<p>Syftet med denna uppsats är att belysa skillnader och likheter i synen på barn i socioemotionella svårigheter hos pedagoger på förskola och skola. Vi ville undersökta om förskolan och skolans traditioner gör skillnad i valet av åtgärder för att komma tillrätta med svårigheterna. Vi ville ta reda på vilken samverkan det finns mellan skolformerna för att överbrygga svårigheterna för barnen. Vi belyser frågan ur ett sociokulturellt perspektiv och har fördjupat våra kunskaper inom området med hjälp av litteratur som vi anser vara relevant för vår undersökning.</p><p>För att kunna besvara vårt syfte och våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Vår studie har bedrivits på två förskolor och två skolor i två likvärdiga områden. Inom varje verksamhet har intervjuer med förskollärare och lärare genomförts. För att få en kompletterande bild av förskollärarnas och lärarnas synpunkter har även specialpedagogerna från de utvalda förskolorna och skolorna intervjuats.</p><p>Förskolan och skolan är två olika kulturer med olika traditioner som enligt de båda läroplanerna, Lpfö 98 och Lpo 94, ska länkas samman och tillsammans utgöra en röd tråd i lärandet. Resultat i den här studien visar att förskolorna och skolorna i studien är präglade av sina respektive historiska traditioner. Orsaken till att barn befinner sig i socioemotionella svårigheter överensstämmer mellan förskollärarna och lärarna och synsättet kan härledas hundra år bakåt i tiden. Orsakerna förläggs till individ och hemförhållanden. Vi har funnit skillnader i valet av åtgärder. Åtgärderna i förskolorna styrs av förskolans tradition och förläggs till största delen på organisationsnivå. I skolorna styrs åtgärderna också av historiska traditioner och förläggs främst på individnivå. Få åtgärder förläggs på gruppnivå inom båda verksamheterna. Den samverkan som förekommer mellan verksamheterna i vår studie är begränsad och sker främst vid övergången från förskola till förskoleklass.</p>

Syftet med denna uppsats är att belysa skillnader och likheter i synen på barn i socioemotionella svårigheter hos pedagoger på förskola och skola. Vi ville undersökta om förskolan och skolans traditioner gör skillnad i valet av åtgärder för att komma tillrätta med svårigheterna. Vi ville ta reda på vilken samverkan det finns mellan skolformerna för att överbrygga svårigheterna för barnen. Vi belyser frågan ur ett sociokulturellt perspektiv och har fördjupat våra kunskaper inom området med hjälp av litteratur som vi anser vara relevant för vår undersökning. För att kunna besvara vårt syfte och våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Vår studie har bedrivits på två förskolor och två skolor i två likvärdiga områden. Inom varje verksamhet har intervjuer med förskollärare och lärare genomförts. För att få en kompletterande bild av förskollärarnas och lärarnas synpunkter har även specialpedagogerna från de utvalda förskolorna och skolorna intervjuats. Förskolan och skolan är två olika kulturer med olika traditioner som enligt de båda läroplanerna, Lpfö 98 och Lpo 94, ska länkas samman och tillsammans utgöra en röd tråd i lärandet. Resultat i den här studien visar att förskolorna och skolorna i studien är präglade av sina respektive historiska traditioner. Orsaken till att barn befinner sig i socioemotionella svårigheter överensstämmer mellan förskollärarna och lärarna och synsättet kan härledas hundra år bakåt i tiden. Orsakerna förläggs till individ och hemförhållanden. Vi har funnit skillnader i valet av åtgärder. Åtgärderna i förskolorna styrs av förskolans tradition och förläggs till största delen på organisationsnivå. I skolorna styrs åtgärderna också av historiska traditioner och förläggs främst på individnivå. Få åtgärder förläggs på gruppnivå inom båda verksamheterna. Den samverkan som förekommer mellan verksamheterna i vår studie är begränsad och sker främst vid övergången från förskola till förskoleklass.

Vår undersökning är en kvalitativ studie som grundar sig på intervjuer med elever och lärare i den kommunala grundskolan i Sverige. Syftet var att undersöka hur kommunala skolor uppmärksammar traditioner och högtider samt hur skolavslutningar hanteras i förhållande till rådande lagar och styrdokument. Resultatet visade att det finns en skillnad i hur eleverna uppfattar högtider och traditioner samt hur viktiga de är. Resultatet visar även att den kommunala skolan ibland bryter mot grundlagen genom att göra skolavslutningar i kyrkan till ett obligatorium.

