• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 81
  • 3
  • Tagged with
  • 84
  • 23
  • 21
  • 19
  • 16
  • 15
  • 14
  • 14
  • 13
  • 12
  • 11
  • 10
  • 10
  • 9
  • 8
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
31

Högtider och traditioner i förskolan : Ett examensarbete om förskollärares skildringar kring högtider och traditioner i förskolan.

Löfgren, Jenny, Sjökvist, Kim January 2021 (has links)
Det har debatterats kring högtider och traditioner i såväl förskolan, samhället som runt om i världen. Forskningen lyfter att debatten till viss del handlar om hur stor plats högtider ska ta i samhället och därmed förskolan, då samhället numera är mångkulturellt. Traditioner och kulturarv är något som förskolan ska förhålla sig till och något som ska föras vidare till nästa generation. Den forskning som vi tog del av använde inte det interkulturella perspektivet i analysen av sitt resultat, det gjordes därmed i denna studie. Syftet är att bidra med den kunskap som konstrueras kring det kulturarv som förmedlas i förskolor ur ett interkulturellt perspektiv. Detta med utgångspunkt i socialkonstruktionism. De forskningsfrågor som ämnades att besvara var hur skildras uppmärksammandet av högtider och traditioner samt vad framträder i de reflektioner förskollärarna gör kring högtider och traditioner. Studien genomfördes genom intervjuer av nio förskollärare i olika områden där datamaterialet analyserades med en tematisk analys. Resultatet visade att de kristna högtider som förskollärarna hade erfarenhet av var de högtider och traditioner som fick störst utrymme i verksamheten. Vidare synliggjorde även resultatet att det fanns en strävan mot att inta ett interkulturellt perspektiv och att integrera flera högtider och traditioner i verksamheten. Det som dock påverkade möjligheten att integrera fler högtider och traditioner var att förskollärarna upplevde en kunskapsbrist och osäkerhet kring högtider och traditioner som de inte hade någon erfarenhet av. Förskollärarna uttryckte även att det skedde en exkludering av barn när högtider uppmärksammades och att det resulterade i att högtider reducerades och att det inte samtalades kring innebörden av högtiderna, utan fokus låg istället på estetiska uttrycksformer. Studiens slutsats är att det kulturarv som förmedlas är det som finns representerat hos förskollärarna. Det finns en strävan att föra vidare ett kulturarv som representeras av hela barngruppen.
32

Pysslar ni inför Eid al-fitr? : En studie om hur lärare inkluderar religioner och traditioner i klassrummet.

Nordqvist, Felicia January 2020 (has links)
Anledningen till att denna studie görs är min hypotes kring inkludering av religioner och traditioner i klassrummet. Min hypotes är att lärare sällan eller aldrig inkluderar andra religioner och traditioner, än de kristna och västerländska, i klassrummet utöver de obligatoriska religionstimmarna. Detta baserat på grund av egna erfarenheter. Det gör mig intresserad av att framöver intervjua lärare för att höra deras tankar och åsikter kring min hypotes och hur de argumenterar kring deras val av planering och upplägg i klassrummet. När jag tänker på kristna och västerländska traditioner tänker jag på pyssel, sång och studiebesök, såsom måla påskägg, göra midsommarkransar, gå på studiebesök i en kyrka (eller avslutning i kyrkan), klippa änglar och så vidare, något jag upplevt är väldigt vanliga företeelser för yngre åldrar i den svenska skolan. Tidigare forskning visar bland annat att vi som bor i Sverige anser att traditioner är viktiga, till exempel skolavslutningar i kyrkan och traditioner är också något lärare verkar hålla fast vid, då ungefär 70% av undervisningen i skolan är traditionell, det vill säga den bedrivs som den alltid har gjort.
33

Geografiämnet på gymnasiet : En studie om elevers uppfattningar, selektiva traditioner och didaktiska typologier / The subjecct geography in high school : A study on high school student´s perceptions, selective traditions and didactic typologies

