The aim of this study was to understand how assistant nurses in the care of elderly experiences partial shifts. It was based on six different semi-structured interviews with assistant nurses in the elderly care and then analyzed. It is a qualitative research of subjective thoughts and experiences from assistant nurses. The study shows that the assistant nurses experienced dissatisfaction with the work environment due partial shifts and low fact of influence on the schedule. The assistant nurses complained of deficiencies in care of the elderly, which ought to be correlated with the structure of partial shifts and the lack of energy and patience that brings with it. On the other hand some participants could find positive aspects of partial shifts regarding time to rest and be there for the caretakers. The impact of the private life was palpable, and despite some aspects to have time to rest, the work-life balance was hard to fulfill and all assistant nurses with schedules containing partial shifts on the weekdays wanted a schedule without it.

I den här uppsatsen kommer jag undersöka skyddskommitténs arbete gentemot arbetsmiljön för vårdpersonal inom äldreomsorgen i Karlstad från november 1976 till februari 1981. För att göra detta har jag använt mig av protokoll från sammanträde med socialförvaltningens åldringsvårdsavdelnings skyddskommitté, vilket jag hittade genom Karlstads kommunarkiv. Mina frågeställningar i denna studie har varit ”Vilka var problemen som identifierades av Skyddskommittén?” och ”Vilka åtgärder gjordes gentemot de problemen skyddskommittén uppmärksammade?”. Jag ville se hur arbetet med arbetsmiljöfrågorna har gått tillväga i och med att arbetsmiljölagen tillkom 1975 vilket gjorde att socialförvaltningens åldringsvårdsavdelning fick en skyddskommitté i Karlstad. Det jag kommit fram till i denna undersökning är att under dessa år så har det funnits en del problem med arbetsmiljön, där framförallt har mycket diskussioner kring arbetstätheten på natten förts genom åren, där något riktigt beslut ej tagits under den perioden jag har studerat, men som det ser ut så går det framåt mot en lösning genom att ha en jourpersonal insatt som utgår från Färjestadshemmet och det var även diskussioner om att ha två personal under natten på andra boenden. Diskrumsproblemet diskuteras under åren, där bland annat arbetet i fukten och trånga utrymmen varit problem men där det största problemet legat i ljudnivån som diskmaskinen ger ifrån sig. För att motverka ljudnivån så beslutas att man bör ha detta i åtanke vid framtida inköp av maskiner samt att man bör ställa sådana krav på fabrikanterna att sänka ljudnivån på diskmaskiner och även andra maskiner som låter mycket.  Dålig luftfuktigheten visade sig vara ett problem som varit svårlöst, där kommittén beslutat att det inte finns mycket man kan göra för att motbekämpa detta förutom att sänka temperaturen på hemmet och även införskaffa bladväxter som ska ha en positiv effekt för luftfuktigheten. Flera av problemen som uppmärksammas i protokollen förs vidare och man får därav inte veta hur problemen har lösts. För att se hur problemen har löst måste man ta del av andra förvaltningars protokoll, vilket jag ej har tagit del av i den här undersökningen då jag endast har fokuserat på socialförvaltningens åldringsvårds skyddskommittés protokoll.

<p>Christina Thulin-Andersson</p><p>Hur mår undersköterskor i förhållande till de arbetsuppgifter och arbetsvillkor som de ställs inför inom äldreomsorgen? Hur påverkas deras self-efficacy?</p><p>VT 2007 Antal sidor: 27</p><p>___________________________________________________________________________</p><p>Studiens syfte är att bidra med kunskap till och förståelse för vilka faktorer och fenomen som kan vara avgörande för utvecklingen av självbemästring för undersköterskor inom äldreomsorgen. Uppsatsens forskningsfråga formuleras på följande sätt: Hur kan självbemästring påverkas av de arbetsvillkor och arbetsuppgifter undersköterskor ställs inför inom äldreomsorgen? Studiens frågeställning besvaras med hjälp av intervjustudie. De intervjuade var sex undersköterskor med varierande ålder och de har arbetat olika lång tid inom äldreomsorgen Resultaten visade att förmågan att förmedla och att ta emot kunskap inför olika arbetsuppgifter och arbetsvillkor, har en påverkan för utveckling av självbemästring. Fenomen som handlingsfrihet, trivsel på arbetsplatsen och personalchefens tillgänglighet påverkar även det undersköterskors självbemästring. Den viktigaste slutsatsen är att avsaknad av närvarande personalchef förekommer, vilket innebär en brist i att motivera undersköterskor, personlig tillgänglighet och tillgänglighet i skilda situationer.</p>

