Introduktion: Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) är den lag som reglerartvångsvård inom psykiatrin i Sverige. År 2021 tvångsvårdades ungefär 12.500 personer ienlighet med denna lag. Under tvångsvården kan en rad olika tvångsåtgärder bli aktuellasåsom; kroppsvisitering/ytlig kroppsbesiktning, tvångsbehandling, mekaniska tvångsåtgärderoch inskränkning i patientens rätt att använda olika kommunikationstjänster. Målet medtvångsvård är att patienten ska må så bra som möjligt och kunna få vård utan att behövatvingas till det. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka patienters upplevelser av att tvångsvårdasinom psykiatrisk vård. Metod: Till denna studie valdes en deskriptiv design, litteraturöversikt och en kvalitativansats som metod. Tolv artiklar valdes ut för analys efter sökningar i databaserna PubMed ochCINAHL. Katie Erikssons teori om “Den lidande människan” användes som teoretiskreferensram för studien. Resultat: Vid resultatanalysen av de aktuella artiklarna formulerades följandehuvudkategorier: upplevelsen av att bli hjälpt och upplevelsen av lidande samt följandesubkategorier: lidande förvållat av den tvingande behandlingen, lidande förvållat av brister ivårdpersonalens förhållningssätt gentemot patienterna, lidande förvållat av att få sin autonomikränkt och lidande förvållat av att bli utsatt för fördömelse, straff och maktutövning. Slutsats: Patienterna hade både positiva och negativa upplevelser av att tvångsvårdas.Patienterna upplevde att tvångsvården hjälpt dem, dock först efter att de fått sjukdomsinsikt.Vid tillfället för tvångsvården upplevde patienterna istället att tvångsvården skapade ettlidande. / Introduction: Law (1991:1128) of coercive psychiatric care (LPT) is the law that regulatescoercive care in psychiatry in Sweden. In 2021 approximately 12,500 people were treated inaccordance with this law. During coercive care a number of different coercive measures maybe used such as; body searches/superficial body inspections, forced treatment, mechanicalcoercive measures and restriction of the patient's right to use various communication services.The goal of coercive care is for the patients to feel as well as possible so that they are able toreceive care without having to be forced into it. Aim: The aim of this study was to examine how patients experienced coercive care inpsychiatric care. Method: For this study, a descriptive design, literature review and a qualitative approachwere chosen as a method. Twelve articles were selected for analysis after searches on thedatabases PubMed and CINAHL. Katie Eriksson’s theory of “Den lidande människan” wasused as a theoretical framework for this study. Results: When reviewing the results of the articles, the following main categories wereformulated: the experience of being helped and the experience of suffering, as well as thefollowing subcategories: suffering caused by the coercive treatment, suffering caused byshortcomings in the care staff's attitudes towards the patients, suffering caused by having theirautonomy violated and suffering caused by being subjected to condemnation, punishment andexercise of power. Conclusion: Patients with experiences of being in coercive care had both positive andnegative experiences of being subjected to the matter. The patients experienced that thecoercive care helped them, but only when they gained insight into their disease. At the time ofthe coercive care the patients experienced suffering instead.

