I omvårdnaden av dementa uppstår ofta etiska överväganden där hänsyn skall tas till den demenssjuke, närstående, medboende samt lagar och riktlinjer. Sjuksköterskan ställs ofta inför svåra etiska situationer där beslut ska tas om eventuella tvångsåtgärder oberoende av vilket sorts stöd, moraliskt och/eller juridiskt, sjuksköterskan eventuellt har i sina beslut. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av etiska dilemman i demensvården i samband med olika tvångsåtgärder. Data samlades in via fokusgruppsintervjuer med sjuksköterskor (n=12) som ansvarade för personer med demenssjukdom inom särskilda boenden i en kommun i Norrland. En fallbeskrivning utgjorde grunden i fokusgruppsintervjuerna. Materialet analyserades via en kvalitativ manifest innehållsanalys. I resultatet framkom fyra kategorier. Etiska dilemman, etiskt förhållningssätt, rättsnormer och verklighet samt behov av stöd.  Sjuksköterskorna upplevde att de är ensamma i beslutsfattandet och behövde stöd i de svåra besluten kring åtgärder i olika etiska dilemman . Sjuksköterskorna upplevde närståendes delaktighet i vården av de dementa som ett bra och viktigt stöd och dialogen med närstående betonades. Det beskrevs också en känsla av stress då sjuksköterskan kommer i kläm mellan vårdpersonalens och de närståendes motstridiga krav som kan kännas svåra att tillmötesgå. En medvetenhet om de olika lagarna beskrevs men sjuksköterskorna upplevde det inte som ett etiskt dilemma att ibland behöva kringgå dem för att skydda den demente från skada eller lidande. Det skulle dock kännas bättre om de hade möjlighet att få stöd i lagen i sitt handlande. Den slutsats som vi drar är att sjuksköterskorna inte upplever några svårigheter att besluta om en tvångsåtgärd men behovet av stöd och handledning är stort. / Within the care of people with dementia ethical considerations often occurs and considerations has to be taken to the person with dementia, relatives, cohabitants and to laws and guidelines. Ethical dilemmas often occurs when the registered nurses (RNs) have to decide  whether or not to use constraints in the care, regardless of what kind of support these actions have in a moral or legal sense. The aim of this study was to describe the RNs experience of ethical dilemmas in relation to constraints in care of people with dementia. Data were collected in focus groups, with RNs (n=12) who worked in a municipal residential care for people with dementia in the north of Sweden. A case report initiated the interviews. Data were analyzed with qualitative content analysis. Four categories emerged. Ethical dilemmas, ethical approach, legal norms and reality, the need of support.  The RNs experienced loneliness in their decision making of interventions in different ethical difficult care situations and felt the need of support. They experienced that relatives are an important and a fine support in the care and the dialogue are pointed out as important. The RNs described feelings of stress when they were caught between conflicting demands from nursing staff and relatives. The RNs were aware of the laws related to health care, but they didn`t think of it as an ethical dilemma if they had to take sidestep from the law to protect the person with dementia from harm or misery. However they would feel better if they were supported by the law. Conclusion: The RNs didn´t feel any difficulties if they had to decide to use constraints in the care of a person with dementia, but they are in need of support and coaching.

