Uppsatsen handlar om arrangerade äktenskap och kärleksäktenskap i storstadsmiljö i dagens Turkiet. Den belyser främst hur ett äktenskapsarrangemang går till och huruvida inflyttningen från landsbygd till städer har påverkat dem. Jag använder mig av ett inifrånperspektiv genom att intervjua turkiska kvinnor men gör även kopplingar till artiklar som belyser just moderniseringens effekter på äktenskapsformer. / This essay is about marriages in an urban setting in contemporary Turkey. It exemplifies how a marriage arrangement is done and whether the migration into cities from the country has influenced them. I will mainly give an insider perspective by interviewing Turkish women but the essay also relates to articles about modernization’s effects on marriage forms.

Hedersrelaterat våld har inga gränser. Det sker inte endast i ett land, av ett folk med en specifik etnicitet, kultur eller religion. Hedersrelaterat våld existerar världen runt, även i Sverige. Mordet på Fadime Sahindal fick internationell uppmärksamhet och folk var i chock, speciellt den svenska regeringen som länge försökte förneka våldets existens i vårt avlånga jämställda land. Hedersrelaterat våld är en kategori av våld som i de flesta fall drabbar unga kvinnor som vägrar att infinna sig i familjens eller släktens normer och regler. Forskningens syften är att jämföra det hedersrelaterade våldet i Sverige och Turkiet samt att undersöka förklaringarna till fenomenet. Målet är även att undersöka rättsväsendet i de båda länderna gällande hedersrelaterat våld och titta på hur olika organisationer arbetar för att motverka att fler kvinnor blir utsatta för våldet. Feministisk teori är ett verktyg som genomgående har använts i undersökningen och materialet är hämtat både från biografier och intervjuer som genomförts både i Sverige och i Turkiet. Regeringarna i både Sverige och Turkiet måste tydligt ta bättre ansvar för hedersproblematiken och inte lägga det i händerna på hjälporganisationerna. I Turkiet finns det alldeles för få kvinnoorganisationer för kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld och i Sverige är boendena överfyllda och kvinnor blir nekade skyddat boende på grund av för få platser. Även polis och socialstyrelsen har fått kritik för deras otillräckliga arbete inom hedersproblematiken. Målet är att det inte skall finnas kvinnojourer, men i dagens läge verkar det som att det bara behövs fler. Det är något som inte stämmer, både i Sverige och i Turkiet. / Honor-related violence has no boundaries. It does not only occur in a particular country or is associated with one specific ethnicity, culture or religion. Honor-related violence exists around the world, even in Sweden. The murder of Fadime Sahindal received international attention and people were in shock, especially the Swedish government which for a long time had tried to deny that such violence existed in our long-standing country of equality. Honor-related violence is a category of violence which in most cases affects young women who refuse to assimilate to their families’ or relatives’ norms and rules. The research objectives are to compare honor-related violence in Sweden and Turkey as well as investigating the reasons for the phenomenon. The aim also includes investigating the judiciary system in both countries regarding honor-related violence and looks at how different organizations work to counter more women from becoming victims of honor-related violence. Feminist theory is a tool which has been used consistently in the investigation and the analyzed information was taken from biographies and interviews which were conducted in Sweden and Turkey. The governments of Sweden and Turkey must clearly take more responsibility for the honor-related violence problem rather than leaving the problem in the hands of charitable organizations. In Turkey, there are far too few women organizations for women exposed to honor-related violence while in Sweden, shelters are overflowing and women are denied accommodation because of too few places. Even the police and authorities have received criticism for their inadequate work towards dealing with honor-related violence. The aim should be for creating a society where there is no need for women shelters; however, with the current situation, it seems that even more are needed. There is certainly something wrong occurring both in Sweden and Turkey.

Alliansbildningsbeteende är ett viktigt och intressant ämne inom internationell politik och i internationella relationer.  Enligt den traditionella maktbalansteorin allierar sig stater med andra stater för att balansera mot externa hot. I Steven R. Davids ”omnibalancing-teori” hävdas däremot att statsledare i tredjevärlden allierar sig med stater för att bekämpa interna hot. I föreliggande examensarbete, som är en fallstudie, är ambitionen att visa att turkiska republikens relation med Kurdistanregionen i Irak är ett fall av ”omnibalancering” såtillvida att Turkiet därigenom söker hålla den kurdiska rörelsen på hemmaplan i schack. Därför står Turkiet emot ett kurdiskt självstyre i Västra Kurdistan, syriska Kurdistan (Rojava), som har ideologiska kopplingar till den kurdiska rörelsen i turkiska Kurdistan (Norra Kurdistan). Med hänsyn till andra faktorer i relationer mellan stater (t ex i Turkiets relation till Södra Kurdistan) kan man uppmärksamma ekonomi- och energifrågorna. Vidare visar resultaten av fallstudier att etniska problem som ett internt hot påverkar statens utrikespolitik och alliansbeteende.