Introduktion: Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem och antalet som vårdas under tvång ökar. Både sjuksköterskor och närstående till tvångsvårdade patienter belyser vikten av kommunikation i vården för att minska tvångsåtgärder. Syfte: Syftet var att undersöka patientens upplevelse av psykiatrisk tvångsvård samt tvångsåtgärder i slutenvård, med fokus på kommunikation. Metod: Allmän litteraturöversikt med beskrivande design. 12 kvalitativa artiklar har kvalitetsgranskats med hjälp av SBU:s granskningsmall, sedan analyserats med hjälp av en etablerad analysmetod och sammanställts i resultatet. Resultat: Tre teman identifierades: kommunikativ relation, tillgång till information och överenstämmelse med patientrollen. De flesta patienter upplevde att de inte fick tillräckligt med information gällande tvångsinläggningen och eventuella tvångsåtgärder som de utsatts för. Det resulterade i en förvirring och osäkerhet hos patienterna och tillsammans med bristande, eller ensidig, kommunikation var de faktorer som gjorde att patienterna hade svårt att acceptera tvångsvården. De som upplevde en god kommunikativ relation belyste vikten av tillit och att få bli sedd och hörd; de kände en känsla av tacksamhet och trygghet när de fick den information de behövde, och kunde lättare acceptera tvångsvården. Patienterna upplevde att de behövde överensstämma med patientrollen för att undvika negativa konsekvenser och få det hjälp de behövde genom att avsubjektifiera sig själva.  Slutsats: Brist på kommunikativ relation och adekvat information till patienter gör att dessa har svårare att acceptera tvångsvården och tvångsåtgärderna. Tillit är av yttersta vikt för att känna sig trygg och kunna anförtro sig till vårdpersonalen. Sjuksköterskan kan göra skillnad i patientens upplevelse av tvångsvård genom att lyssna, finnas till hands, kommunicera och ge personcentrerad information samt vård. / Introduction: Mental illness is a growing public health problem and the number of involuntarily admitted people is increasing. Both nurses and relatives of patients in compulsory care highlight the importance of communication to reduce coercive measures. Aim: The aim of the study was to investigate patients’ experience of compulsory psychiatric care and coercive measures in inpatient care, with a focus on communication. Method: General literature review with a descriptive design. Twelve qualitative articles have been quality reviewed using SBU’s review template, then analyzed using an established analysis method and compiled in the result.  Results: Three themes were identified: communicative relationship, access to information and compliance with patient role. Most participants felt they needed to receive more information regarding the involuntary admission and any coercive measures they were subjected to. This resulted in confusion and uncertainty among the patients. The feeling of uncertainty and confusion together with a lack of, or one-sided, communication were factors that made it difficult for the patients to accept the forced care. Those who experienced a good communicative relationship with the caregiver highlighted the importance of trust and being seen and heard. They felt a sense of gratitude and security when they received the information they needed, which made it easier for them to accept compulsory care. The participants felt that they needed to conform to the patient role to avoid negative consequences and get the help they needed by de-subjectifying themselves.  Conclusion: Lack of communicative relationships and adequate patient information makes it more difficult for them to accept compulsory care and coercive measures; trust is of the utmost importance in order to feel safe and confide in the caregivers. Nurses can make a difference in the patients’ experience of compulsory care by listening, being present, communicating and providing person-centered information and care.

Bakgrund Att hamna under tvångsvård betyder att personen inte längre har rätt att bestämma över sig själv. Vilket kan leda till negativa relationer mellan sjuksköterskor och patienter, där patienterna kan uppleva att de inte är delaktiga i sin vård. Syfte Beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda vuxna patienter under tvångsvård. Metod Litteraturöversikt som genomfördes på elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna har hämtats från tre databaser, CINAHL, PsycINFO och PubMed databaserna har inriktning mot omvårdnad. Kvalitetsgranskning av artiklarna har genomförts samt en innehållsanalys. Resultat Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde att behandla patienter under tvångsvård som ett nödvändigt ont. Sjuksköterskor upplevde hot, våld och trakasserier på sitt arbete där många ansåg att det blev en del av deras vardag. Tvångsåtgärder gjorde att sjuksköterskor behövde gå mot patientens vilja och hamnade då i etiska dilemman där vården inte blev personcentrerad. Med hjälp av skyddande faktorer upplevde sjuksköterskor att tidigare erfarenhet och kunskap påverkade användningen av tvångsvård. Eftersträvan var ett väl fungerande teamarbete samt en god kommunikation med förtroende mellan sjuksköterskor och patienten. Slutsats Sjuksköterskor hade svårigheter att tillämpa personcentrerad vård under tvångsvård då sjuksköterskor gick mot patientens vilja. Sjuksköterskor upplevde negativa känslor vid tvångsåtgärder men ansåg det ändå som en nödvändighet för att skydda patienten. / Background Being placed under coercion care means that the person no longer has the right to decide over themself. Which can lead to negative relationships between nurses and patients, where patients may feel that they are not involved in their care. Aim Describe nurses' experiences of caring for adult patients during involuntary treatment. Method Literature review that was conducted on eleven scientific articles. The articles have been retrieved from three databases, CINAHL, PsycINFO and PubMed, the databases are oriented towards nursing. A quality review of the articles has been implemented as well as a content analysis. Results The results showed that nurses perceived treating patients under coercion care as a necessary evil. Nurses experienced threats, violence and harassment at their work where many felt that it became part of their everyday lives. Coercive measures meant that nurses had to go against the patient's will and then ended up in ethical dilemmas where care did not become person-centered. Using protective factors, nurses experienced that previous experience and knowledge influenced the use of coercion care. The aim was to work well and to communicate with trust between the nurse and the patient. Conclusions Nurses had difficulty applying person-centred care during coercion care as nurses went against the patient's will. Nurses experienced negative emotions during coercive measures but nevertheless considered it a necessity to protect the patient.

