<p>Kan matematiken kläs i ett skimmer av glädje genom matematikutveckling? I olika studier (bland annat PISA, 2003 och TIMSS, 2003) som vi tagit del av visas ett sjunkande intresse och kunskap hos skolelever i matematik. Utifrån detta har vi valt att studera en norrländsk kommun och deras satsningar på matematikutveckling. Genom intervjuer med politiker, tjänsteman, matematikutvecklare, rektorer och lärare kan vi konstatera att dessa strävar mot samma mål när det gäller matematikutveckling, elevernas matematikkunskaper måste förbättras. Respondenterna anser att kompetensutveckling för lärare är av vikt för att elevers matematikutveckling skall höjas, men hur denna kompetensutveckling skall ske skiljer sig åt. Det pratas om traditionell kompetensutveckling såväl som kompetensväxling och matematikutvecklare för att utbilda och stötta lärare. I studien kan vi se att den kommun som undersöktes bara har påbörjat sin matematiksatsning, medan matematikdelegationen (SOU 2004) hade som mål att år 2006 skulle alla kommuner i landet ha påbörjat utbildning av och arbetet med matematikutvecklare. De lärare som deltog i studien har gemensamt med rektorerna att de tycker att läromedlen styr för mycket. Lärarna måste få en chans att utveckla sina matematiklektioner och det är här som skillnaderna i hur denna utveckling skall ske uppdagar sig. Rektorerna och en av lärarna menar att det är traditionell kompetensutveckling, det vill säga den kompetensutveckling som kommunen erbjuder, som i första hand bör nyttjas, medan det övriga lärarna till största del talar om erfarenhetsutbyte lärare emellan. Vi kan konstatera att ännu kan matematiken inte kläs i ett skimmer av glädje. Eftersom att alla inblandade har en vilja att utveckla matematikämnet finns det stora förhoppningar att detta kommer att kunna ske i framtiden.</p>

<p>Studien utgår från fem idrottslärares uppfattningar om två begrepp, förtrogenhet och kulturarv, som återfinns i ett och samma mål i Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo94). De två begreppen finns inte definierade i Lpo94 utan det är lärarens ansvar att tolka och realisera dessa begrepp i den konkreta undervisningen. Datainsamlingsmetoden baseras på kvalitativa intervjuer där idrottslärare besvarar frågor kring deras uppfattningar av begreppen och om målet. Resultatet av studien visar att flertalet av informanterna inte är insatta i Lpo94s kunskapssyn men att de har en god uppfattning av vad kulturarvet har för betydelse för dem. Studiens diskussion berör konsekvenserna av den bristande begreppsuppfattningen och hur läroplanens uttryck och formuleringar påverkar idrottsläraren.</p>

<p>Syftet med vår studie var att beskriva och analysera hur en grupp specialpedagoger arbetar med formativ undervisning. Formativ undervisning kan enligt aktuella forskningsresultat ha positiva effekter på svagpresterande elevers lärande. Vi har observerat sex specialpedagoger i deras verksamhet. Dessa sex har också sedan intervjuats. Samtliga informanter arbetar med elever i skolåren 6-9. Det är den empiri samt relevant litteratur som examensarbetet bygger på. Resultatet visade att formativ undervisning förekom i väldigt liten utsträckning. Det visade också att de specialpedagoger som ingick i vår studie inte var förtrogna med begreppet formativ undervisning. Den pedagogiska forskning som finns i ämnet är utförd i olika klassrumssituationer. Vår undersökning visar på svårigheter att överföra den till den typ av undervisningssituation som specialpedagogerna i vår studie arbetar i.</p>

<p>Åsikter om elevers inflytande inom den svenska skolan har sedan 1920-talet förändrats och formulerats olika i skolutredningar och läroplaner. I dagens rådande läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) har jag funnit flera mål och riktlinjer där elevinflytande innefattas. Under min praktik som lärarstuderande i ämnet musik har jag tyckt mig kunna se ett ökande engagemang hos elever som själv fått välja låtar till ensemblespel. Denna iakttagelse formade ett syfte till att undersöka och få större förståelse för musiklärares syn på elevinflytande och hur de menar inflytandet påverkar deras undervisningspraktik. Ett annat syfte till detta arbete blev att i en jämförande studie försöka se eventuella skillnader mellan Sverige och Nya Zeeland. Mina frågeställningar är; vad anser lärarna om elevinflytande i sin planering?, Hur menar de att det påverkar deras undervisningspraktik?, Hur har de tolkat sitt lands läroplan när det gäller elevinflytande? Jag har studerat vad tidigare forskning, undersökningar och projekt säger om synen på elevinflytande. Jag har också intervjuat fyra musiklärare, två från Sverige och två från Nya Zeeland och då använt mig av en kvalitativ intervjuform. Jag har även gjort observationer på min praktikskola på Nya Zeeland. Resultaten från min undersökning visade enligt min tolkning att elevinflytande har en större plats i den svenska undervisningen i jämförelse med Nya Zeelands. Detta konstaterade jag utifrån intervjuer, observationer och innehållet i ländernas läroplaner. Elevinflytandet visade sig mest i elevernas möjlighet att välja ensemblelåtar. En slutsats blev därför vikten för lärare att se andra möjliga områden för elevers inflytande.</p>