Bakgrund: Att vara inskriven enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT, innebär att självbestämmandet tas ifrån en. Eftersom den nya lagen skapades för att skydda patienters integritet undersöker detta arbetet patienternas upplevelser av tvångsvård. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av tvång med fokus på tvångsvård inom den psykiatriska vårdenheten. Metod: En litteraturstudie där sju vetenskapliga artiklar ingick. Systematisk granskning av artiklarna genomfördes. Resultat: Resultatet utgörs av tre kategorier: de som uppfattar tvång i störst utsträckning vilket var främst vita, högutbildade och kvinnor. Negativa erfarenheter av tvångsvård vilket inkluderade att ingen lyssnade eller tog en på allvar. Slutligen positiva erfarenheter av tvångsvård vilket bland annat innebar att ha någon att prata med och få viss kontroll över sin vård. Diskussion: Självbestämmande och kommunikation är viktiga faktorer som spelar en stor roll när det kommer till upplevelser av tvångsvård. Slutsats: Många faktorer spelar in vid upplevelser av tvångsvård och tvång. Både negativa och positiva upplevelser kom fram. Många problem hade kunnat undvikas om personalen hade pratat med patienterna och visat empati. Fler studier i ämnet behövs för att personalen ska kunna förstå patienterna och i slutändan ge en bättre vård. / Background: To be admitted according to the law of coercive measures in psychiatric care, LPT, one is stripped of one’s self-determination. Since the new law was created to protect patients' integrities, the aim of this study was to determine how patients' experienced coercive measures. Purpose: The aim was to describe patient´s experience of coercive measures with focus on psychiatric coercive care within a psychiatric care unit. Method: A literature review in which seven scientific articles were included. Systematic review of the articles was used. Results: Three categories were found: Those who experience coercive measure the most which was mainly white people, women and those with a high education. Negative experience of coercive measures which included not being listened to and taken serious. Finally positive experience which included having someone to talk to and being given some control over one’s own care. Discussion: Self determination and communication are key factors when it comes to experiences of coercive measures in psychiatric health care. Conclusion: There are many factors that correlated with experience of coercive measures and coercion. Both negative and positive experiences were mentioned. Many problems could have been avoided if only the staff had talked to the patients and showed empathy. More studies are needed to make the staff understand patients and ultimately give them better care.

Tvång är en realitet i psykiatrisk slutenvård och påverkan på individens autonomi utgör en viktig kunskapskälla för omvårdnadspersonal. Under 1990-talet genomfördes betydande förändringar inom psykiatrins område med uppkomst av Psykiatrireformen, Lag om psykiatrisk tvångsvård och Lag om rättspsykiatrisk vård, i syfte att förbättra vård och behandling av individer med psykiatriska åkommor. Tvångsåtgärder som förekommer inom den psykiatriska vården utgörs av bältning, isolering, kvarhållande på en sluten psykiatrisk vårdenhet och dylika frihetsberövande åtgärder. Syftet var att beskriva upplevelser och erfarenheter hos individer som genomgått psykiatrisk tvångsvård inom slutenvården. Metoden var en litteraturstudie av kvalitativ design med induktiv ansats. Resultatets fyra bärande teman är: Individen och autonomi, Individen, tvångets skepnad och omgivningen, Individen och relationer samt Individen under tvång. Litteraturstudiens slutsatser består till en del utav informationens betydelse. Därutöver är en omvårdande relation utav yttersta vikt samt att innehållet i vad som upplevs som tvång differentierar. Tvång är alltid närvarande i omvårdnadssituationer där hot om detta föreligger. Implikationen för grundutbildningen till sjuksköterska är att öka sjuksköterskestudenternas förståelse för individens upplevelser och erfarenheter av tvångsvård samt tillhandahålla verktyg för bemötande. Framtida forskning bör koncentrera sig på individens upplevelser och erfarenheter av tvång inom psykiatrisk slutenvård, i syfte att höja kvalitéten på den omvårdnad som tillhandahålls. / Coercion is a reality in psychiatric inpatient care and how it affects the individual’s autonomy is an important source of knowledge for nursing staff. During the 1990´s, important changes were conducted within the area of psychiatry with creation of “Psykiatrireformen”, “Lag om psykiatrisk tvångsvård” and “Lag om rättspsykiatrisk vård”, aiming to improve care and treatment of individual´s with psychiatric diseases. Coercive measures that occurs within psychiatric care consists of mechanical restraint, seclusion, detention in a psychiatric unit and similar confinement measures. The aim was to describe the experiences of individuals who have undergone coercion within psychiatric inpatient care. The method was a literature study of qualitative design with an inductive approach.  The result’s four carrying themes are: The individual and autonomy, The Individual, the semblance of coercion and surroundings, The individual and relationships and The individual during coercion. Conclusions of this literature study consist to a part of the importance of information. In addition, a caring relationship is of the most importance and the content in the experience of coercion is differentiating.  Coercion is alwayspresent in nursing situations where the threat of this exists. Implication for thenurse basic education consists in providing greater understanding for the individual’sexperiences of psychiatric inpatient coercion and providing tools inencountering. Future research should concentrate at the individual’sexperiences of coercion in psychiatric inpatient care, aiming to increase thequality of the care that is provided.

Brottet våldtäkt består i att någon genom tvång eller utnyttjande företar en sexuell handling. Alla sexuella handlingar utgör dock inte våldtäkt, utan handlingen måste vara av en viss allvarlighetsgrad. De sexuella handlingar som faller under bestämmelsen om våldtäkt benämns ibland kvalificerade. Andra sexuella handlingar, som exempelvis de som rubriceras som sexuellt tvång, kallas således icke kvalificerade. En sexuell handling är kvalificerad om den med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag. Med samlag avses här endast heterosexuella vaginala samlag. Denna uppsats behandlar gränsdragningen mellan kvalificerade och icke kvalificerade sexuella handlingar. Genom en analys av förarbeten och domar har kunnat dras vissa slutsatser om vilka sexuella handlingar som kan anses jämförliga med samlag. De handlingar som säkrast kan sägas jämförliga är orala samlag utförda på män och anala samlag. Införande av fingrar eller annat i kvinnas underliv ses också vanligtvis som jämförligt med samlag. Orala samlag utförda på kvinnor torde i de flesta fall vara jämförligt med samlag, men i denna del visar sig praxis något spretig och vissa oklarheter råder. En fråga som inte blivit prövad av prejudicerande instans är om fall där det inte förekommit någon fysisk beröring mellan gärningsman och offer (exempelvis vid övergrepp via webbkamera) kan ses som kvalificerade sexuella handlingar. Det är också oklart om och i så fall när onani åt annan kan utgöra en kvalificerad sexuell handling. Tillsammans med detta har undersökts vilka omständigheter som kan påverka bedömningen och här har också resultatet varit en aning skiftande. Det torde dock vara så att bara de omständigheter som direkt påverkar den sexuella kränkningen – och inte kränkningen till följd av brottet i dess helhet – får vägas in då domstolen avgör om handlingen är kvalificerad. Utöver det rent rättsliga har uppsatsen också en genusvetenskaplig ansats där det undersökts hur föreställningar om kön och sexualitet påverkar bedömningen av kränkningen. Med hjälp av en diskursanalytisk metod har vissa mönster kunnat urskiljas i de genomgångna domarna. Här kan bland annat konstateras att den manliga sexualiteten fått tjäna som utgångspunkt då sexuella övergrepp definieras. Vidare går det se att den sexuella integriteten i huvudsak kopplats till kroppens insida. Detta får till följd att penetrerande övergrepp i regel bedöms som mest allvarliga medan exempelvis utnyttjande av det manliga könsorganet tenderar att ses som mindre allvarligt.

Introduction: The study investigates how family treatment done under coercion affects the ability of family therapists to create therapeutic alliance with families, and if this affects the therapist’s feelings of the possibility of creating changes. Questions: How family therapists are affected in their work to create a therapeutic alliance when the family is under / threatening care of young persons act (LVU)? Are there important relational elements in treatment that contribute to change when there is LVU or threat of LVU? Method: Qualitative interview investigation and thematic analysis. Results: The results of the study show that therapists feel it is of the utmost importance that they prove to be a "normal person", are given the opportunity to co-operate with the family and that they raise strengths rather than weaknesses, to reach an alliance. The result also shows that respondents experience it as aggravating when it comes to the creation of alliance, as collaboration with social services is sometimes complicated. They find it easier to create alliance when the family themselves ask for treatment. They believe that change is possible, albeit more difficult, when coercion exists. Discussion: The outcome of the study is discussed, partly from an intersubjective and systemic perspective. / Inledning: Studien undersöker hur familjebehandling som sker under tvång påverkar möjligheten för familjebehandlare att skapa terapeutisk arbetsallians med familjens medlemmar samt om detta i så fall påverkar familjebehandlarnas känsla för möjligheten att skapa förändring i familjer som fått insatsen via socialtjänsten. Frågeställningar:  Hur påverkas familjebehandlarna i sitt arbete med att skapa en terapeutisk allians när familjen är under/eller hot om LVU? Finns speciellt viktiga relationella inslag i familjebehandlingen, som bidrar till förändring då det föreligger LVU eller hot om LVU? Metod: Kvalitativ intervju-undersökning och tematisk analys. Resultat: Resultatet av studien visar att familjebehandlarna för att nå en terapeutisk allians. upplever det som av stor vikt att de visar sig vara en ”vanlig människa”, att de får ges möjligheten att samgå med familjen samt att de lyfter styrkor snarare än svagheter. Resultatet pekar på att familjebehandlarna som tillfrågats upplever det som försvårande när det kommer till skapande av allians, vid de tillfällen då samarbetet med socialtjänsten är komplicerat. De upplever det lättare att skapa allians då familjen själva efterfrågar behandling, än när insatsen är tvingande. De menar att förändring är möjlig, om än svårare, då tvång föreligger. Diskussion: Studiens resultat diskuteras, delvis ur ett intersubjektivt och systemiskt perspektiv.

In the year of 2010 the swedish parlament voted to annul conscript and replaced it with employed soldiers. This study examines the swedish political parties agruments during the debate prior to when the decision was  made. The purpose of the study is to gain an understanding of the political parties different position in the debate. The main question is: In what ways are the arguments concerning abolished/retained conscription proposed by the different political parties charactarized by ideological concepts?   The theories for the study is Robert Nozicks idéas of the night-whatchman state  and Rober Rawls idéas of the welfare state. The essay analyzes the arguments from the swedish political parties. Thus a method of that character is used.   The result of the study is that only one of the examined parties, the green party, had clear arguments that had ideological concepts related to civil rights contra civil duties. They argumented that military service should be based onfree will rather than mandatory.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka strategier socialarbetare i en norrlandskommun har i arbetet med unga som hamnar mellan frivilliga insatser enligt SoL och tvångsvård enligt 3 § LVU. Syftet ska besvaras med hjälp av tre frågeställningar: i vilken utsträckning socialsekreterarna använder sig av 22 § LVU, vad socialsekreterarna använder sig av istället om inte 22 § LVU används och hur socialsekreterarna resonerar kring frivillighet kontra tvång i arbetet kring dessa unga? Undersökningen görs med hjälp av kvalitativa intervjuer som sedan analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Med stöd av tidigare forskning och annan litteratur relevant för ämnet ges en bakgrundsbild över hur socialt arbete kring unga ser ut i Sverige. Fem socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning gällande barn och unga i en norrlandskommun intervjuas utifrån ovan specificerade frågeställningar. Det insamlade materialet bearbetas och analyseras utifrån begreppen empowerment och paternalism. Resultatet av undersökningen visar att merparten av de intervjuade socialsekreterarna har liten kännedom om 22 § LVU. Det framkommer även att inarbetade rutiner och riktlinjer kring användandet av 22 § LVU saknas inom kommunens socialtjänst. Som en följd av detta används paragrafen varken av de intervjuade socialsekreterarna eller i kommunen som helhet. Såväl positiva som negativa åsikter om paragrafen framförs; den skulle kunna användas för att markera allvaret i en situation för den unge och vårdnadshavaren men samtidigt anser socialsekreterarna att tvångsinsatser ger ett sämre behandlingsresultat. Eftersom paragrafen ej används i någon större utsträckning inom socialtjänsten så uttrycker alla socialsekreterarna en skepsis till paragrafens praktiska nytta. Relationsbyggande och motivationsarbete ses av socialsekreterarna som viktiga aspekter för att möjliggöra frivilliga insatser. Frivillighet bedöms utgöra en viktig faktor för ett lyckat behandlingsarbete medan tvång anses skada förutsättningarna för ett positivt behandlingsresultat. Tvång används som en sista utväg när skydd för den unge måste prioriteras.

