Flygindustrin har sett en stadig ökning de senaste åren och under 2017 ökade luftrumsrörelserna i Sverige med 6% från året innan. Den stadiga ökningen sätter stor press på det komplexa systemet som är på en flygplats då det är många parter som ska samarbeta. Därför krävs det att resurserna på flygplatsen utnyttjas optimalt för att få en flygplats som verkar effektivt. En av dessa parter som ofta hamnar i kläm är marktjänstbolagen, som både måste hålla låga priser för att flygbolagen ska kunna ha ett brett utbud till konkurrenskraftiga priser. Samtidigt som de måste betala de avgifter till flygplatsen som ökar i takt med trafiken. I nuläget tillhandahåller alla marktjänstbolag på Stockholm Arlanda Airport sin egen marktjänstutrustning, vilket gör att de måste optimera mängden utrustning efter sina egna toppar istället för hur helheten på flygplatsen ser ut. Något som leder till att det cirkulerar för mycket marktjänstutrustning på flygplatsen i nuläget. Därför undersöker detta examensarbetet om Stockholm Arlanda Airport kan få ett bättre resursutnyttjande med gemensam marktjänstutrustning och hur detta skulle påverka flygplatsens avgifter, samt vilka övriga effekter det kan medföra. Examensarbetet utgår från principen med förändringsarbete och modellen “Stegen i ett förbättringsarbete” används. Genom intervjuer med anställda på Swedavia och med information från marktjänstbolagen har nuläget kartlagts, vilket är det första steget i förbättringsarbetet. Författarna har även genom intervjuerna identifierat olika möjligheter och problem som kan uppstå med gemensam marktjänstutrustning. Mängden marktjänstutrustning som behövs med gemensam marktjänstutrustning beräknades genom intervallfärgning. Genom en totalkostnadsanalys har sedan tre olika förslag tagits fram på vilken typ av marktjänstutrustning som Swedavia borde äga för att det ska vara lönsamt för både Swedavia och marktjänstbolagen. De ekonomiska analyserna har tillsammans med de övriga effekterna legat till grund för de rekommendationer som författarna har givit till Swedavia. Författarna till rapporten har kommit fram till resultatet att med gemensam marktjänstutrustning finns ekonomiska besparingar att göraför både Swedavia och marktjänstbolagen. Andra effekter Stockholm Arlanda Airport kan vänta sig av förändringen är bland annat: Ökad flexibilitet Genom att marktjänstbolagen kan använda all marktjänstutrustning Genom att det alltid finns marktjänstutrustning på plats Mindre mängd marktjänstutrustning Skapar fler fria ytor då det krävs mindre förvaringsytor Bättre arbetsmiljö Då den ekonomiska pressen på marktjänstbolagen minskar Miljöpåverkan Mindre utsläpp då Swedavia har större möjlighet att påverka vilken utrustning som används på flygplatsen

To be a highly competitive company in today's market, it is important for companies to utilize their resources as efficiently as possible. Customers have high demands on price, quality, and delivery reliability and in order to meet the customers hard and growing demands, it is important for the companies to work with continuous improvements. A process where there are great opportunities for improvements is how companies work with their material handling. This means everything from storage and transportation to administrative operations. PMC Cylinders is a company located in Vaggeryd, which produces hydraulic cylinders in various sizes. In this thesis, a case study is done on one of their material storage to investigate whether the material handling in the storage can be more streamlined. A lot of resources is also tied up in the warehouse due to low sales of certain pipes. PCM wants to utilize the warehouse more effectively and get a better fill rate of essential material. The capital that is bound in the stock must be of material that has a high picking frequency. Some of the material in the warehouse has been there for so long that they are no longer used in their product range. There will be rust on several pipes as the layer is poorly insulated and moisture easily absorbs. This can lead to deterioration of quality of the material and disposal. To tackle this problem and to get more information, an ABC-analysis is made. An ABC-analysis aimed at dividing the material into different classes was conducted to investigate which material should be prioritized in the material handling. With the help of the ABC-analysis, 3 suggestions were proposed for a new article placement that should reduce time for material