lönnborg, louise January 2020 (has links)
In the following study, students' perceptions of the topic of geography are related to the subject's selective traditions. The theoretical framework of the study consists of selective traditions and different didactic typologies. Based on the theory, the study's empirical material is analyzed and discussed. Empirin consists of a group interview and a survey, where students have given personal opinions and thoughts on the subject of geography and for them current geography teaching. The choice of method was guided by the questions with the goal of meeting the purpose. The study aims to investigate how selective traditions appear in students' perceptions of the geography subject. The research overview consists of national studies and surveys where the focus is mainly on students' perceptions of the school subject geography, the content of the teaching as well as the selective traditions and didactic typologies that are and have been relevant for the school subject geography. Literature and research overview within the development of the geography subject have played a significant role during the work with this arousal. Previous research shows that geography has been characterized by different selective traditions, whit selective traditions, means in this study how the choice of teaching content is influenced by a specific educational culture / tradition, where themes such as namegeography, climate and types of nature have been considered important. The selective traditions are expressed in various didactic typologies, which according to Molin (2006) can be seen as different variations of an educational content that can be used to create overviews of the different aims, content and methods of individual school subjects. The worked and analyzed empirical evidence shows that students' perceptions of the geography subject are mainly positive. Furthermore, empirical evidence shows that topical and value-based geography teaching and interdisciplinary geography teaching are the most prominent typologies in student statements. The following fact suggests that the tradition that has a great influence on students 'perceptions at present is based on a progressivist philosophy of education, which is reflected in students' perceptions of the subject, its content and teaching.
34

”Geografens testamente, att kolla på det var ju höjdpunkten” : En framställning av högstadieelevers uppfattningar och inställningar angående geografiämnet utifrån selektiva traditioner

Andersson, Pär January 2022 (has links)
Syftet med denna var att undersöka hur selektiva traditioner framkommer i elevers uppfattningar om ämnet geografi som går i årskurs 9 samt om det går att finna någon utveckling av ämnet under 2000-talet. Metoden som tillämpades i studien har bestått av en kvalitativ forskning med semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. Totalt genomfördes tre fokusgruppsintervjuer på tre olika skolor i Uppsala. Fokusgruppsintervjuerna bestod totalt av 17 elever med fem respektive sex elever i varje fokusgrupp. Vidare i dessa fokusgruppsintervjuer fick eleverna argumentera och resonera med varandra angående deras uppfattningar och inställningar kring geografiämnet.Resultatet utifrån elevernas svar påvisade då att selektiva traditioner utgör en stor del av vad eleverna förknippademed geografiämnets innehåll. Detta ligger till grund för den starka namngeografiska tradition som visat sig finnas i mellanstadiet. Samtidigt var de flesta eleverna inne på att under högstadiet har inte deras undervisning präglats av selektiva traditioner. Ämnesinnehållet under högstadiet har då påverkat elevernas inställning till geografiämnet då de flesta elever tappat intresset för ämnet och menar att det numera inte är lika roligt som det var tidigare.
35

Påsk, jul och lucia - några andra? : En kvalitativ studie om förskollärares beskrivningar av arbetet med olika traditioner / Easter, Christmas, and Saint Lucy - any others? : A qualitative study of preeschool teachers' descriptions of the work with different traditions

Waern, Hanna, Norling, Frida January 2022 (has links)
Denna studie syftade till att undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbete med synliggörandet av olika traditioner i relation till kulturell mångfald. Studien är genomförd i enlighet med en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare på mångkulturella förskolor har legat till grund för studiens resultat. Den teoretiska utgångspunkten för studien var det interkulturella perspektivet. Studiens resultat visade att den ökade internationaliseringen har fört med sig en vilja av att inkludera fler traditioner i förskolans utbildning samt att det finns en medvetenhet om vikten av att synliggöra olika traditioner. De svenska traditionerna synliggörs i högst utsträckning och olika traditioner uppmärksammas med olika syften. En slutsats är att arbetet med traditioner är komplext samtidigt som det utgör förutsättningar för barnens möjligheter att utveckla sin kulturella identitet och skapa en förståelse för skillnader mellan kulturer.
36

Inkludering av livsåskådningar, religioner och traditioner i SO-undervisningen : - Lågstadielärares syn på inkludering av livsåskådningar, religioner och traditioner

Dagol Samrawe, Sessen, Rosengård, Emma January 2021 (has links)
Följande studie syftar till att undersöka inkludering av livsåskådningar, religioner och traditioner i SO-undervisningen på lågstadiet. Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod där intervjuer med fem verksamma lärare i SO i årskurs 1–3 ligger till grund för resultatet. Det insamlade datamaterialet har analyserats utifrån det teoretiska ramverket som behandlade inkludering, interkulturalitet samt interkulturell religionsdidaktik.Studiens resultat visar att det föreligger ett flertal avgörande faktorer vid lärarens val av de livsåskådningar, religioner och traditioner som ges utrymme i undervisningen. Det framgår av resultatet att läroplanen, elevgruppen samt elevernas intresse och erfarenheter tillsammans är avgörande för vilka livsåskådningar, religioner och traditioner lärare ger utrymme för i SO-undervisningen. Studien visar även att de möjligheter och didaktiska utmaningar som inkludering av olika livsåskådningar, religioner och traditioner medför, varierar beroende på den elevgrupp som undervisas. En del av de möjligheter som framhålls är att undervisningen tenderar att bli mer nyanserad när inkludering sker. Dessutom menar lärarna att eleverna genom inkluderingen kan få förståelse för att variationer av livsåskådningar, religioner traditioner existerar. Lärarna menar även att eleverna genom inkluderingen kan få förståelse för att alla inom en livsåskådning, religion eller tradition inte uppfattar eller utövar den på samma sätt. De didaktiska utmaningar som lärarna framhåller är bland annat en rädsla för stereotypisering av religioner eftersom läroböckerna tenderar att endast beröra ett synsätt av religionen.
37

