In the year of 2016 the EU introduced an extraordinary agreement with Turkey. The aim was to jointly manage the increasing migration flows that arose during the migration crisis between 2015-2016. This by introducing new security measures aimed at making it difficult for migrants to cross the sea route via Turkey into the EU. Both with the mission to protect the EU:s external borders but also to decrease the rising death rates among migrants that had been trying to cross the sea route. The agreement with Turkey is still active to this day and poses as the main framework to handle migration in the eastern mediterranean. With rising concerns and critique from human rights groups, that the agreement is causing extensive human suffering it becomes an interesting topic to study. Therefore this thesis aims to explore how EU-politicians from the start have managed to justify the implementation of the EU-Turkey deal and restrictive measures taken against migrants. Which in the thesis has been explored by examining how EU-politicians strategically have used two types of security discourse: the humanitarian and the pure security discourse. Within their political statements regarding the EU-Turkey agreement between the year 2015-2016. The political statements have been analyzed through Norman Fairclough's critical discourse analysis. And together with the theoretical framework of the securitization theory the thesis has concluded that the two security discourses are strategically used to create representations of migrants and the EU that favors the EU-Turkey agreement. In addition the thesis emphasizes how the security discourses within the political statements have securitized the migration issue, which according to the securitization theory makes it easier to justify the implementation of extraordinary measures.

Syftet med uppsatsen är att analysera och diskutera Turkiets lagstiftnings tillämplighet med artikel 10 i Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Jag har valt att fokusera på artikel 301 i den turkiska brottsbalken. Artikel 301 används för att hindra yttrandefriheten i Turkiet och kan ge upp till 2 år i fängelse. För att komma fram till om artikel 301 är en kränkning av artikel 10 behöver jag förstå hur Turkiet tolkar artikel 10. För att förstå detta har jag använt mig av ett antal domstolsfall frånden europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Jag har valt att använda mig av juridisk metod för att komma fram till resultatet och Wienkonventionen om traktaträtt är mitt tolkningsverktyg. / The purpose of my thesis is to analyze and discuss the compatibility of the criminal code of Turkey with article 10 of the European Convention of Human Rights and the Fundamental Freedoms. I have chosen to focus on article 301 of the Turkish Criminal Code. Article 301 is used to suppress freedom of expression in Turkey and can result in a two year prison term. To be able to establish if article 301 is a violation of article 10 I need to understand how Turkey interprets article 10. I have used a number of court cases from the European Court of Human Rights to be able to understand how the states interpret article 10. I have chosen legal method, and the Vienna Convention on the Law of Treaties is my interpretation tool.

Denna studie syftar till att förklara de strukturella faktorerna till kuppförsöket den 15 juli 2016 i Turkiet. Syftet med studien är att få en förståelse samt förklaring till hur kuppförsöket kunde äga rum och som teoretiskt ramverk används Aron Belkin och Evan Schofers metaanalys av militärkupper samt Tore Wig och Espen Geelmuyden Röds teori om politiska val som faktor till militärkupper. Forskningsdesignen för arbetet har varit en förklarande enfallsstudie där delar av Belkins och Schofers teori applicerats på fallet med syfte att påvisa vilka faktorer som bidrag till kuppförsöket i Turkiet. De strukturella faktorer som använts i studiens analys är externa hot och delaktighet i väpnade konflikter, militärens nationella säkerhetsdoktrin, ekonomisk utveckling och välfärd, civilsamhällets styrka, regimens legitimitet, tidigare militärkupper samt politiska val. Slutsatsen som kan dras efter genomförd analys är att de strukturella faktorer som teorin erbjuder kan förklara kuppförsöket genom att det skett en ökning av våldsanvändning i landet, att militären har en stark ideologisk tro som påverkar deras åsikter och handlande, att inkomstklyftorna och korruptionen i landet ökat, att civilsamhället är försvagat, att tidigare elitgrupperingar anser den sittande regeringen som illegitim, förekomsten av tidigare militärkupper i landet samt förändringen av valresultaten i valen 2015 Även om alla presenterade faktorer i någon utsträckning varit närvarande i Turkiet kan det fastställas att militärens nationella säkerhetstradition och dess lojalitet till den kemalistiska traditionen ger den bästa förklaringen till kuppförsöket i Turkiet 2016. / This study explains the structural factors to the military coup July 15th, 2016 in Turkey. The aim is to get an understanding and explanation to how the coup could take place and as theoretical framework is Aron Belkin and Evan Schofer’s meta-analysis of military coups, together with Tore Wig and Espen Geelmuyden Röd’s theory about political elections as a factor for military coups used. The study is an interpretative case study where parts of Belkin’s and Schofer’s theory have been applied on the case in order to present relevant factors in the military coup. The structural factors that has been used in this study’s analysis are external threats and participation in armed conflicts, the military’s national security doctrine, economic development and welfare, the civil society’s strength, the regimes legitimacy, previous military coups and political elections. The result shows that the factors that the theory presents as general factors to military coups also can explain the coup attempt in Turkey because there has been an increase in the use of violence, that the military have a strong ideological belief that affects their opinions and actions, that the inequality and corruption in the country have increased, that the civil society is debilitated, that previous elite groups sees the current government as illegitimate, that Turkey have had military coups in the past and also the change of election results in the 2015 elections. Even if all the factors, that the theory present, to some extent have been present in Turkey it can be concluded that the military’s national security doctrine and its loyalty to the Kemalist tradition give the best explanation to the coup attempt in July 2016.