handling. It was also investigated if the material in the stock is relevant for PMC Cylinders products. This resulted in another suggestion. The suggestion indicated that the company was recommended to discard the material considered to be outdated. A calculation was made of how the change could affect the storage, it showed that agent stock level will decrease by 2.1% and the stock turnover will increase by 2.03% when discarding of the outdated material is performed. / För att vara ett högt konkurrerande företag i dagens marknad gäller det för företagen att utnyttja sina resurser så effektivt som möjligt. Kunderna har stora krav på pris, kvalitet, leveranssäkerhet och för att kunna möta kundernas hårda och växande krav gäller det att arbeta med ständiga förbättringar. En process där det kan finnas stora möjligheter till förbättring, är hur företag arbetar med deras materialhantering. Det innebär allt från lagerhållning och transportering till administrativa aktiviteter.   PMC Cylinders är ett företag, lokaliserat i Vaggeryd, som producerar hydraulcylindrar i olika storlekar. I det här examensarbetet görs det en fallstudie på ett av deras materiallager för att undersöka om materialhanteringen i lagret kan effektiviseras.   I dagsläget binds det även mycket kapital i rörlagret på grund av låg omsättning av vissa rör. PCM vill utnyttja lagret mer effektivt och få en bättre fyllnadsgrad av väsentligt material och därmed en högre omsättning i lagret, d.v.s. det kapital som binds i lagret ska vara av material som har en hög plockfrekvens. En del av materialet i lagret har funnits där så länge att de inte längre används i deras produktsortiment. Det uppstår rost på flera rör då lagret är dåligt isolerat och fukt tar sig lätt in. Detta kan leda till försämrad kvalitet av materialet och kassation.   För att tackla det här problemet och för att få mer informations görs en ABC-analys. En ABC-analys som går ut på att dela upp materialet i olika klasser genomfördes för att undersöka vilket material som skall prioriteras i materialhanteringen. Med hjälp av ABC-analysen togs det fram tre åtgärdsförslag om en ny artikelplacering som bör reducera ledtiderna för plock av material i lagret.   Det undersöktes även om materialet i lagret är aktuellt för PMC Cylinders produktsortiment. Detta resulterade i att ett åtgärdsförslag till togs fram. Åtgärdsförslaget innebar att företaget rekommenderades att kassera det material som anses vara inaktuellt. En beräkning gjordes på hur förändringen påverkar lagret och det visade att MLN minskar med 2,1% och LOH ökar med 2,03% då kassering av inaktuella produkter genomförs.

Ett skifte mot ett högre intresse för lokalproducerat livsmedel är i rörelse. Med det ökade intresset höjs också kraven hos producenterna att kunna förse den mängd livsmedel som efterfrågas. Idag har producenterna svårt att uppnå nuvarande och den ökade kundefterfrågan på grund av kostsamma transporter och för liten livsmedelsproduktion. Lokala producenter har idag inte möjligheten på ett lönsamt sätt att sälja till den mängd kunder som önskas då de inte når upp till de minimikrav som fraktbolagen har för ett samarbete.Syftet med denna enkätstudie är att ta fram ett förslag på en logistikmodell som kan användas av aktörer inom kategorin lokalproducerat livsmedel inom Gävleborgs län.Av den orsak att det inte finns mycket tidigare forskning och teori kring ämnet har ett induktivt angreppsätt använts. För att få fram relevant information har en kvantitativ och kvalitativ angreppsmetod använts, med en kvantitativ enkätundersökning och kvalitativa intervjuer och observationer. Skapandet av enkäten- och intervjufrågorna har gjorts i samråd med lokala producenter och andra personer och intresseorganisationer som på något sätt är engagerade i närproducerat livsmedel.Några av de sekundära källorna som har använts i studien vid skapandet av enkäten- och intervjufrågorna, förslaget av logistikmodellen samt som stöd vid insamling av empiri är bland annat Hub and Spoke, Supply chain management, tredjepartslogistik, förpackningens uppgift och planering av transporter.I studien har även de olika försäljningskanalerna kartlagts som lokala livsmedelsproducenter använder sig av. Några av dessa är dagligvaruhandel, gårdsbutiker, reko-ring och offentligt kök.Slutresultatet av studien presenteras med ett förslag på en logistikmodell som har som utgångpunkt att ge producenterna mer tid över åt att expandera sin kärnverksamhet, vilket