Abstract   A coach is a good listener, who asks many effective and open questions. In addition, the coach's work procedure should promote innovative thinking and start a person's learning and analytical mindset.  It's pretty much about helping others learn for themselves.    But what does it look like in reality and how do active leaders in professional organizations view coaching and the coaching approach?   The purpose of the study is to investigate leaders' views and perceptions of coaching and the coaching approach within professional organizations. The method used for the survey was semi-structured interviews, after which the analysis work was supported in thematic content analysis. The theoretical framework that the study is based on is the theory of transformative leadership.     The main result showed that the active leaders within the organizations perceive the coaching approach as a way to manage and meet different situations in their leadership role. A leader with good communicative knowledge, who creates conditions and understands the employee's needs is how the leaders choose to describe the coaching leader. The method of success in their coaching leadership is, according to the respondents, responsiveness and to spend time building a relationship with the employee.  They believe that a coaching leader promotes motivation and a culture that is pleasant to be in. The result of a coaching approach seems to be positive and all parties believe that the entire organization benefits from it. The parties themselves believe that the research area is difficult to define and that their own perception regarding coaching is somewhat diffuse and not always easy to describe.  Some people believe that the coaching approach permeates the entire structure of the organization, while others highlight that the organization could advantageously review the structure so that the organization could apply coaching as a method. For those who perceive that the entire organization is coaching, it feels like a requirement to apply a coaching leadership. The others who do not have the coaching method as clearly integrated in the structure of the organization believe that it is a voluntary choice. Something the leaders apply because it is supposedly a way to achieve good results.     Keywords: coaching approach, coaching, leadership, organization, transformative leadership

Leadership style can have major consequences for the employees’ work environment and well-being. There are several theories that focus on the positive aspects of leadership styles, such as transformative, coaching, and situational leadership, which constitute the theoretical frameworks for the present study. It has also been recognized that destructive leadership behaviors can have a negative impact on the employees and the organization. The purpose of the present study was to investigate what, according to managers, characterizes constructive leadership and destructive leadership, and whether these characteristics originate in individual or organizational factors. Four managers working in private companies in Stockholm with varying backgrounds and industries were found through snowball selection and were interviewed. Data were analyzed using thematic analysis. The result showed that managers characterize constructive leadership as motivation, communication, self-efficacy, coaching approach, situational adjustment, development opportunities, recruitment, and participation. Destructive leadership was characterized as inefficiency, lack of experience, authority-related issues, micro-management lack of time, and organizational culture. These characteristics were further categorized as follows. The individual factors that were identified for constructive leadership were motivation, communication, self-efficacy, coaching approach, situational adjustment and for destructive leadership are inefficiency, lack of experience, authority-related issues and micro-leadership. The organizational factors that were identified for constructive leadership were development opportunities, recruitment, participation, and for destructive leadership the factors were lack of time and organizational culture. The analysis illustrates leadership as a complex process where knowledge about leadership styles gives great possibility to practicing constructive leadership. At the same time, it must be noted that organizational factors have a major impact on the leaders' ability to apply constructive leadership and, in the worst-case scenario, can result in behaviors leading to destructive leadership. The study is very limited in terms of representativeness since the population was very small and the purpose was explorative. / Ledarskapets utformning kan innebära stora konsekvenser för de anställdas arbetsmiljö och välmående. Det finns flera teorier om ledarskapsstilar som fokuserar på de positiva aspekterna av ledarskap, såsom transformativt, coachande och situationsanpassat ledarskapsstil, vilka utgör teoretisk ram för denna uppsats. Det har även uppmärksammats att destruktiva ledarbeteenden kan ha en negativ inverkan på de anställda och organisationen. Syftet med denna studie var att undersöka vad chefer anser orsakar ett konstruktivt respektive destruktivt ledarskap samt vilka av dessa orsaker anser chefer härstammar i individuella respektive organisatoriska faktorer. Första frågeställningen var; vad anser chefer kännetecknar ett konstruktivt respektive destruktivt ledarskap? Den andra frågeställningen var; vilka av dessa kännetecken anser chefer härstammar i individuella respektive organisatoriska faktorer? Fyra stycken chefer inom privata företag i Stockholm med varierande bakgrund och bransch hittades genom snöbollsurval och intervjuades. Data analyserades med tematisk analys. Resultatet visade att chefer anser att konstruktivt ledarskap kännetecknas av motivation, kommunikation, självbestämmelse, coachande förhållningssätt, situationsanpassning, utvecklingsmöjligheter, rekrytering, delaktighet