True Crime ist gegenwärtig eines der beliebtesten Podcast Genres unter weiblichen Hörerinnen. Dies erscheint zunächst paradox in Anbetracht dessen, dass gewalthaltige Medieninhalte überwiegend vom männlichen Publikum konsumiert werden. Die vorliegende Arbeit beschäftigt sich daher mit der Frage, warum insbesondere Frauen von True Crime Podcasts, die sich grausamen und gewalthaltigen Themen, wie Kindesmissbrauch, Vergewaltigung und Femiziden widmen, angezogen fühlen. Dieses Rezeptionsphänomen wird mit dem Konzept des eudaimonischen Unterhaltungserlebens analysiert, welches impliziert, dass die Zuwendung zu bestimmten Medieninhalten nicht nur aufgrund eskapistischer Motive erfolgt, sondern auch mit dem Erleben von Sinnhaftigkeit und Bedeutsamkeit einhergeht. Neben der Analyse von Motiven, werden auch die Auswirkungen auf den lebensweltlichen Alltag, sowie die Gesamtheit an Medien zur Nutzung von True Crime analysiert. Es wurden problemzentrierte Interviews inklusive Struktur-Lege-Techniken mit 22 True Crime Hörerinnen durchgeführt und ausgewertet, die ein umfassendes Konstrukt an Nutzungsmotiven sowohl für den Bereich der Podcasts als auch medienübergreifend ergaben. Die Ergebnisse der qualitativen Inhaltsanalyse konnten weiterhin aufzeigen, dass die Zuwendung zu diesen Formaten neben unterhaltenden Motiven, insbesondere auch durch die Vermittlung wissenschaftlicher Fakten sowie eines umfangreichem Hintergrundwissens zu Täterinnen und Opfern erfolgte. Im Hinblick auf den Realitätsbezug der Fälle ergab sich zudem, dass die True Crime Podcasts tiefgreifend auf die Lebenswelt der Rezipientinnen einwirken und dass die Gesamtheit an Medien zur Konsumierung von True Crime aus verschiedenen Repertoires besteht.:1 EINLEITUNG 1.1 Zielsetzung und Relevanz 1.2 Aufbau der Arbeit 2 THEORETISCHE GRUNDLAGEN 2.1 Unterhaltungserleben 2.1.1 Hedonisches Unterhaltungserleben 2.1.2 Eudaimonisches Unterhaltungserleben 2.2 Lebenswelt 2.3 Medienrepertoires 3 FORSCHUNGSSTAND 3.1 Faszination True Crime 3.2 Motive für die Nutzung von True Crime Podcasts 3.3 Geschlechterspezifische Zuwendung zu True Crime 3.4 Medienübergreifendes Nutzungsverhalten 4 FORSCHUNGSDESIGN UND METHODISCHE DURCHFÜHRUNG 4.1 Methodisches Einordnung 4.2 Datenerhebung 4.2.1 Das problemzentrierte Interview 4.2.2 Interviewleitfaden und Pretest 4.3 Fallauswahl 4.4 Durchführung 4.5 Heidelberger Struktur-Lege-Technik (H-SLT) 4.6 Transkription 4.7 Auswertung der Interviews und Kategoriensystem 5 DARSTELLUNG UND INTERPRETATION DER ERGEBNISSE 5.1 Quantitative Daten 5.2 Qualitative Daten 5.2.1 Allgemeine Nutzungsgewohnheiten 5.2.2 Nutzungsmotive 5.2.2.1 Produzentinnen 5.2.2.2 Unterhaltungsmotive 5.2.2.3 Lernmotive 5.2.2.4 Lebensweltlicher Kontext 5.3 Medienrepertoires 5.4 Struktur-Lege-Modelle 6 DISKUSSION 7 FAZIT UND AUSBLICK

No description available.