Introduktion: Antalet personer i Sverige som vårdades inom slutenvård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård under 2022 var ungefär 12 600 personer. Tvångsvård kan endast genomföras om strikta kriterier uppfylls, inklusive ett akut och oundgängligt vårdbehov som inte kan tillgodoses frivilligt. Tvångsvård syftar till att patienter ska bli kapabla att frivilligt delta i vidare behandling, men det saknas forskning kring dess effektivitet och patientupplevelser. Syftet: Syftet med examensarbetet var att undersöka patienters upplevelser av tvångsvård på psykiatrisk vårdavdelning Metod: Examensarbetet kombinerar deskriptiv design med en litteraturöversikt och kvalitativ metodologi. Tio artiklar söktes via databaser PubMed, Psycinfo och CINAHL som sedan kvalitetsgranskades och analyserades. Salutogena modellen KASAM som har tre dimensioner: begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet användes som teoretisk referensram. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier. Den första var upplevelser av brist på sammanhang med underkategorierna: maktlöshet och kontrollförlust, meningslöshet, hopplöshet och hjälplöshet, maktobalans och att inte bli sedd och förlusten av autonomi och identitet. Den andra huvudkategorin var upplevelser av återvunnet sammanhang med underkategorierna: återtagandet av kontrollen, gott bemötande och nödvändig process till förbättring.  Slutsats: Resultatet visar att tvångsvård kan leda till negativa upplevelser som maktlöshet och kontrollförlust, och att vårdtiden upplevs som meningslös. Det kan även leda till positiva upplevelser och förbättra den psykiska hälsan. / Introduction: The number of people in Sweden who were hospitalized under the Compulsory Psychiatric Care Act in 2022 was approximately 12,600. Compulsory care can only be implemented if strict criteria are met, including an acute and indispensable need for care that cannot be voluntarily met. The purpose of compulsory care is to enable patients to voluntarily participate in further treatment, but there is a lack of research regarding its effectiveness and patients’ experiences. Aim: The purpose of the thesis was to investigate patients' experiences of compulsory care in psychiatric wards. Method: The thesis combines descriptive design with a literature review and qualitative methodology. Ten articles were searched through the databases PubMed, Psycinfo, and CINAHL, which were then quality assessed and analyzed. The salutogenic model Sense of Coherence (SOC), which has three dimensions: comprehensibility, meaningfulness, and manageability, was used as the theoretical framework. Results: The analysis resulted in two main categories. The first was experiences of a lack of coherence with the subcategories: powerlessness and loss of control, meaninglessness, hopelessness and helplessness, power imbalance and not being seen, and loss of autonomy and identity. The second main category was experiences of regained coherence with the subcategories: regaining control, positive treatment, and necessary process for improvement. Conclusion: The results show that compulsory care can lead to negative experiences such as powerlessness and loss of control, and that the time in care is perceived as meaningless. It can also lead to positive experiences and improve mental health.

<p>Alla har någon gång mot sin vilja fått en störande tanke på hjärnan. En skrämmande bild eller en känsla av att någonting är fel.</p><p>I den här artikelserien möter du personer vars tankar och beteenden inte stannat vid vanlig skrockfullhet – de har skenat iväg och blivit ett hinder för normalt umgänge med andra människor.</p><p>Läs om livet som tvångssjuk.</p>

<p>Det är sjuksköterskans ansvar att etablera en vårdrelation där patienten känner sig trygg, därför var det viktigt att belysa patientens egen uppfattning om vårdrelationens innebörd och vad det kan ha för betydelse för omvårdnaden. Syftet med studien var att undersöka vårdrelationens innebörd för vuxna patienter inom psykiatrisk tvångsvård. Studien är litteraturstudie med kvalitativ och deskriptiv design. Det gjordes en artikelsökning i Cinahl och PubMed med sökorden psychiatric care, caring relationship, coercion samt patients experiences. Artiklarna som valdes ut kvalitetsgranskades och sedan gjordes en manifest innehållsanalys. Den resulterade i sex kategorier: att känna sig åsidosatt, förlorat människovärde, maktlöshet, att bli tagen på allvar, medmänsklighet samt delaktighet. Därefter gjordes en tolkning av det manifesta innehållet, dvs. en latent innehållsanalys, där urskiljdes två teman: ensidighet och ömsesidighet. Patienterna beskrev antingen att de upplevde en distans från vårdarna eller att vårdarna bemötte dem på ett jämlikt plan. Eftersom patienterna är i en beroendeställning inom psykiatrisk tvångsvård blir relationen ojämn (asymmetrisk). En ömsesidig vårdrelation kan ses som en moralisk norm som banar väg för upprättandet av en vårdgemenskap.</p> / <p>It is the nurse's responsibility to establish a caring relationship in which the patient feels safe, therefore it was important to highlight the patient's own perception of the caring relationship and what it means to caring. The aim of this study was to investigate the meaning of the caring relationship for adult patients in compulsory psychiatric treatment. The study was a literature review with qualitative and descriptive design. The search for scientific articles was done by the databases in Cinahl and PubMed with the keywords psychiatric care, caring relationship, coercion, and patient experiences. The selected articles were quality reviewed and then a content analysis of the manifest content was made which resulted in six categories: to feel disregarded loss of dignity, powerlessness, to be taken seriously, humanity and participation. Thereafter, an interpretation of the manifest content, i.e. a latent content analysis was made. Two themes were discerned: one-sidedness and mutuality. Patients described either that they experienced a distance from the health personal or that they responded to them on an equal plane. Since patients are in a dependent position in compulsory psychiatric treatment relationship becomes uneven (asymmetrical). A mutual caring relationship can be seen as a moral standard that paves the way for the establishment of a community.</p>