<p>Syftet med arbetet har varit att undersöka lärares synsätt och erfarenheter av att använda IKT i undervisningen och hur lärarrollen påverkas. Eftersom vi ville veta lärarnas egna åsikter valde vi en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. IKT ger ökade möjligheter till individualisering och konkretisering av undervisningen när den används som pedagogiskt redskap. Lärarna behöver därför få möjligheter att tillägna sig adekvata kunskaper i hur man använder sig av IKT i undervisningen. Samhället är idag beroende av IKT i många olika sammanhang och det är därför viktigt att skolan anpassas till detta faktum så att eleverna är väl förberedda när de kommer ut i yrkeslivet. Skolorna behöver utrustning som är anpassad till de krav som ställs från de intressenter som finns: beslutsfattare, näringsliv, skolledare, lärare, föräldrar och inte minst elever.</p>

<p>Syftet med denna c-uppsats var att studera användningen av matematik i förskolan och undersöka vilka kontexter som påverkar pedagogerna att använda matematik i den dagliga verksamheten. I undersökningen besvarade 52 pedagoger från fyra förskolor i en mellansvensk kommun enkäter. En pedagog från förskola, en föreståndare samt en lärare i skolans tidiga år deltog i intervju. Insamlad data analyserades mot teorin att det krävs att flera del-kontexter uppfylls för att nå en meningsfull innebörd i att använda matematiken i förskolan. Det visade sig att det som påverkade dessa pedagoger mest, vad gäller att använda matematiken i vardagen, var kollegornas inställning till området i fråga samt kompetensutveckling inom detsamma. Den egna utbildningen hade däremot inte samma påverkan.</p><p>I denna undersökning framkom det även att det saknas metoder för uppföljning av kompetensutvecklingen. Detta är ett område som behöver utvecklas så att kunskapen inte riskerar att förbli den enskilde individens kunskap, utan att det så småningom kan resultera i ett gemensamt arbetssätt inom förskolan.</p>

<p>Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur lärare motiverar elever så att de får bästa möjliga förutsättningar för inlärning. De frågor som ställts är vad som styr lärares planering och genomförande av undervisningen, vilka de viktigaste faktorerna är som stimulerar inlärning och vad som enligt eleverna själva motiverar dem. Metoden utgörs av en kvalitativ, explorativ studie, med hjälp av halvstrukturerade intervjuer med tre lärare, observationer av dem samt intervjuer med sex elever. Resultatet visar att samhällstrender, läroplaner och även kollegor till en viss del styr arbetet. Lärarna poängterar att den egna personligheten har stor betydelse för att skapa motivering hos elever. Eleverna själva vill ha varierad undervisning med klara och tydliga riktlinjer. Slutsatsen är att faktorer som elevinflytande och intresse samt lärares engagemang är överordnat vilka olika teorier eller modeller som används. Engagerade, fantasifulla och positiva lärare har stora möjligheter att stimulera elevers inlärning med hjälp av varierande/aktiverande pedagogik.</p>

No description available.

<p>Syftet med detta arbete var att lyfta fram elever som av lärare uppges ha koncentrationssvårigheter, att ta reda på hur lärarna hjälper dessa elever samt att se i vilken utsträckning denna hjälp anses vara tillräcklig. Vår undersökning byggde på kvalitativa intervjuer med två lärare och åtta gymnasieelever. Vår studie visade att lärarna och eleverna i vår undersökning har skilda åsikter om huruvida den hjälp eleverna får är tillräcklig. Lärarna kände sig otillräckliga medan eleverna ansåg att lärarna erbjuder bra hjälp, de ansåg dock att undervisningen inte är tillräckligt motiverande. Inställningen till begreppet ”koncentrationssvårigheter” skiljde sig mellan lärare och elever. Eleverna talade mer om skoltrötthet än koncentrationssvårigheter.</p>

<p>Vårt syfte med undersökningen är att studera om en mer omfattande sex- och samlevnadsundervisning behövs inom lärarutbildningen och om pedagogers kompetens inom ämnet bygger på deras utbildning, inriktning och eventuell fortbildning. Syftet är även att undersöka hur pedagogers sex- och samlevnadsundervisning ser ut på mellanstadiet. Vi har genomfört en kvalitativ studie som baseras på sju stycken genomförda intervjuer. Anledning till att vi valde att forska i området sex- och samlevnadsundervisning var för att vi under våra år som lärarstuderande ansåg att det knappt fanns någon undervisning inom ämnet trots att vi har inriktningen naturvetenskap. Det visade sig att pedagogers sex- och samlevnadsundervisning bygger på de utarbetade delmål som pedagogen och skolan väljer att göra tillsammans. Genom dessa delmål blir undervisningens innehåll mer tydlig och omfattande.</p>