Vi vill med denna uppsats ta reda på hur unga kvinnor tror att de jälva påverkas av medier och kamrater samt hur de tror att deras kamrater påverkas. Vad betyder detta i sin tur för identitetsskapandet? Utsätts de i huvudsak för en omedveten påverkan eller använder de sig kritiskt av informationen de får genom kamrater och medier. Vidare undersöker vi om det finns något motstånd mot den bild av verkligheten som sprids av medierna. Hur ser det motståndet i så fall ut? Uppsatsens empiri består av observationer och intervjuer, både individuella och i fokusgruppsform. Våra respondenter är mellan 17 och 19 år. Vi diskuterar identitetspåverkande faktorer såsom livsstil, medieanvändning och betydelsen av grupptillhörighet. En stor vikt läggs vid tredjepersonseffekten, det vill säga hur man tror på den egna förmågan att se igenom mediernas budskap samtidigt som man har en tro att andra inte besitter samma förmåga till kritisk analys. Vi undersöker också om denna företeelse går att applicera på inflytande från kamratgruppen. Resultaten visar att medier och kamrater har ett inflytande på skapandet av den egna identiteten. Unga kvinnor diskuterar dock de intryck de får från medier. Vi konstaterar att de genom dessa diskussioner samt genom att ta del av den debatt som förs kring dessa program lär sig ett kritiskt och självständigt tänkande. Medierna har alltså inflytande på tjejernas identitetsskapande men dessa effekter begränsas av de samtal som tjejerna har med varandra. På så sätt bidrar medieeffekterna till skapandet av identitet. Slutligen är det dock de egna värderingarna som styr, det vill säga värderingar som skapats tidigare under deras uppväxt. De tendenser till motstånd vi hittade var sparsamma och bedrevs individuellt, inte i grupp. Vi kan alltså inte tala om ett organiserat motstånd. Tredjepersonseffekten är tydlig hos tjejerna, dock endast när det handlar om mediernas effekter. När det gäller inflytandet från kamraterna elimineras tredjepersonseffekten av det faktum att tjejerna diskuterar med varandra. De behöver inte förmoda vad kamraterna tycker, vet de inte redan detta tar de reda på det.

<p>Vi vill med denna uppsats ta reda på hur unga kvinnor tror att de jälva påverkas av medier och kamrater samt hur de tror att deras kamrater påverkas. Vad betyder detta i sin tur för identitetsskapandet? Utsätts de i huvudsak för en omedveten påverkan eller använder de sig kritiskt av informationen de får genom kamrater och medier. Vidare undersöker vi om det finns något motstånd mot den bild av verkligheten som sprids av medierna. Hur ser det motståndet i så fall ut?</p><p>Uppsatsens empiri består av observationer och intervjuer, både individuella och i fokusgruppsform. Våra respondenter är mellan 17 och 19 år. Vi diskuterar identitetspåverkande faktorer såsom livsstil, medieanvändning och betydelsen av grupptillhörighet. En stor vikt läggs vid tredjepersonseffekten, det vill säga hur man tror</p><p>på den egna förmågan att se igenom mediernas budskap samtidigt som man har en tro att andra inte besitter samma förmåga till kritisk analys. Vi undersöker också om denna företeelse går att applicera på inflytande från kamratgruppen.</p><p>Resultaten visar att medier och kamrater har ett inflytande på skapandet av den egna identiteten. Unga kvinnor diskuterar dock de intryck de får från medier. Vi konstaterar att de genom dessa diskussioner samt genom att ta del av den debatt som förs kring</p><p>dessa program lär sig ett kritiskt och självständigt tänkande. Medierna har alltså inflytande på tjejernas identitetsskapande men dessa effekter begränsas av de samtal som tjejerna har med varandra. På så sätt bidrar medieeffekterna till skapandet av identitet.</p><p>Slutligen är det dock de egna värderingarna som styr, det vill säga värderingar som skapats tidigare under deras uppväxt.</p><p>De tendenser till motstånd vi hittade var sparsamma och bedrevs individuellt, inte i grupp. Vi kan alltså inte tala om ett organiserat motstånd.</p><p>Tredjepersonseffekten är tydlig hos tjejerna, dock endast när det handlar om mediernas effekter. När det gäller inflytandet från kamraterna elimineras tredjepersonseffekten av det faktum att tjejerna diskuterar med varandra. De behöver inte förmoda vad</p><p>kamraterna tycker, vet de inte redan detta tar de reda på det.</p>

