Abstract The study's focus is on the social network for people with addictions and mental illness. The study aims to investigate how social network creates conditions for the sensibility of coherence and experiences of exclusion. So here we would like to describe social networks in our own words: "Without each other we are nothing and we all need someone to care about." When an individual is socially vulnerable will be the social networks even more necessary The study contributes to the understanding of how it is to be socially vulnerable and what difficulties an individual may face in their daily lives and the importance of supportive relationships to facilitate life, experience well-being and prevent alienation. The study is based on interviews with guests from the NGO (Non-Governmental Organization) meeting points.

Psykisk funktionsnedsättning innebär att en person har allvarliga svårigheter att klara sitt dagliga liv utan hjälp utifrån. Dessa svårigheter är långvariga och beror på psykisk sjukdom. Därför finns kommunala träffpunkter som ska erbjuda dessa personer socialt stöd, trygghet och samvaro. Denna studie har gjorts på en av dessa träffpunkter, Malvan, för att skapa större förståelse för verksamhetens funktion i dess gästers vardag samt hur den konstrueras som social kontext. Frågeställningarna som studien bygger på är: - Vilken betydelse har Malvan för dess gäster med psykisk funktionsnedsättning? - På vilket sätt formas den sociala samvaron gästerna emellan och med personalen? Studien har gjorts med en etnografisk ansats. En förstudie bestående av deltagande observation var nödvändig för att skapa förståelse för fältet och skapa goda relationer med de tilltänkta informanterna. Sedan gjordes en huvudsaklig intervjustudie med elva intervjuer med både gäster och personal. Teorin som används är främst Peter L. Berger och Thomas Luckmanns socialkonstruktivism om hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet, men till viss del även Erving Goffmans stigmateori. Resultaten visar att Malvan har stor betydelse på olika sätt för många av gästerna. Det är främst gemenskapen och sociala samvaron som fyller denna funktion och personalen har en viktig roll i att forma denna samt leda gästerna i samma riktning.

Sammanfattning Bakgrund: Äldre är en allt mer växande grupp i samhället då medellivslängden i Sverige har ökat. En stor del av världens äldre population är fysiskt inaktiv och drabbas av kroniska sjukdomar med ökad ålder. Detta har resulterat i en ökad belastning på sjukvården som kunde minska om fler äldre skulle delta i fysisk aktivitet. Syfte: Syftet var att undersöka vilka faktorer som upplevs påverka deltagande i fysisk aktivitet hos äldre som regelbundet tränar på Träffpunkter samt hur de upplever träningen som erbjuds där. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Informanterna bestämdes med ett strategiskt urval. Kvalitativ innehållsanalys har använts vid databearbetning.  Resultatsammanfattning: Individuella faktorer som obehagskänslor kopplade till fysisk aktivitet och nedsatt kroppsfunktion nämndes som utmaningar för deltagande. Informanterna beskrev att det krävs flexibilitet och anpassningsförmåga utav individen samt att det krävs att samhället anpassar utbud och resurser till den äldre populationen. Informanterna i studien motiverades av positiva effekter av träning samt uppskattade den anpassningsbara träning och det sociala utbytet som Träffpunkten erbjuder. Slutsats: Äldres deltagande i fysisk aktivitet påverkas av faktorer på individnivå som obehagskänslor, funktionsbegränsningar och flexibilitetsförmåga. Dessa faktorer samspelar med faktorer på samhällsnivå som anpassad träning, lokalutformning och transportmöjligheter. Träningen på Träffpunkter anses vara anpassningsbar och bidra till en social samvaro som underlättar deltagandet i fysisk aktivitet. Ett större utbud av träningsformer skulle kunna öka motivation för deltagande i fysisk aktivitet. Mer forskning inom området behövs. / Abstract Background: Older adults are a growing population in society as the life expectancy increases in Sweden. Many are physically inactive and are exposed to chronic diseases. This has resulted in a considerable load on healthcare which could be decreased if this group would increase their physical activity. Aim: The aim of this study was to explore factors that affects participation in physical activity for older adults that are exercising regularly at Träffpunkter and their experience of the exercise provided. Method: A qualitative interview study was used. Participants were selected using a strategic sample procedure. A qualitative content analysis approach was used for data analysis. Results: Individual factors such as negative feelings linked to physical activity and reduced bodily function, were mentioned as challenges to participation. Participants expressed that they need to be flexible to overcome barriers and that the society need to provide accessible and adjustable exercise. The motivators were similar for all participants such as the positive effects of exercise and they appreciated the adjustable training and the social climate at Träffpunkten. Conclusion: Factors that affects participation in physical activity are factors relating to the individual such as negative feelings, physical limitations and flexibility. They interact with environmental factors such as facility- and exercise design and transportation. Träffpunkter are viewed to provide adjustable training and a positive social climate. A increased variety of exercise could motivate participation in physical activity. More research in the field is needed.

