<p>Den kristna meditationens betydelse för den moderna människan. Har den någon betydelse? Arbetet belyser möjliga teorier om huruvida meditationen har fått ett uppsving i det moderna samhället eller om meditationen alltid funnits men har blivit mer konkretiserad idag. Har modernismen i så fall med det att göra? En litteraturstudie för att läsa in mig på tidigare forskning inom ämnet och intervjuer av bl. a. församlingspräster i Gävle stad för att kartlägga förekomst och deltagande. Intervjuer av specialister på området för att få deras teorier om frågeställningen. En kort historisk överblick inledningsvis visar på att meditation funnits sedan ökenfäderna vad gäller innehåll.</p><p>Ett intervjumaterial som visade på att meditation förekommer i lite olika former samt fått bra respons i församlingarna i Gävle stad. Ett uppsving av kristen meditation i bemärkelsen att man idag talar om meditation vilket man tidigare inte gjorde i samma utsträckning. I dagens samhälle där tystnad och inre frid är en bristvara så både talas det mer om meditation samt att behovet i viss mån ökat då fenomenet inte längre är en självklart integrerad del i människors liv. Fullbokade retreater visar på att människor är beredda att betala för tystnad. Modernismen skapar också ett behov av att blicka inåt sitt inre då vi inte bemästrar vår yttre omvärld med dess överhängande hot. Meditationen svarar bra mot det behovet och kan således vara en av många orsaker till att meditationen idag ligger i tiden.</p>

<p>Syfte med denna uppsats var att undersöka om inte flera studier, som velat ta reda på vad människor tror på, skapat en onödig polarisering mellan att kalla sig kristen och att tro på sitt eget personliga vis. Målet med uppsatsen var att ta reda på om det som ibland kallas privatreligiositet kanske bara är olika sätt att närma sig den kristna tron.</p><p>Jag ville få svar på frågor som: Ger livsåskådningsundersökningarna en rättvisande bild av den andliga situationen? Vilka är bristerna med dessa undersökningar? Hur borde dessa istället ha utformats för att ge en mer rättvisande bild?</p><p>Livsåskådningsundersökningarna verkar inte ge en rättvisande bild av den andliga situationen. Att människor svarat som de gjort betyder inte att de varit säkra på sina svar eftersom svarsalternativen visat sig vara otydliga och svårbegripliga i många fall.</p><p>Frågorna som ställs är ofta för många och spänner över ett för stort intresseområde för att de intervjuade skall förväntas kunna orka svara genomtänkt på dem alla. Det bekräftas av flera undersökningar att det är problematiskt att hitta sätt att jämföra åsikter på både pga. hur ett urval plockas ut, hur resultaten tolkas och redovisas men inte minst eftersom det inte finns begrepp som står för samma sak för alla människor.</p><p>Jag anser att det är av högsta vikt att först klargöra vad som är en kristen tro och vad som krävs för att kalla sig kristen innan man kan göra undersökningar som behandlar vad svenska folket säger sig tro på.</p><p>Jag tror att det varit mer intressant att ställa frågorna på ett mer neutralt sätt och att se på människors tro som något individuellt istället för att försöka hitta en ny religion – privatreligiositeten.</p>

<p>Frågeställningen i detta arbete består av huruvida det föreligger en idéförskjutning inom ateismen med utgångspunkt från den kristendomskritik som främst anfördes av Ingemar Hedenius i mitten av 1900-talet. Med idéförskjutning hänvisar jag till en tydlig stark ateism ur ett kunskapsteoretiskt perspektiv. En sådan idéförskjutning skulle kunna vara att någon ny argumentation framkommit som ökar eller minskar sannolikheten för Guds existens, eller att man kommit fram till ny definition av ”säker kunskap”, som ur ett naturvetenskapligt perspektiv skulle kunna förändra begreppets betydelse. Jag har inom ramen för uppsatsen studerat några ledande aktuella debattörer genom litteraturstudier och belyst pågående debatt för att finna kärnan i deras argumentation. De ateistiska ståndpunkterna och argumentation som belyses kommer främst från Ingemar Hedenius, Christer Sturmark, Richard Dawkins, Michel Onfray och Sam Harris. Dessa författare bidrar med unikt fokus i sin argumentation, men stöder sig mot samma grundläggande syn på sann och säker kunskap. Jag har funnit att en idéförskjutning ej föreligger. Däremot har begreppets praktiska betydelse vidgats. På samma sätt som formen för det personliga andliga utövandet förändrats har även begreppets språkliga innebörd generaliserats i syfte att kunna argumentera för ateism i en värld där religionens inflytande på nytt ökar.</p>