Sexuellt våld är ett ämne som sällan lämnar någon oberörd. Hur vi talar om sexuellt våld förändras över tid. Denna kvalitativa intervjustudie vill genom dialogisk och tematisk narrativ analys lyfta rösterna från kvinnor som utsatts för sexuellt våld. Utifrån en teoriram bestående av socialkonstruktionistiska teorier och feministiska teorier analyseras kvinnornas berättelser om det våld de utsatts för och dess konsekvenser. Studien belyser hur kvinnorna genom berättelser konstruerar sin identitet, men också vilka konsekvenser de beskriver att våldet fått för hur de upplever sina livsvillkor. Att berätta om våldet och att hantera konsekvenserna av våldet beskrivs och skildras av intervjupersonerna som en fortgående process. De beskriver att de fortfarande, flera år efter våldet, påverkas av det våld de utsatts för, men att sätt som våldet påverkar dem på förändras med tiden. Kvinnorna beskriver även att vilka berättelser som blir möjliga att berätta varierar beroende på kontext. Genom att betona sammanvävningar av maktordningar som rör ålder och kön vill denna studie bidra till forskningen om sexuellt våld genom ett intersektionellt perspektiv på utsatthet. Resultatet av studien visar att även år 2015 är sexuellt våld ett tabubelagt ämne, och att intervjupersonerna konstruerar både kollektiv och individuell identitet på olika sätt i relation till våldet. / Sexual violence is a subject that rarely leave anyone unaffected. How we talk about sexual violence does however change over time. The purpose of this qualitative interview study is to address the question of sexual violence, and to this by giving voice to women that have been victims of sexual violence. By applying a dialogic and thematic narrative analysis, the aim of this thesis is to highlight the subject of sexual violence from the women’s own perspective. The interviewees narratives about how and if they talk about the violence with others, and how they perceive the consequences of the violence is analyzed within a framework of social constructionist and feminist theory. The study highlights how women through stories construct their identity, but also what consequences they describe that the violence has had on how they perceive their living conditions. To tell about the violence and to address the consequences of the violence is by the interviewees described as an ongoing process. They describe that, several years after the violence occurred, they are still affected by the sexual violence they have been subjected to. The way the violence affect them is however also depicted as changing over time. The women also disclose that they perceive their possibilities of sharing narratives of sexual violence with others as something that depends on context. By emphasizing how power structures regarding not only gender but also age this study also contribute to research on sexual violence by applying an intersectional perspective on vulnerability. The result of the study shows that even in the year of 2015, sexual violence is a taboo subject, and that the interviewees construct both collective and individual identity in different ways in relation to the violence.