<p>Antalet äldre personer med hörselnedsättning som lever inom äldreomsorgen i Sverige är stort. Av den anledningen är det viktigt att personalen inom äldreomsorgen innehar kunskap om hörsel och hörselrelaterade angelägenheter. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilken kännedom undersköterskor på vårdbostäder inom Örebro kommun har om hörsel och hörselnedsättning hos äldre samt deras kännedom om hörhjälpmedel och kommunikation med äldre personer som har hörselnedsättning. Studien avgränsades till att endast inkludera yrkesgruppen undersköterskor. Materialet i undersökningen bestod av en enkät som delades ut till 60 undersköterskor på sex olika vårdbostäder i kommunen. Studiens resultat visade att undersköterskorna hade viss bristande kännedom inom undersökningens tre huvudområden. Störst kännedom hade undersköterskorna om kommunikation, minst kännedom hade de om hörsel och hörselnedsättning. Trots att viss kännedom fanns bland undersköterskorna uppgav en betydande majoritet att de skulle ha nytta av ett skriftligt material som belyser de tre huvudområdena.</p>

Christina Thulin-Andersson Hur mår undersköterskor i förhållande till de arbetsuppgifter och arbetsvillkor som de ställs inför inom äldreomsorgen? Hur påverkas deras self-efficacy? VT 2007 Antal sidor: 27 ___________________________________________________________________________ Studiens syfte är att bidra med kunskap till och förståelse för vilka faktorer och fenomen som kan vara avgörande för utvecklingen av självbemästring för undersköterskor inom äldreomsorgen. Uppsatsens forskningsfråga formuleras på följande sätt: Hur kan självbemästring påverkas av de arbetsvillkor och arbetsuppgifter undersköterskor ställs inför inom äldreomsorgen? Studiens frågeställning besvaras med hjälp av intervjustudie. De intervjuade var sex undersköterskor med varierande ålder och de har arbetat olika lång tid inom äldreomsorgen Resultaten visade att förmågan att förmedla och att ta emot kunskap inför olika arbetsuppgifter och arbetsvillkor, har en påverkan för utveckling av självbemästring. Fenomen som handlingsfrihet, trivsel på arbetsplatsen och personalchefens tillgänglighet påverkar även det undersköterskors självbemästring. Den viktigaste slutsatsen är att avsaknad av närvarande personalchef förekommer, vilket innebär en brist i att motivera undersköterskor, personlig tillgänglighet och tillgänglighet i skilda situationer.

Det här är en studie om omsorgspersonals resonemang och erfarenheter av etik i deras yrkesutövning inom äldreomsorgens särskilda vård- och omsorgsboenden med demensinriktning. Studiens resultat bygger på kvalitativa intervjuer med fem undersköterskor från ett vård- och omsorgsboende i Stockholm. Metoden som använts för datainsamling är semistrukturerade intervjuer. Tolkning och bearbetning av den insamlade empirin har skett genom tematisk innehållsanalys där huvudteman och underteman identifierats och analyserats med hjälp av teorin om Accounts samt de etiska teorierna konsekvensetik, deontologisk etik och dygdetik. Slutsatser som gjorts utifrån resultat och analys är att undersköterskornas arbete är präglat av en mängd etiska val, men också av olika aktörers intressen som påverkar dessa val och vilka ibland försätter undersköterskorna i svåra lojalitetskonflikter. Det finns också en ovisshet kring huruvida de beslut och handlingar som undersköterskorna utför gentemot de äldre är till de äldres fördel. Andra konstateranden som kunnat göras är att det föreligger en maktobalans i förhållandet mellan undersköterskorna och de boende samt att ökade resurser och större förståelse för undersköterskornas arbete är viktiga aspekter för att kunna tillhandahålla en god vård och omsorg för de äldre.

Syftet med studien var att undersöka relationerna mellan krav, kontroll och socialt stöd med upplevelsen av stress hos undersköterskor i en kommun i Mellansverige. Den kvantitativa studien genomfördes genom en webbaserad enkätundersökning baserad på frågor från mätinstrumenten The Swedish Demand-Control-Support Questionnaire (DCSQ) samt delar av The Copenhagen Psychosocial Questionnaire version II (COPSOQ II). Enkäten besvarades av 73 yrkesverksamma undersköterskor. Resultaten visade två signifikanta samband; ett negativt mellan socialt stöd och stress och ett positivt mellan krav och stress. Sambandet mellan kontroll och stress var inte signifikant, men tendens till ett negativt samband kunde utläsas