och destruktivt ledarskap kännetecknas av ineffektivitet, erfarenhetsbrist, auktoritetsproblematik, mikroledarskap tidsbrist och bristande organisationskultur. Dessa faktorer delas upp i individuella och organisatoriska faktorer enligt följande. Individuella faktorer som identifierades för konstruktivt ledarskap var motivation, kommunikation, självbestämmelse, coachande förhållningssätt och situationsanpassning. För destruktivt ledarskap identifierades ineffektivitet, erfarenhetsbrist, auktoritetsproblematik och mikroledarskap som individuella faktorer. De organisatoriska faktorer som identifierades för konstruktivt ledarskap var utvecklingsmöjligheter, rekrytering, delaktighet och för destruktivt ledarskap identifierades faktorerna tidsbrist och organisationskultur. Analysen åskådliggör ledarskapet som en komplex process där kunskap kring ledarskapsstilar ger stor fördel för tillämpning av ett konstruktivt ledarskap. Samtidigt måste det uppmärksammas att organisatoriska faktorer har storpåverkan på ledarnas möjlighet till tillämpning av ett konstruktivt ledarskap och kan i värsta fall resultera i beteenden som leder till destruktivt ledarskap. Studien är kraftigt begränsat i termer av representativitet då urvalet var mycket litet och syftet var explorativt.

Students are coming to school with myriad issues that teachers and schools cannot address alone. ecological systems theory posits that the environments with which a child comes into contact, either directly or indirectly, can impact her or his development (Bronfenbrenner, 1979). With the support of community partner organizations in the local community, community schools can effectively respond to students’ needs and help them navigate the interconnected web of environments. Through interviews, focus groups, and a document review, this cross-site case study explored the practices that are employed by community school leaders (school staff and employees of community partner organizations) at two pilot high schools in the Los Angeles Unified School District (LAUSD), to implement six guiding principles of community schools. The study also captured impacts of these practices through participants’ perceptions, documents, and the application of transformative leadership theory. The findings revealed that the pilot school model is a natural avenue for the community schools strategy, and that intentional practices and a shared vision by all stakeholders can result in transformative impacts on students and the school as a whole. District and school leaders could consider developing processes and systems for implementing a community schools strategy district-wide by providing funding for community school coordinators for school sites, working with school leaders to develop their shared decision-making skills, and leveraging the assets and resources of community partners.

Ce mémoire décrit et évalue la manière dont trois directions d’école, reconnues pour leur intérêt pour la justice sociale par le programme Une école montréalaise pour tous (MÉLS), exercent un leadership transformatif dans trois écoles primaires de milieux défavorisés à Montréal. Pour ce faire, nous décrivons les connaissances des directions d’école sur le concept de justice sociale, leurs actions rapportées et observées en lien avec l’exercice d’un leadership transformatif, en précisant dans quelles situations se produisent ces actions, puis nous décrivons les différences et similitudes entre les directions concernant l’exercice d’un leadership transformatif. L’étude de cas multiples a été privilégiée dans le cadre de cette recherche. Nous avons récolté des données d’observations, d’entrevues, d’un questionnaire et de documents internes obtenus auprès des directions d’école participantes. Nous avons ensuite analysé ces données en utilisant le modèle conceptuel d’Archambault et Garon (2011a). Peu de comportements ont été observés dans la pratique des directions d’école qui témoignaient d’un leadership transformatif. Cependant, cette recherche nous a permis de constater que la conscientisation des directions d’école a une grande influence sur l’exercice d’un leadership transformatif qui se traduit dans les attitudes, les comportements rapportés ou observés et les connaissances des participants. C’est pourquoi nous discutons de la pertinence de mieux comprendre le processus d’apprentissage et de réflexion des directions d’école pour l’exercice d’un tel leadership. Nous souhaitons ainsi mieux soutenir les directions d’école afin qu’elles exercent un leadership transformatif. / The aim of the present study is to describe how elementary school principals implement transformative leadership in three Montreal elementary schools in disadvantaged areas. Principals were selected by the Une école montréalaise pour tous program, due to their high interest in social justice. We first describe participants’ knowledge about social justice. We then examine their actions to promote transformative leadership, while paying special attention to the context in which these actions were taken. Finally we compare all three principals on their use of transformative leadership. Data was collected in four formats (i.e., direct observation, interviews, questionnaire and official school internal guidelines and documents) using the multiple case method. The data was analysed using content analysis in accordance with the Archambault and Garon (2011a) model. Results showed that the different levels of reflection exhibited by the principals on transformative leadership greatly influenced their attitudes and behaviours, both stated by participants and directly observed, and their knowledge about the subject. However, few transformative leadership behaviours were directly observed during the course of the study. This leads us to discuss the importance of understanding the way in which principals learn and interpret transformative leadership. We hope this information will help schools principals to more easily implement transformative leadership.