Tidigare studier av kvinnoblivandet är få till antalet, utdaterade eller primärt kvantitativa och har framförallt fokuserat på marginaliserade kvinnogrupper eller studerat kvinnoblivandet med en patologisk ansats. Till min vetskap saknas kunskap om upplevelsen av kvinnoblivandet i normalgruppen. Studien syftade därför till att undersöka den upplevda erfarenheten av kvinnoblivandet idag i normalgruppen unga kvinnor i Sverige. Tio individuella, halvstrukturerade intervjuer med kvinnor (nio med kvinnligt biologiskt kön, en med manligt biologiskt kön) i åldrarna 19-22 (medel = 19,8 år), genomfördes och analyserades genom tematisk innehållsanalys med fenomenologisk ansats. Analysen resulterade i fyra teman: Blivandet, Kroppen, Känslorna och Kvinnligheten. I resultatet redogjordes för kvinnoblivandet som en komplex, aktiv process bestående av flera överlappande utvecklingsspår: psykologiskt, biologiskt, emotionellt och socialt. Individuella förutsättningar och erfarenheter (ex. biologiskt kön och uppväxtförhållanden), såväl som sociokulturella faktorer (ex. genusnormer), är av betydelse för kvinnoblivandets innehåll och för hur det upplevs. Vidare kunde konstateras att den nuvarande samhällsuppfattningen om likavärde, nedtonande av könets betydelse och förstärkande av egenvärdet har en särskilt betydande inverkan på upplevelsen av kvinnoblivandet. Kvinnoblivandet handlar främst om att utifrån egna behov och intressen forma sin tillvaro och identitet. I studien visades även att socialt stöd och könsmässig frihet bidrar till psykiskt välmående under kvinnoblivandet. / Previous studies of the transition to womanhood are few, outdated or primarily quantitative, mainly focused on marginalized groups or studied with a pathological approach. To my knowledge, the transition to womanhood in Swedish women of the majority culture has not yet been investigated. Therefore, this study aimed to explore the lived experience of the transition to womanhood of the majority culture in Sweden. Ten individual, semi-structured interviews with women (nine with female sex, one with male sex) between the ages of 19-22 (mean = 19.8 years) were conducted and analyzed by thematic content analysis with a phenomenological approach. The analysis resulted in four themes: The transition, The body, The feelings and The womanhood. The findings revealed the transition to womanhood as a complex, active process consisting of several interacting developmental areas. Individual conditions, background experiences and sociocultural factors are of importance for what the transition contains, and how it is perceived. The current social perception of equality, gender-neutrality and the importance of self-worth, have a major impact on the experience of the transition to womanhood. The transition is primarily about shaping life and identity according to one's own needs and interests. This study also showed that social support and gender freedom contributes to well-being during the transition to womanhood.

Today's research in mental health shows that young women between the ages of 18-24 are the largest group suffering from mental illness in Sweden. The purpose of this study was to contribute to the knowledge and understanding of mental illness regarding young women. We have conducted four qualitative interviews with professionals in the field of psychiatry. The outcome-analysis was based on gender perspective and systems theory, showing that none of the experiences of the professionals aligned with mental health among young female patients being connected to upbringing, family or ethnicity. Instead the professionals emphasized social media, school, high demands and shifting to adult life, as major contributors to mental health problems among young women. Contradictory to the statistics, the professionals did not see the differences between young people of different gender. Furthermore, the professional’s opinions illustrated that statistics do not reflect reality due to societal changes. Keywords: Young women, mental illness, professionals, adolescent psychiatry, social media, school

Idag är sociala medier en stor del av vår vardag och undersökningar visar att unga kvinnor utgör den största gruppen av användare. Det är även de som i störst utsträckning känner stress över det egna utseendet och kroppen. Syftet med studien var att undersöka hur unga kvinnor förhåller sig till det kroppsideal som framställs på sociala medier samt hur detta ideal inverkar på deras kroppsuppfattning. Detta genomfördes med hjälp av sju kvalitativa intervjuer på kvinnor mellan 18 och 29 år. För att skapa en förståelse för syftet undersöktes även deras egna och andras presentationer på sociala medier. Empirin analyserades med hjälp av Charles Horton Cooleys teori om spegeljaget, Leon Festingers teori om social jämförelse samt Erving Goffmans teori om intrycksstyrning.  Studiens resultat visar att användningen av sociala medier kan ha en negativ inverkan på intervjupersonernas kroppsuppfattning men också på deras självbild generellt. Detta då idealet som synliggörs via sociala medier resulterar i att intervjupersonerna jämför sig inte bara med kvinnors kroppar utan med kvinnor i allmänhet vilkas utseende och person är motsatsen till dem själva. Detta får dem att känna sig otillräckliga. De förhåller sig till detta ideal genom att ändra sina tränings- och kostvanor samt framhäva sina bästa sidor i syfte att styra andras intryck av dem samt i en strävan att efterlikna idealet.   Studien visar att intervjupersonernas presentation på sociala medier överensstämmer med övriga medlemmars presentationer. Detta innebär att användarna av sociala medier skapar och upprätthåller tillsammans en ram för vad som förväntas synas på de olika plattformarna. Detta resulterar i att intervjupersonerna bidrar till den negativa påverkan som de menar att sociala medier medför.   Nyckelord: Sociala medier, kroppsuppfattning, kroppsideal, unga kvinnor / Today, social media are a major part of our everyday lives, and surveys show that young women are the largest group of users. It is also the ones who feel the most of their own appearance and body to the greatest extent. The purpose of the study was to investigate how young women relate to the body ideals produced on social media and how this ideal affects their body image. This was done using seven qualitative interviews with women between 18 and 29 years. To gain an understanding of the purpose, their own and others' presentations on social media were also investigated. The empiricism was analyzed using Charles Horton Cooley's theory of the looking-glass self, Leon Festinger's theory of social comparison, and Erving Goffman's theory of impression management. The study's findings show that the use of social media can have a negative impact on the body's perception of the interviewees, but also on their self-image in general. This is because the ideal made visible through social media results in the interviewees not only comparing women's bodies but also women in general whose appearance and person is the opposite of themselves. This makes them feel insufficient. They relate to this ideal by changing their exercise and dietary habits as well as highlighting their best sides to control others' impressions as well as to imitate the ideal. The study shows that the interviewees 'presentation on social media is in line with other members' presentations. This means that users of social media create and maintain together a framework for what is expected to appear on the various platforms. This results in the interviewees contributing to the negative impact they imply on social media. Keywords: Social media, body image, body ideal, young women

