Årligen beräknas upp till 30.000 personer primärinsjukna i stroke.  I samband med en allt äldre population samt ökad förekomst av ohälsa drabbas landets befolkning i allt större omfattning av sjukdom. Riskfaktorer för stroke ses både hos den yngre och äldre generationen vilket tenderar till att fler drabbas av stroke. Detta i sin tur påverkar familjekonstellationer och närståendekretsar i större omfattning än tidigare. Strokeinsjuknandet ger funktionsnedsättningar som även påverkar närståendes vardag och livsvärld. Syftet med studien var att belysa närståendes upplevelser av vardagen när en familjemedlem drabbats av stroke. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tolv artiklar bildade resultatet. I resultatet framkom det att stroke sågs som ett trauma och upplevdes som ett existentiellt kaos. Insjuknandet sågs ha många negativa effekter på familjens funktion på grund av bland annat oönskade roller och orättvisa förväntningar. Stora påfrestningar inom relationerna framkallade känslor av främlingskap. Familjefokuserad omvårdnad kan tänkas vara ett vetenskapligt redskap att fånga upp hela familjens och närståendes hälsa och lindra onödigt lidande. Vidare forskning kring informering samt långsiktig psykologisk uppföljning skulle kunna hjälpa familjen bearbeta traumat. / Up to 30,000 people annually suffers primary stroke. Due to an older population and enlarged incidence of illness, sickness are increasingly tending to affect family and close relatives. Stroke incidence generally results in impairments which also may affect relatives’ everyday life and lived world. The purpose of this study was to illuminate the experiences of close relatives of everyday life by the time a family member suffered stroke. The study was conducted as a literature review in which twelve articles formed the result. The result showed that stroke incidence was seen as a trauma and chaos of existential meaning. The incidence was seen to have many negative effects on family functioning such as unwanted roles and unfair expectations. High stress in relationships evoked feelings of alienation. Family focused nursing might be a tool of scientific support to capture the whole family and kindred health and alleviate unnecessary suffering. Further research on information sharing and long-term psychological follow-up could help family to process the trauma.

<p>Much has been researched in South Africa about the trauma of losing one&rsquo / s home, one&rsquo / s community and rebuilding one&rsquo / s life in a new environment. Several books have been published tracking the lives of the forcibly removed and their responses to leaving District Six. My research focuses on a different group namely those who had been forcibly removed from the centre of Stellenbosch, called &ldquo / Die Vlakte&rdquo / during that time. Living and working with and among people who have experienced this removal, I was keen to research whether the impact of the trauma is currently&nbsp / manifesting in this specific community and if so, what the symptoms would be. This qualitative inquiry focuses on one particular individual, Mr. Hilton Biscombe. I selected him because he, who experienced the removal as a teenager, spent most of his later life determinedly collecting stories and documents relating to this incident. Mr. Biscombe is also the only person of whom I am aware who responded personally through compiling a book, making a DVD, writing poetry as well as an autobiography relating to this event. My inquiry into the ways trauma manifests in a narrative, will be based on two interviews: one conducted by a white man from the University of Stellenbosch thirty years after the event / and another interview, six years later, conducted by myself.Our understanding of trauma is usually associated with a death or injury or the possibility thereof, but it could also include the victim&rsquo / s response to extreme fear, serious harm or threat to&nbsp / family members. According to van der Merwe and Vienings, people also become traumatized when witnessing harm, physical violence or death or the sudden loss or destruction of a victim&rsquo / s home (van der Merwe &amp / Vienings, 2001). So the issue of trauma is not in question, nor the fact that forced removals cause trauma. I am exploring testimony in the form of interviews for possible current manifestations of this trauma thirty-six years down the line.</p>

Människor med allvarligare missbruksproblem lider ofta av samsjuklighet. Syftet med studien var att undersöka kvantitativ förekomst av PTSD bland klienter med diagnosen missbruk/beroende på ett behandlingshem i Sverige samt skillnader i förekomst av PTSD mellan män och kvinnor. Även ett kvalitativt syfte fanns avseende missbrukande människors livsvärld och deras syn på sambandet mellan trauma och missbruk samt behandling. Urvalet bestod av 41 individer med diagnosen missbruk/beroende som testats med mätinstrumentet PCL-C vilket mäter problem och besvär som människor kan få som en reaktion på stressande upplevelser. Två av individerna från urvalet valdes för djupintervjuer. Studiens kvantitativa resultat visade att urvalsgruppen i förhållande till en normalpopulation, har betydande större del individer med indikationer på PTSD (65% mot 5,6%). Mer än dubbelt så många kvinnor som män indikerade förekomst av PTSD vilket överensstämmer med normalpopulationen. 90% av kvinnorna hade värden över det kritiska värdet på PCL-C. Studiens kvalitativa resultat visade på ett möjligt samband mellan tidigare svåra upplevelser i livet och situationen idag. Båda de intervjuade individerna hade erfarenhet av svåra händelser i barndomen, tonåren och i vuxenlivet. Båda såg de svåra händelsernas påverkan på psykisk- och fysisk hälsa och relationer samt en koppling mellan svåra händelser och missbruk. Båda hade också tankar om att fokus på/behandling av svåra händelser kan påverka missbruket. Slutsatser av studien kan sammanfattas i att många människor med missbruksproblem också har en traumabakgrund, att kvinnor har det i större utsträckning än män och att detta bör beaktas vid mötet med, och i behandlingen av missbrukare.

<p>Sjuksköterskor inom akutsjukvården har ett varierande yrke. Ingen dag är den andra lik och av sjuksköterskor krävs snabba beslut och ett lugnande arbetssätt. I ett rum kan en patient vårdas för en fiskekrok i fingret medan patienten i rummet bredvid är döende. Detta kan göra att personalen mår dålig och blir stressad vilket kan leda till brister i omvårdnaden mot patienterna. Syftet med studien var att undersöka och beskriva sjuksköterskors upplevelser av avlastningssamtal. För att nå syftet gjordes en intervjustudie. Sju sjuksköterskor från tre olika akutmottagningar intervjuades. Graneheim och Lundmans (2004) analysmetod användes och intervjuerna resulterade i sex kategorier: Tillhörighet i arbetsgruppen, trivsel, stimulans, enkelhet, att växa i sin yrkesroll, tidslig och rumslig uppfattning. Avlastningssamtalen sker både informellt och formellt bland personalen. Arbetsgruppen har stor betydelse och ett bra klimat på arbetsplatsen bidrar till att underlätta spontana avlastningssamtal. För personal som varit med om samma händelser kan samtalet ge en ökad förståelse för var och ens insats och det bidrar till att sjusköterskor mognar och växer i sin yrkesroll. Det upplevs också som en trygghet och lättnad att känna förtroende för kollegorna och kunna prata om sådant som känns tungt. Det behövs mer forskning inom det här området särskilt vad sjuksköterskor har för behov av avlastande samtal.</p> / <p>Nurses in acute care have a vary profession. No days are the same and from  nurses needs quick decisions and a composed approach. In a room is a patient sitting with a fishing hook in his finger while the patient in the next room is dying. This can make the staff feel bad and become stressed which can lead to deficiencies in nursing care to patients. The aim of the study was to explore and describe nurses' experiences of relief calls. An interview study was made. Seven nurses from three different acute care were interviewed. The analysis of Graneheim and Lundman (2004) was used and the interviews resulted in six categories: Membership of the working group, comfort, stimulation, simplicity, to grow in their professional, time and spatial perception. Relief calls is both informally and formally among staff. The working group is of great importance and a good climate in the workplace helps to facilitate spontaneous relief calls. For staff who have been through the same events can call give a better understanding of everyone's effort and it helps nurses to mature and grow in their professional capacity. It is seen also as a security and relief to have confidence in their colleagues and to talk about things that feel heavy. Further research is needed in this area particularly what nurses have a need for relief calls.</p>

Thesis (Ph. D.)--University of Missouri-Columbia, 2000. / Typescript. Vita. Includes bibliographical references (leaves 133-143). Also available on the Internet.

Thesis (Ph. D.)--University of Missouri-Columbia, 2000. / Typescript. Vita. Includes bibliographical references (leaves 133-143). Also available on the Internet.

SAMMANFATTNING I Sverige är trauma den vanligaste dödsorsaken bland personer under 45 år. Fler än 4500 människor avlider i Sverige varje år på grund av yttre skador. På samhällsnivå genomförs förebyggande åtgärder för att minska morbiditet och mortalitet orsakad av trauma. Under 2005 uppgick kostaderna till 21 miljarder kronor, i denna siffra ingår enbart vägtrafikolyckor. I Stockholms läns landsting finns ett traumacenter, situerat på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Omhändertagande av trauma- ett och trauma- två sker där. Resterande sjukhus i länet tar hand om och vårdar trauma- tre patienter. Då patienter vårdas i samband med trauma sker omhändertagandet strukturerat oftast utefter ABCDE konceptet. ABCDE är en del av ATLS som används för att snabbt kunna göra en bedömning och hantering av eventuella skador, ett välstrukturerat arbetssätt som ger snabba och effektiva åtgärder och insatser. Teamet inne på akutrummet vet vilka roller och uppgifter alla har vilket medför en säkerhet i teamarbetet. Sammansättningen av teamet skiljer sig åt mellan olika sjukhus. Kommunikationen såväl inom teamet som gentemot patienten är viktig. Detta belyses dels av sjuksköterskans kärnkompetenser som består bland annat av personcentrerad omvårdnad och säker vård. Då patienten sätts i centrum i omhändertagandet och att personalen drar nytta av dess kunskap bidrar till säker vård både för patienten och personalen. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av omhändertagandet på akutrum i samband med trauma. Det är en kvalitativ deskriptiv intervjustudie där semistrukturerade intervjuer utfördes. Totalt utfördes sex intervjuer. Intervjuerna ljudupptogs och transkriberades innan analysen genomfördes. Data analyserades med innehållsanalys. Meningsenheter kondenserades, kodades och delades in i subtema, tema och övergripande tema. I resultatet framkom ett övergripande tema, två teman med fem subteman. Övergripande tema blev Patienters upplevelser av omhändertagandet på akutrum i samband med trauma. Teman var Att vara patient på akutrum och Att vara delaktig och upplevelser av bemötande. Det framkom blandade upplevelser kring kommunikationen och hur information gavs. Som patient uppleva att vara i centrum av omhändertagandet men utan att få ögonkontakt med personalen. Känslor såsom trygghet och oro tillsammans med lugn uppstod. Allvaret i situationen förstärks av att det var ett stort antal personal som var inblandad i omhändertagandet. Olika utrustningar och undersökningar utmärker sig mer än andra, dessa var nackkragen och stockvändning. Patienter upplevde att nackkragen kunde orsakade obehag samt att stockvändningen utfördes på ett rutinmässigt, inövat och säkert sätt. Studiens resultat tyder på att bemötande, kommunikation och grad av delaktighet är tre viktiga aspekter gällande patienters upplevelser vid omhändertagande på akutrum i samband med trauma. Dessa tre aspekter formuleras som att patienten upplever sig vara i centrum, får information kring vad som sker och vad som planeras samt att beredas möjlighet att vara delaktig i situationen. / ABSTRACT In Sweden trauma is the most common cause of death in people under the age of 45. More than 4500 people each year die as a result of external injuries. On a demographic level preventive measures are being taken to reduce morbidity and mortality caused by trauma. During the year of 2005 the costs added up to 21 billion Swedish crowns, and this figure only covers the costs of traffic accidents. In Stockholm County there's one main trauma center which is situated at Karolinska University hospital. This hospital handles the treatment of the most severe traumas, called trauma- one and trauma- two. Remaining hospitals in the county are capable of treating minor trauma, so called trauma- three. The care and treatment plan of a patient injured by trauma is built on the structure called ABCDE (Airway-Breathing-Circulation-Disability-Exposure) which is a part of ATLS. This structure is used to quickly discover, estimate and treat possible injuries. It also provides a way for the entire traumateam to work together from concise guidelines. With all personnel using the same tool/structure for examination and prioritizing the treatment of the patient it not only secures that each profession acts their part, but also increases patient safety. Each hospital relies on their own traumateam, however the constitution of the professions included in the team may differ between hospitals. Within the team communication is of the essence, both within the team and with the patient. In this team the nurse's competence of person-centered care and patient safety comes well to use. When the care provided is person-centered the traumateam can use the patient’s own knowledge and recourses which increases safety for both patient and personnel. The aim of the study was to describe the experience of patients receiving nursing care in the emergency room after injury by trauma. This study is a qualitative descriptive interview study where semi structured interviews were conducted. In total there were six interviews. The interviews were audio recorded and transcribed before they were analyzed. Content analysis was performed in which meaning units were condensed, coded and divided into subthemes, themes and general theme. The result showed one general theme, two themes and five subthemes. The general theme was Patient´s experiences of the nursing care in the emergency room after trauma. The themes were Being a patient in an emergency room and To feel included and experiences of personal treatment. The experiences of communication and the way information was given were mixed. Patients experienced being in focus but not receiving eye contact from the personnel. Emotions that emerged were such as safety and anxiety along with tranquility. The severity of the situation was amplified by the large number of personnel present in the emergency room during nursing care. Some equipment’s and examinations were experienced as more emotional, these were the stiff neck collar and the log-roll. The stiff neck collar for some, felt uncomfortable and unpleasant. The log-roll though was pursued in a very secure and well-practiced manner which resulted in a feeling of routine and safety. The result showed in this study indicates that personal treatment, communication and a high degree of inclusion are the three most important aspects regarding patients experiences of nursing care in the emergency room after trauma. These three aspects are formulated in that the patients experiences being in focus, receiving information about present and future actions and examinations and also given the opportunity to feel included in the situation.

