SAMMANFATTNING Syftet med uppsatsen har varit att undersöka beskrivningar av de abrahamitiska religionernas matregler i TV-programmet Gud så gott samt jämföra det med akademiska framställningar inom den tidigare forskningen i ämnet. Frågeställningarna som har använts har varit följande:  Hur framställs religiösa matregler i akademiska texter inom de abrahamitiska religionerna? Hur framställs religiösa matregler inom de abrahamitiska religionerna i populärkulturen (avgränsat till TV-programmet)? Vilka likheter och skillnader finns det i framställningen av de religiösa matreglerna inom de abrahamitiska religionerna i akademiska texter respektive i TV-programmet Gud så gott?  Uppsatsen är en litteraturstudie av tidigare forskning i relation till programserien Gud så gott där en kvalitativ innehållsanalys har ingått. I den kvalitativa innehållsanalysen tillika litteraturstudien har jag använt mig av en kvalitativ hermeneutistiska tolkningsprocess.  Den tidigare forskningen visar att det finns många likheter mellan matreglerna inom både judendomen och islam men att kristendomen skiljer sig åt på det sättet att det verkar saknas matregler. TV-programserien Gud så gott tar upp sju olika områden som berör vad vi lägger på tallriken och att mat ofta är kopplad till religion och moral men att det yttrar sig på olika sätt beroende på olika syn på Gud. Resultatet av studien visar att beroende på vilken syn vi har på Gud och beroende på var vi lever blir också synen på att följa religiösa matregler olika. Personer tillhörande en viss religion definieras ofta av vad de inte äter snarare än vad de äter.

This study examines women's political participation in the Middle East, aiming to understand their experiences and perspectives. Qualitative research methods were used, including interviews with women involved in political activities. The findings contribute to identifying barriers and causes of limited participation and provide suggestions for enhancing women's political engagement. The study emphasizes confidentiality and participants' right to withdraw consent. Overall, this research sheds light on the factors influencing women's political participation in the Middle East and informs efforts to promote gender equality and increased political involvement.

Vårt syfte med denna uppsats var att undersöka pedagogernas utgångspunkter i bildskapandet. Vi har försökt ta reda på detta genom att undersöka pedagogernas roller i barnens bildskapande och på vilket sätt de uttrycker att bildskapande kan vara en viktig aktivitet gällande barnens sociala utveckling och identitetsskapande. Genom kvalitativa intervjuer med pedagogerna samt observationer av bildskapandeaktiviteter har vi i analysen kopplat pedagogernas roller under skapandeprocessen till olika teorier och traditioner. I vår litteraturgenomgång ger vi en historisk sammanfattning av bildskapandet i den svenska förskolan. Därefter redogör vi för tidigare forskning som står i relevans till vår undersökning. Vi åskådliggör hur bildskapandet fångas upp i läroplanerna. Sedan presenterar vi de teorier som vi i analysen använder oss av. Vi har summerat pedagogintervjuerna samt presenterat observationernas förlopp. Resultatet visar på att alla pedagogerna ser att social utveckling och identitetsskapande hänger samman med de bildskapande akti¬viteterna. Vi har dragit slutsatsen att pedagogerna betonar vikten av barnens skapande på egen hand för den sociala utvecklingen. Inom barnens eget skapande är processen det primära för pedagogerna medan det i det planerade skapandet är både processen och produkten som är av vikt, då dessa verk får pryda väggarna på förskolan.