No description available.

Ledarskap är ett väl studerat område som många forskare tagit sig an. Bergengren (2003) menar att ledarskap är en process som syftar till att en ledare ska påverka andra att nå ett gemensamt mål. Det finns inga givna riktlinjer för hur en ledare bör vara för att ses som lyckad, studier som gjorts har dock fokuserat på olika egenskaper en ledare bör besitta för att ha de bästa förutsättningarna att leda ett team till framgång. Så kallat personligt ledarskap har fått allt större plats inom ledarskapsteorier och handlar om att ledare utövar ledarskap på olika sätt beroende på vilka egenskaper de besitter. Berglund och Sewerin (2019) menar att en ledares uppgift handlar om att leda en grupp människor, att samarbeta och tillsammans utföra en tilldelad uppgift. Det handlar också om att specifika ledaregenskaper bidrar till inflytande som används för att påverka andra att uppnå produktivitet för att i sin tur nå ett specifikt mål. Med andra ord så har tidigare studier fokuserat på att kunna identifiera dessa ledaregenskaper genom att studera människor och på så sätt skapa en möjlighet att rekrytera de personer som har de så kallat rätta egenskaperna och de rätta förutsättningarna för att leda team i organisationer och företag. Traditionella ledarskapsteorier handlar också om hur viktiga ledarens egenskaper är för att främja en god tillväxt och ökad produktivitet inom företag. Det talas då om vikten av att en ledare anpassar sitt ledarskap för att engagera medarbetarna till att utföra ett bra arbete. (Berglund & Sewerin, 2019) Få ledarskapsteorier handlar om vikten av att få medarbetare till att driva sitt eget engagemang, att motivera sig själva och att skapa en egen drivkraft. Resultatet i denna studie påvisar vikten av att medarbetare driver sitt egna engagemang med ledarens stöd och stöttning. Respondenterna i studien påvisar att det är ledarens ansvar att skapa en god kultur och en god relation kollegor emellan genom tydlig kommunikation, att motivation och engagemang då kommer av sig självt. De egenskaper som förväntas av ledare behöver nödvändigtvis inte alltid vara desamma eller ens listas, det viktiga enligt respondenterna är tydlighet, kommunikation och förmågan att bygga relationer. Studien visar att det finns en önskan om att ledarskapet ska handla om att bygga relationer och att drivet och motivationen måste komma från medarbetaren. Medan tidigare ledarskapsteorier snarare handlar om att ledaren ska skapa motivation hos sin medarbetare. Utifrån respondenternas svar kan man utläsa att ingen av studiens tre ledarstilar; situationsanpassat ledarskap, transformativt ledarskap och transaktionellt ledarskap har alla de egenskaper som medarbetarna förväntar sig av en ledare. Slutsatsen som kan dras av studien är att modern ledarskapsteori inte endast bör fokusera på ledarens egenskaper, trots att de fortfarande är viktiga, teorierna bör fokusera mer på medarbetarstil och vilka egenskaper en medarbetare bör ha för att kunna bidra till ökad produktivitet inom en organisation. / Leadership is a well-studied area that many researchers have tackled. Previous research believes that leadership is a process that aims for one leader to influence others to achieve a common goal. There are no guidelines for how a leader should act to be seen as successful, however, previous studies have focused on different qualities that leaders should possess to have the best conditions to lead a team to success. So-called personal leadership has gained an increasing place in leadership theories, the theories focus on leaders exercising leadership in different ways depending on what qualities they possess. (Bergengren, 2003) According to previous studies, a leader's task is about leading a group of people in order to get them to collaborate to perform an assigned task. (Berglund & Sewerin, 2019) The theories is also about specific leadership qualities contributing to influence others to achieve a specific goal. In other words, according to previous studies, they have wanted to be able to identify these leadership qualities by studying people in order to recruit the people who have the so-called right qualities and the right conditions to lead teams in organizations and companies. (Berglund & Sewerin, 2019) Traditional leadership theories are also about how important the leader's qualities are to promote good growth through increased productivity within companies. It´s also about the importance of a leader adapting his leadership to engage employees to do a good job.Few leadership theories talk about the importance of getting employees to drive their own commitment, to motivate themselves and to create their own driving force. The results of this study demonstrate the importance of pursuing one's own commitment with the leader's support. The participants in this study mean that it is the leader's responsibility to create a good culture and a good relationship between colleagues through good communication, also that motivation and commitment then comes naturally as a result. The qualities expected of the leader do not necessarily always have to be the same or even listed, the important thing is clarity, communication and the ability to build relationships. The study shows that there is a desire that leadership should be about building relationships and that motivation must come from the employee. While previous leadership theories talk about the leader’s role in creating motivation rather than the employee’s role in creating his own motivation. Based on the respondents' answers in this study, it can be deduced that none of the three leadership styles; situations-adapted leadership, transformative leadership and transactional leadership compared in this study has all the qualities that the employees expect from a leader. The conclusion that can be drawn from the study is that in modern leadership theory one should not only focus on the leader's qualities, even though they are still important, one should focus more on employee style and what qualities an employee should have to contribute to increased productivity within an organization.

Ledares olika ledarskapsstilar bidrar idag med olika tankar kring hur arbetet skall utföras, samt hur ledaren arbetar med sina medarbetare. Idag finns det flertalet olika typer av ledarskapsstilar, där vissa stilar fokuserar på utveckling av medarbetare, medan andra fokuserar mer på resultat. Dessa olika stilar bidrar på olika sätt till välmående bland medarbetare inom en organisation.Denna studie är begränsad till medarbetare i restaurangbranschen därför att restaurangbranschen lider av en hög personalomsättning, men ligger ändå under snittet när det kommer till arbetsskadeanmälningar. Studien grundar sig i tre ledarskapsstilar, transformativt-, transaktionellt-, och tjänande ledarskap, där de olika ledarskapsstilarna har olika betydelse för medarbetares välmående inom restaurangbranschen. Syftet med studien är att bidra med en ökad kunskap kring vilken betydelse olika ledarskapsstilar kan ha på medarbetares välmående, som i sin tur kan ha en betydelse för den höga personalomsättningen inom restaurangbranschen. Studien har utförts genom att studera de tre olika ledarskapsstilarna, kontroll-, krav-, stödmodellen, samt sedan intervjuer med medarbetare inom restaurangbranschen för att skapa en dialog tillsammans med medarbetarna och på så sätt kunna skapa ytterligare kunskap kring ledarskapsstilars betydelse för medarbetarnas välmående. Studien lyfter fram mängden kontroll, krav och stöd som ledarna ger till sina medarbetare, och vilken betydelse de kan ha för medarbetarnas välmående. Den indikerar även att medarbetare kan påverkas till den grad av mängden kontroll, krav och stöd att om det finns en avsaknad av dessa delar kan det resultera i försämrat välmående där medarbetare väljer att sluta på arbetsplatsen. Studien antyder även att ledarskapsstilar som främjar utveckling av medarbetare, arbete med gemenskap och relationer, samt att en kontinuerlig dialog mellan medarbetare och ledare tenderar att ha en betydelse för välmående hos medarbetarna. / Leaders' different leadership styles today contribute with different ideas about how the work should be performed, and how the leader works with his employees. Today, there are several different types of leadership styles, with some styles focusing on employee development, while others focus more on results. These different styles contribute in different ways to the well-being of employees within an organization. This study is limited to employees in the restaurant industry because the restaurant industry suffers from a high staff turnover, but is still below average when it comes to work injury reports. The study is based on three leadership styles, transformative, transactional, and serving leadership, where the different leadership styles have different meanings for employee well-being in the restaurant industry. The purpose of the study is to contribute with an increased knowledge of the significance of different leadership styles on the well-being of employees, which in turn may have a significance for the high staff turnover in the restaurant industry. The study was conducted by studying the three different leadership styles, the control, requirements, support model, and then through interviews with employees in the restaurant industry to create a dialogue with employees and thus be able to create additional knowledge about leadership styles' impact on employees. prosperous. The study highlights the amount of control, demands and support that managers give to their employees, and what significance they can have for the well-being of employees. It also indicates that employees can be affected to the extent of the amount of control, demands and support that if there is a lack of these parts, it can result in impaired well-being where employees choose to quit the workplace.The study also suggests that leadership styles that promote employee development, work with community and relationships, as well as a continuous dialogue between employees and leaders tend to have an impact on employee well-being.