är att producera livsmedel. Detta görs genom en transportlösning med tredjepartslogistik företag, standardiserade förpackningar för enkel lastning och förutsättningar för att nå ut till en större marknad. Som följd leder det till ökad sysselsättning och arbetar mot målet att Gävleborgs län ska bli självförsörjande. / A shift towards a higher interest in locally produced food is in motion. With the increased interest, producers also need to be able to provide the amount of food demanded. Today, producers have difficulty in achieving current and increased customer demand due to costly transportations and too little foodproduction. Local manifactures do not currently have the opportunity to profitably sell to the ammount of customers desired as they do not meet the minimm requirements that the shipping companies have for cooperation.The purpose of this survey is to develop a proposal for a logistics model that can be used by people in the category of locally produced food in Gävleborg County.For the reason that there is not much earlier research and theory on the subject, an inductive approach has been used. In order to obtain relevant information, a quantitative and qualitative approach has been used, with a quantitative questionnaire and qualitative interviews and observations. The creation of questionnaires and interview questions has been done in consultation with local producers and other people and associations which are in some way engaged in locally produced food.Some of the secondary sources used in the study of the questionnaire and interview questions, the proposal of the logistics model, as well as support for the gathering of empirical data include Hub and Spoke, Supply Chain Management, Third Party Logistics, Packagings Tasks and Planning of Transport.The study also analyzed the various sales channels that local food producers use. Some of these are grocery stores, farm shops, restaurants and public kitchens.The end results of the study is presented with a proposal for a logistics model which, as a starting point, has given the producers more time to expand their core business, which is to produce food. This is done through a shipping solution with third party logistics companies, standardized packages for easy loading and prerequisites for reaching out to a larger market. As a result, this leads to increased employment and aims at the goal of Gävleborg County to become self-sufficient.

I det här examensarbetet undersöks den upplevda arbetsbelastningen vid ruttplanering i ECDIS. Syftet med studien är att undersöka hur svenska däcksbefäl inom handelssjöfarten upplever arbetsbelastningen vid ruttplanering med ECDIS. Studien syftar vidare till att undersöka vilka moment under ruttplanering i ECDIS däcksbefäl uppfattar som mest belastande. Studien är avgränsad till svenska sjöbefäl med erfarenhet av ruttplanering ombord. Resultaten visar att informanterna upplever problem med hårdvaran som levereras med installationen av ECDIS, ibland så stora problem att de ombord byter ut den medföljande hårdvaran mot annan hårdvara. De upplever även att det inte finns optimal arbetsyta vid arbete i ECDIS samt att det saknas avsatt tid till ruttplanering.

Stadium driver i dagsläget en centrallagerlösning i Norrköping sedan år 2006. Det har skett en stabil ökning av både butiker samt omsättning sedan bolaget startades. Stadium har ett avtal med PostNord angående driften av lagerverksamheten på centrallagret samt Pema angående bemanningen. Bolagets ökning av butiker har lett till att de nått en väldigt hög nivå i beläggning i centrallagret och därför behövdes en genomlysning av centrallagrets plockprocesser ske. Ett beslutsunderlag har tagits fram för att hjälpa Stadiumlagret med sin frekvensläggning av orderplocket. Två olika plockprocesser har jämförts med varandra, Banan och ett plocktorg. Banan är en automatiserad bana där plocklådor med ordrar transporteras längs Banans olika plockzoner, medan plocktorget är en tom yta där pallar med artiklar placeras och sedan plockas. Tidsstudier och observationer genomfördes på både Banan och plocktorget och dess olika steg i processerna, för att se vilken som var mest tidseffektiv. Kriterier och variabler togs fram för att kunna avgöra vad det är som påverkar respektive plockprocess. Beräkningar utformades för att göra Banans och plocktorgets tider jämförbara. Den plockprocess som sedan tog minst tid totalt skulle vara den bästa plockprocessen att plocka i. För att utforma