Historiemedvetande är ett begrepp som används frekvent inom historiedidaktiken. Begreppet finns med i kursplanen för ämnet historia i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Syftet med kunskapsöversikten är att beskriva hur resultat av tidigare didaktikforskning inom ämnet historia ser ut, samt att få insikt i vilka undervisningsmetoder som visat sig vara framgångsrika när det gäller att aktivera och utveckla yngre elevers historiemedvetande. Med yngre elever avser vi elever på låg- och mellanstadiet. Genomsökningar och sökord som historical consciousness, didactics och teaching samt ytterligare urvalskriterier i databaserna Primo och ERIC (ProQuest) fick vi fram vårt material till denna kunskapsöversikt. Det visade sig att forskningen använt sig av olika metoder men ofta fått liknande forskningsresultat. Avhandlingar, rapporter, essäer och läroböcker inkluderades slutligen och utgör grunden till vår kunskapsöversikt. Utifrån det inkluderade materialet uppenbarades en röd tråd inom det befintliga forskningsfältet, men även en ofullkomlighet som kan användas till framtida forskning.

Syftet är att titta på fyra lärares förutsättningar för bedömning utifrån deras ramfaktorer, innefattandes resurser i form av instrument, lektionstid, om undervisning sker i hel, eller halvklass och om  lärarna anser att detta påverkar deras möjlighet att bedöma eleverna.   Musikundervisningen har sett olika ut längs med åren, där olika moment stått i fokus. I och med Lgr11 kommer digitaliseringen in. Skolinspektionens granskning visar att många lärare inte är behöriga i musikämnet, vilket bland annat påverkar musikskapandet. Den visar även att många lärare saknar förutsättningar för att undervisa och ge en rättvis bedömning.   Tidigare forskning visar att olika ramfaktorer styr hur undervisningen kan bedrivas. Ekonomi, klasstorlek och tid är några av de faktorer som påverkar, tillsammans med kursplanen. Beroende på hur läraren tolkar styrdokumenten kommer bedömningen att se olika ut mellan skolor.   För att se hur musiklärare själva ser på dessa faktorer, intervjuade jag fyra lärare med olika ålder, samt olika bred erfarenhet i yrket.   Resultatet visar att faktorer som gruppstorlek, lokaler, utrustning, samt tid påverkar lärares förutsättningar för bedömning. Även brist på tillgång till digitala verktyg visades.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 använder sig av nyheter ur ett didaktiskt perspektiv. Den använda metoden för studien är semistrukturerade intervjuer med åtta informanter. Resultatet visar på att det finns ett flertal syften med nyhetsförmedling i undervisning, exempelvis för att utveckla förmågor såsom att diskutera och argumentera, för att förstärka och komplettera andra kunskaper och för att hjälpa elever utveckla ett källkritiskt tänkande. Slutsatser som dras är bland annat att det är viktigt med nyhetsförmedling i undervisning för att elever ska bli självständiga och demokratiska medborgare i framtiden.

Idag ser lektionerna i matematikundervisningen liknande ut i många klassrum runt om i Sverige. Det har visat sig att eleverna under lektionerna ofta får arbeta enskilt i sin lärobok i matematik. Granskning av matematikundervisningen uppvisar att matematikläroboken dominerar undervisningen, vilket riskerar att eleverna till stor del får räkna rutinuppgifter. Vidare säger forskningen att problemlösning är något som gynnar eleverna lika mycket i matematikämnet som i vardagen. I detta arbete är syftet att ta reda på vad forskning säger om problemlösning inom matematiken. Frågeställningen lyder: Hur framställs undervisning i problemlösning i matematik för årskurs 1-3? För att kunna besvara frågeställningen genomfördes systematiska databassökningar och manuella sökningar. Källmaterialet analyserades sedan utifrån en kodningsprocess. Resultatet av forskningssammanställningen visar att med rätt verktyg och engagemang hos både lärare och elever kan eleverna utveckla sina kunskaper inom matematik. Problemlösning kan också ge eleverna möjlighet att samarbeta och dela med sig av sin kunskap både genom diskussion och praktiska övningar. En slutsats utifrån resultatet är genom att arbeta med problemlösning ges goda kunskaper i matematik. Flera faktorer framställs som viktiga i undervisningen. Vidare forskning skulle kunna innebära att undersöka hur läraren kan arbeta med problemlösning tillsammans med elever i svårigheter i matematiken.

