Gängkriminalitet är ett allt mer uppmärksammat fenomen i samhället och denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur samhällsaktörerna socialtjänst, polis och fritidsverksamhet förstår och tolkar sitt arbete med unga kvinnor i gängkriminalitet utifrån de villkor som finns i arbetet. Detta besvaras genom att studera vilken roll och ansvar de yrkesverksamma ser sig ha i arbetet, vad de ser för utmaningar och hinder samt om arbetet med unga kvinnor respektive män i gäng skiljer sig åt. Till studien har semistrukturerade intervjuer genomförts, både individuellt och i grupp, med totalt nio respondenter. Materialet har analyserats och tolkats utifrån en innehållsanalys med den tidigare forskningen och teorianknytning som verktyg. Genom analysen har olika teman kunnat urskiljas, vilka är; defintion av gäng och unga kvinnor, roll och ansvar, utmaningar och hinder samt könsskillnader. Resultatet visar på svårigheten att endast tala om de unga kvinnorna utan att nämna det generella perspektivet. Samhällsaktörerna upplever att de har en viktig roll och ett ansvar i arbetet där identifiering, samverkan och kvinnornas psykiska ohälsa är utmärkande. De utmaningar och hinder som de främst såg var att veta vad ett gäng är och förstå kvinnornas roll, att arbeta motiverande samt att förhålla sig till sekretesslagen som sågs hindra samverkan. Slutligen visade resultatet på att de upplevde att deras arbete skiljer sig gällande kvinnor och män i gäng. Vi vill med denna studie visa på de unga kvinnornas betydande roll för gängens förekomst och att svenska samhällsaktörer upplever att de saknar kunskap i sitt arbete med de unga kvinnorna i gäng, men även gäng på ett generellt plan. Vi ser därmed att det är av vikt att mer forskning bedrivs inom ämnet där könsskillnader tas i beaktning då studien pekar på en förändring i samhället som tyder på att det behövs en ny diskussion gällande gäng med ett större fokus på unga kvinnor.

The intention of this qualitative study is to gain an in-depth understanding of how women break away from honor-related violence and oppression, and how they can be understood in relation to gender and honor-culture. This is done by analyzing the autobiographical text of six different young women describing their experiences of being victims of honor-related violence and oppression. The study shows that it isn't easy for young girls to get out of the oppression and violence. There are several different factors as to why some of them stay and don't seek help. Instead, they feel guilt. It is a long process for the girls, where they have to get past different stages. The last stage for the young woman is understanding, in order for her to heal and move on in life she has to understand what she has gone through and process it, and also reflect on it. This can lead to great sadness for the young woman, thoughts about why they stayed for that long and wasted their own life and time.

Syftet med följande uppsats är att undersöka hur unga kvinnor resonerar kringvarför de konsumerar true crime samt på vilka sätt de beskriver att konsumtionenpåverkar deras rädsla att utsättas för våldsbrott. Uppsatsen syftar även till attundersöka hur unga kvinnor framställer kopplingen mellan kvinnorssocialiseringsprocess och deras rädsla att utsättas för våldsbrott, i relation tillderas konsumtion av true crime. En kvalitativ ansats har tillämpats i form avfokusgruppsintervjuer för att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar.Reflexiv tematisk analys har använts för att analysera materialet. Den tematiskaanalysen resulterade i tre identifierade teman. Det första temat var Lockelsen avtrue crime. De huvudsakliga resultaten för detta tema var att deltagarnakonsumerar true crime för att få förståelse för gärningspersoners motiv ochhandlingar, kunskap om vilka beteenden de ska tillämpa och vilka typer avpersoner de ska undvika för att förhindra att utsättas för brott, samt underhållning.Tema två var Faktorer som påverkar rädsla, där resultaten visade att deltagarnadiskuterade att konsumtion av true crime påverkade deras rädsla att utsättas förvåldsbrott på olika sätt. Främst geografisk- och tidsmässig närhet till brottsoffrensom porträtteras, samt identifiering med brottsoffren var faktorer som gjordedeltagarna mer rädda att utsättas för våldsbrott. Deltagarna kopplade även truecrime innehåll till sin egen verklighet och sin risk att utsättas för brott. Det tredjetemat var Beteende en som konsekvens av true crime och resultaten från dettatema visade att deltagarna beskriver förändringar i deras beteende efter att debörjat konsumera true crime, i form av skyddande och undvikande beteenden. / This bachelor thesis aims to investigate how young women discuss the purposesbehind true crime consumption and how they describe the impact of true crimeconsumption has on their fear of violent crimes. Furthermore, the thesis aims toinvestigate in which ways young women depict the association between women’ssocialization processes and their fear of violent crime, in relation to true crimeconsumption. A qualitative approach has been applied and the thesis aims andresearch questions were answered with the help of focus groups. Reflexivethematic analysis constituted the method of analysis which resulted in threecentral themes. The first being The appeal of true crime. The main results of thistheme showed that the participants consume true crime content to gain anunderstanding of the perpetrators’ motives and actions, knowledge regardingwhich behaviors to adapt in order to avoid victimization, and entertainment. In thesecond theme, Factors that impact fear of crime, the participants discussed thattrue crime consumption impacted their fear of violent crime in diverse ways.Spatial- and temporal proximity to the cases being depicted in true crime contentwas a main factor that contributed to heightened fear. Furthermore, theparticipants connected true crime content to their own reality and their riskassessment in relation to victimization. The third theme was defined as Behaviorsas a consequence of true crime consumption. Results from this theme showed thatthe participants describe changes in their behavior as a consequence of their truecrime consumption. Mainly the behavioral changes consisted of protective andavoidant behavior.