Studien behandlar EU- Turkiet relationen och här framhävs den turkiska rösten. EU har satt upp krav som Turkiet måste uppfylla för att kunna ansluta sig till Unionen. Oftast talas det om det europeiska perspektivet i frågan och därför har syftet varit att belysa Turkiets uppfattning i processen. Det har gjorts genom intervjumetoden och tre turkiska experter kontaktades. Experterna har lång erfarenhet och djup kunskap om relationen EU- Turkiet. Därför har de fått representera Turkiet. För att analysera intervjuerna och resultatet har begreppen förtroende, Orientalism, civilisation och makt använts. Dessa begrepp har varit utgångspunkterna i analysen och tillfört perspektiv på relationen mellan EU och Turkiet. Av resultatet framgår det en viss skillnad mellan hur Turkiet och andra kandidatländer har behandlats. De intervjuades gemensamma uppfattning var att Köpenhamnskriterierna är rättfärdigade. Kriterierna gäller alla länder som vill ansluta sig till EU. Däremot att EU lagt till Cypernkonflikten som ett krav ansågs vara orättvist. Kravet att lösa Cypernfrågan har lett till att förtroendet för EU har sjunkit. Experterna menar att det är diskriminerande eftersom inget annat land fått ett liknande krav tidigare. Även identitetsfrågan har diskuterats av de intervjuade. De ämnen som behandlades av de intervjuade var bland annat ”vi” och ”dem” uppfattningen, religionen och uppdelningen av civilisationerna. Lösningen var enligt experterna att både turkar och européerna måste samarbeta och nyansera uppfattningarna. Mot slutet av resultatet framkom vilka framtidsutsikter Turkiet har och vilka möjliga alternativ som kan tänkas utnyttjas. / This study deals with the EU- Turkey relationship and will highlight the Turkish voice. The EU has set requirement which Turkey must meet in order to join the Union. On this matter, the European perspective is usually referred to and therefore the aim is to stress out Turkey’s perception of the process. The interviewing method has been used and three Turkish experts were contacted. These experts have long experience and deep knowledge of the EU- Turkey relationship. For that reason they have been representing Turkey in this study. In order to analyze the interviews and the results, the concepts of trust, Orientalism, civilization and power has been used. These concepts have been the foundation of the analysis and have added some perspective on the relationship between EU and Turkey. The result shows a difference between how Turkey and the other candidate countries have been treated. The common perception of the interviewed was that the Copenhagen criteria are justified, since the criterion applies to every country that wishes to join the EU. However, they added that the requirement of solving the Cyprus conflict was considered to be unfair. This requirement has led to that the Turkish trust for EU has decreased. The experts believe that this issue is discriminatory since no other country had a similar request before. The identity issue has also been discussed by the experts. The topics were about the “the others”, religion and separation of civilizations. According to the experts, the solution lies at the hands of both the Turks and the Europeans. They must work together and update their perception. Towards the end of the results they revealed the prospects of Turkey and the possible options that could be used.