More and more preschools are choosing to reduce the sugar consumption. The reason is, inter alia, the increase of weight in the community, but there is also research showing that sugar is harmful to children. The discussions on sugar and children are also a hot media topic. I have chosen to use a qualitative method, interviews, to gather material for the essay. I have interviewed a teacher and a cook in three different preschools, in different municipalities. I have also looked at their various nutrition policies to see how the guidelines for their work on diet and health look like. I have been inspired by Vygotskys socio-cultural perspective on learning which broadly means that we learn in social contexts and communicative processes is central to the socio-cultural perspective. Furthermore, interest in how individuals and groups acquire and utilize physical and cognitive resources and the interplay between collective and individual focus. The purpose of this paper is to find out why the surveyed preschools are working to reduce the amount of sugar served. Furthermore, the purpose of this paper is to show how the preschools where I interviewed my informants work with diet and health and find out what their attitudes to sugar and what they want to convey to the children and their families. My questions are: What's behind the decision to decrease sugar intake of the investigated preschools and what was the process like? What thoughts the staff at the preschool have about the role of sugar, for everyday and festive? How do the preschools work with diet and health and why do they work in that way? My conclusions are that it was the municipality who decided that preschools would work to reduce the amount of sugar and convey a healthy lifestyle. Their theory was that the decision was made because there was much talk about sugar's effects on health in the media and that a lot of research in this area was presented. The preschools had been quick to embrace the new guidelines and were in favour. They started with measures like thinking about what snacks they served the children and to get them used to eating non-sweetened food. They did, however, agree that the sugar would not be banned completely but they wanted to show that it was good to eat in moderation and at certain times. All three preschools served some sweets at major ceremonies, this traditionally include some treats such as gingerbread cookies around Christmas. However, they chose not to celebrate with sweets at the children's birthdays. This was mainly because it would be too often. They also wanted to show the children that when there was a party the focus did not lie on the goodies. Preschool is also an addition to the home and is, together with the parents, responsible for the children to having a balanced energy intake during the day. Therefore, they argued that it was good to be clear about the kids did not consuming too much sugar at the preschool. The parents could then account for that part at home. Some parents initially thought it was sad and strange that they were not allowed to bring sweets for the children's birthdays. But the teachers explained why and as time passed the parents got used to it and they were now very positive. The cooks were more engaged in the topic and found the teachers should work more explicitly and actively talk about sugar and a good diet. The teachers said that they did not want to affect the children given the harsh health and body image conveyed by the media. Instead, they wanted a natural way to be healthy and be good role models themselves. The teachers could be more involved and try to entice children to try new things and oversee what they put on their plates. None of the teachers said that they tried to influence parents to think healthy, but they hoped they would be inspired by the pre-schools work and told them about why they were working on reducing sugar.

För att få en trygg identitet ska alla elever i grundskolan uppnå medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i det gemensamma. Detta anser skolverket vara viktigt för förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Tyvärr resulterar många av försöken att tala om kultur i skolan bara till ökat särskiljande, istället för ökad förståelse. Denna undersökning syftar till att hitta ett nytt sätt att arbeta med kultur- och etnicitetsfrågor. Utifrån frågeställningen ”Hur kan man använda designprocessen för att skapa nya högtider och därigenom synliggöra och utmana de sätt på vilka identitetskapande sker bland elever i grundskolans årskurs tre?” har ett designpedagogiskt projekt genomförts tillsammans med 50 barn i nioårsåldern. I detta projekt har dessa 50 barn, eleverna i två skolklasser, använt metoder inspirerade av transformations- och participatory design för att skapa ett helt nytt, eget högtidsfirande. Tillsammans har vi satt ramarna för en ny tradition, en ny kultur och ett nytt beteende. Min förhoppning var att genom att skapa något nytt, gemensamt skulle samhörighetskänslor uppstå istället för att kulturella skillnader skulle uppmärksammas och på så sätt öka segregeringen. Under projektets gång har jag samlat in empiri i form av ljudupptagningar, fotografier, fältanteckningar och artefakter, de produkter som eleverna tillverkade inför firandet. Detta material har sedan analyserats med hjälp av teorier och metoder hämtade från socialkonstruktionismen och Faircloughs kritiska diskursanalys. Resultatet visar delar av den interdiskursiva blandning som är barnens verklighet. Det visar även att identitetsskapande sker relationellt, i jämförelse med någonting annat. Det är således svårt att skapa samhörighet utan att det sker på bekostnad av att någon annan exkluderas. Undersökningen kommer att gestaltas i en utställning i lokalen Vita havet på Konstfack 2011-01-10 till 2011-01-15. I gestaltningen kommer betraktaren få ta del av elevernas arbete och tankar kring de nya högtiderna. Den plats min undersökning ägt rum på kommer också att gestaltas och visas upp. / BI / Konst

<p>Vår undersökning är en kvalitativ studie som grundar sig på intervjuer med elever och lärare i den kommunala grundskolan i Sverige. Syftet var att undersöka hur kommunala skolor uppmärksammar traditioner och högtider samt hur skolavslutningar hanteras i förhållande till rådande lagar och styrdokument. Resultatet visade att det finns en skillnad i hur eleverna uppfattar högtider och traditioner samt hur viktiga de är. Resultatet visar även att den kommunala skolan ibland bryter mot grundlagen genom att göra skolavslutningar i kyrkan till ett obligatorium.</p>

En kvalitativt inriktad fallstudie som syftar till att undersöka hur samverkan sker samt belysa pedagogers syn på samverkan i övergång mellan förskola och förskoleklass. Tidigare forskning visar på att skilda traditioner, lokalernas placering och olika läroplaner utgör en komplexitet kring samverkan. Förskoleklassen beskrivs ofta som ett gränsland mellan två traditioner, och omges av en osäkerhet kring tillhörighet. Det ställer krav på samverkan och problematiken berör om pedagoger har samverkansformer i tillfredställande utsträckning. Studien visar att pedagogerna upplever samverkan som viktig, men en uppgivenhet uttrycks över få tillfällen till möten och avsaknad av tid till att sätta sig in i varandras verksamheter. De beskriver brist på samverkansformer, samt att ansvar läggs på enskilda pedagoger till att skapa tillfällen. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med pedagoger aktiva i respektive verksamhet, och resultatet analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv.

Den här uppsatsen undersöker parafrasens roll i samtida bildundervisning ur ett socialkonstruktionistiskt och feministiskt perspektiv med hjälp av visuell metodik, diskursanalys och gestaltande metoder. Uppsatsens material består av lärares parafrasuppgifter, elevarbeten, lärares samtal om parafrasuppgifter och stoffurval samt författarens egna erfarenheter av att göra parafraser. Resultatdelen identifierar en dominerande diskurs i parafrasuppgifterna som i sin tur kan delas in i flera mindre. Följderna av diskursernas inverkan på eleverna diskuteras och förslag på omförhandling och förnyelse av parafrasuppgiften ges. De parafraser som skapades under författarens konstnärliga utforskande av fältet utgör studiens gestaltande del. Fokus har legat på samtidskonst och kvinnliga konstnärer, med ett jugendverk som kontroll för att se om arbetsprocessen ändrades. Parafraserna är gjorda i olika tekniker såsom akrylmåleri, torrpastell, mixed media, skulptur i polymerlera samt digitalt fotografi. Parafraserna ställdes ut som en installation tillsammans med skisser, anteckningar, materialprover och utrivna lappar med författarens reflektioner. Reflektionslapparna och namnskyltarna i installationen är skrivna på tidigare utkast av uppsatsen. Syftet med utställningsformen var att påvisa författarens skapandeprocess av både parafraser och uppsats.

Det övergripande syftet i denna uppsats är att studera finska romers identitetsskapande. De frågeställningar som studien avser att besvara utgörs av hur finska romer anser att de blir bemötta utifrån de stereotypa föreställningar som finns och om stigmatiseringen påverkar deras identitetskapande. Studien tillämpar ett kvalitativt angreppssätt baserat på fyra intervjuer. Studiens teoretiska ram består av Erving Goffmans teori om stigma och Randall Collins teori om sociala ritualer. Arbetet visar att det finns ett diskriminerande bemötande som bygger på fördomar av gruppen finska romer och för att hantera dessa är deras grupptillhörighet viktig. I den skapas emotionella energier genom gemensamma traditioner som bidrar till att känna samhörighet och trygghet. Gruppen är avgörande för identiteten och i ett majoritetssamhälle som präglas av stereotypa föreställningar om finska romer är gruppen ännu viktigare för att identiteten ska kunna upprätthållas och utvecklas. / The aim of the thesis is to study how the identities of Finnish romani are affected by prejudgments within the society. The main questions addressed are how individuals feel they are being treated in relation to the existing stereotypical images of Finnish romani and whether the social stigma affects their identities. The qualitative study is based on interviews with four Finnish romani. The theoretical framework of the study includes Erving Goffman’s theory on stigma and Randall Collin’s theory regarding social rituals. The study shows that Finnish romani are treated in a discriminating manner due to the existing prejudgement of the group. To handle this discrimination the individuals set a high value in being part of the ethnic group. Common traditions within the group bring emotional satisfaction and feelings of shelter and connectedness to the individuals. In general, being part of a group (ethnic or not) affects the identity of the person. For Finnish romani that holds particularly true, however, due to the prevailing prejudgement of the group within the society. As such, for a Finish romani, the group is of profound importance for the maintenance and the development of the identity.

Plato´s Republic is maybe the most widely read philosophical work of all times. It is the earliest surviving, systematic utopia in Europe´s history and continues to inspire people today. But who did Plato want to address with his work and why? In this paper I will discuss these issues. My thesis is that Plato wanted to direct his Republic to people, men and women, who have a good character and love wisdom in order to make them to think radically differently from the traditional norms. If these would-be philosophers could challenge the old-fashioned way of seeing things they could take the lead to establish a just society. I will also discuss critically two alternative approaches from other philosophers.