I vår studie har vi velat ta reda på om män och kvinnor har olika intresse av vilkaaktiviteter man är intresserad av på en träffpunkt. Vi ville på så sätt undersöka om detvar något som man som personal på en träffpunkt i så fall behöver ta hänsyn till vidplanering och utförande av träffpunktens aktivitetsutbud. Syftet var även att studerahuruvida livsloppsperspektivet har någon betydelse för vilka aktiviteter man sökersig till på en träffpunkt. Människan idag lever längre och är friskare högre upp iåldrarna. Detta leder till att andelen äldre personer i Sverige ökat. I det svenskasamhället råder både kvarboende principen och det aktivitetsteoretiska perspektivet.Äldre personer skall ges större möjlighet att bo kvar i det egna hemmet samtidigtsom en aktiv livsstil är den rätta vägen mot ett friskt åldrande. Kommunens svar pådetta är verksamheter som Träffpunkter. Äldreomsorgen domineras av kvinnor,kvinnor lever längre, döttrar vårdar sina föräldrar och även ibland personalen ärkvinnor i majoritet. Enligt riksdagens motion 2006/07:So395 är männens möjlighettill en socialt meningsfull vardag mindre än kvinnornas. Detta skulle kunna tolkassom att kommunens träffpunkter inte tillgodoser männens behov av aktiviteter. I vårstudie ingick 4 kvalitativa intervjuer utav två män och två kvinnor. Resultatet visaratt det finns skillnad i män och kvinnors intresse av aktiviteter på Träffpunkter, ochatt intresset av aktiviteter skiljer sig åt kvinnor och män emellan. Det dominerandeperspektivet, vilket intresset för aktiviteter på en träffpunkt grundar sig på,framkommer som livsloppsperspektivet. Vilken typ av aktivitet intervjupersonerna ärintresserade av beror mer på hur deras personlighet och intresse byggt upp underlivets gång än beroende av om de är män eller kvinnor. Individuellt anpassadeaktiviteter är av stor betydelse för att kommunens verksamheter skall kunnatillgodose varje enskild äldres behov.