Tomten kommer inte till oss för vi är araber

Larsson, Ida, Hedén, Lena January 2009 (has links)
AbstractHedén Lena & Larsson Ida (2009)”Tomten kommer inte till oss för vi är araber” Sex muslimska familjer förmedlar sina tankar om kristna och arabiska högtider.Examensarbetet handlar om hur sex arabisktalande familjer uppfattar sitt firande vid svenska högtider och hur skolan bemöter deras muslimska högtider. De frågor som arbetet utgått ifrån var: Hur upplever muslimska föräldrar och barn sina religiösa traditioner i förhållande till svenska religiösa traditioner? Hur upplever sex muslimska familjer att deras egen kultur tas till vara skolan/förskolan? Vad finns det för likheter/olikheter i de muslimska familjernas sätt att fira? De två metoder som användes var skriftliga intervjufrågor till föräldrarna och kvalitativa intervjuer med barnen. All information och kommunikation mellan författarna och familjerna var på svenska och arabiska för att tydligt få del av familjernas erfarenheter och uppfattningar. De teoretiska utgångspunkterna var socialisationsprocessen, strukturalism och kommunikationen då de handlar om individer och deras samspel med omvärlden. Resultatet pekar på att de familjer som har varit i Sverige en längre tid har kommit i kontakt med svenska högtidsfirandet på ett naturligt sätt genom förskolan. Ett generellt svar vi fick från familjerna, oavsett deras vistelsetid i Sverige, var att skolan inte tillvaratar deras olika kulturer och traditioner. Slutsatsen i arbetet är att många pedagoger i skolan varken tillvaratar eller är tillräckligt nyfikna på, och ofta visar brist på intresse för, de muslimska barnens kulturer och deras olika traditioner. Det muslimska och svenska högtidsfirandet är i grunden lika, oavsett inriktning, det som är mest olikt är att högtiderna infaller på olika tider på året jämfört med de svenska högtiderna. / AbstractHedén Lena & Larsson Ida (2009)”Santa Claus does not come to us because we are Muslims”Six Muslim families’ stories about Christian and Arabic religious traditions.The study is about how six Arabic speaking families think about their way of celebrating the Swedish holidays and how the school implements their own Muslim holiday. The study came out of these questions: What do Muslim parents and children think of their own religious traditions in comparison to the Swedish traditions? What do six Muslim families think of their own culture within the Swedish school? What are the resemblances in the different families’ way of celebrating their holiday? The methods we used in the study were written interview questions to the parents and interviews with the children. All information and communication between us and the parents was in Swedish and Arabic to really get a feeling of the families’ experiences. The theoretical points were socialization, structuralism and communication because they reflect on the interaction between individuals and the world around. The results point to the families’ varying time spent in Sweden, because the families’ who have been here long have been exposed to the Swedish traditions in a natural way through preschool and school. One general answer we got was that the teachers are not interested in the Muslim culture and the families’ own traditions. The conclusion in the study was that a lot of the teachers in school are not curious enough and they show a lack of interest for the cultures and traditions the Muslim children carry. The celebrations of Muslim and Swedish culture traditions are similar. The main difference is that the Muslim holidays are celebrated on different times of the year compared to the Swedish holidays.
38

Pedagogers förhållningssätt till lek i förskolan och skolan

Jörme, Carolin, Zigenfeldt Hansson, Jennie January 2008 (has links)
Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger i förskola och skola förhåller sig till leken som metod för lärandet. Hur de uttrycker sig och tänker kring begreppet och hur deras förhållningssätt kan förstås och tolkas mot bakgrund av detta. Detta har förankrats i teorier om lärandet och satts i relation till verksamheternas styrdokument Lpfö98 och Lpo94. Uppfattningen att det finns en nära relation mellan lek och lärande har under arbetets gång blivit starkt framträdande inte bara i förskolan utan även i skolvärlden. Vår empiriska del består av sex kvalitativa intervjuer i både förskola och skola, där förhoppningen var att intervjuerna skulle ge en bild av hur verksamma förskollärare och lärare uppfattar undersökningsområdet. Resultatdelen i vårt arbete upplyser om olika uppfattningar och förhållningssätt som kan finnas inom förksolan och skolan om begreppet lek och dess betydelse för ett lärande och ger insikt i hur svårt det kan vara att definiera detta. Diskussionen uppmärksammar hur olika begreppsvärldar verkar vara mellan förskollärarnas och lärarnas kontra teoretikernas diskurser samt vårt resonemang kring resultatet av intervjuerna. Nyckelord: lek, lärande, förskollärare, lärare, förhållningssätt, diskurser, traditioner.
39

Folkmusik på piano : En studie av tre folkmusikpianisters spelsätt och deras förhållningssätt till pianot som folkmusikinstrument / Folk music on the piano : A study of three folk music pianists’ playing style and their relation to the piano as a folk music instrument

Wikström, Fanny January 2010 (has links)
Syftet med denna uppsats har varit att få en inblick i hur pianot används inom den svenska folkmusiken. Bakgrundskapitlet handlar om folkmusikgruppernas och instrumenteringens utveckling inom svensk folkmusik. Jag har intervjuat tre aktiva folkmusikpianister och lyssnat på och analyserat deras spel. Det följer även med en cd-skiva med ljudexempel från intervjutillfällena. Vi pratade om karaktärsdrag som de lyfter fram i spelet, om deras inställning till folkmusiktraditionen, pianots möjligheter och begränsningar samt vilken roll pianot har i den svenska folkmusiken. Mina slutsatser är att pianot har flera roller i ett samspel med andra musiker. Pianisten kan spela melodi, rytmik, harmonik och även alltihop samtidigt. Pianot fungerar väldigt bra som soloinstrument men också som ett samspelsinstrument. Vad som gör att pianots plats i folkmusiktraditionen är väldigt liten är bland annat dess opraktiska storlek. Jag har också kommit fram till att pianot tillför en ny klang, ett nytt sound till svensk folkmusik. / The purpose of this study is to acquire a glimpse of how the piano is used in Swedish folk music. The background chapter deals with folk music groups and the development of instrumentation in Swedish folk music. I have interviewed three active folk music pianists, listened to and analyzed their playing style. There is also a CD with music examples from the interview sessions. We discussed the characteristics of their own playing, their attitudes to folk music tradition, the piano's possibilities and limitations, and the role of the piano in Swedish folk music. My conclusion is that the piano functions on several levels while interacting with other musicians. Pianists can play melody, rhythm, harmony, and all of this simultaneously. The piano works very well as a solo instrument, yet also as an ensemble instrument. The small role of the piano in Swedish folk music may be due to its impractical size. I have also discovered that the piano contributes to a new sound to Swedish folk music.
40

Grundläggande värderingar : En kritisk diskursanalys av skolans läroplan

Hedin, Rebecca January 2019 (has links)
Abstrakt Denna uppsats fokuserar främst på formuleringen i skolans läroplan att skolans etik ska förvaltas av kristna traditioner och västerländsk humanism samt att undervisningen ska vara icke-konfessionell. Utifrån att jag har granskat och tolkat medias pressbild, de framlagda motionerna och olika vetenskapliga arbeten i ämnet så ställde jag mig följande frågor; vilken mediabild som kommer till uttryck och vilken kritik formuleringen får i motioner samt hur olika forskare tolkar formuleringen. Avslutningsvis så ställde jag frågan varför formuleringen av de kristna traditionerna och den västerländska humanismen anses komma i konflikt med formuleringen av att skolans undervisning ska vara icke-konfessionell. Som metod använde jag mig av den kritiska diskursmetoden där språket i läroplanen har granskats och tolkats samt vilka strukturer eller mönster som återfinns i texten för att göra en rättvis analys. Resultaten av undersökningen visade på att formuleringen är problematisk och till viss del motsägelsefull eftersom Sverige dels är ett sekulariserat land som i hög grad består av en stor mångkulturellt. Men som även förespråkar religionsfrihet i grundlagen och att undervisningen ska vara icke-konfessionell, därmed går det att fastställa att formuleringen har öppnat upp dörren för misstolkningar som vidare kan leda till att arbetet i skolan kan komma att påverkas. / <p>Peder Thalén är kursens examinator och den som attesterar betyget medan Jari Ristiniemi var uppsatsens examinator.</p>

Page generated in 0.0634 seconds