Abstract  Master's essay by Pawan Mostafa Autumn term 2017. Supervisor: Magnus Lindh.     A foreign policy analysis of influencing factors explaining Turkey's changed policy towards Syria                                                       This study searching an analytical explanation of factors of influence that possibly will have supported the way Turkey's foreign policy has changed in Syria. The study covers a main question and three different theoretical questions.      Charles F. Hermann's model for foreign policy change is used to produce results. In this context, the current study argues that the Arab Spring has been an important part of the changes in the regional security structure and made these changes the most important determinant of Turkish foreign policy. It further examines the leadership of Turkish foreign policy, the restructuring within the country and external shock as factors that perceive and convey change and lead to results. In this regard, this study focuses primarily on the explanation of the source of change and the intermediate step of the above-mentioned factors of influence.      The empirical purpose of this study is to develop an analytical explanation of the change in Turkish foreign policy in the context of the Arab Spring 2011, specifically focusing on the period 2015 to the now. By applying the explanatory model for foreign policy change in a qualitative content analysis, the study aims at contributing to the empirical studies of foreign policy change. In addition to the empirical goals, this study also has theoretical motives. The theoretical purpose is to contribute to the studies of foreign policy change. Taking into consideration previous literature on foreign policy change is an important dimension that gives the study a functional alternative, partly based on Hermann's three-step model. In addition, the study aims at contributing to the scientific literature, as it combines foreign policy analysis (FPA) with a focus on the actor's devices and analysis of international relations (IR) with a focus on system or structure. / Sammandrag        Magisteruppsats av Pawan Mostafa VT 2017. Handledare: Magnus Lindh. En Utrikespolitisk analys av påverkningsfaktorer bakom Turkiets ändrade policy gentemot Syrien       Den här studien söker en analytisk förklaring av påverkningsfaktorer som kan ha legat bakom hur Turkiets utrikespolitik förändrats vad gäller Syrien. Studien omfattar en övergripande forskningsfråga och tre olika teoretiskt ställda frågor.       Charles F. Hermanns modell för utrikespolitisk förändring används för att få fram resultat. I detta sammanhang hävdar den nuvarande studien att den arabiska våren har varit en viktig del av förändringarna i den regionala säkerhetsstrukturen och gjort dessa förändringar till den viktigaste determinanten inför den turkiska utrikespolitiken. Den undersöker vidare den turkiska utrikespolitikens ledarskap, omstruktureringen inom landet och extern chock som faktorer som uppfattar och förmedlar förändring och leder till resultat. I det avseendet fokuserar denna studie främst på förklaringen av förändringskällan och det mellanliggande steget i de ovannämnda påverkningsfaktorerna.       Det empiriska syftet med denna studie är att utveckla en analytisk förklaring av förändringen i turkisk utrikespolitik i samband med den arabiska våren 2011, specifikt med fokus på perioden 2015 till nutid. Genom att tillämpa den förklarande modellen för utrikespolitisk förändring i en kvalitativ innehållsanalys syftar studien till att bidra till de empiriska studierna av utrikespolitisk förändring. Förutom de empiriska målen har den här studien också teoretiska motiv. Det teoretiska syftet är att bidra till studierna av utrikespolitisk förändring. Att ta hänsyn till tidigare litteratur om utrikespolitisk förändring är en viktig dimension som ger studien ett funktionellt alternativ, delvis baserat på Hermanns trestegsmodell. Dessutom avser studien att bidra till den vetenskapliga litteraturen, eftersom den kombinerar utrikespolitisk analys (UPA) med inriktning på skådespelarens anordningar och analys av internationella relationer (IR) med inriktning på system eller struktur.

No description available.

Ethnic conflicts go far back in time, but what are the causes of ethnic conflicts? By applying theories concerning ethnicity, ethnic groups and ethnic identity, we find that the causes behind ethnic conflicts consist of a number of factors that include perceptions, behaviors, actions and political orientations. How do the study's causes appear in The Turkish-Kurdish conflict, where the Kurdish population tends to become increasingly independent, but this tendency can be a cause of conflict in itself. This study examines the causes behind ethnic conflicts in general from four selected perspectives; primordialism, nationalism, constructivism, and social capitalism. There are few terms used in this ethnic conflict research, including; ethnicity, ethnic identity, and ethnic group. These concepts are used in connection with the theories as a starting point for answering the study's questions.

No description available.