Bakgrund: Begreppet ledarskap har över tid kopplats till starka, karismatiska och beslutsamma egenskaper, vilka ofta karakteriseras som manliga. Genom att ledarskapsrollen historiskt sett tillskrivits män har den traditionella bilden av den ideala ledaren medfört hinder för kvinnor att nå ledarpositioner, men också när det väl besitter en sådan. Problemet undersöks genom följande frågor; Vilka strukturella hinder upplever kvinnor i höga ledarpositioner att det finns? Hur skapas resiliens/motståndskraft hos kvinnor i potentiellt diskriminerande miljöer? Vilka strategier finns det för att tackla hinder och vilka har kvinnor i de högre ledarpositionerna använt sig av? Syfte: Studiens övergripande syfte är att identifiera strukturella hinder för kvinnor i höga ledarpositioner, för att sedan ge förslag på hur de ska tacklas. Syftet med uppsatsen är även att undersöka hur kvinnor skapar motståndskraft i diskriminerande miljöer. Metod: En studie av kvalitativ forskningsmetod, där datainsamlingen utgått från ett strategiskt urval. Den empiriska datan har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med kvinnor som besitter en hög ledarposition. Analys: Studien visar att kvinnors ledarskap påminner om en transformativ ledare, med undantag för kvinnor som innehar mer maskulina drag baserade på samhälleliga normer. Vissa kvinnor har svårt att definiera exakta hinder och strategier, vilket kan bero på att diskriminering inte alltid syns. Labyrinten är den metafor som ger den mest exakta skildringen av de hinder som kvinnor kan uppleva. Att bygga motståndskraft tidigt kan ge fördelar senare i livet, men det är inte en avgörande faktor. Slutsats: I studien kan det fastställas att förminskningar och sexistiska kommentarer är vanligt förekommande hinder för kvinnor i höga ledarpositioner. Härskartekniker är även något som uppmärksammats. Det kan också konstateras att både en otrygg och trygg barndom kan skapa olika förutsättningar för skapandet av resiliens. Ett annat konstaterande är att stöttning från ett familjenätverk, främjar arbetsrelaterad motståndskraft hos kvinnor. Vanliga strategier vid diskriminering är att vara tyst och inte göra något i stunden. Informanternas råd gällande diskrimineringar: Våga säg ifrån, eller bolla problemet med en person man har förtroende för.

Purpose: The purpose of the study is to describe and explain how older employees are motivated in their work.   Method: The study was designed as a case study with a qualitative. Seven semi-structured interviews with leaders in a staffing company were carried out on Zoom and supplemented afterwards with internal-and external documents and news articles.   Results and Conclusion: The results showed that older employees are motivated through autonomy, solidarity, and competence in their work, which are the starting points for intrinsic motivation. Likewise, they were motivated by extrinsic motivation and motivational factors such as praise, responsibility, recognition, and financial aspects. Older employees' motivation is also promoted when leaders maintain a good working relationship with them and take their interests into account. / Syfte: Syftet med studien är att beskriva och förklara hur äldre medarbetare motiveras i sitt arbete. Metod: Studien utformades som en fallstudie med kvalitativ ansats. Sju semistrukturerade intervjuer med ledare i ett bemanningsföretag utfördes på Zoom och kompletterades i efterhand med interna-och externa dokument samt nyhetsartiklar. Resultat och Slutsats: Resultatet visade på att äldre medarbetare motiveras genom autonomi, samhörighet och kompetens i sitt arbete som är utgångspunkter i inre motivation. Likaså motiverades de genom yttre motivation och motivationsfaktorer såsom berömmelse, ansvar, erkännande och ekonomiska aspekter. Äldre medarbetares motivation främjas även när ledare upprätthåller god arbetsrelation till dem samt tar hänsyn till deras intressen.

