Äldre är en utsatt grupp som ofta är i behov av stödinsats från välfärdssamhället (Jönson & Harnett, 2015). I Socialtjänstlagen (2010:427) 5 kap. 4 § framkommer det att den äldre ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande enligt värdegrund. Socialtjänstlagen är en målinriktad ramlag utan precisa detaljer som formuleras på nationell nivå men tillämpas på lokal nivå. Kommunens ges därav stor frihet till att implementera lagrum utifrån vad som anses bäst. För att detta skall kunna genomföras är en förutsättning att kommunen har tillräckligt med välfärdsresurser (Andersson, 2004).  Syftet med studien är att undersöka hur undersköterskor implementerar den äldres rättigheter enligt värdegrund inom kommunal äldreomsorg. För att besvara detta har en kvalitativ metod har legat till grund för studien då vi avsåg att få en förståelse för hur informanterna kan arbeta med värdegrund. Studien präglas av en induktiv ansats där data sökts utan en förutbestämd teori. Som datainsamlingsmetod har öppna frågor används genom en semistrukturerad intervju. Tematisk analys användes för att analysera intervjusvaren. Teman som identifierats i resultatdelen är - privatliv och integritet, självbestämmande och delaktighet, bemötande, trygghet och förtroende, meningsfull tillvaro samt otillräckliga resurser.   I studien framkom att informanterna ansåg att tids-och personalbrist försvårar genomförandet av delar i värdegrund. Visa respekt för den äldres privatliv och integritet var något informanterna beaktade och ansåg fungerade bra. Implementering av självbestämmande, bemötande och en meningsfull tillvaro var svårare för informanterna att tillgodose. Trygghetsfaktorn framkom vara möjlig att tillgodose i viss mån men inte fullt ut. Informanterna menade på att de många gånger enbart hinner med den basala omvårdnaden.    Vi ser att motiveringen till att värdegrundens alla delar inte kan tillgodoses kan förklaras med stöd av Arbetsmiljöverket (2019) som noterar en skev fördelning mellan arbetsbelastning i förhållande till resurser. Av vad som framkom av informanterna hade enhetschefen blivit informerad om att brister i personalbemanningen föreligger men ändå hade inga åtgärder vidtagits. Vilket vi anser kan indikera på att decentraliserade välfärdsrättigheter inte kan tillgodoses inom det kommunala självstyret.

Syftet med studien har varit att undersöka hur undersköterskor upplever implementeringen av välfärdsteknik i äldreomsorgen. För att besvara syftet har semistrukturerade intervjuer och tematisk analys använts som metoder för datainsamling respektive dataanalys. I resultatanalysen framkommer sju övergripande teman: bristande implementering, försämrad arbetsmiljö, stärkt yrkesroll, framtidens arbetsuppgifter, hotad yrkesidentitet, inte en arbetsplats för alla samt behov av förankring. Utifrån resultatet kan synen på välfärdsteknik och dess implementering beskrivas som positiv givet att den motsvarar undersköterskornas förväntningar och underlättar deras arbete. Däremot tyder studiens resultat på att implementeringen av välfärdsteknik upplevs som oroväckande om den kan innebära förändringar i de arbetsuppgifter som undersköterskorna anser tillhöra yrkets kärnverksamhet. För en bättre implementering krävs det att undersköterskorna får bättre förutsättningar att förstå, vilja och kunna använda välfärdstekniska lösningar. Studien avslutas med förslag på vidare forskning inom området.

Denna studie har utifrån fokusgruppsintervjuer undersökt hur undersköterskor i Skellefteå kommun ser på sina möjligheter till ett hållbart arbetsliv. Att arbeta inom vård och omsorg upplevs meningsfullt, vilket utgör en stark drivkraft till att stanna i yrket även när arbetsvillkoren upplevs otillfredsställande. Men när erfarna kollegor väljer att lämna yrket ökar belastningen på de som är kvar, inte minst när nya medarbetare ofta saknar yrkeskunskaper och erfarenhet och därtill i många fall har bristfälliga språkkunskaper. När andelen undersköterskor blir färre påverkas möjligheterna att utföra de arbetsuppgifter man utbildat sig för, vilket i sin tur också påverkar yrkesstoltheten. Genom att skapa bättre balans mellan krav och resurser, tydliggöra yrkesrollerna och möjliggöra dialog kring både problem och lösningar skapas bättre förutsättningar för ett hållbart arbetsliv inom vård och omsorg.