Tidigare forskning visar att karriärval påverkas i och av olika kulturer på olika sätt. Samhällen präglas av ett individualistiskt och kollektivistiskt kulturellt tänkande, vilket även det har förmåga att påverka karriärval på olika sätt. Enligt flera forskare finns ett behov av att som vägledare vara medveten om hur karriärval påverkas i och av andra kulturer. Hur karriärval påverkas i och av andra kulturer är dock kunskap som saknats på studie- och yrkesvägledarprogrammet. Det här är problematiskt, eftersom det utan denna kunskap finns en överhängande risk för att som vägledare påverka vägledningsprocessen med det egna kulturella tänkandet. Med sikte mot att som vägledare i ett västerländskt land och med ett eventuellt individualistiskt kulturellt tänkande löpa mindre risk för att påverka vägledningsprocessen, undersöker examensarbetet karriärval i en kollektivistisk kultur. Det icke västerländska land med en kollektivistisk kultur som undersöks är Turkiet. Studiens syfte är att redogöra för hur turkiska universitetsstudenters karriärval påverkats av och kan förstås utifrån Turkiets kollektivistiska kultur. Frågeställningarna som behandlas för att uppfylla syftet är: Vilka påverkansfaktorer framträder i turkiska universitetsstudenters karriärval? Hur kan framträdande påverkansfaktorer i turkiska universitetsstudenters karriärval förstås mot bakgrund av Turkiets kollektivistiska kultur? Studien bygger på en kvalitativ metod och på sex intervjuer. Teoretiska begrepp som kulturella värden, habitus, kapital, handlingshorisont och position används för att analysera resultatet. Resultatet visar bland annat att familjen och tankar om en framtida ekonomi är framträdande påverkansfaktorer i turkiska universitetsstudenters karriärval. Mot bakgrund av Turkiets kollektivistiska kultur, kan dessa framträdande faktorer förstås genom individers skäl till att utföra kulturella värden i karriärvalen. / Previous research shows that career choices are influenced in and by different cultures in different ways. In addition, societies are characterized by an individualistic and collectivistic thinking, which also could influence career choices in different ways. According to several researchers, there is a need as a career counselor to be aware of how career choices are influenced in and by other cultures. How career choices are influenced in and by other cultures, however, is knowledge that has been missing throughout the Program of Study and Career Guidance. This is problematic, because without this knowledge, there is an imminent risk of influencing the career guidance process with the counselor’s own cultural thinking. With a starting point of being less of a risk to influence the career guidance process as a career counselor in a Western country and with a possible individualistic cultural thinking, this final thesis examines career choices in a collectivist culture. The nonWestern country with a collectivist culture that is being examined is Turkey. The aim of the study is to give an account of how Turkish university students’ career choices have been influenced by, and can be understood based on, Turkey’s collectivist culture. The questions addressed to fulfill the aim of this study are: What are the prominent factors influencing Turkish university students’ career choices? How can prominent factors influencing Turkish university students’ career choices be understood in the light of Turkey’s collectivist culture? The study is based on a qualitative method and on six interviews. Theoretical concepts as cultural values, habitus, capital, horizon of action and position are used to analyze the result. The result shows, among other things, that the family and thoughts about a future economy are prominent factors influencing Turkish university students’ career choices. In the light of Turkey’s collectivist culture, these prominent factors can be understood by individuals’ reasons for carrying out cultural values in their career choices.

Detta arbete syftar till att bidra till större insikt i sex- och samlevnadsundervisningen i två muslimska länder, Iran och Turkiet, och på så sätt ge förståelse för hur religion och kultur kan påverka sex- och samlevnadsundervisningen. Egna erfarenheter säger oss att sex- och samlevnadsundervisningen på mångkulturella skolor i Sverige bäddar för konflikter då invandrarföräldrars värderingar inte stämmer överens med den svenska skolans. Vi har utfört ett fältarbete i de båda länderna och intervjuat lärare och rektorer, med koppling till sex- och samlevnadsundervisningen, för att få svar på våra frågeställningar.Resultaten synliggjorde att pubertet och hygien är i fokus i sex- och samlevnadsundervisningen i de respektive länderna. Därtill uppenbarades ”tabuområden” inom ämnesinnehållet. Homosexualitet, preventivmedel och abort är exempel på ämnen som inte tas upp i sex- och samlevnadsundervisningen på grund av att homosexualitet är förbjudet enligt sharia och preventivmedel och abort är områden som är kopplade till äktenskapet. Religion, kultur och tradition har med andra ord inflytande över undervisningen.

Även om den internationella arenan har sett en god utveckling när det gäller att skydda mänskliga rättigheter och inte kränka dem, har vissa länders regeringar, som Turkiet, ignorerat sina löften inför FN att skydda mänskliga rättigheter och inte kränka dem, även om Turkiet var ett av de första länder under det senaste århundradet att ratificera FN:s stadga för att skydda mänskliga rättigheter. Men enligt internationella organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter är Turkiet ett av de länder där mänskliga rättigheter har minskat de senaste åren, särskilt efter kuppen 2016. Bevis visar att den turkiska regeringen har begått våldsamma kränkningar mot aktivister, politiker, civila och fria medier. Därför kommer uppsatsen att belysa en av minoriteterna i Turkiet, den kurdiska minoriteten, och de kränkningar de utsatts för. Uppsatsen kommer också att ta upp nedgången i kvinnors minskade rättigheter och det våld som turkiska kvinnor utsätts för idag till följd av Turkiets utträde ur Istanbul Fördraget. Uppsatsen kommer utifrån teorier att analysera kränkningar av mänskliga rättigheter. Vidare kommer analyseras regeringssystemet i Turkiet. Den turkiska regeringen är en autokratisk regim och det är därför den kurdiska minoritetens rättigheter kränks, och även kvinnors rättigheter minskade och de utsattes för kränkningar som ett resultat av turkisk politik. Denna studie genomfördes också genom en fallstudie och analytisk ram eftersom detta tillvägagångssätt var lämpligt för att få en djupare förståelse av situationen för kränkningar av mänskliga rättigheter i Turkiet.