<p>Denna studie har genomförts på 7 skolor. Syftet var att undersöka i vilken utsträckning lärarna använde sig av utomhuspedagogik i sin undervisning, se vilka kunskaper och uppfattningar de hade om utomhuspedagogik. Vi gjorde en kvantitativ studie med enkäter för att få ett större underlag för vår studie genom att nå en större grupp lärare. Vi skickade ut enkäterna till enbart klasslärare. Resultatet visade att alla lärare arbetar med utomhuspedagogik, men i olika utsträckning. Lärarna hade relativt enade åsikter om praktiseringen av utomhuspedagogik, de menade att det främst handlar om ett intresse för området som gör att det praktiseras eller inte. Det som även sätter stopp för utomhuspedagogik är att det tar längre tid att planera. Några lärare menade att arbetslaget även sätter hinder. Många av lärarnas kommentarer speglade att utomhuspedagogik är något som främst används vid utflykter och dylikt. Resultatet visade att det är över hälften av lärarna som vill införa mer utomhuspedagogik i sin undervisning. Det går att utläsa av resultatet att det inte finns några större skillnader mellan antal år i yrket och hur de ser på utomhuspedagogik.  </p>

<p>Detta arbete syftar till att studera hur man i gymnsaiekursernas kemiundervisning får eleverna motiverade och intresserade för kemi. Dels huruvida kemilärarnas strategier skiljer sig åt beroende på om de i sin lärarexamen har kemi som huvudämne eller ej. Dels om det finns något samband mellan de strategier lärarna väljer att använda och hur lång erfarenhet de har av att undervisa i kemi. </p><p>För att svara mot syftet gjorde jag en litteraturstudie som sedan legat till grund för utformandet av en enkät. Enkäten användes i den undersökning jag genomfört bland gymnasielärare som undervisar i kemi. </p><p>Studiens resultat visar att lärarna använder flertalet av de strategier som enligt aktuell forskning bidrar till att väcka och bibehålla elevernas intresse för naturvetenskap och kemi. De använder sig dock av dessa strategier i olika grad och lägger olika stor vikt vid deras betydelse för intresseväckande och motiverande undervisning. Det handlar dels om individuella olikheter, men också olikheter relaterade till hur lång yrkeserfarenhet läraren har. </p><p>I viss mån kan dessa olikheter även relateras till huruvida läraren har kemi som huvudämne ellev ej. Olikheter relaterade till huvudämne är dock inte desamma över lärargrupper med olika lång yrkeserfarenhet.</p>

<p>I detta arbete diskuteras användningen av skönlitteratur i SO-undervisningen i år 4-6. Arbetet bygger dels på en litteraturstudie, dels på en intervjuundersökning. I litteraturstudien analyseras didaktisk litteratur som behandlar frågor kring skönlitterär läsning i SO-undervisning. Den skönlitterära texten beskrivs i denna litteratur genomgående som ett viktigt komplement till läromedlen för att undervisningen skall uppnå de mål som kursplanerna formulerar för SO-undervisningen, såsom förståelse för andra människor och kulturer, upplevelse av mening och sammanhang. Skönlitteraturens möjligheter att väcka intresse för och konkretisera allmänmänskliga och samhälleliga förhållanden framhålls också. I intervjustudien, som bygger på intervjuer med åtta aktiva lärare, framkommer att lärarnas motiveringar för att använda skönlitteratur i undervisningen rimmar väl med de som återfinns i den didaktiska litteraturen. Lärarnas motiveringar tycks dock vara mer erfarenhetsbaserade än teoriförankrade.</p>

<p>Syftet med fallstudien var att undersöka vad eleverna i klassen tyckte om att arbeta med Trageton- metoden men också vad pedagogen hade för erfarenheter vid användningen av denna metod. Undersökningen som gjordes under fyra veckors period visar att elever och pedagog, i klassen som observerades, allmänt har en ganska positiv inställning till denna metod. Att skriva sig till läsning genom datorn passade eleverna där de också fick skapa egna böcker vilket resulterade i självkänsla och motivation. Pedagogens variation av olika metoder passade de elever som fanns i klassen, då hon hade anpassat denna till elevernas kunskapsnivå.</p>