ett beslutsunderlag som enkelt skulle illustrera ifall skor skulle plockas på plocktorget eller Banan, gjorde valet att utforma beslutsunderlaget i en matris. I matrisen illustreras vid vilket antal artiklar en brytpunkt finns där det skulle vara bättre att plocka på plocktorg. För att undersöka ifall centrallagret någon gång kom upp i de kvantiteter som krävdes för att nå brytpunkten användes verkliga exempel. En känslighetsanalys genomfördes där data från verkliga exempel användes och sorterades på olika sätt, för att undersöka om stora skillnader i resultatet i matrisen skulle uppenbaras. Det resulterade i sex olika matriser, tre olika sorteringar för två separata dagar av orderplock. Beslutsunderlagets matris visade att Banan var den mest effektiva plockprocessen att använda i den dagliga verksamheten för orderplocket. Anledningen till det var att Stadiumlagret inte plockade skor i de kvantiteter som brytpunkterna efterfrågade. Oavsett hur datan sorteras så övergick aldrig den totala kvantiteten av orderplock de brytpunkterna som hade beräknats. Det var en av sorteringarna som kom närmre brytpunkten än de andra två, men inte tillräckligt nära för att frekvenslägga orderplocket på plocktroget istället för Banan. Rekommendationen till PostNord blev därför att de inte skulle använda plocktorget till det ordinarie orderplocket i den dagliga verksamheten, på grund av att det är mindre effektivt att plocka på plocktorget. Plocktorget kan dock användas som ett komplement till Banan precis som den används i dagsläget. Tillfällen då plocktorget kan användas är när det exempelvis inte finns tillräckligt antal lediga plockplatser på Banan, om artiklarna är för otympliga för att plocka på Banan eller om antalet pieces av en artikel skulle medföra orimligt många påfyllningar av Banans plockplatser.

Vid Linköpings Universitetssjukhus kommer en ny akutmottagning att öppna. En pre-triagesjuksköterska kommer sitta innanför ankomstentrén. Åtgärden kan reducera väntetid till medicinsk bedömning och vistelsetid på akutmottagningen. Studiens syfte var att undersöka hur överbelastning och pre-triagesjuksköterskan inverkar på patienters väntetid till medicinsk bedömning samt vistelsetid på en akutmottagning. Studien har även analyserat om pre-triagesjuksköterskans insatser inverkade på andelen patienter som erhöll en högre prioritet under vistelsetiden. Analyser utfördes med multipel linjär regression och urval av data. Slutsatser visar att överbelastning ökade både väntetid och vistelsetid. Pre-triagesjuksköterskan minskade väntetiden till medicinsk bedömning. Mer data behöver analyseras för att säkerställa resultatet för inverkan på vistelsetid. Mer data behövs före slutsatsen om pre-triagesjuksköterskans inverkan på andelen patienter som får högre prioritet.

Syfte – Syftet med denna studie är att undersöka hur interaktionen mellan aktörer i en försörjningskedja påverkar prestationsmålen hos fokalföretaget. För att uppfylla syftet och möjliggöra att svara på det så har det brutits ner i två frågeställningar som lyder:   Hur påverkar koordineringsfaktorer en försörjningskedja med flera aktörer involverade?   Hur påverkar koordineringsfaktorerna fokalföretagets prestationsmål i försörjningskedjan? Metod – För att uppfylla syftet och svara på studiens frågeställningar har en fallstudie genomförts på Proton Engineering. Insamlingsteknikerna intervjuer, observationer och dokumentstudier har använts. Den insamlade data analyserades med det teoretiska ramverket och genererade i studiens resultat.   Resultat – Studiens resultat visade att de koordineringsfaktorer som påverkar flest prestationsmål är integrerad försörjningskedja, överenskomna visioner och mål och gemensamma beslut gällande produktionsplanering. Företag bör arbeta med dessa koordineringsfaktorer då de har en stor betydelse och påverkan på försörjningskedjan och hur väl den kan uppnå sina prestationsmål.   Implikationer – Studien tar inte fram någon ny teori utan belyser redan befintlig teori. Studien kan användas som diskussionsunderlag för andra organisationer, den kan också komma att användas till vägledning för organisationer som arbetar med prestationsmål. Eftersom de kan se vilka koordineringsfaktorer som påverkar deras mål och hur.   Begränsningar – Studiens främsta begränsning är att koordineringsfaktorerna hittades sent i arbetsprocessen och därav kan ha bidragit till att författarna inte kunnat identifiera alla faktorer som funnits hos fokalföretaget.

