Denna kvalitativa studie har ämnat belysa undersköterskors upplevelse av äldres delaktighet och möjlighet till påverkan vid upprättande av genomförandeplaner vid flytt till särskilt boende. I studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med åtta undersköterskor som sedan analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet påvisade kommunikation och relationsskapande arbete som centrala utgångspunkter i delaktighet för den äldre. Vidare framkom hinder för delaktighet såsom tid samt bristande engagemang och förhållningssätt hos professionen. Slutligen konstaterades arbetssätt hos undersköterskorna, där delaktighet i genomförandeplaner för de äldre vägde tungt, vilket står i motsats till tidigare forskning. / This qualitative study has aimed to highlight the nurses experience of elderly people´s participation and the possibility of influencing the establishment of action plans when moving to special housing. In the study, semi-structed interviews were conducted with eight nurses. Data were then analyzed using qualitative content analysis. The result demonstrated that communication and relationship as central starting points in the participation of the elderly. Furthermore, barriers to participation were revealed, such as lack of time, lack of commitment and approach in the profession. Finally, it was found that the working of nurses, where participation in action plan of the elderly, were heavily weighted, which is contrary to previous research.

The Swedish welfare state, and public elderly care of today in particular, is under transformation in many respects. Organisational restructuring, such as downsizing and new forms of organisation, mainly influenced by New Public Management, are some of the factors that have affected home care service. The purchaser/provider model is the applied organising model in the investigated municipality in one of the bigger towns in Northern Sweden. These changes, in combination with demographic changes which means an increasing elderly group who receive home care service, and the fact that more men carry out the care work, point towards some important themes such as time, needs and gender. The empirical material, consisting mainly of interviews, has been analysed from both a theoretical and empirical perspective. The voices of three groups; the care managers’, the care workers’ and the elderlys’ have been allowed to “inform” each other. The focus has directly and indirectly been on the elderly and the care they do or do not receive. The aim is to describe and analyse the conditions for meetings that take place between the elderly and staff in a home care service in transformation, based on the statements given by the different actors. Twelve women and four men in the group of care workers and six female care managers were interviewed. Four women and two men represented the group of elderly. A perspective on strangership, influenced by Simmel, is introduced to illustrate some of the aspects that cannot be taken for granted in care in a changing public home care service. Methodological choices and how these are handled, have been crucial. Important conclusions made are that meetings that take place in the home care service may look very different and can therefore not be viewed in terms of either only one aspect or another, or a combination of both, but rather as in concurrence. Time, needs and gender are subjected to negotiations in the hierarchy of the social services. The problems connected with time and the view of needs, are constantly moving around within and between the groups, but nevertheless remain. Gender is present in home care service in a way that contradicts the officially fixed neutrality of gender. A typical example is when care managers argue that gender is not a relevant factor in the needs assessments, even though this seems to be the case. The public home care service constitutes an arena, where constant negotiations between different groups and on different levels take place. In this divided organisation, negotiations concerning time, needs and gender are continuously in progress. Keywords: Care, elderly care meetings, elderly, care managers, care workers, public home care service, home care service in transformation, time, needs, gender, strangership, negotiations