As European governments rapidly turn their attention to the implementation of the EU-Turkey agreement, this thesis raises significant questions regarding refugees’ access to international protection. At its core, the agreement aims to address the flow of irregular migrants and asylum seekers traveling across the Mediterranean from Turkey to Greece, by allowing returns of “all irregular migrants”. The aim of this thesis has been to examine if these actions limit two fundamental refugee rights; the right to seek asylum and the principle of non-refoulement. If so, are these restrictions legitimate according to Seyla Benhabib’s and Joseph Carens’ theory? These two theoreticians have been chosen because they problematize the conflicting view of state sovereignty in relation to refugees’ rights. This is significant when the state maintains border control and is responsible to prevent refugees from entering the state. This thesis shows that the EU-Turkey agreement is not compatible with the practical obligations of states under international law and the European Union asylum policy, simply because Turkey is not a safe third country for refugees to be sent back to. Thus, the actions within the agreement does restrict refugees’ right to seek asylum and the principle of non-refoulement. These restrictions cannot be considered legitimate, based on the thesis’ theoretical approach. To study the EU-Turkey agreement involves addressing one of the most urgent topics in international law and political theory, as well as providing normative grounds for future migration agreements between states.

Turkiet är en attraktiv växande marknad inom kontraktsbaserad textilproduktion, den geografiska närheten för svenska modeföretagen är en bidragande faktor till detta. När modeföretag i Sverige kontrakterar produktion i Turkiet stöter de på många problem när de ska uppehålla sin uppförandekod och implementera denna i alla led i värdekedjan. I denna rapport är det BSCIs uppförandekod som är fokus. Olika synsätt i Turkiet på arbetsrättigheter och sociala rättigheter är vanliga problem och det skapar svårigheter för modeföretagets sociala hållbarhetsarbete. Rapportens syfte är att undersöka hur turkiska materialtillverkare lever upp till svenska modeföretags krav samt vad som kan förbättras och hur det kan gå till. Detta är relevant för inte bara modeföretagen utan även för de leverantörer i Turkiet som söker nya kunder. Med kvalitativ forskning genom intervjuer av svenska modeföretag och turkiska leverantörer framgick det att en brist av kommunikation mellan parterna förekommer samt att de redan turkiska arbetslagarna gör det svårt att upprätthålla uppförandekoden. Modeföretagen måste öppna upp en kommunikation med sina konsumenter för att sedan vidare förmedla kraven till leverantörerna i Turkiet för att bidra till en upplysning och transparens som kan kommer att gynna alla inblandade parter. För en mer genomgående förändring krävs det en förändring av turkiska arbetslagar. För att uppnå detta krävs en stor gemensam satsning från företag med kontrakterad produktion i Turkiet och en förändring av den turkiska mentaliteten.Turkey is an attractive emerging market in contract based textile production, the geographical proximity of Swedish fashion companies is a contributing factor to this. When fashion companies in Sweden contractually enlist production in Turkey they encounter many problems when they want to maintain their code of conduct through their social sustainability. In this report it is the BSCI code of conduct that is the main focus. Differences in point of views are common in Turkey regarding working rights and social rights and that creates problems for the fashion companies’ sustainability work. The purpose of this report is to examine how Turkish material manufacturers live up to the Swedish fashion company’s requirements also what they can do to improve it and how it can be executed. This is relevant not only for fashion companies, but also for the suppliers in Turkey seeking new customers. Qualitative research through interviews with Swedish fashion companies and suppliers in Turkey indicated that a lack of communication between the parties and the established Turkish labour laws makes it difficult to maintain the code of conduct created by BSCI.Fashion companies have to open up a communication with their consumers and then pass on their demands to the suppliers in Turkey to contribute to an enlightenment and transparency that would benefit all parties involved. A more thorough change would require an update of the Turkish Labour laws. Something that difficult and complex requires an effort from the companies with contractual production in Turkey and a change of Turkish mentality. / Program: Textilekonomutbildningen

No description available.