Denna studie, skriven av Natalia Sener och Linnéa Johnson, ämnar undersöka hur unga kvinnor upplever att deras kroppar blir sexualiserade och hur de uppfattar att fenomenet avspeglas i sociala medier. Empirin är insamlad genom sex stycken semistrukturerade intervjuer med unga kvinnor som delar med sig av egna tankar och erfarenheter kring sexualisering och sociala medier och hur dessa aspekter påverkar varandra. Studien utgår från en teori gällande objektifiering av Fredrickson och Roberts, Youngs modell för förtryck samt West och Zimmermans teori om könspraktiker. Studiens resultat visar att unga kvinnor påverkas av ideal och sexualiserade kroppar på sociala medier i stor omfattning. Respondenterna anser att kvinnors kroppar granskas och bedöms av utomstående personer. Sociala medier blir här en arena för att upprätthålla de rådande strukturerna men samtidigt synliggöra dem för att kunna motverka dem. En del av respondenterna har till och med tagit aktiva val för att undvika att exponeras för sexualiserat material. Vidare belyser resultatet hur kvinnor idag, i ett motsatsförhållande, använder sociala medier för att med hjälp av sina kroppar motverka ideal och normativa trender vad gäller utseende. / This study, written by Natalia Sener and Linnéa Johnson, aims to investigate how young women experience their bodies being sexualized and how the phenomenon is reflected in social media. The empirics are collected through six semi structured interviews with young women who share their own thoughts and experiences about sexualization and social media and how these affect each other. The study is based on a theory of objectification by Fredrickson and Roberts, Young's model for oppression, and West and Zimmerman's theory of gender practices. The study results show that young women are widely influenced by ideals and sexualized bodies on social media. Respondents consider that women's bodies are examined and judged by third parties. Social media becomes an arena for maintaining existing structures, but at the same time visualizing them in order to counteract them. Some respondents have even taken active choices to avoid being exposed to sexualized material. Furthermore, the result illustrates how women today, in opposition, use social media to counteract ideals and normative trends regarding their appearance.