Omfattande ansträngningar har gjorts för att minska risken för fallskador bland äldre men för de som bor på särskilt boende har det visats sig vara svårt att utforma effektiva åtgärder.  En skada uppstår när kroppens vävnad utsätt för energi som överstiger dess toleranströskel. Åtgärder för att minska energin vid en olycka har tillämpats inom många områden med mycket goda resultat. Antagandet om att energireduktion minskar risken för skada bygger på fysikens grundläggande lagar och benämns inom skadepreventionsområdet för energiprincipen. Idén om ett stötdämpande golv som energireducerande åtgärd för att motverka fallskador dök upp i vetenskaplig litteratur på tidigt 1990-tal, och sedan dess har speciella golv utvecklats och testats i laboratoriemiljö.  Syftet med denna licentiatuppsats är att utvärdera effekter av ett stötdämpande golv på särskilt boende för äldre personer. De aspekter som studerats är den potentiellt fallskadepreventiva effekten för de boende samt påverkan på vårdpersonalens arbetsförhållanden. Resultatet visar att golvet minskar risken för skador samt att personalen är positiva till att arbeta i lokaler med stötdämpande golv. / Fall injuries pose a global and national public health problem. Whilst all elderly are at risk of fall injuries, the risk of injury is 10 times as high amongst elderly living in nursing homes compared to elderly living at home. An injury occurs when body tissue is subjected to external kinetic energy exceeding the tissue's tolerance. Reducing this energy in order to prevent injuries has been successfully applied in many injury prevention fields though less so within fall injury prevention. However, the idea of ​​a shock-absorbing floor as an energy reducing measure to prevent fall injuries has been suggested in scientific literature since the early 1990s and since then, different floors have been developed and tested. The aim of this licentiate thesis is to investigate the potential fall injury reducing effects of a shock-absorbing flooring in a nursing home, as well as the staff's experience of working in premises with shock-absorbing flooring. The results show that for women the risk of injury following a fall on the shock-absorbing flooring was 59% less compared to falls on ordinary floors, after adjustment for age, BMI, vision impairments, and cognitive impairment. BMI was the only covariate to influence the results, with a lower BMI increasing the risk of injury. With regards to the staff’s experience of the shock-absorbing flooring, the nurses felt that the floor defused the falls and in that way reduced the risk of injury. They were also positively surprised by the change in acoustics. There were also some challenges associated with the floor, for example, adapting to walking on the floor and manoeuvring equipment (eg hoists). The results suggest, that for an elderly and frail population, shock-absorbing flooring seems to be an effective injury prevention measure. The intervention was generally perceived as positive by the staff, even though some negative aspects were observed. These aspects need to be studied further. / <p>Paper 2 i den trycka avhandlingen ingick som manuscript, med titeln Working in a nursing home with Impact Absorbing Flooring - a qualitative study on the experiences of licensed practical nurses. </p><p>Artikeln är nu publicera nu publicerad med titeln Effects of Impact-Absorbing Flooring in Residential Care from the Perspectives of Enrolled Nurses. </p>

Idag möter många människor svårigheter med att balansera arbetslivet och privatlivet. Att tiden och energin inte riktigt räcker till för alla delar i livet. En grupp som särskilt möter dessa svårigheter är skiftarbetare. Syftet med studien är att undersöka hur skiftarbetare som arbetar utifrån två olika arbetstidsmodeller upplever och hanterar balansen mellan arbete och fritid. För att besvara syftet har åtta semistrukturerade intervjuer genomförts med undersköterskor från Norrlands universitetssjukhus. Resultatet från studien visar att samtliga undersökningspersoner generellt sätt upplever en god balans mellan arbete och fritid. Trots det upplever de stundtals konflikter däremellan. De främsta skillnaderna mellan hur undersköterskor som arbetar utifrån de två arbetstidsmodellerna upplever balansen är kopplade till ansvar, återhämtning samt kontroll över arbetsschemat. För att hantera konflikter mellan arbete och fritid använder sig undersökningspersonerna av olika strategier. Några av dessa är att planera och prioritera, söka stöd från omgivningen samt att acceptera läget.

Antalet äldre personer med hörselnedsättning som lever inom äldreomsorgen i Sverige är stort. Av den anledningen är det viktigt att personalen inom äldreomsorgen innehar kunskap om hörsel och hörselrelaterade angelägenheter. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilken kännedom undersköterskor på vårdbostäder inom Örebro kommun har om hörsel och hörselnedsättning hos äldre samt deras kännedom om hörhjälpmedel och kommunikation med äldre personer som har hörselnedsättning. Studien avgränsades till att endast inkludera yrkesgruppen undersköterskor. Materialet i undersökningen bestod av en enkät som delades ut till 60 undersköterskor på sex olika vårdbostäder i kommunen. Studiens resultat visade att undersköterskorna hade viss bristande kännedom inom undersökningens tre huvudområden. Störst kännedom hade undersköterskorna om kommunikation, minst kännedom hade de om hörsel och hörselnedsättning. Trots att viss kännedom fanns bland undersköterskorna uppgav en betydande majoritet att de skulle ha nytta av ett skriftligt material som belyser de tre huvudområdena.