<p>Ämnet idrott och hälsa lyfts ofta fram som en viktig komponent för att utveckla en hälsosam livsstil. Fysisk aktivitet framhålls av forskare som den viktigaste friskfaktorn. Vid den senaste utvärderingen av ämnet idrott och hälsa visade det sig att 16 procent av eleverna inte tyckte ämnet var intressant och ett par procent av eleverna deltar aldrig i undervisningen i idrott och hälsa. Studiens syfte har varit att undersöka vilka bevekelsegrunder elever i år 7-9 har för att inte delta i undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Såväl de grunder som eleverna framför till sina lärare som de som eleverna inte framför har undersökts. Andra frågeställningar har varit: vilka förändringar eleverna önskar för att delta i undervisningen samt hur elevernas skäl att inte delta påverkas av den rådande samhällsdiskursen om allt fler inaktiva och/eller överviktiga barn. Tre intervjuer med totalt fem intervjupersoner har genomförts och analyserats med en hermeneutisk ansats. Resultaten visade att de bevekelsegrunder eleverna anger för sina lärare inte är de samma som de verkliga. Eleverna som intervjuats har en negativ inställning till ämnet idrott och hälsa. De upplever att de ingenting lär sig och de är rädda att göra bort sig och misslyckas. Några tycker inte att de kommer så bra överens med läraren och några tycker inte att de lever upp till de kroppsideal som förmedlas via massmedia. Ingen av eleverna duschar i de duschutrymmen som anvisas. De förändringar som eleverna efterfrågar är enskilda duschutrymmen, större valmöjligheter samt mer lek och mindre traditionella bollsporter.</p>

<p>Matematiken ses ofta som ett grått, trist ämne. Går det att ”färglägga” med hjälp av estetiska ämnen som redan finns på skolan som t ex dans och musik. Dans och musik är en stor del av ungdomarnas vardag och i informationssamhället är musiken tillgänglig för alla, via internet, tv etc. När musik och dans ofta är en central aktivitet hos ungdomar och fångar deras uppmärksamhet, varför skulle det inte kunna användas i undervisningssyfte? Genom att berätta om matematikens historia sätter vi färg på den ytterligare, och gör matematiken mer levande.</p><p>Matematikens och naturvetenskapens historia går längre tillbaka än civilisationens historia, men den har utvecklats sedan de första städerna har vuxit fram. Den berör den del av världen som vi vet väldigt lite om. Ämnet historia i skolan utgår från västerländsk världssyn och den mångkulturella skolan saknar interkulturell undervisning. Att involvera ämnen som historia och musik i naturvetenskapliga ämnen är egentligen inte en lära om andra kulturer utan en lära om oss människor och den långa färden vi har gjort tillsammans. Man kan berätta om de framgångar ”vi” gjort och påpeka alla de misstagen ”vi” begått.</p><p>Jag vill utvärdera en form av integrerad undervisning i matematikhistoria där musik och dans har en central roll inom lektionens ramar. Studien ska svara på frågorna, om huruvida matematikhistoria, musik och dans kan väcka intresse för matematiken och hur elever med olika bakgrund upplever den integrerade och interkulturella undervisningen? Jag har valt att använda mig av både kvantitativa och kvalitativa enkätundersökningar i de klasser som jag</p><p>har haft, samtidigt som jag har tyckt att några deltagande observationer skulle kunna fylla en funktion.</p><p>Undersökningen visade att den integrerade undervisningsmetoden går hem hos ungdomarna</p><p>oavsett deras etniska bakgrund. Lektionerna var fyllda av glädje, lust och nyfikenhet. Detta arbetssätt, där rytmik och lek finns inbakat i lektionerna, kommer verkligen att prägla mitt arbetsliv i framtiden.</p>

<p>Syftet med arbetet var att undersöka på vilket sätt några föräldrar och elever hanterar läxan som en del utav matematikundervisningen och vad föräldrars och elevers uppfattning är om den. Jag ville även se om det fanns någon koppling mellan elevers syn på matematikläxan och förälderns, samt skillnader i de olika föräldrarnas sätt att uppfatta och hantera den. Undersökningen gjordes genom åtta kvalitativa undersökningar med fyra mammor och deras respektive barn i lågstadiet.</p><p> Vad som framgick utav undersökningen var att inställningen till läxan skiljde sig betydligt mellan de två familjerna med invandrarbakgrund i motsats till de med helsvensk bakgrund. Barnens inställning skiljde sig dock inte så mycket från förälderns. Matematikläxan som metod bestod mestadels utav räkning av tal och var inte något som problematiserats utav samtliga parter. De svårigheter som stöttes på i samband med läxan var olika i diverse hem, i form utav uppställningar som ändrats i undervisningen, matematiska texter, samt språket. En önskan till mer information från läraren om hur föräldrarna kunde hantera matematikläxan önskades.</p>