Ihop med den snabba tekniska utvecklingen med internet och smartphones, har sociala medier snabbt blivit en del av mångas vardag, speciellt bland unga kvinnor. Sociala medier används dagligen för att ta del av nyheter, underhållning och hålla kontakt med vänner och bekanta men används också som en plattform för att presentera sig själv i bild och text. Många unga kvinnor väljer att ta bilder på sig själva med sin mobil det vill säga så kallade selfies, som många sedan väljer att lägga ut på till exempel Facebook, Instagram och Snapchat. Syftet med denna studie är att undersöka varför unga kvinnor väljer att ta selfies och lägger ut dem på sociala medier och hur det påverkar individen. En kvalitativ studie utfördes där tolv unga kvinnor i åldrarna 16-17 år intervjuades med hjälp av semistrukturerade fokusgrupper där diskussioner hölls angående ens användning av sociala medier och att ta selfies. Resultatet visade på att intervjupersonerna kände en press från vänner och samhället att de måste vara en del av sociala medier för att accepteras. Många av intervjupersonerna valde att ta selfies för att det var ett enkelt sätt till att få snabb bekräftelse från andra. Pressen från vänner och samhället kring användningen av sociala medier ihop med selfies skapar enligt intervjupersonerna prestationsångest och en social stress i ens vardag som är svår att bli av med. / Together with the rapid technological development of the internet and smartphones, social media has quickly become a part of many people's everyday lives, especially among young women. Social media is used daily to receive news, entertainment, and keep in touch with friends, but also used as a platform to present themselves in pictures and text. Many young women choose to take pictures of themselves with their mobile that is, so-called selfies, which many then choose to add on such as Facebook, Instagram and Snapchat. The purpose of this study is to examine why young women choose to take selfies and post them on social media and how it affects the individual. A study was conducted where twelve young women aged 16-17 years were interviewed using semi-structured focus groups where discussions were held about the use of social media and taking selfies. The results showed that the interviewees felt pressure from friends and the community that they must be part of the social media to be accepted. Many of the interviewees chose to take selfies because it was an easy way to get quick confirmation from others. Pressure from friends and the community around the use of social media together with selfies create according to interviewees performance anxiety and social stress in one's everyday life that is difficult to get rid of.

Psykisk ohälsa ökar framför allt bland yngre kvinnor i dagens västerländska samhälle som karaktäriseras av konsumtion och materialism. Studier visar att ju mer en person bryr sig om yttre, materialistiska mål och värden desto lägre är dess personliga välbefinnande och personen rapporterar lägre lycka och livstillfredsställelse. Den här studiens syfte var att undersöka om det finns samband mellan shopping och låg livskvalitet bland kvinnor mellan 19 och 24 år. Data samlades in med en digital enkät med frågor relaterade till shoppingvanor, shoppingberoende och livskvalitet. Etthundraåtta kvinnor svarade. Det fanns ett positivt samband mellan shoppingberoende och självupplevd god livskvalitet. Kvinnor som bor i city/innerstad var mer shoppingberoende och upplevde högre livskvalitet medan kvinnor som bodde på landsbygden var shoppingberoende i mindre utsträckning och uppgav lägre grad av livskvalitet. När gränsen för shoppingberoende höjdes försvann sambandet mellan shoppingberoende och god livskvalitet vilket skulle kunna tolkas som att en tendens till eller en moderat grad av shoppingberoende har positivt samband med god livskvalitet men vid ett kraftigare shoppingberoende försvinner denna positiva effekt. / <p>Betyg i Ladok 210114.</p>

Uppsatsens syfte var att undersöka unga kvinnors syn på faktorer till välbefinnande och jämföra synen med självskattad KASAM. Åtta unga kvinnor från ett särskilt utsatt område deltog i kvalitativa intervjuer och svarade på ett KASAM-13 frågeformulär. Empirin från dessa analyserades utifrån teorierna salutogenes och systemteori. Resultatet visade på att de unga kvinnorna hade en medvetenhet om vilka faktorer i det särskilt utsatta området som var viktiga för deras välmående. De viktigaste identifierade faktorerna till välbefinnande var relationer, känslan av gemenskap, naturen och vikten av det egna ansvaret. Resultatet från KASAM-13 frågeformuläret var spritt, då tre intervjupersoner låg under det svenska medelvärdet, två intervjupersoner låg nära det svenska medelvärdet och tre intervjupersoner låg över det svenska medelvärdet. Studien visade inte på några entydiga resultat om hur synen på faktorer till välbefinnande och självskattad KASAM påverkar varandra. / The purpose of this study was to explore young women’s perception of factors of wellbeing and compare this perception to their SOC. Eight young women from a socioeconomically vulnerable area participated in interviews and answered a SOC-13 questionnaire. The empirical material was analysed with the Salutogenesis theory and the Systems theory. The results showed that the young women were aware of which factors in the socioeconomically vulnerable area were important for their wellbeing, which were: relationships, sense of companionship, nature and their own responsibility. The results from the SOC-13 questionnaire were mixed, three of the participants were below the Swedish average, two participants were near the Swedish average and three participants were above Swedish average. The study does not show any clear results on how the perception of factors of wellbeing and SOC-13 affects each other.