Under covid-19 pandemin tvingades fysiska mötesplatser för äldre personer att stänga. Som följd av detta startade digitala mötesplatser. Syfte: Genom intervju beskriva äldre personers uppfattning om vad som var betydelsefullt för deras upplevelse av delaktighet i sociala digitala mötesplatser, under covid-19 pandemin. Metod: Kvalitativ design. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio äldre personer som deltagit i en digital mötesplats under covid-19 pandemin. Vid rekrytering av informanter tillämpades det typiska urvalet. Materialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Informanternas uppfattning beskrevs i fyra kategorier: möjligheter och begränsningar i digitala mötesplatser, individens och gruppens engagemang i mötesplatsen, mötesplatsens innehåll samt mötesplatsens betydelse för informanter. De digitala mötesplatserna bidrog till sociala kontakter och meningsfullhet i vardagen. Slutsats: Detta examensarbete visade att digitala mötesplatser skulle kunna vara ett verktyg för att främja delaktighet bland äldre personer som är socialt distanserade eller isolerade. / During the covid-19 pandemic, physical meeting places for elderly people were forced to close. Due to this, digital meeting places started. Purpose: Through interview, describe elderly people’s comprehension of what is significant for their experience of participation in social digital meeting places during the covid-19 pandemic. Method: A qualitative design. Semi structured interviews were conducted with ten elderly people who participated in digital meeting places during the covid-19 pandemic. The typical case sample was applied to recruit informants. The material was analysed based on qualitative content analysis. Result: Informants’ perception was described in four categories: opportunities and limitations in digital meeting places, the individual’s and the group’s engagement in the meeting place, the content of the meeting place, and the meaning of the meeting place for informants. The digital meeting places contributed to social contacts and meaningfulness in everyday life. Conclusion: This student thesis showed that digital meeting places could be a tool to promote participation among elderly people who are social distanced or isolated.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att få kunskap om äldres fysiska, psykiska och sociala välbefinnande har påverkats av att besöka Träffpunkten Allén i Sundbyberg. Träffpunkten är en öppen verksamhet som vänder sig mot personer över 65 år. Träffpunkten bidrar till att upprätthålla funktionsförmåga, skapa sociala kontakter samt bryta isolering genom olika aktiviteter. Studien har utgått från följande frågeställningar: (1) På vilket sätt har seniorernas psykiska, fysiska och sociala välbefinnande eventuellt förändrats av att besöka Träffpunkten? (2) Vad finner seniorerna värdefullt med att besöka Träffpunkten? (3) Vad upplever seniorerna att Träffpunkten medför till deras vardag? Metod För att uppnå studiens syfte genomfördes intervjuer med sju ålderspensionärer i åldersspannet 67–84 år. Respondenterna som deltog i studien är alla besökare hos Träffpunkten Allén. Det genomfördes semistrukturerade intervjuer utifrån en genomarbetad intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades på ett tolkande tillvägagångssätt genom en innehållsanalys. Kategorier skapades genom att studera de gemensamma nämnarna som författarna tagit fram från kondensering och meningsbärande enheter. Resultat Resultatet gav följande kategorier: upplevd hälsa, fysisk hälsa, sociala interaktioner samt meningsfullhet. Genom att studera och analysera kategorierna skapades tre teman: välbefinnande, gemenskap och betydelsefullt. Resultaten visade att seniorerna besöker Träffpunkten Allén för att upprätthålla sociala relationer samt att vara fysiskt aktiva. Detta medför att seniorerna upplever en bättre fysisk, psykisk och social hälsa samt en meningsfullhet genom att besöka Träffpunkten Allén. Slutsats Denna studie har visat att de aktiviteter som Träffpunkten erbjuder stärker den upplevda hälsan och den sociala gemenskapen. Genom detta skapas en självständighet samt ett starkare välbefinnande för verksamhetens besökare. Förhoppningsvis kan resultatet användas som underlag vid skapande av fler träffpunkter och mötesplatser för äldre.

Poängräkning och resultatanalys vid skytteträning är en viktig aspekt i utvecklingen av skyttens skjutförmåga. En bildbaserad träffpunktdetektionsalgoritm skulle automatisera denna process och bidra med digital presentation av resultatet. Befintliga lösningar är högkvalitativa metoder som detekterar träffpunkter med hög precision. Dessa lösningar är dock anpassade efter orealistiska användningsfall där måltavlor i gott skick som beskjutits vid ett enda tillfälle fotograferas i gynnsamma miljöer. Realistiska skytteförhållanden förekommer utomhus där träffpunkterna täcks med klisterlappar mellan skottrundorna och måltavlorna återanvänds tills dem faller sönder. Detta kandidatarbete introducerar en metod för automatisk detektion av träffar anpassad efter realistiska användningssituationer och bygger på tillgängliga bildanalystekniker. Den föreslagna metoden detekterar punkter med 40 procent noggrannhet i lågkvalitativa måltavlor och uppnår 88 procents noggrannhet i måltavlor av hög kvalitet. Dock produceras ett betydande antal falska positiva utfall. Resultatet påvisar möjligheten att utveckla ett sådant system och belyser de problem som tillkommer en sådan implementation. / Score calculation and performance analysis on shooting targets is an important aspect in development of shooting ability. An image based automatic scoring algorithm would provide automation of this procedure and digital visualization of the result. Prevailing solutions are high quality algorithms detecting hit points with high precision. However, these methods are adapted to unrealistic use cases where single-used, high-quality target boards are photographed in favourable environments. Usually gun shooting is performed outdoors where bullet holes are covered with stickers between shooting rounds, and targets are reused until they fall apart. This bachelor thesis introduces a method of automatic hit point detection adapted to realistic shooting conditions and relies solely on available image processing techniques. The proposed algorithm detects holes with 40 percent detection rate in low-quality target boards, reaching 88 percent detection rate in targets of higher quality. However, producing a significant number of false positives. The result demonstrates the possibilities of developing such a system and highlights the difficulties associated with such an implementation.