När Sveriges befolkning ökar så växer städer och då stiger behovet av transporter för t.ex. livsmedel och kläder. Detta leder då till att städerna får en ökad press på att tillhandahålla väl fungerande vägar och lokaltrafik för att en god och ett effektivt godsdistributionssystem ska uppnås. Då detta har en viktig roll för konkurrenskraften i ett stadsområde har arbetet med citylogistik blivit en viktig del av stadsplaneringen med syfte att bättra på städernas trafikmiljö. Med hjälp av en omlastningscentral (UCC) skulle man kunna effektivisera och optimera transporterna. Syftet och frågeställningen med denna rapport är att ta reda på hur en omlastningscentral bidrar till en hållbar citylogistik och vilka hinder det finns. Den teoretiska referensramen har utformats med teorier kopplade till citylogistik som t.ex. hållbarhet och JIT men även viktig information och teorier om omlastningscentraler som har hjälpt mig att svara på rapportens frågeställning. Då detta är en kvalitativ studie så gjordes det intervjuer med två högtuppsatta personer som jobbade i olika centraler. Med empiri insamlingen så kunde jag göra en analys på hur verkligheten speglade teorin i referensramen. I analysen analyserades hållbarhet principen som bygger på tre hörnstenar, social hållbarhet, miljömässigt hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. För att utmana och bidra till en hållbar utveckling av citylogistiken så analyserades även en så kallade lösningsmix, den består av logistik, teknologi och politiskt engagemang. I slutsatsen av rapporten blev det tydligt hur social, ekonomiskt och miljömässighållbarhet är beroende av varandra för att kunna bidra till en hållbar citylogistik. Dock utmaningen för en hållbar utveckling är logistiken, teknologin och politiken, dessa är avgörande för en hållbar citylogistik. Ekonomin visade sig ha en stor betydelse hos en omlastningscentrals överlevnad och ses som ett hinder för ett miljötänk hos en omlastningscentral

Till följd av en långvarig nedåtgående trend för den europeiska stålindustrin har stålbolagens behov av en effektiv logistik, med därtill kopplade kostnadsbesparingar, ökat. För att kunna förbättra sin interna logistik krävs att företag kan planera sin produktion väl samtidigt som resurser utnyttjas så effektivt som möjligt, med minimalt slöseri. I syfte att identifiera en koppling mellan produktegenskaper och bearbetningstid och därmed skapa ett underlag för bättre produktionsplanering och framtida processförändringar, genomförs en värdeflödeskartläggning för slipavdelningen hos Stål AB i Norrköping. Initialt undersöks den teoretiska bakgrunden till problemet genom en litteraturstudie och relevanta datainsamlingsmetoder identifieras. Utifrån data som samlas in genom observationer och intervjuer förbereds en tidsstudie, där cykeltider för produkter i slipavdelningen mäts under två veckor. Insamlade data från tidsstudien, intervjuer och observationer sammanställs sedan i tre värdeflödeskartor. Värdeflödeskartorna analyseras med avseende på tidsåtgång per aktivitet och icke-värdeadderande aktiviteter identifieras. Resultatet pekar på att noggrannheten i slipningen påverkar såväl sliptider som hanteringstider. Hanteringstiderna är även starkt beroende av huruvida produkter kan hanteras för hand eller ej. Således föreslås en produktgruppsindelning baserad på dessa faktorer. De uppmätta cykeltiderna jämförs sedan med den tidsättningsmetod som används i dagsläget, med slutsatsen att den nuvarande metoden tenderar att addera för mycket tid till tunga produkter. Vidare diskuteras en rad förbättringsförslag där identifierade slöserier reduceras eller elimineras. Här inkluderas mindre förändringar, såsom justeringar i hur produkter placeras på pallar eller avlägsnandet av transporter från operatörernas arbetsuppgifter, såväl som större projekt involverandes modifikationer av processens layout. På kort sikt finns ett flertal alternativ för att förbättra flödet, där vissa redan påbörjats. På lång sikt rekommenderas en sammankoppling av slipavdelningen med anslutande processer, tillsammans med introduktionen av ett enstycksflöde. Därmed elimineras slöserier i form av förflyttningar och onödig lagerhållning.