Bakgrund: Organisationer står ständigt inför nya utmaningar där anpassning är absolut nödvändig för att inte bli föråldrade eller slås ut på marknaden. I denna dynamiska process spelar både ledarskapet och medarbetarna en avgörande roll, det är dock en utmaning att genomföra hållbara förändringar. Därför är det relevant att studera ledarskapets roll för både förändringsprocesser samt ur ett psykosocialt arbetsmiljö-perspektiv. Detta eftersom ledarskapet ses spela en avgörande roll för organisationens framgång, men också dess misslyckanden. Studier av detta slag är därför viktiga för en ökad förståelse samt bidra till samhällets utveckling och välfärd. Syfte: Syftet med studien är att bidra med ökad förståelse för hur chefers ledarskap kan främja hållbara förändringar samtidigt som hänsyn tas till medarbetarnas välbefinnande. Fokus låg på att undersöka samband mellan ledarskapets roll, förändringsprocesser och medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö utifrån medarbetarnas perspektiv. Studien tog även sikte på att utforska hur förändringar och chefers ledarskap kan relateras till transformativt ledarskap och Kotters 8-stegsmodell.Metod: Studien använde en mixed method-ansats (QUAN + qual) där data samlades in via en webbaserad enkät. Deltagarna valdes ut genom bekvämlighetsurval och riktades mot medarbetarna inom en socialförvaltning. Studien antar en socialkonstruktivistisk ståndpunkt då den betraktar sociala fenomen som skapas och återskapas i den dynamiska processen mellan chefer och medarbetare. För dataanalys användes Cronbachs alfa (α), Spearmans rho (ρ), Pearsons r, determinationskoefficienten r² samt tematisk analys.Resultat och slutsats: Studien visade att det fanns starka signifikanta positiva samband mellan ledarskap, inflytande i förändringsprocesser och psykosocial arbetsmiljö (p &lt;0,001). Ledarskap förklarade en betydande del av variabiliteten i inflytande över förändringsprocesser och psykosocial arbetsmiljö. Resultaten visade särskild tyngdpunkt på kommunikation, delaktighet och stöd som betydande aspekter för ett väl fungerande ledarskap. Detta främjar medarbetarnas engagemang, hållbara förändringar, den psykosociala arbetsmiljön samt medarbetarnas välbefinnande positivt. Studien stödjer därmed tidigare forskning och understryker vikten av ett väl fungerande ledarskap. Begränsningar och implikation: Studiens begränsningar inkluderade ett smalare fokus på teorier och medarbetarnas perspektiv inom en specifik kontext, vilket kan påverka generaliserbarheten. Studien syftar till att bidra till förståelsen inom det arbets-pedagogiska fältet i relation till det viktiga samspelet som sker mellan medarbetare och chefer. / Background: Organizations constantly face new challenges where adaptation is absolutely necessary to avoid becoming outdated or eliminated. In this dynamic process, both leadership and employees play a crucial role, but implementing sustainable changes can be difficult. Therefore, it is relevant to study the role of leadership in both change processes and from a psychosocial work environment perspective. This is because leadership is seen as playing a crucial role in an organization's success, but also its failures. Studies of this kind are therefore important for increasing understanding and contributing to society's development and welfare. Purpose: The purpose of this study is to contribute to an increased understanding of how leadership can promote sustainable changes while considering employee well-being. The focus was on examining the relationships between the role of leadership, change processes, and employees' psychosocial work environment from the perspective of the employees. The study also aimed to explore how changes and leaders' leadership can be related to transformative leadership and Kotter's 8-step model.Method: The study used a mixed method approach (QUAN + qual) where data was collected through a web-based survey. The participants were selected through convenience sampling and targeted towards employees within a social welfare department. The study assumes a social constructivist standpoint as it considers social phenomena created and recreated in the dynamic process between managers and employees. For data analysis, Cronbach's alpha (α), Spearman's rho (ρ), Pearson's r, and determination coefficient r² were used, as well as thematic analysis.Results and conclusion: The study showed that there were strong significant positive correlations between leadership, influence in change processes, and psychosocial work environment (p &lt;0.001). Leadership explained a significant part of the variability in influence over change processes and psychosocial work environment. The results showed a particular emphasis on communication, participation, and support as significant aspects of effective leadership. This promotes employee engagement, sustainable changes, psychosocial work environment, and employees' well-being positively. The study supports previous research and emphasizes the importance of effective leadership.Limitations and implications: The limitations of the study included a narrower focus on theories and employee perspectives within a specific context, which may affect generalizability. The study aims to contribute to understanding within the field of work pedagogy in relation to the important interaction that occurs between employees and managers. / <p>PE207G. Examinationsdatum 2023-06-08.</p>