I denna studie är syftet att undersöka om det finns otydligheter i styrdokumenten gällande förskollärarens uppdrag kring högtider och traditioner. De frågeställningar vi valt att utgå från är: hur blir förskollärarnas värderingar och syn på styrdokumenten om högtider och traditioner synliga i undervisningen? Styr förskollärarna firandet av högtider och traditioner i förskolan? Ser förskollärarna det som normbrytande att inte förankra högtider och traditioner till styrdokumenten?  Empirin samlades in genom en kvantitativ undersökning i form av en enkät, som vi sedan valde att bygga vår kvalitativa undersökning i form av gruppintervjuer utifrån. Den insamlade empirin transkriberades och tematiserades vilket resulterade i tre teman utifrån frågeställningarna. Teorin i vår analys är Noddings (2016) omsorgsetiska perspektiv samt Corsaros (2015) teori om kamratkultur.  Resultatet som framkommit i vår studie är att förskollärare har en viss rädsla samt okunskap när det gäller firandet av högtider och traditioner i förskolan. Det framkom också att firandet eller uppmärksammandet av högtider och traditioner i förskolan är betydelsefullt ur ett omsorgsperspektiv då det där finns utrymme att skapa relationer. Det som också blev synligt är barnens delaktighet genom deras egen kultur. Denna försöker pedagoger i förskolan tolka genom sina egna värderingar och genom deras syn på styrdokumenten. Det blev tydligt att högtider och traditioner i förskolan är sammanhörande med förväntningar från pedagoger, vårdnadshavare och barn.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur verksamma tekniklärare beskriver, motiverarelever och teoretiskt förankrar de praktiska momenten i teknikundervisningen. Tvåhuvudfrågor har formulerats, med några underfrågor: (1) Hur beskriver lärarna sinteknikundervisning för att möta eleverna i deras tidigare erfarenheter av teknik ochbidra till motivation och aktivt deltagande? (2A) På vilket sätt beskriver lärarna detpraktiska arbetet, och i synnerhet dess relation till innehållet? (2B) Vilka utmaningarmöter lärare när de arbetar med det praktiska? (2C) Vilka normer och eventuellaselektiva traditioner kommer till uttryck i lärarnas beskrivning av sinundervisningspraktik? Studien är teoretiskt förankrad i en pragmatisk teori ochinkluderar begrepp som ett transaktionellt meningsskapande, elevers tidigareerfarenheter, kontinuitet och förändring. I syfte att ytterligare förstå hur lärare skaparmening med sin undervisning, är också selektiva traditioner ett viktigt begrepp. För attundersöka formulerade problemformulering tillämpas semistrukturerade intervjuer istudien, med fem tekniklärare på högstadiet. Intervjuerna har analyserats ochkategoriserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att lärarna möter eleverstidigare erfarenheter genom att strukturera, differentiera och relateraundervisningspraktiken till elevernas vardagliga upplevelser. Detta motiveras utifrån attämnet behöver förmedlas på ett intressant och levande sätt för att skapa en meningsfullkontext i lärandet. Den teoretiska förankringen framstår som betydelsefull i lärarnasbeskrivningar, där en form av teori till ett arbetsområde generellt introduceras innan detpraktiska arbetet initieras. Trots att teknikämnet är en praktiskt dominerandekunskapstradition framkommer betydelsen av teoretisk förankring som avgörande föratt tydliggöra innehållet och lärandesammanhanget för eleverna. Utmaningar somframträder i det praktiska arbetet är relaterat till utrymmes- och tidsbegränsningar.Normer som uttrycks i lärarnas beskrivningar är att ämnet frekvent hamnar i skuggan avandra naturvetenskapliga ämnen. De selektiva traditioner som identifieras präglas av ettundersökande och erfarenhetsbaserat arbetssätt där eleverna uppmanas attexperimentera och testa sig fram genom att praktiskt tillämpa sina kunskaper.

Sverige är ett mångkulturellt land som därmed blir mångreligiöst. Dessutom har samhället och statliga institutioner som förskolan blivit mer sekulariserade och förskollärare förväntas vara neutrala och objektiva. Samtidigt ska ett kulturarv förmedlas där värderingar och traditioner har sitt ursprung i den protestantiska lutherska kyrkan. Studien är kvalitativ och syftar på att skapa kunskap kring förskollärares förhållningssätt och att problematisera aktuella dilemman.Förskollärare väljer många gånger att uppmärksamma religiösa högtider och traditioner som de alltid gjort vilket resulterat i att majoriteten väljer att inte lyfta bakgrunden till dessa och religionen skalas bort. Detta kan bero på att det finns stor kunskapsbrist kring hurförskollärare får undervisa om religion i förskolan på grund av hur begreppet ickekonfessionalitet skrivs fram i läroplanen. Det kan också bero på idén om att religion är något privat och att det finns en sekulär norm som präglar förskolans utbildning och undervisning. Dilemmat med ovanstående blir att förmedla ett kulturarv som utgår från den lutherska kyrkan samtidigt som förskolan ska vara icke-konfessionell.