I vårt samhälle informeras det frekvent om alkohol och dess effekter på vår population. Nya forskningsrön gällande alkohol uppkommer med jämna mellanrum, men sällan rör dessa den äldre befolkningen. Samtidigt visar socialstyrelsen att en ny generation äldre med förändrade alkoholvanor växer fram, vilka tar med sig sina vanor in i pensionsåldern. I vår studie har vi valt att lägga fokus på alkoholbruk bland den äldre befolkningen, och i arbetet har vi valt att rikta oss till personal på äldreboenden. Syftet med studien har varit att undersöka hur alkoholkonsumtionen bland de boende bemöts och hanteras av vårdpersonal, detta i kombination med att äldres riskbruk tenderar att öka. För att få svar på våra problemformuleringar har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie. Urvalet bestod av sex vårdpersonal, varav fem av dessa var undersköterskor. Den teoretiska utgångspunkten har legat till grund för utformningen av intervjuerna, samt våra funna resultat. Utifrån utsagor från intervjuerna fann vi ut fyra teman som rör vårt syfte och problemformuleringar: en bild av konsumtionen, självbestämmande och livskvalitet, svårhanterliga situationer, samt skilda upplevelser. Med hjälp av dessa teman analyserade vi de resultat som bland annat visar på brist på utbildning gällande alkoholrelaterade frågor, mycket fokus på självbestämmande men även maktmissbruk. / In our society we are frequently informed about alcohol and its effects on our population. New research findings regarding alcohol occur at regular intervals, but they rarely involve the elderly. At the same time, the social board to a new generation of older people with changing consumption patterns emerge, who tend to bring their habits into the years of retirement. In our study, we chose to focus on alcohol use among the elderly, and in this work we have chosen to find information through the nursing staff at geriatric care. The aim of the study is to investigate how alcohol consumption among the residents is treated and handled by nursing staff, this combined with that the alcohol consumption that is bordering on abuse is increasing amongst the elderly. In order to properly answer this, we have conducted qualitative interviews. The selection consisted of six nursing staff. The theoretical starting point has been the basis for the design of the interviews and the results we found. Based on statements from the interviews we found four themes related to our purpose and problem formulations: a picture of consumption, self-determination and quality of life, cumbersome situations, and different experiences. With the help of these themes, we analyzed the results that among other things show the low level of education concerning alcohol in elder care, a lot of focus on self-determination, but also abuse of power.

No description available.

Sjukvårdsorganisationer står inför stora utmaningar när andelen äldre i befolkningen ökar. Undersköterskor inom äldreomsorgen är en yrkeskategori som det ställs höga krav på eftersom de står för huvuddelen av den praktiska patientvården. Sjukskrivningarna ökar och ur ett nationellt perspektiv sticker Västsverige ut med särskilt höga sjukskrivningstal. Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för undersköterskors subjektiva upplevelser av arbetslivet inom kommunal äldreomsorg. En kvalitativ fenomenologisk metod med tematisk analys tillämpades med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Tio undersköterskor från en kommun i regionen deltog. Intervjuerna transkriberades och kodades. I resultatet utkristalliserades tre teman och åtta underteman/kategorier: Arbetsuppgifter (praktiska arbetsuppgifter, sociala arbetsuppgifter, osynliga arbetsuppgifter), Organisering (formell organisation, informell organisation, omorganisation), och Välbefinnande (ökar välbefinnandet samt minskar välbefinnandet). De socialpsykologiska teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för analysen är social utbytesteori samt gruppsykologi. Resultaten visade att upplevelser av arbetslivet till stor del präglas av sociala relationer, både inom arbetsgruppen och mellan vårdtagare - undersköterska. Själva arbetsuppgifterna var mindre framträdande när det kom till meningsskapandet kring vad som upplevs påverka välbefinnandet i yrkeslivet. / Healthcare organizations face great demands as the proportion of the elderly is increasing. Assistant nurses account for the majority of practical patient care and as a result, they are experiencing negative working conditions. As a consequence, the Western region in Sweden especially, is dealing with high levels of sick-leaves. The aim of the present study was therefore to gain a deeper understanding of assistant nurses’ experiences of working conditions. Qualitative phenomenological method together with semi-structured interviews was adopted. Ten assistant nurses in one municipality participated. The interviews were transcribed and coded based on qualitative thematic analysis. Three themes and eight thematic categories emerged: Working tasks (practical working tasks, social working tasks, invisible tasks), Organization (formal organization, informal organization, re-organisation), and Well-being (increasing well-being, decreasing wellbeing). The social psychological theories underlying the theoretical part of the analysis were Social Exchange Theory and Group Psychology. The result showed that experiences of working conditions to a large extent were connected to social relations, both within the working group and between healthcare providers and care-recipients. Working tasks were less prominent as far as the creation of meaning about what affects well-being within the profession.