Vacuum-Assisted Closure (VAC)-terapi är en omläggningsmetod som används alltmer på alla typer av sår. Behandlingen stimulerar sårläkningsprocessen genom ett negativt tryck som suger ut överflödig sårvätska och minskar infektionsrisken. Syftet med studien var att belysa för- och nackdelar med VAC-behandling på patienter med öppna bukar i samband med omvårdnadssituationer utifrån sjuksköterskors och undersköterskors uppfattning. En empirisk enkätstudie gjordes med kvalitativ ansats. Manifest innehållsanalys användes som metod för att analysera resultatet. I resultatet framkom det att den största fördelen med VAC-behandlingen var möjligheten att snabbt mobilisera patienten. Den nackdel som belystes mest var tidsperspektivet i samband med VAC-pumpen och läckage, då det visade sig ta tid för både personal och patient att åtgärda problem med dessa. Komplikationer minskar med tanke på att patienten mobiliseras snabbare men också för att risken för infektioner är liten. / Vacuum-assisted-closure (VAC) therapy is a method of dressing wounds that is used more frequently on all sorts of wounds. The treatment stimulates the healingprocess and by adding a negative pressure it will drain out superfluous fluid and reduce the risk of infection. The aim of this study was to illustrate advantages and disadvantages with the VAC-therapy treatment in nursing situations from a nurse or assistant nurse perspective. An empiric questionnaire study with a qualitative approach was done. To analyse the result manifest content analysis were used. In the result the substantial advantage with VAC-therapy that appeared was the possibility to quickly mobilize the patient. The most frequently illustrated disadvantage was the time perspective in relation to the VAC-pump and leakage, because these problems took time to adjust for both the staff and the patient. Complications reduce because of the fast mobilization of the patient but also for the low risk of infection.

Syftet med denna studie var att undersöka undersköterskors och sjuksköterskorsuppfattningar av sin egna och varandras arbetsuppgifter i det gemensammaomvårdnadsarbetet. Ytterligare frågeställning som författarna ville få besvarad varhur deras samarbete fungerade. Metoden som användes var en fenomenografiskanalysmetod för att ta reda på informanternas variationer av uppfattningar om detvalda fenomenet. Detta åstadkoms genom semistrukturerade intervjuer med femundersköterskor och fem sjuksköterskor på två avdelningar på UMAS. Resultatetredovisas i form av totalt 27 underkategorier som utformats efter informanternasuttalanden. Det framkom att undersköterskorna och sjuksköterskorna oftast varväl införstådda med vad den andra yrkesgruppen sysslade med men även att deinte alltid hade samma syn. Även en del oenigheter rådde avseende samarbetet.Nyckelord: Fenomenografi, uppfattningar, sjuksköterskor, undersköterskor,omvårdnadsarbete, samarbete, variationer. / The aim with this study was to examine assistant nurses´ and nurses´ perceptionsof their own and each others work tasks in the mutual nursing. Further questionsthe authors wanted answered were how their cooperation functioned. The methodused was a phenomenographic method of analysis to find out the informantsvariations of conceptions of the chosen phenomenon. This was establishedthrough semi-structured interviews with five assistant nurses and five nurses ontwo wards on UMAS. The result is shown in shape of a total of 27 subcategoriesformed after the informant’s statements. It emerged that the assistant nurses andthe nurses for the most part was well agreed on what the other occupational groupwas engaged in but also that they did not always have the same view. Also somedissensions were prevailing regarding the cooperation.Keywords: Phenomenography, perceptions, nurses, assistant nurses, nursing care,cooperation, variations.