Research shows a strong association between attentional bias to threat and emotional regulation difficulties, specifically heightened activation of neural areas known to be involved in emotional processing (amygdala) in individuals who report post-traumatic stress symptoms. Theoretical and research evidence suggests that the enhancing of felt attachment security through security-priming may grant an individual access to effective emotion regulation strategies, which in turn may reduce attentional bias and associated abnormal neural activations. Trauma-survivors with elevated anxiety levels were randomised into an experimental group (secure attachment priming, n=16) where they were primed using positive attachment-related pictures, or a neutral control priming condition (n=18) where they viewed non attachment pictures of people. Participants then completed a dot-probe task to measure attentional bias to threat, and an emotionally threatening face-matching task to probe amygdala activation. No between groups differences were found on measures of attentional bias. Contrary to the hypothesis, participants in the security-priming group showed significantly greater amygdala activation in response to threatening faces. Attachment style was not found to moderate the impact of security-priming on attentional bias or neural activation. Interpersonal trauma experiences make up the majority of the study sample. The impact of this is considered in the context of short-term single exposure to explicit attachment based security-priming interventions and the study paradigm employed to measure amygdala activation, which may act to initially dysregulate and contraindicate activation of a secure attachment representation, respectively.

Cannabis use is considered a component cause of psychotic disorder interacting with genetic and environmental risk factors in increasing psychosis risk (Henquet et al., 2008). Recently, two cross-sectional and one prospective study provided evidence that cannabis use interacts additively with trauma to increase psychosis risk (Houston et al., 2008, Harley et al., 2010 and Konings et al., 2011). In an attempt at further replication, we examined prospective data from the German Early Developmental Stages of Psychopathology (EDSP) study (Wittchen et al., 1998b and Lieb et al., 2000).

Pastaraisiais metais tapatumas apibrėžiamas kaip dinamiška save apibrėžianti sistema, besiformuojanti santykiuose, kurios pagrindas yra emocijos. O tapatumo formavimasis – tai intrapsichinių pasikeitimų paauglystėje visuma – atsiskyrimo ir individuacijos procesas, patyrimų integracija bei ego tęstinumo įtvirtinimas. Todėl siekiant suprasti, kaip sunkumai artimuose santykiuose susiję su tapatumo išgyvenimu paauglystėje, buvo atliktas kokybinis tyrimas, naudojant biografinio pasakojimo interpretacinį metodą. Metodika. Tyrime dalyvavo šeši (3 merginos ir 3 vaikinai) 15-16 metų paaugliai, gyvenantys globos namuose. Naudoti metodai: biografinio pasakojimo interpretacinis metodas, dokumentų analizė ir trauminių įvykių anketa. Rezultatai. Tyrimo rezultatų turinio interpretacinė analizė atskleidė tris tapatumo išgyvenimo tipus: tapatumo išgyvenimas pagrįstas vidiniu konfliktu: konfrontacija su siekiant įrodyt savo vertę; tapatumo išgyvenimas pagrįstas idealizacija ir nuvertinimu: fantazijos ir svajonės – kaip būdas atlaikyti realybę ir tapatumo išgyvenimas pagrįstas fragmentacija: izoliuotas subjektyvumas. Šiame darbe keliamos hipotezės, kad skirtingi biografinio pasakojimo tipai atskleidžia skirtingą tapatumo formavimosi paauglystėje dinamiką. Taip pat patvirtinama artimų ir ilgalaikių santykių svarba tapatumo išgyvenimo ir trauminio patyrimo įveikos procese. / Nowadays identity is defined as rooted in emotion, emerging in relationship and developing as dynamic, self-organizing system. And identity formation is a intrapsychic changes during adolescence: separation individuation process, experience integration and establishment of ego continuity. It is necessary to use new methods for identity evaluation in order to understand it’s development in relational context. Qualitative research: biographical narrative interpretative analysis, was made to understand identity formation in adolescence who live in foster care. Method: six, 15-16 years old teenagers (3 girls, 3 boys) participated in research. Biographical narrative interpretative method was used to collect and interpret data, additional methods: document analysis and traumatic events questionnaire. Results: data analysis revealed three types of identity experience: identity experience based on inner conflict: fight as way to survive; identity experience based on idealization and devaluation: fantasy– the way which helps to deal with reality and identity experience based on fragmentation: isolated subjectivity. It is hypothesized that different types of told life stories are connected with different dynamic of identity experience in adolescence. It is confirmed importance of close and long lasting relationship in a process of coping with traumatic experience.