Introduktion: Utmattningssyndrom beskrivs som en konsekvens av långvarig stress utan möjlighet till återhämtning. De främsta orsakerna till ökad stress är obalans mellan krav och kontroll. Utmattningssyndrom drabbar främst kvinnor och personal i människovårdande yrken, däribland undersköterskor. Syfte: Syftet med denna tvärsnittsstudie var att undersöka vilka faktorer i arbetsmiljön som skulle kunna minska risken bland undersköterskor som arbetar inom äldreomsorgen att drabbas av utmattningssyndrom. Metod: Tvärsnittsstudien genomfördes med en enkätundersökning som undersökte självskattat utmattningssyndrom och arbetsmiljön. Enkäten besvarades av kvinnliga undersköterskor på tre äldreboenden. Resultat: Trettiotre undersköterskor deltog i studien, varav 36% uppfyllde kriterier för utmattningssyndrom. Denna grupp upplevde i lägre utsträckning att de kunde påverka och kontrollera/influera sin arbetssituation och kraven rapporterades mer orimliga. Respondenter som inte uppfyllde dessa kriterier visade en mer optimistisk uppfattning av arbetsmiljön. Slutsats: Data från enkätundersökningen rapporterar ett behov av förbättrad kommunikation mellan chefer/ledarskap och anställda då kraven har rapporterats vara höga, samt låga möjligheter till att kontrollera och influera, samt påverka, sin arbetssituation. Tvärsnittsstudien föreslår implementering av stresshantering för att förebygga stress i verksamheterna. / Introduction: Exhaustion disorder is described as a consequence of prolonged stress exposure that lacks time for recovery. The foremost causes for increased stress are demand and control imbalance. Exhaustion disorder mainly affects personnel in human-care professions, including assistance nurses. Aim: The aim of the study was to investigate which factors in the work environment that potentially could reduce the risk of exhaustion disorder among assistance nurses in the elderly care. Method: This cross-sectional study used a survey with a self-reported formulary for exhaustion disorder and the working environment. The survey respondents were female assistant nurses at three elderly care homes. Result: Thirty-three assistance nurses participated in the study, 36% respondents met the criteria for self-assessed exhaustion disorder. This group experienced that the ability to affect and control/influence their work situation were lower and demands were reported more unreasonable. Respondents that did not meet the criteria were more prone of being optimistic of their working environment. Conclusion: Survey data reported a need of improved communication between managers and employees, due to demands being reported as high as well as low levels of control/influence and to be able to affect the work situation. This cross-sectional study proposes implementation of stress management to prevent stress in the organisation.

En stor andel av alla sjukskrivningar i Sverige beror på psykisk ohälsa. Kvinnor inom kontaktyrken löper störst risk att drabbas. Konflikter på arbetsplatsen är en anledning till psykisk ohälsa. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur kvinnliga undersköterskor upplever konflikter i arbetsgrupp utifrån fyra perspektiv: arbetsgrupp, genus, makt och socialt utbyte. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har vi intervjuat tio undersköterskor i en mindre ort i Västra Götaland. Resultatet visar att informanterna upplever att konflikter har en negativ inverkan på undersköterskornas arbetssituation. Informanterna upplever även att konflikter uppstår på grund av olika personlighetstyper som inte harmoniserar med varandra, olika arbetssätt samt undvikande från arbetsuppgifter. Majoriteten av informanterna upplever att de agerar på ett medlande eller undvikande sätt i konflikter. De upplever även att konflikternas uttryckssätt beror på genusstrukturer. Exempelvis upplever informanterna att de hellre väljer att prata bakom ryggen på varandra än att reda ut konflikterna. De upplever att det är ett genusrelaterat beteende att prata bakom ryggen på varandra. Informanterna vittnar även om upplevelsen att det lätt uppstår en maktobalans bland nyanställd personal och mer etablerad personal. Slutligen visar studien resultat att informanterna upplever att chefens beteende är av stor vikt för personalens välmående. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att undersköterskornas konflikter på arbetsplatsen är komplexa och kan te sig på olika sätt. Att konflikterna är varierande i sin uttrycksform kan bero på att det är en kvinnodominerad arbetsplats med en hög arbetsbelastning. / A majority of the individuals on sick leave in Sweden is due to mental illness and women working in healthcare is at high risk. A common reason due to psychological health related sickness is conflicts in the workplace. The purpose of this qualitative study is to examine female enrolled nurse’s experiences of conflicts in workgroups. Four perspectives are taken in to account – work group, gender, power and social exchange theory. The empirical samplings were collected via semi-structured interviews with ten enrolled nurses attending from a smaller city in the Västra Götaland region. The result shows that conflicts have a negative impact regarding the workplace situation in general. The conflicts arise due to differences in personality type, different approaches to how to get the job done and also evading of work duties. The result also show that a majority of the informants consider their conflict management strategies characterized by meddling or avoiding. They also consider the conflicts means of expression originating from gender structures. For example, the informants prefer to talk behind each other’s backs rather than solve the conflicts immediately. They consider this originating from gender related behavior. Further on a power imbalance tend to occur between enrolled nurses who is newly hired and/or with less professional experience and those who has a lot of professional experience and has been at the workplace for a longer time. The head manager’s behavior toward conflicts is of great importance regarding the enrolled nurse’s wellbeing in the workplace. In summary the results show that the conflicts in the workplace is complex and appear differently. A reason behind this could be the fact that the enrolled nurse’s work place is both female dominated and characterized by a heavy workload.

