Inledning Detta examensarbete handlar om bildpedagogiska traditioners påverkan på barns bildskapande iförskolan. Användandet av modeller vid exempelvis påsk- och julpyssel har vi upplevt som vanligt förekommande i förskolan och detta intresserar oss då vi på några förskolor sett att pedagoger styrt barnen när de använt modeller. Vi vill därför undersöka bildestetiska traditioner och hur det påverkar barns sociala samspel och kreativa förmåga vid bildskapande i användandetav inspirationsbilder och modeller. Syfte Undersökningen syftar till att studera på vilka olika sätt bildpedagogiska traditioner påverkarbarns sociala samspel och kreativa förmåga vid bildskapande i användandet av inspirationsbilder och modeller. Detta för att studera tradition och förnyelse och på så sätt kunna resonera kring utvecklingsmöjligheter med estetisk bildverksamhet i förskolan. Metod Utifrån undersökningens syfte används en kvalitativ metod, deltagande observationer och gruppintervjuer med barn, för att studera barns sociala samspel och kreativa förmåga vidanvändandet av inspirationsbilder och modeller. Resultat I resultatet framkom det att de estetiska traditionerna med återskapande av modell vidtraditionsbundet pyssel kan påverka barns kreativitet negativt. Studien visar att barnen på en avförskolorna var mer styrda av modellen än på den andra förskolan. Studien visar också att återskapandet av en modell hämmade det sociala samspelet på den ena förskolan. Pedagogers förhållningssätt är av stor vikt för att stimulera barns kreativitet.

Syftet med den här studien är att belysa olika dilemman för musiklärare, kopplade till luciafirande. I ett försök att ringa in dessa dilemman har jag, med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer av sex musiklärare, arbetsverksamma inom grundskolans senare år, undersökt hur musiklärareupplever luciafiranden i skolan, hur de motiverar Lucias vara eller icke vara, samt hur de definierarde eventuella dilemman som kan uppstå i samband med luciafirandet i skolan. Ursprunget till luciafirandet i skolan är högst oklart, samtidigt som Lucia lyser med sinfrånvaro i styrdokumenten. Därför är intervjuer en viktig del för resultaten i den här studien. Genom ett ramfaktorteoretiskt perspektiv och intervjuer med musiklärare kan sambandet mellan tidsbrist och läro- och kursplanens innehåll, ramas in som det mest framträdande dilemmat som musiklärare upplever i samband med luciafirandet i skolan.

This study examines whether Tunisia's democratization process supports the developed expectation of Robert Dahl, Samuel P. Huntington or Seymour Lipset's theories of democratization during the period after the revolution of January 14, 2011 until the presidential election on September 15, 2019. The study thus examines if the Tunisian society to a greater extent, over time, is democratically governed. The study finds that the democratization of Tunisia is moving in a positive direction, but that political reforms, increased organized civil society, economic growth, limitation of political Islam and a clearer plan for how to deal with religious radicalism are needed to create an environment where democracy can be consolidated. The study also finds that Seymour Lipet's theory of democratization provides the best explanation.

Syftet med studien är att få en förståelse kring synen på moderskap och barnuppfostran. Vi vill också öka kunskapen om skillnader och likheter mellan etniskt svenska mammor och mammor med ursprung i före detta Jugoslavien. Alla informanter är dock sedan länge bosatta i Sverige. Vi vill även synliggöra hur föräldrarna själva ser på moderskap och barnuppfostran utifrån etnisk tillhörighet. Vi har bland annat använt oss av sociologerna Giddens, Baumans, Bäck-Wiklunds samt Beck & Beck-Gernsheims teoretiska begrepp. Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats och för att analysera vårt insamlade datamaterial har vi använt oss av en hermeneutisk ansats. Resultatet av vår forskning tyder på att mammorna har många gemensamma tankar kring moderskap oavsett etniskt ursprung. Samtliga informanter menar att för att vara en god mamma så är närvaro det viktigaste. Samtliga mammor tycker också att en god uppfostran innebär att vägleda och guida sitt barn. Vi har dock kunnat uppfatta vissa skillnader mellan de etniskt svenska mammorna och mammorna från före detta Jugoslavien. Detta bland annat gällande vilka slags svårigheter de stöter på i sin uppfostringsroll. Vi har också kunnat se att de olika etniciteterna tar hjälp ifrån olika personer i sin närhet. Övriga skillnader som framkommit är att de före detta jugoslaviska informanterna känner sig säkrare i sin mammaroll och jämför sina barn med andras barn i mindre utsträckning än de svenska informanterna gör. Dessutom ser vi skillnader i vad eller vilka som påverkar mammorna i deras sätt att uppfostra.

No description available.

No description available.

I Sverige är 7% av alla barn utlandsfödda, alternativt har föräldrar som är födda utomlands. Med bakgrund av detta har denna studie genomförts, som handlar om hur förskollärare anser sig arbeta utifrån läroplansmålet “förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer [...]” (Skolverket 2018, s. 15). Syftet med studien är att ta reda på hur förskollärare arbetar kulturellt i förskolan med utgångspunkt i det nämnda läroplansmålet. Vi vill också ta reda på hur förskollärare tolkar begreppen kultur, mångkultur och kulturell identitet samt hur de arbetar med att stärka barns kulturella identitet. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats i form av intervjuer, gjorda med sju förskollärare i fyra olika kommuner i Skåne. Resultatet visar på en variation som vidare har ställts mot tidigare studier. Störst fokus på tidigare studier är Lunneblad, som 2006 genomförde en stor studie inom ämnet men även andra varierande studier ligger till grund. I analysen av det insamlade materialet är det interkulturella förhållningssättet utgångspunkten. Det innebär att det finns en medvetenhet om kulturella skillnader, både utifrån den egna kulturella bakgrunden men också andra personers bakgrund. Vår studie visar bland annat att det saknas kunskaper om kultur bland förskollärare. Förskollärarna berättar att de arbetar med kultur och att stärka barns kulturella identitet på flera olika sätt. Det som är gemensamt för alla avdelningarna är att det arbetar med högtider och traditioner, framför allt de svenska.

Att religionsundervisningen är ointressant för eleverna är något man ständigt hör, men vad är det egentligen som gör religionsundervisningen så ointressant. Har det med sekulariseringen att göra, där religionen inte har någon betydelse i samhället? Eller är det fel på lärarnas didaktik?  Uppenbarligen handlar det om att eleverna har tröttnat på den faktaorienterade undervisningen, eller det historiska perspektivet av religion som ständigt tas upp. Numera är det aktuellt med frågor som berör livssyn och livsåskådningar. Jag kommer att undersöka elevernas åsikter och tankar om religionsundervisningen för att sedan hitta lämpliga undervisningsmetoder, som gynnar elevernas lärande och ökar deras motivation och intresse för religionsämnet. Vill även se hur elevernas åsikter stämmer överens med hur lärarna lär ut i ämnet. En del teorier som gjorts i internationell forskning inom religionsdidaktiken kommer att inkluderas i uppsatsen. Teorierna kommer att användas som stöd och underlag för att förstå empirin. Med hjälp av olika metoder, både kvalitativa och kvantitativa har jag analyserat svaren. Lärarnas svar om hur de undervisar i sina klasser stämmer överens med det eleverna önskar att bli undervisade i. Men stämmer det verkligen att lärarna undervisar så som de säger i intervjuerna? Låt oss undersöka detta vidare.

Denna kvalitativa studie synliggör pedagogers didaktiska överväganden och de inkluderingar respektive exkluderingar vid deras sätt att tala om undervisning för hållbar utveckling. Vid insamling av data valdes halvstrukturerad intervjuguide som metod där åtta pedagoger deltog. Vid studiens analysprocess användes selektiva traditioner som teori för att strukturera och kategorisera resultatet som därefter tolkas genom diskursanalys. Studiens resultat visar att pedagoger ramar in hållbar utveckling som ett livsstilsproblem och därmed arbetar genom den normativa traditionen som trycker på vikten av värden. Primärt ansågs värden som främjar omvårdnad av naturen och kamratrelationer som viktiga. Ett faktabaserat arbetssätt används enbart om pedagogen vill främja ett specifikt värde. Vid pedagogers sätt att tala om hållbar utveckling framkom det som ett omfattande och komplext fenomen. Dock när pedagoger talar om vad som inkluderades i undervisning för hållbar utveckling var det främst den ekologiska aspekten som de arbetade genom. Därmed exkluderades den sociala och den ekonomiska aspekten som reflekterad undervisningsinnehåll.

En kvalitativ studie där syftet är att undersöka förskollärare och barnskötares uppfattningar av fenomenet interkulturellt arbetssätt. Studiens forskningsfrågor är: Hur uppfattar pedagoger att de arbetar med interkulturalitet? Vilka olika uppfattningar om hur de vill arbeta med interkulturalitet ger pedagogerna uttryck? Studien utgår från en fenomenografisk ansats där uppfattningar är det centrala begreppet. Empirin samlas in genom halvstrukturerade intervjuer där två barnskötare och 3 förskollärare intervjuades. Utifrån empirin bildades fyra kategorier: Uppfattningar om utmaningar med flerspråkighet, Uppfattningar om samverkan, Uppfattningar om hur deltagarna vill arbetat med språket, och Uppfattningar om hurdeltagarna vill arbetar med kultur och traditioner. Resultatet visar på varierande uppfattningar om hur de arbetar interkulturellt samt hur de vill arbeta interkulturellt. Studiens slutats är att deltagarna vill arbeta mer med barns olika kulturer och traditioner i förskolan.