<p>Alla elever i dagens skola, oberoende av inlärningskapacitet, skall ges likvärdiga möjligheter till progressivitet av befintliga kunskaper i det egna lärandet. Iakttagelser under bland annat VFU indikerade en problematik i enskilda lärares förmåga till att förse samtliga elever med kunskapsmässiga utmaningar. En förbigången elevgrupp utgjordes här av klassens snabba inlärare; elever med hög potential. Syftet med undersökningen har varit att ur ett lärarperspektiv, söka reda på fungerande arbetsmetoder för att nå och tillgodose samtliga elevers kunskapsmässiga behov i undervisningen. För att belysa aspekter, specifika ur yrkesverksamma lärares synvinkel, valdes en kvalitativ intervjumetod av semistrukturerad art för undersökningen. Undersökningens resultat baseras på en sammanställning av den information som erhölls under intervjuerna av fyra medverkande lärare. Resultatets utfall pekar på ett aktivt engagemang i arbetet med en individanpassad undervisning. Här framgår elevantalets påverkan på den individuella undervisningen, samt betydelsen av tillgång på aktuella läromedel, elevinflytande, samt alternativa studiemöjligheter och vikten av att utgå från IUP.</p>

<p>Vi har under våra VFU-perioder upplevt att begåvade elever i matematik ofta får sitta och arbeta självständigt utan att få någon del av genomgångarna. Syftet med studien var att undersöka hur lärare upplever sin undervisning med elever som är begåvade inom matematik på grundskolans senare år samt begåvade elevers syn på matematikundervisningen de får. Vi har i studien använt oss av kvalitativa intervjuer där vi intervjuade tre lärare och fyra elever från två olika skolor i södra Sverige.  För att dessa intervjuer skulle kunna användas som underlag till vårt resultat, transkriberade vi varje intervju från respektive intervjuperson. Resultatet visade att lärarna upplever att de har ont om tid till sina begåvade elever och därför ger dem större egenansvar i sin matematikutveckling. Majoriteten av eleverna ansåg att de fick arbeta mer självständigt för att komma vidare i matematikboken samt att lärarnas genomgångar inte riktades till dem. Trots det tyckte de begåvade eleverna som intervjuades att deras matematikundervisning var bra, men de kände även ett behov av mer undervisning riktad till dem där de befinner sig. En fortsatt forskning inom matematiken skulle kunna vara alternativa arbetssätt som laborativ matematik samt utomhuspedagogik som ett komplement till den traditionella undervisningen.</p>

<p>I media förs en debatt om var lärande bör ske samt hur det ska gå till. Utomhusundervisning kan vara en tänkbar lärandemetod. På senare tid har det blivit allt mer inne att vara ute bland skolans lärare. Denna studies syfte är att belysa vilka uppfattningar lärare har om undervisning utomhus och dess betydelse för elevers lärande. Eftersom dagens skola är målstyrd så är det upp till varje lärare att själv avgöra hur undervisningen ska utformas. Ett tänkbart medel för att få elever att nå uppsatta mål kan vara att använda sig av utomhusundervisning. Enligt litteratur kan undervisning utomhus vara en lärandemetod som kan förena teoretisk kunskap och praktisk kunskap. Bourdieu och Dewey bildar studiens teoretiska referensram och används som stöd vid tolkning av resultaten. Studiens data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med grundskollärare som har inriktning mot grundskolans tidigare år. Vid databearbetningen användes kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar bland annat att flera faktorer har betydelse för undervisningens utformning, såsom lärares intresse och erfarenhet samt skolans närmiljö. Påträffade faktorer kan kopplas samman med Bourdieus begrepp habitus och smak. Studien visar på både fördelar och nackdelar med utomhusundervisning. De intervjuade lärare är överens med Dewey om att undervisning utomhus bör ses som ett komplement till den traditionella undervisningen.</p> / <p>The media conducted a debate on where learning should take place and how to do it. Outdoor education can serve as one learning method. More recently it has become more popular to be outside among school teachers. This study aims to highlight the perceptions teachers have about teaching outdoors and its impact on pupils' learning. As today's school is objective, it is up to each teacher to decide how the education should be designed. Possible means to get students to achieve stated objectives may be to make use of outdoor education. According to literature teaching outdoors can be a learning method that can combine theoretical knowledge and practical knowledge. Bourdieu and Dewey form the study's theoretical framework which is used to underpin the interpretation of the results. The study's data were collected through qualitative interviews with lower primary school teachers. At the data processing a qualitative content analysis where used. The results implies, among other things, that several factors are relevant to the teaching design, such as teachers' interest and experience as well as the school's immediate environment. Found the same factors can be associated with Bourdieu's concept of habitus and taste. The study demonstrates both the advantages and disadvantages of outdoor education. The teachers interviewed agree with Dewey that learning outdoors should be seen as a complement to traditional teaching.</p>