity diary can not be used as solitary instrument to mesure physical activity in obese or overweight children. There is no validated way to measure physical activity in overweight or obese children. Before studies can be conducted with reliable results, physical activity level scales and calculated BMR must be designed for overweight and obese children.