This bachelor thesis examines how the trade flow of Turkey would change if the country becomes a member in the EU. This is done by analysing the Turkish trade flow with the EU and ROW over the period 1995 – 2005. The main question is if trade creation and trade diversion occurs? The model used in this paper is a gravity model influenced by Soloaga and Winters (2000) gravity model. To be able to answer the purpose of this paper we used a crosssectional regression and base our analysis on our results. The conclusion of this paper is that Turkey’s trade flow with the EU will increase if full-membership is accomplished. This leads to trade diversion and trade creation towards the other members-states within EU. We see Turkey as the key to the door for Middle Eastern countries and the EU; this implies that if Turkey becomes a member-state in EU, the trade could increase between these two continents. / Denna kandidatuppsats undersöker huruvida Turkiets handelsflöde kan förändras av ett eventuellt Europeiskt medlemskap. Det är gjort genom att analysera Turkiets handelstrend under perioden 1995 – 2005. Huvudfrågan är huruvida handelsfördelning och handelsökning sker? Modellen som används i uppsatsen är en gravitations modell influerad av Soloaga och Winters (2000) gravitations modell. För att kunna besvara syftet i uppsatsen har vi använt oss av en tvärsnittsregression och baserat analysen på resultaten. Sammanfattningsvis ser man att Turkiets handelsflöde med EU ökar av ett eventuellt medlemskap i EU. Detta leder till handelsökning samt handelsfördelning gentemot nuvarande medlemmar. Vi anser även att Turkiet är nyckeln Mellanöstern samt EU, vilket innebär att fullt medlemskap ökar handeln mellan dessa två kontinenter.

No description available.

Uppsatsen behandlar den svenska medierapporteringen kring Turkiet och EU. Syftet var att undersöka om det fanns några imperialistiska och- eller kolonialistiska tankestrukturer i artiklarna kring Turkiets EU-anslutning i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Frågeställningen ämnade till att undersöka två frågor. Den första frågan syftade till att redogöra för hur rapporteringen kring Turkiet och EU sett ut i DN och SvD från och med 1999-då Turkiet officiellt accepterades som kandidatland till EU–fram till 2008. Den andra frågan syftade till att undersöka och belysa om det fanns drag av imperialistiska och- eller orientaliska tankemönster i dessa artiklar. Materialet till undersökningen består av tio artiklar av olika slag, fem stycken från Dagens Nyheter och fem stycken från Svenska Dagbladet, vilka hittades i mediearkivet.se. Teorin som användes i undersökningen är Edward Said's teori om Orientalism. Orientalism redogör för hur framställningarna ”Orienten” i bland annat Europeiska romaner och reseskildringar bidrog till att upprätta en dikotomi mellan européerna och ”de Andra”. Denna dikotomi var central för skapandet av den europeiska kulturen och för att hålla kvar och utveckla makten över Orienten. Kunskapen om Orienten är således långt ifrån objektiv eftersom den producerades av Västerlandet, som ett sätt att förhålla sig till- och kontrollera Orienten. Orientalism ifrågasätter objektiviteten och oskulden inom den västerländska forskningen. I studien har jag även använt mig av Richard Dyer's teori om ”den vita normen” där han menar att ”ras” är något man endast applicerar på icke-vita människor, och beskriver samt diskuterar den vita normens egenskaper. Metoden som tillämpades för att analysera artiklarna var kritisk diskursanalys. Kritisk diskursanalys används för textstudier som syftar till att undersöka texten som en social handling och inte enbart se på dem som informationsbärare. Metoden kam användas till att utforska dolda tankemönster eller ideologier bakom texternas utformning. Jag använde mig av Peter Berglez analysverktyg tematisk struktur, schematisk struktur, frånvarande information och närvarande implikationer, lexikal stil samt politisk/historiska kontextualiseringar. Resultatet av min analys påvisade att det- i de undersökta artiklarna- fanns drag av orientaliska och imperialistiska tankestrukturer i diskursen kring Turkiet och den EU. Turkiet tillskrevs två olika roller som bär typiska mönster för ett imperialistiskt och orientaliskt tankemönster. Antingen så beskrevs Turkiet som den ”underlägsna” Orientalen som ständigt försöker efterlikna europén, genom EU, för kontroll över Turkiet och chansen att påverka resten av mellanöstern, genom Turkiet som ett verktyg, eller som den historiskt rotade västerländska tanken om ”turkfaran”, som ständigt utgör ett hot för Europa.