Involvement in political youth organisations is explained in terms of social, moral-ideological,and career-driven incentives. However, previous studies have not examined women’smotivations. This single case study answers and explains why young women engage in politicalyouth organisations and which incitements drive them. The study also explains what youngwomen’s plans for a political career looks like and whether systematic patterns can be discerned.By using in-depth interviews, seven young women in the Swedish political youth party “SocialDemocratic Youth League of Sweden” (SSU), are interviewed. This analysis shows that womenare not primary driven by political career ambitions, instead social and moral-ideologicalincentives are the primary factors for their involvement. Young women perceive barriers topursuing a political career and would rather work in a “regular” profession in the future thanhave a political career.

Bakgrund: Det diskuteras ofta om vinsterna med fysisk aktivitet, men alltför sällan om de risker det kan medföra då det går till överdrift. Det skapar en komplex situation då träning och att vara “hälsosam” i huvudsak framstår som något positivt. Dagens unga kvinnor tränar allt mer, och är den riskgrupp med högst sannolikhet att hamna i ett riskbeteende i form av ätstörningar, psykisk ohälsa och träningsberoende. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka bakomliggande faktorer som kan identifieras för dessa unga kvinnor som tränar mer än rekommenderat. Metod: Föreliggande studie är av kvalitativ karaktär då vi vill undersöka varför unga kvinnor tänker, gör och agerar på ett visst sätt. Studien har sin utgångspunkt i en hermeneutisk ansats då det är en forskningsmetod där tolkningen är central. Metoden används för att genom förståelse tolka samhällsyttringar och andra produkter av mänskligt medvetande. Empirin bygger på fem semistrukturerade intervjuer med unga kvinnor i åldern 19-25 år. Resultat: Studien visar att de intervjuade unga kvinnorna visar tecken på träningsberoende. De visar även tecken på kroppsfixering och en problematisk relation till kost. Således behöver unga kvinnor stödjas och medvetandegöras om de risker som överträning medför och det krävs empowerment för att dessa kvinnor ska få egenmakt över sina liv. De fynd vi gjort visar att det finns betydligt mer att undersöka inom området och då främst de bakomliggande faktorerna för överdriven träning. / Background: The benefits of physical activity is often discussed, but too rarely the consequences when it becomes excessive. It creates a complex situation when exercise and being "healthy" is essentially seen as something positive. Young women today are exercising increasingly, and they have the highest probability of ending up in a risky behavior such as eating disorders, mental illness and exercise dependency. Aim: The aim of this study is to examine the underlying factors that can be identified for these young women who exercise more than recommended. Method: This study is qualitative in nature since we want to study why young women think, do and act in a certain way. The study was based on a hermeneutic approach as it is a research method in which interpretation is central. The method is used so we by understanding are able to interpret social expressions and other products of human consciousness. The empirical data is based on five semi-structured interviews with young women aged 19-25 years. Results: The study displays that the interviewed young women shows signs of exercise dependency. They also show signs of body fixation and a problematic relationship to diet. Thus, the young women need to be supported and made aware of the risks of overtraining causes and requires empowerment to gain power over their own lives. The findings show that there is much more to explore in the area, mainly the underlying factors for excessive exercise.

TikTok har blivit en populär plattform under de senaste åren, särskilt bland unga kvinnor. Tidigare forskning har visat att med användningen av sociala medier, särskilt visuella plattformar som TikTok, kan påverka mental hälsa hos kvinnor. TikToks algoritm översvämmar användare med riktat innehåll som fokuserar på utmaningar och trender relaterade till utseendeförändringar genom kosten, träning och försköningsfilter. För unga kvinnor kan detta leda till ökad oro över kroppen och försämrad mental hälsa. Denna studie syftar till att undersöka innehållet som publiceras på TikTok och dess potentiella inverkan på mental hälsa. En kvantitativ enkätundersökning genomfördes för att undersöka unga kvinnor i åldrarna 15-25 år och deras attityder till TikTok och kroppsideal. Genom en kvalitativ tematisk videoanalys av hashtaggen #bodypositivity identifierades strukturer för hur kroppspositivitet framställs på plattformen. Studien har funnit både negativa och positiva effekter av applikationen och vilket innehåll användarna exponeras för i relation till kroppspositivitet. Det framkom att hashtaggen #bodypositivity ibland kan missbrukas. Användarna har en viss grad av kontroll över vilket innehåll de konsumerar, vilket påverkar deras upplevelse och känsla av plattformen. Trots medvetenheten om detta har användare emellertid ibland svårt att distansera sig från negativa påverkningar och fortsätter att exponera sig för innehåll som påverkar dem negativt. / TikTok has become a popular platform in recent years, especially among young women. