Vid sjukdom i mag-tarmkanalen eller urinsystemet kan den drabbade patienten erhålla en tarmstomi, vilket kan ses som en räddande behandling. Samtidigt medför stomi påtagliga förändringar i livet. Det kan ge fysiska problem, så som gaser och hudproblem, men också psykiska följder, exempelvis depression och ångest. Lärandet är därför en central del då patienten får kunskap för att kunna fortsätta leva ett tillfredställande liv, trots stomi. Det är sjuksköterskans ansvar att bidra med information och undervisning på ett individanpassat sätt som genererar kunskap hos mottagaren. Syftet är därför att beskriva patienters upplevelse av att få och leva med stomi, med fokus på information och undervisning. En litteraturstudie valdes som metod där tio artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, användes och analyserades i syfte att sammanställa forskningsresultat inom det aktuella området. Analysen mynnade ut i två kategorier: Kunskapsbehov och självständighet. Resultatet visar att kunskap hos patienten är nyckeln för att kunna acceptera och självständigt ta hand om stomin. Behovet av information och undervisning kvarstår även efter utskrivning från sjukhuset. Patienten behöver både fysiskt och psykiskt stöd, eftersom stomin påverkar hela människan. För att patienter ska kunna erhålla fullgod information och undervisning bör sjuksköterskan besitta kunskap om stomivård, samt om de problem som är specifika hos patienter med stomi.

Denna systematiska litteraturstudie genomförs i syfte att undersöka vad befintlig forskning säger om användningen av skönlitteratur i undervisningen av teknik och naturvetenskap för årskurserna F-3. Frågeställningarna är enligt följande: - I vilken utsträckning kan, enligt tidigare forskning, skönlitteratur underlätta barns förståelse för teknik och naturvetenskap? - I vilken utsträckning kan, enligt tidigare forskning, skönlitteratur uppmuntra barns begreppsbildning i teknik och naturvetenskap? - I vilken utsträckning kan, enligt tidigare forskning, skönlitteratur bidra till att förbättra barns inställning till teknik och naturvetenskap? Några av de centrala begreppen i uppsatsen är begreppsbildning, teknik och teknisk allmänbildning, naturvetenskap och naturvetenskaplig allmänbildning, och skönlitterära barnböcker. Artiklarna som analyserats har främst hittats via databasen ERIC. Den litteratur det refereras till utöver artiklarna är till stor del kurslitteratur på grundlärarprogrammet F-3. Området är underbeforskat och vidare forskning anses vara befogad. Resultatet av analysen tyder på att skönlitteratur på ett bra sätt kan komplettera undervisningen av teknik och naturvetenskap, men att lärare måste vara aktiva i sitt val av de skönlitterära böcker som används. Analysen visar också att både skönlitteratur och läromedel kan innehålla förenklingar och stereotypa föreställningar som, om de får stå oemotsagda, riskerar att motverka undervisningens syfte - att grundlägga en teknisk och naturvetenskaplig allmänbildning. En saga må vara liten och oansenlig, men i kombination med rätt frågor kan den inverka på elevernas syn på teknik och naturvetenskap som i förlängningen påverkar deras framtida yrkesval.

Language is crucial when it comes to developing knowledge. Agreat deal of research around the world shows that the mother tounge is of significant importance to students acquiring a second language. However, there is a difference of opinion as to how the taeching ouught to be carried out. In many places, innspections have relvealed major inadequacies in the welcoming of the students. Newcomers do not always receive the education they are entitled to. In this essay, I have investigated how a number of teachers work with students with other mother tounge than Swedish. I aim to find out how the interviewed teachers think think about the importance of the mother tounge in the language development in second-language learners. Is it possible to work together with the teachers of the mother tounge and, if so, how is this cooperation organised? Furthermore, I would like to study how teachers plan their pedagogical work in the classroom and how the students progress is made visible. I would like to connect the answers with previous research. The result of my study shows that the teachers wish for an increased cooperation with teachers of the mother tounge an despite the teachers intentions to provide the second-learners with a good education, there are still areas that need to be developed.

Svensk titel: Undervisning i läsförståelse – ur ett specialpedagogiskt perspektiv Engelsk titel: The teaching of reading comprehension - from a special educational perspective Syftet med studien är att undersöka hur klasslärare och speciallärare undervisar med fokus på att alla elever ska få möjlighet att utveckla sin läsförståelse. Den teoretiska utgångspunkten som används är den sociokulturella teorin med fokus på att lärande sker i sociala sammanhang samt Vygotskijs tankar om att undervisningen ska ligga i barnets proximala utvecklingszon för att utveckling och lärande ska ske. Metoden som används har en kvalitativ ansats och utgörs av kvalitativa intervjuer i fokusgrupper. Studiens resultat tyder på att undervisning i läsförståelse ser olika ut och att det är upp till den enskilda läraren själv. Lärarna i studien efterfrågar en samsyn bland alla lärare på sina respektive skolor och en struktur som följer eleverna i samtliga årskurser. Det visade sig att speciallärarna och specialpedagogen hade olika uppfattningar om sina respektive yrkesroller när det gäller undervisning i läsförståelse. Någon hade en mer handledande roll medan de andra arbetade mer intensivt med elever i svårigheter. Resultatet tyder på att det behövs samtal, diskussioner och utbildning kring ämnet.

No description available.

This thesis is about the use of textbooks and alternative teaching material in the mathematics teaching in high school. The study focuses on teaching and learning material, discusses in what way they meet the teaching purposes, and what factors are influencing the choice of textbooks and teaching material. The empirical study consists of a qualitative method for collecting data in form of interviews. Six teachers affiliated at five different high schools answered questions concerning their teaching tools. The main result of this study  is that the textbook preserves its role as the most dominating teaching tool. Possible alternative tools like ICT, computers, mathematics programs, different internet sites, online exercises, math games, worksheets with answers, virtual and concrete manipulatives, and teachers’ own materials are merely used for extending and completing already existing textbook material.  Some factors influencing the choice of textbooks are: the relationship between textbook and curriculum, the content and structure of the textbook, how the textbooks satisfy different kinds and needs of pupils, lack of time, recommendations of colleagues, and economic factors. Economic factors are important for the choice of other teaching material, too, but teachers’ creativity and interests turn out to be more important here. Some teachers argue against the dominating role of textbooks, but our result shows that all participants use textbooks in their teaching anyway. It seems that textbooks save time and give stability and predictability for both teachers and students. The use of textbooks and alternative teaching material varies considerably between the various participating teachers. / Denna uppsats handlar om läroböcker och alternativt undervisningsmaterial i gymnasieskolan. Studien sätter läromedlet i centrum, diskuterar på vilket sätt det uppfyller undervisningens syfte och reder sedan ut vilka faktorer som har betydelse för lärarnas val av läromedel. Den empiriska delen består av en kvalitativ intervju. Sex lärare som arbetar på fem olika skolor har svarat på frågor som rör deras användning av och syn på läromedel. Studiens resultat visar att läroboken fortfarande idag försvarar sin roll som det viktigaste läromedlet i matematikundervisningen. IKT, datorer, online uppgiftsbank, olika webbsidor med matematikspel, datorprogram, kompletterande material, exempelvis egenproducerat material och laborativt material används i huvudsak för att komplettera läroboken. De viktigaste faktorerna som påverkar valet av lärobok är: kopplingen till läroplan, lärobokens innehåll och struktur, anpassning till olika elevgrupper, tidsbrist, kollegornas synpunkter och ekonomiska resurser. Ekonomiska faktorer spelar även roll vid valet av alternativa läromedel, men det visar sig  att lärarens engagemang, kreativitet och intresse har stor betydelse här. Samtliga deltagande lärare använder någon lärobok i sin matematikundervisning, trots att en del av deltagarna har en negativ attityd gentemot lärobokscentrerad undervisning. Det verkar som om läroboken ger stabilitet och förutsägbarhet för såväl lärare som elever. Vår studie visar på stora variationer i sättet att använda läroböcker och annat undervisningsmaterial bland våra informanter.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka elevernas upplevelser och erfarenheter av IKT-stöd i undervisningen i idrott och hälsa och hur användningen av IKT bidrog till deras lärande. Den metod som användes i studien var kvalitativa intervjuer genom stimulated recall och nio elever från en högstadieskola intervjuades. Eleverna som intervjuades i studien hade deltagit i IKT-stödd undervisning under en tvåårsperiod där en del av lektionerna spelades in på video. Videodokumentationens syfte var att bilda en bakgrund till det eleverna beskrev senare i intervjuerna. Den teoretiska utgångspunkten var sociokulturellt perspektiv som i studien innebar att eleverna samverkade med varandra, men också med artefakter, såsom bollar, linjer, gymnastikredskap eller IKT redskap som i det här fallet binder ihop elevernas handlingar. Studien visade att eleverna hade positiva erfarenheter av IKT-stöd i undervisning i idrott och hälsa. Med IKT i undervisningen fick eleverna både utbildning och underhållning som uppskattades av många. Studien visade också att IKT- stöd hade en positiv inverkan på elevernas lärande i ämnet idrott och hälsa och att idrottsundervisning med IKT-stöd underlättade lärande och gjorde information och instruktioner mer förståeliga. Detta ledde till att elevernas engagemang förbättrades, fokus och motivation ökade vilket samtidigt resulterade i att eleverna faktiskt lärde sig snabbare. / The aim of the present study was to investigate students' perceptions and experiences of ICT support in education in physical education and how the use of ICT contributed to their learning. The methodology used in the study was the qualitative research with stimulated recall. Students from an upper secondary school were interviewed. The interviewed students had participated in ICT-assisted learning during a period of two years in which some of the lessons were recorded on video.The purpose of video recording was to stimulate the students’ experiences, later described in the interviews. The video clips of some lessons were shown during the interviews. The theoretical starting point was a socio-cultural perspective. In the study that meant that the students interacted with each other, but also with artifacts such as balls, lines, gymnastics equipment and ICT tools who in this case linked the movements of the students. The study showed that the students had positive experiences with ICT support in the learning of physical education. When ICT was used many pupils enjoyed both the educational moment and the entertainment it provided. Another aspect of the study was that the ICT support facilitated easier learning and by making information and instructions more understandable. This resulted in improved student engagement, better focus and increased motivation, which actually also lead to faster learning. / ICT, physical education, teaching, learning, exergames, multimedia

Syftet med vår studie var att undersöka hur lärare arbetar med subtraktion i helklass samt på individnivå utifrån representationsformerna. I kommande studie har en empirisk undersökning gjorts i två klasser i årskurs två. Vi har undersökt om det finns likheter och skillnader i hur lärare arbetar och vilka representationsformer som används i undervisningen för helklass och på individnivå med elever i allmänna matematiksvårigheter. Vårt empiriska material samlades in under observationer med utvalda lärare som undervisade i subtraktion. Vårt resultat visade att olika representationsformer användes av pedagogerna i deras undervisning samt att det fanns vissa skillnader på hur man arbetade i helklass i jämförelse med elever i allmänna matematiksvårigheter på individnivå. Representationsformerna användes mycket för att introducera och befästa kunskap om olika matematiska begrepp så som subtraktion.

I denna fallstudie granskas ett i huvudsak ideellt projekt (kallat SPRINT) för volontärledd svenskundervisning av drygt 400 vuxna asylsökande i Åre kommun. Medelst observationer av undervisning och läromedel, kvalitativa intervjuer med de inblandade, samt enkäter till deltagarna har projektets bakgrund, ambitioner, upplägg och genomförande undersökts, samt hur det tagits emot av deltagarna. Upplägget uppfattas som välfungerande av samtliga inblandade och projektets resultat kan betraktas som lyckade, trots vissa upplevda hinder såsom alltför heterogena klasser med både utbildade och analfabeter, samt brist på volontärer. Således tål modellen mycket väl att upprepas i liknande situationer, där de ekonomiska resurserna är begränsade, men viljan att hjälpa stor. / This case study focuses on a local volunteer project in the municipality of Åre, aimed at teaching Swedish to over 400 adult refugees during the approximately 18 months that they have to wait for a residence permit. The background, aims, setup and operation of the project has been examined, accounted for and evaluated, as well as the perceived results. The methods used are observations of the lessons and examination of the web- based primer, interviews with the initiators, trainers, volunteers and administrator of the project, as well as a student survey. The teaching method and setup of the project is perceived as effective by all participants, although volonteers periodically were scarce and the classes too heterogeneous.The results can be considered more than satisfying. Thus the concept and setup can be recommended for use in similar situations in the future, where the financial means are lacking, but the desire to help prevails.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare uppfattar vad begreppet undervisning innebär samt hur de arbetar med undervisning i förskolans verksamhet. Undervisningsbegreppet förtydligas i nya läroplanen för förskolan som träder i kraft 1 juli 2019. I och med detta introduceras ett nytt begrepp, vilket förutsätter en medvetenhet hos förskollärarna kring vad undervisning innefattar. Studien utgår från sociokulturell teori och genomförs med ett kvalitativt tillvägagångsätt. Studiens resultat visar att förskollärare har olika syn på vad undervisning innebär och att undervisningär en del i ett större sammanhang där lek, lärande och omsorg ska ingå. Resultatet visar att undervisning ofta likställs med lärande och att det är förskollärarens ansvar att bedriva undervisning. Studiens slutsats är att förskollärare behöver ha en medvetenhet om betydelsen av undervisning. Medvetenheten bidrar till att undervisningens process synliggörs i tillfället och integreras i ett helhetssammanhang, på så vis blir även målet begripligt för barn.