No description available.

Denna studie syftar till att undersöka hur ritualer i olika pedagogiska miljöer formges och upprätthålls samt vilken funktion de fyller för de vuxna som förvaltar dem. De ritualer som studeras är skolavslutningar på tre olika platser, ett pridefirande samt en manifestation som ordnats i samband med Förintelsens minnesdag. Studiens huvudfokus är de skolavslutningar som arbetet omfattas av. Resultatet av den bearbetning och analys som gjorts av den för studien producerade datan påvisar att de ritualer som undersöks pendlar mellan att fungera implicit bevarande och explicit framåtsyftande. Delar av studien har även bearbetats för utställningssammanhang. Representationer för olika delar av den skolavslutningsritual som undersökts bildade då en installation. I anslutning till installationen tolkade en kör den skolavslutningsritual som undersökts vid tre tillfällen.

Eftersom det svenska samhället nu mera ses som ett sekulärt samhälle kan det uppstå en krock när förskolorna uppmärksammar traditioner som har en religiös grund. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka hur förskollärare resonerar kring de traditioner som uppmärksammas och konstrueras i förskolan. Vi har genomfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer och det insamlade materialet består av 9 intervjuer från verksamma förskollärare. Materialet har sedan analyserats utifrån en tematisk analys. Denna studie tar avstamp i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv eftersom vi anser att traditioner är ett fenomen som är socialt konstruerat. I resultatet framkommer det att förskollärarna vill uppmärksamma fler traditioner men att de saknar kunskap och verktyg föra att kunna göra det. Studien bidrar till kunskap om hur förskollärare kan arbeta med traditionsskapandet i förskolan samt belyser de svårigheter som kan uppstå i traditionsskapandet.

Traditioner tar traditionellt en stor plat i förskolans verksamhet men läroplansmålet kring ämnet är öppet och i många fall svårtolkat. Mitt syfte är att undersöka hur pedagoger i förskolan uppfattar uppgiften att överföra traditioner och kulturarv till kommande generationer. Genom att använda läroplansteorin som teoretiska glasögon undersöks hur dagens förhållningssätt till förmedlande av traditioner och kulturarv har förändrats över tid. Min metod är att tillämpa kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med pedagoger verksamma i förskola. Transkriberade intervjuer är underlaget i arbetet. Pedagogerna beskriver hur de transformerar läroplansmålet så att det fungerar för just deras verksamhet. Resultatet pekar på att det inte främst är en osäkerhet kring ämnet i sig utan att ramfaktorer såsom tid och riskbedömningar och stort urval är utslagsgivande. Det visade sig att pedagogerna till stor del ansåg att läroplanens formulering fungerar bra. De utmaningar som finns tycks snarare handla om yttre omständigheter samt att det är svårt att prioritera vilket område som är viktigt att fokusera på än att målet är felformulerat.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2009.

Mot bakgrund av den stoffträngsel och de konkurrerande bildtraditioner som präglar bildämnet har jag undersökt en bildpedagogisk diskurs och de lärarpositioner som möjliggörs där. I forskningsarbetet behandlas två frågeställningar: Vilka bildpedagogiska traditioner och diskurser synliggörs i undersökningen och vilka subjektspositioner möjliggörs för lärare i relation till den bildpedagogiska diskursen. För att besvara dessa frågor har jag genomfört enskilda intervjuer med fyra yrkesverksamma bildlärare samt utfört en fältstudie i ett nätforum för bildlärare. I undersökningen har etnografiska och netnografiska metoder använts. Arbetet har en socialkonstruktionistisk grund där fokus ligger på hur lärare konstruerar sin yrkesroll och synen på bildämnet i samtal. Genom diskursanalys av intervjuer och fältundersökning synliggörs att det i den bildpedagogiska diskursen verkar flera mindre diskurser som framträder i olika grad. Det framgår även att flera spår av bildpedagogiska traditioner visar sig i diskursen, inte minst genom lärares implicita föreställningar om vad bildämnet bör innehålla. Det mest framträdande resultatet av undersökningen är dock att den bildpedagogiska diskursen förflyttar sig mot en bildspråklig tradition. De subjektspositioner som möjliggörs för lärare inom den bildpedagogiska diskursen är många och i viss mån motsägelsefulla vilket beror på att de är kopplade till de olika mindre diskurser som verkar inom den bildpedagogiska diskursen. Undersökningen har gett mig insikt om att bildämnet utvecklas och lärarprofessionen stärks när lärare samtalar med sina ämneskollegor och att nätforum för bildlärare fyller en viktig funktion då de kan kompensera för det bristande utbudet av läroböcker i bildämnet. I det gestaltande arbetet har jag arbetat med bilder och videoklipp som är baserade på undersökningen och speglar de bildpedagogiska traditioner som präglat bildämnet och som fortfarande gör sig påminda i bildundervisningen. Den ena videon visar på den tidsbrist som inverkar på lärarnas handlingsutrymme när de omvandlar kursplanen till konkreta uppgifter, som oftast utgår ifrån redan existerande planeringar och som omarbetas och justeras för att bättre passa in. Den andra videon är inspirerad av den i bildundervisning vanligt förekommande parafrasuppgiften. I utställningen iscensattes ett rum där det visades skärmbilder med QR-koder till videoklippen, parafraser i form av digitalt bearbetade bilder samt behållare innehållande uppklippt kursplan i bild. Besökarna inbjöds till att bidra till verket genom att vid ett arbetsbord få måla egna parafraser, på stenciler av min Mona Lisa-teckning, som de sedan fick sätta upp på utställningsväggen.

Denna studie undersöker sex verksamma mellanstadielärares syn på och arbete med utomhusundervisning inom de naturvetenskapliga ämnena. Studien tar även upp hur lärarna ser på de förutsättningar som finns för att bedriva utomhusundervisning inom naturvetenskapen. Lärarna som har deltagit i studien har fått beskriva och resonera kring sina egna val i utomhusundervsiningen. Studien grundar sig i en teori om selektiva lärotraditioner, vilket är de praktiker lärare prioriterar och för vidare inom skolvärlden. Dessa traditioner går att använda för att identifiera vilka syften som finns med olika typer av undervisning. För att undersöka detta användes det fenomenologiska arbetssättet tillsammans med halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Utfallet av intervjuerna har sedan kategoriserats och diskuteras i studien. Samtliga lärare ansåg att det måste finnas ett starkt samband mellan teori och praktik, men att syftet kunde variera mellan olika utomhuslektioner. Vi har i denna studien valt att belysa två traditioner, att lära sig för att bli en naturvetare och att lära sig av naturvetenskapen. Utifrån de utförda intervjuerna framgår att samtliga lärare agerar inom båda av dessa traditioner och båda traditioner anses ha samma vikt. Lärarna som har deltagit i studien har arbetat vid skolor som har olika grad av närhet till natur, vilket har variet en av de största påverkande faktorerna för hur lärare väljer att arbeta utomhus. De som har nära till natur har stor fördel av detta, specifikt inom biologin som till och med i kursplanerna nämner fältstudier. De som arbetade vid skolor i stadsmiljö kände sig begränsade i den mån att det blir svårt att gå ut och undersöka eller observera saker i naturen på grund av att det blir omständligt att ta sig till naturen under lektionstillfället. Även om fysik och kemi inte behandlades i utomhusmiljö i lika stor utsträckning som biologi ansåg lärarna att det är enklare att behandla de ämnena i skolans närmiljö. Detta oberoende av om man har nära till naturen eller inte. Här kom istället lekplatser eller väder in som förutsättningar.

Uppsatsen är en jämförande kvalitativ studie där två semistrukturerade intervjuer utförts. Syftet med uppsatsen är att jämföra synen på ritualer och traditioner inom kristendomen och agnosticismen. Under uppsatsens gång har jag tagit reda på vilka ritualer och traditioner som en kristen och en agnostiker väljer att utföra, samt vilka skillnader det finns för innebörden i utförandet av dessa. Jag har att analyserat detta med hjälp av Eliades teori om att alla människor tillhör kategorierna helig eller profan, men att ingen människa är helt profan.

Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle. Detta ställer krav på att den svenska förskolan förbereder barn på att leva i ett mångfaldssamhälle. Förskolans läroplan beskriver uttryckligen att förskolan ska arbeta för att ge barn förståelse för alla människors lika värde. Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare som arbetar på mångkulturella förskolor, firar högtider och traditioner i förskolan som en del av ett interkulturellt arbetssätt. Studien baseras på kvalitativa intervjuer. I studiens resultat framkommer att man i förskolan firar sina egna traditioner och traditionellt svenska högtider. Studien visar även att förskollärarna inte har några erfarenheter av att fira andra kulturella högtider och traditioner trots att de arbetar på förskolor där ett flertal nationaliteter finns representerade. Brist på kunskap uttrycker förskollärarna i studien är den främsta orsaken till varför enbart svenska högtider och traditioner firas på förskolan.

Denna analys ämnade att undersöka hur ämnesstoff gällande miljöproblem i geografiska läromedel representeras. Representationen grundades på teorier om selektiva traditioner, utbildningsfilosofier och didaktiska typologier. Analysen har också undersökt hur detta innehåll har förändrats över tid i de utvalda läromedlen.       De utvalda läromedlen publicerades 1982, 1996 och 2013 och analyserades utifrån en kvalitativ textanalys. Baserat på tidigare forskning och teori kan denna undersökning konstatera att innehållsstoffet i geografiböcker som rör miljöproblem representeras ur olika perspektiv. Det analyserade stoffet har representerats ur ett naturvetenskapligt perspektiv, ett samhällsvetenskapligt perspektiv eller ett tvärvetenskapligt perspektiv. Detta beroende på hur författaren eller författarna vill förmedla fakta och kunskap till eleverna. Vad som påverkar det perspektiv som texten skrivs ur kan vara medvetet eller omedvetet baserat på den rådande samhällsdebatten, moraliska och politiska frågor, den aktuella pedagogiska synen och utbildningstraditioner. Analysen har även kunnat konstatera att ämnesstoffet gällande miljöproblem har ändrats över tid. Teman som till exempel olja och fossila bränslen har representerats på olika sätt, tagit olika stor plats i läromedlen samt behandlats ur olika perspektiv med olika utgångspunkter.