När personer med missbruksproblematik utsätter sig för allvarlig fara kan tvångsvård enligt LVM övervägas. När personer med en demenssjukdom riskerar att allvarligt skada sin hälsa står socialtjänsten utan befogenheter om den enskilde motsäger sig hjälp. Anhöriga förväntas istället ta ett stort ansvar. Syftet med denna studie var att undersöka hur anhöriga till personer med demenssjukdom upplever och ställer sig till de insatser, det handlingsutrymme och lagstöd som finns, alternativt inte finns, inom demensomsorgen. Studien har visat, med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex stycken anhöriga, att det förekommer handlingar av tvångskaraktär utan lagstöd inom handläggningen och utförandet av äldreomsorgen. Anhöriga är mestadels emot en tvångslag, dock framkommer det att värdighet, säkerhet och trygghet är faktorer som gör att man överväger och stundtals kan vara för ett införande av lagstöd för tvång. Trots om ett behov av tvång ansågs finnas, så var den moraliska grundinställningen att värna om självbestämmanderätten, samt att en lagstiftning troligen skulle vara problematisk i sitt framställande. Istället framkom det alternativa lösningar som ökad utbildning hos personal, olika juridiska lösningar, samt utveckling av äldreomsorgen och personalens bemötande. Studien visar dessutom att anhöriga upplever en stor påfrestning mentalt som yttrar sig som exempelvis dåligt samvete. / When people with substance abuse problems expose themselves to severe danger, coercive care can be considered, by law. When people with dementia put their health at serious risk the social services are without authority to act. Relatives are instead expected to take great responsibility. The aim of this study was to examine how relatives of people with dementia experience the care services, the scope for action and legislative support that does or doesn’t exists in dementia care. The study shows, through qualitative interviews with six relatives, that there are acts of coercive nature without legal basis in the case management and execution of eldercare. Overall, relatives are against a coercive law. There are, however, factors that can increase the acceptance of introducing a legal basis for coercion, such as dignity and safety. Even if a need for coercion was considered, the basic moral attitude was to protect the right to self-determination, and that the legislation would probably be problematic. Alternative solutions emerged, such as further education for caregivers as well as continuous development of eldercare and the treatment from caregivers. The study also shows that relatives experience a great deal of mental strain which can manifests itself such as bad conscience.

Sebastianson D, Sjöstrand E. Patienters upplevelser av att vårdas inom sluten psykiatrisk tvångsvård: En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 hp. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Vårdvetenskap, 2019. Bakgrund: Psykisk ohälsa är vanligt förekommande världen över och omfattar tillstånd med olika allvarlighetsgrad. Det kan vara allt från mildare besvär med övergående oro till kroniska tillstånd som förvärras över tid och kraftigt påverkar funktionen. I situationer då patientens psykiska tillstånd är så pass nedsatt att denne inte kan samtycka till nödvändig frivillig vård kan ett beslut om psykiatrisk tvångsvård enligt lag behöva tas. Inom den psykiatriska tvångsvården kan etiska dilemman uppstå mellan att respektera patientens behov och skyldigheterna att skydda patienten. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att vårdas inom sluten psykiatrisk tvångsvård. Metod: Litteraturstudien baserades på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Sökningarna utfördes i CINAHL, PubMed och PsycINFO. De valda artiklarna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två övergripande teman identifierades i analysprocessen, vilka var patienters upplevelser av tvångsvård samt vårdpersonalens bemötande. Sex kategorier presenterades under dessa teman. Majoriteten av patienterna hade liknande upplevelser av att vårdas under tvång. De största bristerna som beskrevs var avsaknaden av information och delaktighet i vården samt att inte bli bemött på ett respektfullt sätt. Detta bidrog till upplevelsen av att inte bli tagen på allvar och ökade osäkerheten hos patienterna. En god relation med vårdpersonalen bidrog till ett bättre samarbete och att tvångsåtgärder kunde undvikas. Slutsats: Det visade sig att patienterna generellt hade en negativ upplevelse av den psykiatriska tvångsvården och utifrån olika synvinklar lyftes flera behov som patienterna ansåg var viktiga för dem. Nyckelord: Ofrivillig, Patienter, Psykiatrisk vård, Tvång, Upplevelser / Sebastianson D, Sjöstrand E. Inpatients’ Experiences of Psychiatric Compulsory Care: A Literature Review. Degree Project in Nursing 15 hp. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2019. Background: Mental illness is common throughout the world and includes states of different severity levels. It covers everything from milder problems with transient concern to chronic conditions that exacerbates over time and strongly affects the function. When the patient’s mental condition becomes so impaired that contribution to necessary voluntary care can’t be achieved, a decision on psychiatric compulsory care according to a law might be required. All nursing decisions are based on an ethical dimension and can be difficult or complicated. Within psychiatric compulsory care ethical dilemmas between respecting the patients’ needs and obligations to protect the patients can occur. Aim: To describe inpatients’ experiences of psychiatric compulsory care. Method: The literature review is based on ten empirical studies with qualitative approach. The data was collected through CINAHL, PubMed and PsycINFO. The chosen articles were analyzed through qualitative content analysis. Result: Two overriding themes were identified during the analysis process; patients’ experiences of compulsory care and treatment from healthcare professionals. Six subcategories related to the themes were presented. The majority of the patients had similar experiences of compulsory care. The biggest shortcomings described were lack of information, participation in their own care and not being treated in a respectful manner. Since the trust to the staff played a big role for the patients to feel secure, this contributed to an experience of not being taken seriously and increased the uncertainty of the patients. Conclusion: It turned out that the patients generally had negative experiences of inpatient psychiatric compulsory care. Several needs that were considered important to the patients were highlighted through different perspectives. Keywords: Coercion, Experience, Involuntary, Patients, Psychiatric care

Bakgrund: Varje år insjuknar cirka 25 000 personer i Sverige i någon form av demenssjukdom, och antalet personer med demens i Sverige beräknas 2014 vara cirka 160 000 personer (Socialstyrelsen, 2014). I omvårdnaden av personer med demens ställs sjuksköterskan inför etiska dilemman där hen hamnar i kläm mellan rättsligt läge, och sin skyldighet att bevara vårdtagarens värdighet och integritet (Lejman et al, 2013). Syfte: Att undersöka etiska dilemman sjuksköterskan upplevt i samband med att vårdtagare med demens motsatt sig omvårdnad. Studien avsåg även undersöka om situationer fanns då sjuksköterskan ansåg tvång vara berättigat, om strategier användes för att övertyga vårdtagare med demens som motsatte sig omvårdnad samt om strategier användes för att förekomma detta.Metod: En studie med kvalitativ ansats gjordes, bestående av sex semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor som arbetade inom demensvård, alternativt hade en konsultativ roll inom demensvård i Malmö stad. En modifierad version av Burnards (1991) metod för innehållsanalys gjordes.Resultat: Ett tema, komponenter för en etiskt god omvårdnad, tre kategorier och sju underkategorier framkom i resultatet. Kategorin anhöriga innefattade underkategorierna anhöriga som del av teamet och när meningar går isär. Kategorin samarbete innefattade underkategorierna samverkan med arbetskamrater och andra professioner och behov av kunskap. Kategorin att göra gott och inte skada innefattade underkategorierna att handla mot vårdtagarens vilja, vårdtagarens självbestämmande och personcentrerad vård.Konklusion: I omvårdnaden av personer med demens hamnade sjuksköterskan ofta i etiskt svåra situationer. Dessa underlättades av en personcentrerad omvårdnad, ett tillåtande arbetsklimat samt en god relation med anhöriga. Etiskt svåra beslut försvårades då anhörigas åsikt gällande omvårdnad skiljde sig från den medicinska bedömningen. Behov av kunskap om demens ansågs finnas. Lagar ansågs inte alltid vara tillämpbara i verkligheten. Vårdtagarens självbestämmande förbisågs då denne utsatte sig själv eller andra för skada. / Background: Every year about 25 000 individuals in Sweden develop some form of dementia, and the number of people living with dementia in Sweden 2014 is estimated to be 160 000 (Socialstyrelsen, 2014). When caring for persons with dementia, nurses faces ethical dilemmas and get caught between the law and the obligation to preserve the care recipients’ integrity (Lejman et al, 2013).Aim: To examine ethical dilemmas nurses faced when caring for persons with dementia in connection to situations where care recipients opposed themselves to care. The study also aimed to examine whether situations occurred when nurses felt that coercion was justified, if strategies were used in situations where people with dementia opposed themselves to care, and if strategies were used to prevent those situations.Method: A qualitative study design was applied, consisting of six semi-structured interviews with nurses who were practicing in dementia care, or had a consultative role in dementia care, within the city of Malmö. A modified version of Burnard’s (1991) data analysis was used.Results: An overall theme, components of ethically good nursing, three categories and seven subcategories emerged. The category relatives contained the subcategories; relatives as part of the team and difference of opinion. The category collaboration contained the subcategories collaboration with colleagues and other health care professions and need for knowledge. The category to do good and not harm contained the subcategories to act against the care recipients’ will, care recipients’ self-determination and person-centred care.Conclusion: The study revealed that nurses in dementia care often experienced ethical dilemmas. Decision making in ethically difficult situations was facilitated by person-centred care, a permissive working climate and good relation with relatives. Ethically difficult decisions were complicated when the relatives’ opinion regarding nursing differed from the medical assessment. Respect for the care recipients’ self-determination was overlooked when the care recipients’ subjected himself or others to harm. A need for knowledge about dementia was identified among other health professions and government officials. Laws were not always considered to be applicable in reality.