<p>Fritänkarrörelsen, som den gestaltade sig under 1800-talets två sista decennier, är i den mån man kan tala om den som en egen rörelse relativt outforskad som sin egen helhet. Förutom några få undantag finns i första hand biografier över några av de ledande personerna inom fritänkarrörelsen, framför allt om de personer som var delaktiga i skapandet av de många stora folkrörelser som såg dagens ljus under denna tid. Folkrörelserna och ideologierna har i sina historieskildringar tagit med fritänkarna som en del av sitt ursprung. Det som kan saknas är en översiktlig genomgång av de gemensamma tankar och idéer som var centrala för dem som kallade sig själva fritänkare. Även om denna uppsats i sig inte i första hand är ett begreppsanalytiskt arbete så består en del av undersökningen av ett utredande av begrepp, översiktlig beskrivning av de olika grupperna inom fritänkeriet och dess idéinnehåll samt presentation av några av de mest tongivande agitatorerna. Många av dessa agitatorer blev aktivt motarbetade av samhället och åtalen för hädelse mot såväl kyrkan som staten var vanligt förekommande. Det hörde inte till ovanligheten att åtalen resulterade i fängelsestraff för dessa tankefrihetens förkämpar. Vad var då fritänkarnas farliga budskap och idéer som skulle komma att påverka historiens gång?</p>

<p>Den här uppsatsen är en undersökning av undervisningsmetoden storyline och den eventuella möjligheten att använda sig av rollspel i lärande och undervisning. Det jag frågar mig är</p><p>• hur väl storyline står sig som läro- och undervisningsmetod</p><p>• vilka eventuella pedagogiska och didaktiska kvalitéer som rollspel har och</p><p>• om storyline och rollspel kan påverka jämställdheten i undervisning och skolan i en positiv riktning.</p><p>Uppsatsen är helt igenom en litteraturanalys där jag studerat ett antal böcker och uppsatser om de teorier som ligger till grund för metoden, själva storylinemetoden, rollspel, berättande och lek. Jag tillför dessutom analysen en extra dimension genom min tjugoåriga erfarenhet av rollspel.</p><p>Arbetet ger följande resultat:</p><p>Till att börja med att storyline, vilande på vetenskaplig grund, står sig väl som metod för lärande och undervisning. Inte minst för dess fokus på bl a elevernas förkunskaper, aktivt lärande och elevernas kritiska tänkande.</p><p>För det andra att rollspel absolut har pedagogiska och didaktiska kvalitéer. Bland annat visar sig detta genom att rollspelandets många positiva sidor passar för lärande och undervisning, och att berättande och lek – självklara delar av fenomenet – också har många goda lärande och undervisande kvalitéer.</p><p>Vad gäller den tredje frågeställningen blir resultatet mer osäkert. Jag hittar inte några övertygande bevis för att rollspel och storyline främjar jämställdhet, även om det finns vissa tecken som pekar i den riktningen.</p><p>Som det allra sista i uppsatsen lyfter jag fram olika problem och svårigheter med storyline och rollspel. Det finns flera stycken, men inga som inte går att hantera eller åtgärda, konstaterar jag.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är främst att försöka ge en nyanserad bild av förekomsten av antisemitism i Nation of Islam men även att försöka ge möjliga förklaringar till varför den uppstått. Utgångspunkten är att försöka förstå situationen snarare än att enbart fördöma den, men jag vill poängtera att det naturligtvis inte är likgiltigt med acceptans.</p><p>Uppsatsen koncentrerar sig på följande frågeställningar:</p><ul><li>Hur understödjer/legitimerar man antisemitiska uttalanden?</li><li>Vilken utveckling följer de genom organisationens utveckling?</li><li>I vilket sammanhang förekommer de och till vilket ursprung kan man härleda dem?</li></ul>