<p>Mitt syfte med denna uppsats är att försöka ge läsaren en inblick i vad Koranen och andra skrivna källor säger om kvinnans ställning i islam. D.v.s. om det utifrån västerländska värderingar (som dock inte på något vis är universella eller gäller som de rätta) finns ett kvinnoförtryck inom islam.</p>

Mitt syfte med denna uppsats är att försöka ge läsaren en inblick i vad Koranen och andra skrivna källor säger om kvinnans ställning i islam. D.v.s. om det utifrån västerländska värderingar (som dock inte på något vis är universella eller gäller som de rätta) finns ett kvinnoförtryck inom islam.

Syftet med studien är att undersöka förskollärarstudenters uppfattning om och tidigare erfarenheter av att arbeta med olika kulturella och religiösa traditioner i förskolan. Examensarbetet utgår från ett interkulturellt perspektiv och behandlar vilka traditioner som synliggörs i förskolan, hur firandet går till och informanternas uppfattning om tradition som fenomen och resurs för kulturellt lärande. I förhållande till den senast reviderade läroplanen (Skolverket, 2018) åskådliggörs förskolans uppdrag angående kultur och mångfald. För att informanterna skulle ges möjlighet till ett fritt berättande användes (sju) semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Analysen av de nedtecknade intervjuerna utgick från syftet och de centrala begreppen interkulturell sensibilitet, kultur och mångfald. Resultatet visar att informanterna har erfarenheter av ett traditionsfirande som anpassas till de kulturer som finns representerade i den aktuella barngruppen. Traditionsfirandet kännetecknas av frivillighet, formbarhet och nytänkande. Vilka traditioner som firas och hur detta sker i praktiken varierar, och styrs av pedagogernas erfarenheter, intresse och kunskap. Det religiösa och icke-religiösa traditionsfirandet bidrar till interkulturella möten och firandet kan följaktligen ha en sammanlänkande funktion mellan barn med olika kulturer. Det framkommer även att okunskap kring ämnen som religion och historia är en orsak till att pedagogerna undviker att samtala om bakgrunden till de traditioner som firas. Informanternas uppfattning om genomförandet av religiösa traditioner överensstämmer med hur begreppet interkulturell sensibilitet definieras i tidigare forskning, som tolerans mot andras och insikt om den egna kulturens plats bland alla övriga i en kulturell mångfald.   Studiens slutsats är att det saknas kunskap inom områden som berör kultur, traditioner och religion. Okunskapen kan vara en anledning till att pedagoger undviker att samtala om dessa ämnen med barn och föräldrar, eftersom området berör högst personliga frågor, vilka kan uppfattas som integritetskränkande. Det visar sig att pedagogernas kontakt med föräldrarna är oumbärlig för hur de ska kunna förverkliga sitt uppdrag angående synliggörandet av och lärandet om olika kulturer och traditioner i förskolan.

In this study, we explore six preschool pedagogues’ experiences regarding the celebrations of cultural and religious festivals and traditions, and how this is noted in their respective preschool settings. The purpose of this critical study is to make educators aware of how children’s ethnic and cultural diversity is reflected in the preschool’s attention or lack of attention to different festivals and traditions. The study is based on interviews conducted with six randomly selected preschool pedagogues from six different preschools from different parts of Sweden. Three of the preschool peda-gogues interviewed worked at “monocultural” preschools while the other three worked at what they considered as “multicultural” preschools. The results of the study are, that regardless of how the composition of the children’s group appeared, the preschool pedagogues’ reflections on their own situated experiences reveal the extent to which the festivals and traditions cele-brated are so-called Swedish and Christian. The festivals and traditions celebrated are e.g. Easter, Midsummer, Lucia and Christmas. Celebrations and traditions of a decent other than Swedish are not recognized in the same way. Theoretically, this study is based on Sara Ahmed’s ideas surrounding ‘the hegemony of white-ness’ and the ‘phenomenology of whiteness’. For us, this important critical and theoretical re-source opens for future questions about how well established the white hegemony is in our Swedish preschool.