The aim of this study is to identify what discourses about female victims are constructed in the true-crime podcast Rysarpodden. Rysarpodden retells international cases to a Swedish audience, with a Swedish script on Swedish platforms.  The study has utilized critical discourse analysis and the result showed three different types of discourses; The blameless victim (det klanderfria offret) - portrayed mostly with positive attributes with a caring and outgoing personality- the anonymous victim (det anonyma offret)- lacking personal descriptions and often portrayed as a woman of “low social status” opening up for speculations and stereotypes - and the female body’s dramatic effect (den kvinnliga kroppens dramatiska effekt) - encapsulated in all descriptions of women to further dramatize the story or symbolize the injustice of the perpetrator’s deeds.  The results of the study have been analyzed using Norman Fairclough's critical discourse analysis and Stuart Hall's representation theory. Both present that humans way of perceiving the world and how it is constructed and maintained through social processes and vice versa. Furthermore, the results have also been analyzed using Yvonne Hirdmans theory on gender. The theory demonstrates gender as more profound attempts to make visible and understand obvious as well as subtle power relations between men and women, as well as the reproduction of women as subordinates.  From the perspective of journalism, the discourses found in the result of this study contribute to the understanding of the media perspective of female victims. This proves especially relevant as true crime podcasts continue to grow in popularity.

abstract: Cultivation theory states that consuming television cultivates a social reality in the real world which aligns with the reality present in television. When the television show CSI was released, researchers studied a form of cultivation stemming from the show titled the "CSI Effect." One of the components of the CSI Effect is the tendency of those who watch CSI to be more likely to overestimate the presence of forensic evidence present in a trial and place more trust in such evidence. In recent years, several true crime documentaries that examined controversial cases have been released. In a similar vein of research conducted on CSI, the current study examines true crime documentaries and their possible impacts on viewers’ judgments and beliefs about the criminal justice system. In the current study, participants were provided with a mock case and asked about their perceptions of the case along with their viewership habits. While overall true crime documentary viewership did not influence judgments of evidence manipulation or perceptions of police, findings point to viewership of the targeted documentaries being associated with feelings of mistrust towards the criminal justice system overall, while the lesser-viewed documentaries correlated with judgments of strength and responsibility of the defendant in the case. One possible explanation is that individual characteristics may serve as the driving factor in how individuals choose what to watch when the popularity of the show is not as well-known. / Dissertation/Thesis / Masters Thesis Psychology 2018

The true crime genre was invented by Truman Capote in 1965 with his work In Cold Blood.Since that day, the amount of true crime content and the number of consumers have continuedto grow. This type of content can be found in many different forms such as books, movies,series, TV shows, podcasts and more. However, it sometimes attracts a lot of criticism due totheir sensitive and sometimes even exploitative nature.The purpose of this thesis is to explore how true crime documentary producers operate tomake their content appealing to consumers. Here, we focus on true crime documentariesbroadcast on television, streaming and podcast platforms, all of which are aimed at Frenchconsumers.This thesis is based on an interpretivist philosophical approach and on a qualitative researchmethod. We interviewed French individuals working for production of true crimedocumentaries. Our interview was based on three main themes: production, ethics, andpost-production marketing. The goal is to get their opinions, knowledge and experiencesabout the production but also the promotion of attractive true crime documentaries and howethical aspects are considered. Specifically, we asked them about the techniques and toolsused in the creation and promotion of true crime content while taking into account the ethicalexpectations of consumers.This study contributes to previous studies from a theoretical and practical point of view. Froma theoretical point of view, our results have allowed us to understand the impact of thestrategies used by production teams to attract consumers. From a practical point of view, itcan help to better understand the consumption of these contents and related strategies. It canalso be used by future producers who plan to make a true crime documentary. It can also helpbroadcasters, that is to say television, streaming platforms and podcasts, to better understandthe actions of production teams.

No description available.

De nya true crime poddarna på den svenska marknaden har under flera år varit under lupp och blivit kritiserade för att de inte förhåller sig till de journalistiska publicitetsreglerna och publicerar innehåll om fall där de anhöriga till offret förekommer i ljudklipp från rättegångsförhandlingarna, utan att ha blivit informerade om sin medverkan innan. Denna studies övergripande syfte är att utifrån en jämförelse mellan en ny aktör inom true crime, och ett mer etablerat mediehus, utröna i vilken mån de faktiskt förhåller sig till publicitetsreglerna   , och hur de båda aktörerna använder sig av fiktionella element för att bygga ett narrativ utifrån verkliga händelser. För att göra detta har vi som teoretiskt ramverk använt oss främst av kommersialiseringsteorin och olika begrepp inom narratologi. Den metod som har använts har varit en kvalitativ innehållsanalys med narratologisk ansats. Resultatet visar att det råder stora skillnader i hur de två aktörerna förhåller sig till publicitetsreglerna, och även i hur vid utsträckning de använder sig av narratologiska verktyg, som mixning, klippning, musik och ljudeffekter för att bygga det narrativ som avsnitten utgör.