<p>Forskning har visat att ungdomarnas livssituation och framtidsfrågor har stor betydelse i ungdomarnas värld. Jag vill med min uppsats beskriva hur ungdomarna tänker om livsåskådning, livsfrågor och vad som är viktigt för dem i livet. Jag har satt mig in i ämnet dels genom litteraturstudier och genomfört intervjuer med skolpersonal samt elever på den högstadieskola där jag gör min praktik, som blivande lärare. Intervjuerna har gett en större förståelse för hur dagens ungdomar tänker i dessa frågor. Resultatet visar en påfallande samstämmighet mellan litteraturstudier och de intervjuer som jag har gjort, hur dagens ungdomar ser på sin livsåskådning, sina livsfrågor och vad som är viktigt för dem i livet.</p>

<p>Tolvstegsmodellen som är grunden till Anonyma Alkoholisters, AA:s rörelse med fler, har allt sedan trettiotalet varit ett avgörande stöd för tusentals människor som velat ta strid med sitt missbruk. Ett centralt värde i denna rörelse är värnandet av sitt oberoende och av sin anonymitet. Oberoendet gäller kyrka och offentlig sektor likväl som privata organisationer.</p><p>Ett andra centralt värde är andlighet för den enskilda och i grupp. Vägen till denna andlighet är alltså inte någon kyrkas utan missbrukarens. Hur ser denna andlighet ut som enbart är till för att stödja strävan mot nykterhet?</p><p>Gruppen är en mycket viktig del i de tolv stegen. Att den lever vidare dag för dag, sprids och blir fler grupper. En missbrukares liv är fyllt med konflikter, att dessa destruktiva sidor inte ska tas in i gruppen är grundläggande. Därför har de tolv traditionerna vuxit fram inom rörelsen.</p><p>Tolvstegsrörelsens andliga betoning, fokusering på vikten av en högre makt och Gud har behövt vara så utformad för att möjliggöra samling för människor vars engagemang inte varit kyrkoideologiskt. Utgångspunkten har varit allvarlig men ändå inte akademisk, att få bukt mot olika sorters livsförgörande missbruk. Har det varit möjligt inom tolvstegsrörelsen att hitta eller skapa en andlighet och gudsbild som är nyttig och förenande?</p><p>Hur är den apostoliska trosbekännelsen Gudsuppfattning jämfört med tolvstegsrörelsen?</p><p>Syftet med uppsatsen är att skildra gudsuppfattningen i tolvstegsrörelsens litteratur och gärning och jämföra den med den apostoliska trosbekännelsen.</p>

<p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och jämföra hur den protestantiska inriktningen respektive den katolska kyrkans etik ser ut rörande ställningstagandet till abort. Vidare är syftet att se vad dessa etiska ställningstaganden får för konsekvenser i respektive samhälle.</p><p>Frågeställningarna jag avser undersöka är:</p><ul><li>Hur ser den protestantiska inriktningen respektive den katolska kyrkans etik ut rörande abort?</li><li>Hur lyder deras respektive ställningstaganden?</li><li>Vad skiljer dem åt?</li><li>Vilka likheter finns?</li><li>Vad får detta för konsekvenser i respektive samhälle idag?</li></ul>

<p>Om man ser Rimboprojektet i ett samhällsperspektiv kan man säga att det har fler tankeväckande insikter att förmedla:</p><p>1) etikprojektet har inneburit en förändring mot en större etisk medvetenhet i gruppen som helhet, och mot en större uppmärksamhet på etikfrågorna i hela omsorgsförvaltningen</p><p>2) utbildningsprocessen har bidragit till ett gemensamt språk om begreppet etik relaterat till yrkesidentiteten</p><p>3) behovet av nya samarbetsformer och ett mera effektivt sätt att ta vara på de resurser som finns inom organisationen har påvisats inom omsorgsförvaltningen</p><p>Slutsats</p><p>Utbildningsinsatsen har skapat ett gynnsamt läge för att fortsätta att arbeta med etikfrågorna i förvaltningen för att tydligt formulera de värderingar som ska vara gemensamma för alla medarbetare. Man har lagt en gedigen grund för att bygga en framtid utifrån en gemensam målsättning där alla får delta på lika villkor.</p>