Det är sjuksköterskans ansvar att etablera en vårdrelation där patienten känner sig trygg, därför var det viktigt att belysa patientens egen uppfattning om vårdrelationens innebörd och vad det kan ha för betydelse för omvårdnaden. Syftet med studien var att undersöka vårdrelationens innebörd för vuxna patienter inom psykiatrisk tvångsvård. Studien är litteraturstudie med kvalitativ och deskriptiv design. Det gjordes en artikelsökning i Cinahl och PubMed med sökorden psychiatric care, caring relationship, coercion samt patients experiences. Artiklarna som valdes ut kvalitetsgranskades och sedan gjordes en manifest innehållsanalys. Den resulterade i sex kategorier: att känna sig åsidosatt, förlorat människovärde, maktlöshet, att bli tagen på allvar, medmänsklighet samt delaktighet. Därefter gjordes en tolkning av det manifesta innehållet, dvs. en latent innehållsanalys, där urskiljdes två teman: ensidighet och ömsesidighet. Patienterna beskrev antingen att de upplevde en distans från vårdarna eller att vårdarna bemötte dem på ett jämlikt plan. Eftersom patienterna är i en beroendeställning inom psykiatrisk tvångsvård blir relationen ojämn (asymmetrisk). En ömsesidig vårdrelation kan ses som en moralisk norm som banar väg för upprättandet av en vårdgemenskap. / It is the nurse's responsibility to establish a caring relationship in which the patient feels safe, therefore it was important to highlight the patient's own perception of the caring relationship and what it means to caring. The aim of this study was to investigate the meaning of the caring relationship for adult patients in compulsory psychiatric treatment. The study was a literature review with qualitative and descriptive design. The search for scientific articles was done by the databases in Cinahl and PubMed with the keywords psychiatric care, caring relationship, coercion, and patient experiences. The selected articles were quality reviewed and then a content analysis of the manifest content was made which resulted in six categories: to feel disregarded loss of dignity, powerlessness, to be taken seriously, humanity and participation. Thereafter, an interpretation of the manifest content, i.e. a latent content analysis was made. Two themes were discerned: one-sidedness and mutuality. Patients described either that they experienced a distance from the health personal or that they responded to them on an equal plane. Since patients are in a dependent position in compulsory psychiatric treatment relationship becomes uneven (asymmetrical). A mutual caring relationship can be seen as a moral standard that paves the way for the establishment of a community.

Alla har någon gång mot sin vilja fått en störande tanke på hjärnan. En skrämmande bild eller en känsla av att någonting är fel. I den här artikelserien möter du personer vars tankar och beteenden inte stannat vid vanlig skrockfullhet – de har skenat iväg och blivit ett hinder för normalt umgänge med andra människor. Läs om livet som tvångssjuk.

This paper is a study about outdoor education in pre- school. The main purpose is to look over if outdoor education in pre- school is a restraint or a resource. The study is based on two questionnaires, one to personnel in pre- school and one to parents who have children in pre- school. The study showed that outdoor education is mostly viewed to be a resource but there can be some problems in how to use it. Time, planning and knowledge were problems that were often mentioned by teachers. Parents often thought that outdoor education was important, but they didn’t choose pre- school because of the outdoor education orientation. It showed that location was more important. / Arbetet beskriver utomhuspedagogik i förskolan. Syftet med studien var att se om utomhuspedagogik i förskolan var ett tvång eller en tillgång. Studien är baserad på två enkäter, en till personal på förskolan och en till föräldrar som har barn på förskolan. Resultatet visade att utomhuspedagogik i förskolan oftast var en tillgång, men det fanns problem i hur man använde det. Tid, planering och kunskap var problem som ofta nämndes av lärarna. Föräldrar tyckte oftast att utomhuspedagogik var viktigt,  men de valde inte förskola på grund av utomhuspedagoik som inriktning, läget var viktigare.

No description available.