På grund av den kraftiga ökningen av handel på nätet, kallad e-handel, krävs det nya och effektiva sätt för mottagaren att hantera uthämtningen av postpaket. Detta gäller speciellt på landsbygden i Sverige där uthämtningsställen läggs ned trots ökningen av e-handel och många mottagare har längre än fem minuter att köra med bil till närmaste uthämtningsställe. Detta gör att miljöpåverkan från den sista transportsträckan, också kallats den sista milen, blir stor. Personer som bor på landsbygden är ändå de som gynnas mycket av e-handel med hänsyn till den ökning av utbudet av varor som det innebär. År 2013 ökade också antalet e-handelsköp per konsument på landsbygden med 29 % jämfört med året innan, detta är en stor ökning sett till att samma ökning för övriga Sverige samma år endast var 18 %. Det finns flera sätt att leverera varor i ett postpaket som köpts på internet, om paketet inte får plats i brevlådan så behöver det antingen bli utkört direkt till mottagaren eller lämnas på något form av ombud. Hemleverans innebär att mottagaren måste vara hemma och ta emot sitt postpaket, något som ofta gör att den sista distributionssträckan ibland kan bli mycket lång om leveransen misslyckas och måste göras om på nytt. Därför är olika former av ombud där mottagaren själv hämtar paketet en bra lösning. En lösning är att placera ut obemannade paketautomater. En sådan automat kan placeras ståendes mot en vägg både utomhus och inomhus. Till skillnad från de vanligaste uthämtningssätten i Sverige idag så krävs det varken personal eller någon större lokal därför är det ett effektivt sätt för att kunna hantera den ökande efterfrågan av e-handel på landsbygden. Vart dessa paketautomater placeras är en betydande faktor för deras effektivitet. Tidigare studier visar att det går att förkorta sista milen mycket med hjälp av strategisk utplacering av möjligheter för uthämtning. I denna studie har en specifik landsbygdskommun i Sverige undersökts för att se vilka uthämtningsmöjligheter som finns i dagsläget samt hur dessa bäst kan kompletteras ur ett sista milen perspektiv med hjälp av utplacering av en paketautomat.   För att uppfylla syftet och svara på frågeställningen har först en litteraturstudie genomförts för att närmare studera bakgrunden till problemet samt vilka uthämtningsmöjligheter för postpaket som finns. Därefter har studien tagit fram och följt en processbeskrivning med fem steg om hur en paketautomat ska placeras ut. Första steget var att hitta en lämplig kommun att utföra analyserna i, i denna studie föll valet på Åmål kommun. Nästa steg var att beskriva Åmål kommuns speciella förutsättningar samt vilka uthämtningsmöjligheter som finns där i dagsläget. Det visade sig att Åmål kommun idag har tre uthämtningsställen på olika platser inne i tätorten Åmål. Steg tre var att välja ut tre platser för utplacering av en ny paketautomat, dessa tre platser var dels i de mindre tätorterna, Tösse och Fengersfors, i kommunen samt ytterligare en plats inne i tätorten Åmål. Dessa tre platser analyserades sedan i steg 4 hjälp av programmet ArcMap där täckningsområden undersöktes samt körtidsanalyser gjordes. I det sista steget presenterades och analyserades det erhållna resultatet för de olika placeringarna med hänsyn till hur det påverkade den sista milen och därmed miljön. Resultatet visade att det var möjligt att minska körtiderna samt öka täckningen, framförallt vid placering av en paketautomat i de mindre tätorterna. Det fanns olika fördelar och nackdelar med varje placering men den i Tösse utmärkte sig eftersom den minskade körtiderna mycket och dessutom låg vid en strategiskt bra plats. För att bäst komplettera de uthämtningsmöjligheter som finns i dagsläget i Åmål kommun ansåg därför studien att en paketautomat bör placeras i Tösse.