Bakgrunden till studien bygger på diskriminering av personal som har en annan etnisk tillhörighet än svensk tillhörighet. Utifrån Diskrimineringslagen (2008:567) utgör etnisk tillhörighet en av de sju diskrimineringsgrunderna, och avses när någon eller några personer tillhör en grupp med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande utsätts för diskriminering. Diskrimineringen av en annan etnisk tillbehörighet kan leda till en utveckling av olika psykosociala arbetsmiljöproblem, både på samhälls- och individnivå även organisationsnivå. Följande studie belyser vård och omsorgspersonals upplevelse av diskriminering utifrån etnisk tillhörighet inom omsorgsorganisationer. Syftet är att ge en förståelse om och i så fall hur undersköterskor upplever diskriminerande behandling, utifrån deras etniska tillhörighet, i organisationer inom omsorg. Därmed också dess påverkan på deras psykosociala arbetsmiljö med hänsyn till vilken roll chefen har när det handlar om den här behandlingen. Den valda metoden innefattar en intervjustudie med semistrukturerade frågor där åtta informanter deltog. Intervjuarna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att deltagarna i studien upplever orättvis behandling, vilket påverkar deras psykosociala arbetsmiljö på ett negativt sätt. Resultat redovisar dessa två huvudkategorier, hur anställda upplever diskriminering, och hur ledarskapet påverkar upplevelserna av diskriminering. Sammanfattningsvis framträdde ett stort behov av chefens stöd, samt att / The background of the study is based on the discrimination that applies to a group of staff that has a different ethnic accession than a Swedish accession. Based on the discrimination law (2008:567) ethnic accession is based on one of the seven main causes of discrimination, and refers to when someone or a few people belongs to a group with the same national or ethnic origin, skin colour or other similarities are exposed for discrimination. The discrimination of another ethnic origin can lead to the development of various psychosocial problems at the individual level as well as in the community level. The following study highlights care and social care staff's experience of discrimination based on ethnic affiliation within care organizations. The purpose of this qualitative research study is to provide an understanding of how the assistant nurses experience discrimination, based on their ethnic affiliation, at organizations within the care sector, as well as the discriminations impact on their psychosocial work environment. The study is based on the interview guide around assistant nurse’s experiences on discrimination as well as the managers support and awareness. The chosen method includes an interview study with semi-structured questions where eight informants participate. The interviews were analysed with the support of a qualitative content analysis which means that meaning units that equals with the purpose are extracted, after which the material is condensed, coded and categorized systematically. The results showed that the participants in the study experience unfair treatment, which affects their psychosocial work environment in a negative way. Results report these two main categories, how employees experience discrimination, and how leadership affects the experiences of discrimination. In the conclusion emerged a need for the managers support, as well that women feel as they are more affected by discrimination based on their clothes, especially Muslim women.

Bakgrund: Undersköterskor i äldreomsorgen arbetar med omvårdnad i direkt relation med äldre personer. Yrket kräver flera olika kompetenser och färdigheter. Etiska dilemman uppkommer som en utmaning i undersköterskans arbete. För att undersköterskor ska kunna erbjuda en god och säker vård- och omsorg till äldre personer, med ett personcentrerat förhållningssätt behövs tid för reflektion.Tidigare studier har visat att vårdpersonal har behov av att samtala om etiska frågor. Handledning är ett sätt som bidrar till att etiska dilemman hanteras och som skapar ny förståelse samt lärande genom reflektion. Systematisk handledning i omvårdnad kan stimulera till utveckling av professionalitet och lindring av moralisk stress bland personal som arbetar inom vård- och omsorg. Tidigare forskning saknas på undersköterskors deltagande i systematisk handledning i omvårdnad vid SÄrskilt BOende för äldre (SÄBO). Syfte: Att beskriva undersköterskor som arbetar vid SÄBOs erfarenheter av att delta i systematisk handledning i omvårdnad. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod, tio undersköterskor har deltagit i semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur resultatet framkom fyra teman 1) Förutsättningar, 2) Coping och empowerment, 3) Frizon och 4) Moralisk stress. Slutsatser: Undersköterskornas erfarenheter visar behov av systematisk handledning i omvårdnad, ett behov av en frizon för dialog. Handledningen har även bidragit till bekräftelse, stärkt självkänsla och ökat mod. Vidare visar undersköterskornas erfarenheter vikten av en tydlig implementeringsfas för att undvika uppkomst av ovisshet, otrygghet och begreppsförvirring. Området etiska dilemman visade sig beröra både komplexa situationer med äldre personer och personella resurser såsom personalbrist samt otillräcklig personalstyrka. Nyckelord: etiska dilemman, handledning, moralisk stress, omvårdnad, undersköterskor