Utgångspunkten har varit att undersöka sjukvårdspersonalens arbetsmotivation. Syftet är att belysa sjuksköterskors och undersköterskors upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön under en pandemi och om de två yrkesgrupperna upplevde några skillnader på deras psykosociala arbetsmiljö, samt vad som motiverar sjukvårdspersonalen till att arbeta under krissituationer i vården. Metoden som används är en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats med följd av semistrukturerade intervjuer med tre undersköterskor och tre sjuksköterskor från Västra Götalands Regionen. Fyra huvudkategorier framkom, samt åtta subteman identifierades som belyser de två yrkesgruppers positiva och negativa faktorer som påverkade sjukvårdspersonalens upplevelse av psykosociala arbetsmiljö och deras arbetsmotivation under pandemin, samt om de två yrkesgrupperna upplevde skillnader avseende psykosociala arbetsmiljön. Sjukvårdspersonalen beskrev sin psykosociala arbetsmiljö som en påfrestande arbetsinsats och en stor arbetsbelastning. Men till stor del en positiv inställning och en känsla av meningsfullhet och motivation var betydelsefullt för sjukvårdspersonalens välbefinnande. Sjukvårdspersonalens psykosociala arbetsmiljö under pandemin är väldigt ansträngd och påfrestande. Det framkommer inte att det finns några skillnader av upplevelsen på psykosociala arbetsmiljön, men däremot finns det skillnader beroende på vilken avdelning personalen arbetar i. Sjukvårdspersonalens arbetsmotivation under pandemin är ett kollegialt samarbete samt den variation som arbetet medför varje dag. En annan viktig faktor för arbetsmotivationen var tacksamhet och uppskattning från patienter och anhöriga samt glädje när patienterna tillfrisknar och kommer tillbaka till vardagen.

Det förväntas saknas tusentals undersköterskor i Sverige inom de närmaste åren. Därför är det viktigt att få uppfattning om hur undersköterskorna mår i arbetet och hur det kan relateras till närmaste ledare. Denna studie syftar till att undersöka undersköterskors upplevelser av hur närmaste ledare kan bidra till en god psykosocial arbetsmiljö inom äldreomsorgen. Studien utgår från en kvalitativ metod och använder sig av semistrukturerade intervjuer som genomfördes genom det digitala verktyget ZOOM. Tio stycken undersköterskor inom äldreomsorgen deltog i samtal under cirka 60 minuter gällande deras upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön, ledarskapets betydelse och hur samarbetet mellan dem och närmaste chef fungerar. Studiens resultat visar att undersköterskorna upplever att det finns en koppling mellan hur deras närmaste ledare arbetar och hur de mår på arbetet och tre faktorer var framträdande. Vikten av kommunikation, framförallt kommunikationen mellan ledare och undersköterskorna. Undersköterskorna upplever att det finns brister i dialogen mellan dem och närmaste ledaren. De har även behov av att få inflytande i arbetsrelaterade faktorer som schemaläggning och rutiner för att lyckas med goda resultat. Ledarskapets betydelse, där undersköterskorna ansåg att chefens kompetens, lyhördhet och vårderfarenheter som betydelsefulla för deras trivsel i arbetet. Känsla av otillräcklighet, som relaterar till undersköterskornas upplevelser av höga krav och bristande återhämtning. / In some years to come there will be a lack of thousands of assistant nurses in the Swedish Health Care System. An important issue is therefore to study the psychosocial wellbeing situation among assistant nurses and if there might be a relationship between the level of wellbeing and the art of leadership. This study aimed to examine assistant nurses' experiences of how their immedient leader in Elderly Health Care Worksites can contribute to create a sustainable psychosocial work environment. The study used a qualitative research approach. The empirical data were collected by semi-structured interviews, using a digital plattform ZOOM. Ten assistant nurses took part in individual interviews, each one with the duration of approximately 60 minutes. The themes for the data collection were the respondents' experiences of the psychosocial work environment, the importance of leadership and how collaboration between them and the immediate manager works. The results show that there is a clear relation between the art of the immediate leadership and psychosocial wellbeing at work. The respondents expressed the necessity of supportive communication, especially communication between leaders and assistant nurses. They expressed an insufficiency in communication with their immediate leader. They expressed the need of influence on work-related factors such as scheduling and routines in order to perform well at work. They regarded the manager's competence, sensitivity and own experience of Health Care work to be important for supportive psychosocial wellbeing at work. Finally they put forward the feeling of inadequacy, which relates to the assistant nurses' experiences of high demands combined with scarcity in physical and mental recovery.

The Covid-19-pandemic has put public health into a large risk. In December 2020, an evaluation of the measures taken in Sweden to deal with the Covid-19 pandemic was published. It pointed out that the elderly care had not received the necessary resources to protect the elderly who are the most vulnerable in the population. The majority of previous research conducted during the Covid-19 pandemic has focused on the healthcare situation abroad. Few studies have been conducted in Sweden and even fewer focused on the elderly care. The aim of this study is to examine the experiences of the caregivers working in residential care during the Covid-19 pandemic. In this study we used theoretical models which examine psychosocial work environments, stress as well as social responsiveness and burnout. The work applied a qualitative approach and used a thematic analysis. The data was collected through semi-structured interviews with assistant nurses working in three municipalities in Västra Götaland, Sweden. The result showed that the participants experienced an increased workload and that they felt inadequate towards the elderlycare receivers. To handle their situation the social support within the colleagues had a vital function. The participants experienced a limited social life and a big concern about carrying the infection. / Covid-19-pandemin har medfört en stor risk för allmänhetens hälsa. Den 15 december 2020 publicerades en utvärdering av de åtgärder som vidtagits i Sverige för att hantera Covid-19-pandemin. Då uppmärksammades att den redan utsatta äldreomsorgen inte fått tillräckligt med resurser för att skydda de äldre vårdtagarna som drabbats värst av Covid-19. Majoriteten av tidigare forskning som utförts under Covid-19-pandemin har fokuserat på sjukvårdens situation utomlands. Få studier har genomförts i Sverige och ännu färre inom äldreomsorgen. Den här studien ämnar därför att undersöka vårdgivares upplevelser i arbetet med den äldre riskgruppen på särskilda boenden under Covid-19-pandemin.Studien har en kvalitativ ansats och genomfördes med hjälp av tio semistrukturerade intervjuer. Studien genomfördes med undersköterskor som arbetar i tre kommuner i Västra Götalands län i Sverige. I den tematiska analysen beskrevs undersköterskornas upplevda stressorer, resurser och hur deras privatliv påverkats på grund av arbetet. Framförallt upplevde deltagarna en ökad arbetsbelastning, underbemanning och de kände sig otillräckliga gentemot vårdtagarna. Den viktigaste resursen för att hantera situationen uppgavs vara det sociala stödet inom arbetsgruppen. Deltagarna upplevde ett begränsat privatliv och en oro inför att bära på smitta.