Genom en kvalitativ intervjustudie ger detta arbete en inblick i fyra svensklärares perspektiv på värdegrundsarbete. Materialet behandlas genom en tematisk analys utifrån vilken fyra teman identifieras: ”Värdegrundsbegreppet”, ”Litteraturens roll”, ”Svenskans känsliga ämnen” och ”Demokratisk fostran”. Det första temat besvarar den första forskningsfrågan om hur de intervjuade svensklärarna resonerar kring sitt värdegrundsarbete. De tre övriga temana besvarar den andra forskningsfrågan om hur dessa svensklärare beskriver att de arbetar med värdegrund inom svenskämnet. Resultatet av studien visar att värdegrundens abstrakta form i kombination med upplevd press uppifrån medför att lärarna är tveksamma till värdegrundsbegreppet. Vidare finner studien att deltagarna beskriver värdegrundsarbete inom svenskämnet i termer av litteraturundervisning, demokratiskt förberedande samtal om känsliga ämnen i ett tryggt klassrumsklimat. Utifrån ett normkritiskt perspektiv på lärarrollen lyfter studien fram de godtyckliga grunder på vilka värdegrunden tolkas och värdegrundsarbete formuleras.

Lärare i matematik ska skapa och bedriva matematikundervisning där elever får förutsättningar till att lära sig matematik och där de inhämtar matematisk kunskap. Det är av vikt att undervisning i matematik präglas av variation då elever lär sig på olika vis. Elever ska få chansen att använda olika metoder och strategier i undervisningen och inom subtraktion finns det många sätt att beräkna uppgifter på. Däremot anses subtraktion vara ett svårare räknesätt än addition. I den här studien har syftet varit att bidra med kunskaper om hur undervisning i subtraktion bedrivs och genomförs i årskurs 1-3. Studiens resultat baseras på individuella intervjuer med verksamma lärare i matematik i årskurs 1-3. Resultatet visar att lärarna uttryckte sig lära sina elever att beräkna subtraktionsuppgifter med hjälp av addition, uppställning och uppdelning av tal. De baserar dessa val på egna erfarenheter, vilken metod eller strategi de anser är lättast för eleverna och hur de ser att deras elever beräknar. Resultatet visar även att lärarna uttrycker sig använda konkret material och digitala verktyg vid undervisningen av metoder och strategier i subtraktion. De uttrycker sig arbeta kollaborativt med sina elever, men bedriver också subtraktionsundervisning med hjälp av och utifrån en matematikbok. Utifrån resultatet kan vi utläsa att lärarna uttrycker sig variera sin matematikundervisning för att skapa förståelse hos sina elever, men även för att få dem att lära sig olika metoder och strategier.

Matematik är uppbyggt av olika områden som alla hänger samman. Ett av de viktigaste områdena är algebra som ofta inleds med mönster och talföljder. Algebra har varit, och är fortfarande, svenska elevers svagaste område visar resultat från internationella jämförelser. Det som påverkar elevers kunskaper är till stor del undervisningen i skolan. Undervisning påverkas av lärare som i sin tur påverkas av läroplanen. Studiens syfte är att ta reda på hur matematiklärare tolkar det som står i läroplanen om mönster, vad de ser för syfte själva med att undervisa om mönster och vad området innebär för dem. Eftersom svenska läroplanen till skillnad från andra länders läroplaner inte är så detaljstyrande kan innehållet uppfattas på olika sätt. För att undersöka lärares uppfattningar har studien inspirerats av fenomenografi. I resultatet presenteras nio olika kategorier som ämnar besvara studiens tre forskningsfrågor: ”Hur beskriver lärare mönster inom matematik?”, ”Vad uppfattar lärare för syfte med att undervisa om mönster?” och ”Hur tolkar lärare innehållet om mönster i läroplanen?”. Kategorierna är presenterade efter skillnader och likheter. Resultatet visar bland annat att lärare tolkar läroplanen som otydlig och att förståelsen för mönster kan vara en medfödd talang. Det har även framkommit att lärare ser flera syften med att undervisa om mönster. Det uppfattas vara positivt för både algebra, problemlösning och logiskt tänkande. I diskussionen vägs resultatet mot tidigare forskning och ett resonemang om styrdokument och läromedel förs. Avslutningsvis ges förslag på vidare forskning.

The aim of this study is to figure out what school librarians, teachers and students want from the school library. I have studied essays from other students and compared their results to find out the different groups experience.

This essay aims to show how literary fiction can be combined with teaching aids in school while conducting lessons about historic events, or even outright replace teaching aids in this matter. This essay will also show how a teacher can work in an interdisciplinary way in the school subjects Swedish and History. The historic event that has been chosen for this research is the First World War. The method for this study is hermeneutic and it analyzes two literary works of fiction and a teaching aid for History at high school level. This study shows that literary fiction does not have to serve as a complementary source of knowledge when it comes to historic events because it can very well stand on its own two feet. Another conclusion from this study is that the feelings evoked from the text of literary fiction contributes to greater understanding of a historic event.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare arbetar med att motivera elever i årskurs 4–6 i matematik. För att undersöka detta genomfördes klassrumsobservationer och semistrukturerade intervjuer med tre verksamma lärare i årskurs 4–6. Studiens resultat visar att en hög motivation hos eleverna skapas av tydliga strukturer i klassrummet, att läraren synliggör målen för eleverna, att läraren varierar sina arbetssätt och undervisningsformer samt att eleven tar ansvar för sitt eget lärande.