Avhandlingen, som är en kvalitativ studie, rör yrkesgruppen undersköterskor inom hälso- och sjukvården. Syftet med studien har varit att studera och bidra med ökad kunskap, dels om villkoren för lärande och kunskapsbildning i arbetslivet, dels mer specifikt om undersköterskors arbete, arbetsvillkor samt villkor för lärande och utveckling på arbetsplatsen. Avhandlingens teoretiska referensram utgår från tidigare forskning och teoribildning om arbetsrelaterat lärande som kunnat sammanfattas i en modell, i vilken fyra olika grupper av faktorer, som är betydelsefulla för lärande i och genom arbetet, beskrivs. De fyra är: 1) Arbetets och organisering 2) Formell och icke-formell utbildning 3) Sociala aspekter och 4) Individuella faktorer. Tre olika sjukvårdsenheter; en akutsjukvårdsenhet, en barnsjukvårdsenhet och en operationssjukvårdsenhet, samtliga vid ett större sjukhus, ingår i studien. 17 undersköterskor och 5 vårdenhetschefer har intervjuats. Avhandlingen visar att undersköterskor som verkar inom akut eller traumatisk sjukvård också har ett varierat och oförutsett arbete, vilket ger dem goda möjligheter till lärande och utveckling. Vidare har undersköterskor som arbetar med uppgifter inom vårdens kärnverksamhet möjlighet att lära i arbetet. Avgörande i sammanhanget är att dessa arbetsuppgifter uppfattas som intressanta, meningsfulla och stimulerande. Lärande underlättas för de undersköterskor som arbetar vid en vårdenhet där de görs delaktiga i vårdarbetet och arbetsgemenskapen. Undersköterskor som arbetar tillsammans med andra yrkesgrupper kan ha möjlighet att lära i arbetet. Även delegering av arbetsuppgifter har betydelse för möjligheterna att lära. Avhandlingen visar också att undersköterskor kan hindras från att lära i arbetet om den sjuksköterska som de arbetar närmast (i vårdpar eller i team) inte tillåter dem att utföra vissa arbetsuppgifter. Det framkommer också att undersköterskor som saknar intresse, eller ork hindras från att lära och utvecklas i arbetet. Undersköterskor har begränsade möjligheter att delta i, och utvecklas genom formella läraktiviteter. Kursutbudet är litet och en del av de kurser som erbjuds rör inte vårdens kärnverksamhet. / The dissertation, which is a qualitative study, concerns auxiliary nurses in the health care. The aim of the study has partly been to generate knowledge about the prerequisites for learning and knowledge development in working life and partly to specifically study the work of auxiliary nurses, their working conditions and the prerequisites for learning and development in the workplace. The dissertation’s theoretical frame of reference is based on previous research and theories of workplace learning and have been summarised in a model. Four different groups of factors that are significant for learning in and through the work are described. The four groups are: 1) Work and organisation 2) Formal and non-formal learning activities, 3) Social aspects and 4) Individual factors. Three different health care units – an emergency care unit, a children’s unit and an operating unit – in a large hospital were included in the study. 17 auxiliary nurses and 5 care unit managers were interviewed. The dissertation shows that the work of auxiliary nurses involved in emergency care or the treatment of trauma is varied and unpredictable, which creates good opportunities for learning and development. Further, auxiliary nurses who are involved in core care activities are able to learn on the job. What is crucial here is that these duties are perceived as interesting, meaningful and stimulating. Learning is facilitated for auxiliary nurses who work in a care unit where they are involved in both the work and the work community. Auxiliary nurses who collaborate with other professional groups may find it easier to learn on the job. The delegation of tasks also affects the possibilities to learn. The dissertation also shows that auxiliary nurses can be prevented from learning on the job if the nurse with whom they work (in a nursing pair or team) does not allow them to perform certain tasks. It is also clear that auxiliary nurses who lack interest or stamina are prevented from learning and developing. Auxiliary nurses have limited opportunities to take part in and develop through formal learning activities. Few courses are available for auxiliary nurses, and those offered are seldom dealing with core care work.