True crime has become a stimulating genre that fascinates viewers with its captivating mystery, murder, and violence. Documentaries and podcasts spotlight the cruel occurrences based on real incidents. This study incorporates clinical and social psychology to determine personality traits associated with true crime consumption. Participants were asked to complete a survey that included questions about their true crime viewership and The Dark Triad Scale, which measures psychopathy, narcissism, and Machiavellianism. The results of this study reveal that true crime viewers possess significantly higher levels of narcissism and Machiavellianism but not psychopathy. This research may contribute to understanding the links between personality characteristics and attraction to violent acts.

Vad är det hos berättelser om mord och brott som fascinerar oss människor? I den här uppsatsen undersöks hur brott, gärningsmän och brottsoffer samt rättssystem porträtteras inom en true crime-text. I denna studie är det poddsändningen Sword and Scale som står i fokus. Vidare undersöks true crime-genren utifrån ett retorisk perspektiv för att utröna hur texten kommunicerar med och övertygar sin mottagare.  Uppsatsen tar sina teoretiska utgångspunkter i Kenneth Burkes teori om identifikation och Edwin Blacks teori om the second persona för att kunna utröna ideologiska implikationer hos true crime-narrativet.  Resultaten visar att mördare konsekvent porträtteras som onda och fördömda gentemot offret som istället beskrivs som oskyldigt och rättfärdigt, och poddsändningen kan därmed ses konstruera ett etablerat förhållande mellan gott och ont på individnivå. Vidare har analysen visat att rättssystemet beskrivs som en beskyddande, bestraffande och auktoritär makt. Trots detta uppvisas en potential hos anklagande true crime att kritisera rättssystemet, där kritiken riktas mot att rättssystemets beskyddande makt inte utövas tillräckligt eller korrekt. Anklagande true crime fyller därmed även en legitimerande funktion genom att inte att kritisera systemets grundläggande strukturer.

Syftet med denna studie var att undersöka hur offer och förövare beskrivs och framställs av programledarna för ett urval av svenska true crime-podcasts, utifrån teorin om ideala offer samt genusteori. En kvalitativ innehållsanalys av tematisk karaktär genomfördes på olika avsnitt av poddarna “Spöktimmen” och “Mord Mot Mord”, i vilka fyra teman kunde urskiljas; ”oskyldiga offer”, ”starka offer”, ”galna förövare” samt ”osannolika förövare”. Resultatet visade att sättet som offer och förövare framställdes i poddarna till stor del överensstämde med stereotypa föreställningar av offer och förövare samt män och kvinnor, men att dessa stereotyper i vissa fall också utmanades. Vidare framställdes kvinnliga och manliga offer respektive förövare på ett sätt som bekräftade tidigare forskning. Vår slutsats var att stereotypa föreställningar om offer och förövare samt män och kvinnor var vanligt förekommande i våra valda podcast-avsnitt, men att kontext spelade en avgörande roll för hur offren och förövarna framställdes av programledarna. / The purpose of this study was to examine how victims and offenders are portrayed by the hosts of Swedish true crime podcasts. Through a thematic analysis of different episodes of the podcasts "Spöktimmen" and "Mord Mot Mord", and by applying Christie’s theory of the ideal victim as well as a gender theoretical perspective, four themes could be identified; "innocent victims", "strong victims", "mad offenders", and "unlikely offenders". The result showed that the way they were portrayed largely corresponded to stereotypical representations of both victims and offenders as well as men and women, but that these stereotypes in some instances were challenged. Furthermore, female and male victims and offenders were portrayed in a way that confirmed previous research. Our conclusion was that stereotypical representations were common in our chosen podcast episodes, but that context played a central role in the way the victims and offenders were portrayed by the podcast hosts.