Hensikten med dette arbeidet er å finne ut om ensemblespill i årskurs 6 kan være med å styrke elever sosialt i skolen. For å oppfylle dette studiet har det blitt lagt vekt på hvilke sosiale mønster og betraktninger lærere har sett i sammenheng med ensemblespill i skolen, elevenes individuelle innlæring og psykiske påvirkninger av ensemblespill i skolen. Metoden består av kvalitative intervjuer med sju legitimerte musikklærere som alle underviser i årskurs 6. Resultatet viser at alle lærere i studiet foredrar å undervise ensemblespill i mindre grupper, at utstyret i grupperommene er viktig og at undervisningstiden for hver gruppe er avgjørende for kvaliteten i undervisningen. Lærerne mener unisont at det er vanskelig å jobbe med ensemblespill i større grupper, og mener det leder til et dårlig arbeidsmiljø. Samtidig uttrykker alle at det er viktig å ha instrumenter som fungerer for at undervisningen skal fungere på en bra måte og at innlæringen skal være lystfull. Lærerne uttrykker også at elever som ikke nødvendigvis gjør det bra i andre emner ofte kan blomstre opp i ensembleundervisningen siden det er en annen form for undervisning og kan oppleves som en sosial sammenheng som i sin tid skaper bånd og relasjoner. Skolverket beskriver musikk i musikkemnets kursplan som en viktig del av menneskets sosiale fellesskap og at den kan påvirke individets identitetsutvikling (Skolverket 2011, 149). Resultatet i sin helhet viser at ensemblespill i musikkemnet er viktig for elevens kunnskapsutvikling så vel som elevens psykiske velvære.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur gymnasieelever upplever sin lärmiljö i arabiska som Modernt språk. Med lärmiljön avsågs faktorer såsom arabiskalektionens tidpunkt, undervisningstid per vecka, plats för undervisning, och läromedel.Intervjuer med sex gymnasieelever, vars förstaspråk är arabiska, visade att samtliga var nöjda med lektionstiden som låg tidigt på dagen. En elev hade dock upplevt förflyttningar av lektionen då tidsbegränsade skolprojekt inkräktade på tiden. En timmes lektion i veckan var tillräckligt tyckte de flesta eleverna, men två av dem hade gärna sett att de fått två lektioner per vecka för att kunna lära sig mer. När det gällde lokalen upplevde de fem elever som hade sin arabiskalektion i ett klassrum, omgivningen som lugn och med tillgång till utrustning. Den elev som undervisades i ett grupprum upplevde däremot att utrustning saknades och att ljud och avbrott förekom. Beträffande läromedel tycke eleverna bl.a. att skönlitteratur och dator var viktigt för deras lärande. Dock kom det fram att det rådde brist på arabisk skönlitteratur på skolan, och att det inte fanns tillgång till tangentbord med arabiska bokstäver.Jämförelser med en tidigare intervjuundersökning om grundskoleelevers upplevelser av samma faktorer i lärmiljön i modersmålsundervisning, visade att gymnasieeleverna var mer nöjda med lärmiljön än vad grundskoleeleverna var. Skillnaderna verkade bestå i att grundskoleeleverna ofta var hänvisade till mindre rum som upplevdes som trånga, och som lätt utsattes för störningar. Dessutom var grundskoleelevernas modersmålslektion i regel förlagd efter skoldagens slut då eleverna var trötta.Gymnasieelevernas upplevelser av lärmiljön i arabiska som Modernt språk, stämmer delvis överens med tidigare forskning om ofördelaktiga villkor för modersmålsundervisning. Samtidigt avviker gymnasieelevernas svar också från den bilden, eftersom de uttrycker mer positiva erfarenheter av vissa delar i lärmiljön.

This study concerns the education of school friluftsliv in Physical Education in upper secondary schools in Sweden. The purpose of this study was to investigate the potential influence that frame factors may have on the teaching in school friluftsliv education with a particular focus on planned teaching hours, evaluation of the central content and assessment. The study has done so by using a quantitative approach where the material has been collected through a questionnaire survey. In order to present a result from the surveys, two different analyses were made where a univariate analysis was used on the closed questions and a content analysis was used on the surveys' more open questions. The result showed that planned teaching hours, evaluation of the central content and the assessment within school friluftsliv, all varied a lot where the influences of the frame factors showed to have both positive and negative effects. The study thus reached a conclusion where the positive and negative effects made a difference in relation to the students’ conditions within school friluftsliv. Such conditions have a subsequent impact on the students’ possibilities to learn the correct abilities in relation to the curriculum and also how the students are allowed to show these abilities in relation to a certain grade. This ultimately leads to some students' more beneficial circumstances when it comes to the assessment of school friluftsliv which questions the reliability and righteousness in relation to an equivalent education.

Denna studie handlar om hur ämnet bild har förändrats, från att ämnet infördes i skolan som teckning på 1800-talet till idag. Frågorna som ställs i studien är hur syftet med bildämnet har utvecklats, och hur undervisningstiden för ämnet har förändrats, sedan folkskolans införande. För att hitta svar på dessa frågor används litteraturstudier av både äldre och aktuella undervisnings- och läroplaner, tillsammans med forskning om själva ämnets utveckling och innehåll, men också om hur kreativitet, skapande hör ihop med människans utveckling, både som samhällsmedborgare och som individ. Både ämnets syfte och den tilldelade undervisningstiden har, som vi kommer se genom studien, genomgått stora förändringar. Som lärare i bildämnet är det angeläget att dels känna till ämnets förändringar och utveckling, dels vad forskningen säger om olika delar av ämnet.

This essay explores what happens to the Swedish ethics and religious education in upper secondary school correlated to the amount of scheduled classroom time at hand for teachers and students. To explore this field, five interviews were conducted with licensed teachers of ethics and religions, where they were able to share their own experience in organising their teaching. The result shows that all the teachers have to prioritize their time in such a way that not all parts of what they are supposed to teach according to the national curriculum was given due space within the given time frame. The hermeneutic analysis of the result tells us that the purpose taught in ethics and religious education for upper secondary school tends to be more oriented towards facts about religions contrary to an emphasis on understanding of religions and religiosity.

No description available.