Denna studie undersöker kvinnliga undersköterskors upplevelser av att kombinera arbetsliv med familjeliv under tiden som de är småbarnsföräldrar. Empirin till studien utgörs av semi-strukturerade intervjuer. Studien har utgått från en fenomenologisk ansats med fokus på att nå respondenternas subjektiva upplevelser kring ämnet. Studiens teoretiska utgångspunkter har tagit fasta på hur samhällets könsnormer och organisationers uppbyggnad påverkar respondenternas upplevelser av att kombinera arbetsliv och familjeliv. Könsnormer är även relevanta utifrån hur fördelningen av det obetalda arbetet i hemmet ser ut och hur de skapar olika förutsättningar av att kombinera förvärvs- och hemarbete. Tillika illustrerar vår studie utifrån krav- och resursmodellen hur respondenterna upplever att de inte har tillräckliga resurser för att möta de krav som ställs från arbetslivet. Studien har även utgått från ett konfliktteoretiskt perspektiv för att kunna beskriva hur undersköterskornas upplevda höga krav från omgivningen skapar konflikter mellan arbete och familjeliv. Resultatet i studien visar att respondenterna upplever svårigheter att kombinera arbetsliv med familjeliv. Obekväma arbetstider blir ett påtagligt problem att kombinera med barnomsorgen.   Därmed blir det sociala stödet de får från sin familj och partner, samt kontroll över arbetstiden centrala faktorer för att respondenterna ska kunna arbeta obekväma arbetstider samtidigt som de är föräldrar. Likaså har ett jämställdhetsperspektiv visat sig vara av betydelse eftersom det skapar olika förutsättningar för undersköterskorna att arbeta samtidigt som de är föräldrar. Män och kvinnor deltar inte på lika villkor i arbetslivet och detta bidrar till att det finns löneskillnader, där män oftast har högre lön. Ekonomin bidrar i sin tur till att det uppstår ojämlikhet då den individ i förhållandet som tjänar minst oftast är den som får ta huvudansvar för barn och hem. Härmed har samhälle och arbetsgivare en betydande roll för hur jämställdheten upprätthålls och vilka förutsättningar som skapas för hur kvinnliga undersköterskor ska kunna kombinera sitt yrke med ett fungerande familjeliv.

Sammanfattning  Introduktion; Det finns mätningar som visar att 58%, av äldre som bor på särskilt boende, ligger i riskzonen för att bli undernärda. Undersköterskor är en yrkesgrupp som möter äldre som inte vill äta och riskerar att drabbas av undernäring. Varför äldre inte vill äta kan bero på olika anledningar exempelvis vilken mat som serveras, hur och var den serveras. Nutrition är ett icke prioriterat område inom vård- och omsorg av äldre, däremot finns kunskap hos vårdpersonal om att undernäring påverkar kroppen negativt och ett gott nutritionsstatus bidrar till ökad hälsa. Syfte; Syftet med denna studie var att beskriva undersköterskors erfarenheter av att vårda äldre på särskilt boende som inte vill äta. Metod; Studien hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju undersköterskor och data analyserades utifrån en manifest och latent innehållsanalys. Huvudresultat; Det underliggande temat var ”Att vara lyhörd och känna tillit i att vårda äldre i deras hälsa och ohälsa.” Temat bestod av fyra kategorier som var Att vilja äta, Att inte vilja äta, Betydelse av omvårdnad och Utmaningar i arbetet. Slutsats; Det var vanligt förekommande att undersköterskor mötte äldre som inte ville äta. När sådan situation uppstod började undersköterskorna att utreda varför den äldre inte ville äta, därefter utfördes lämpliga åtgärder och insatser. Tillit mellan den äldre och undersköterskan skapade förutsättning för att goda omvårdnads-insatser kunde genomföras.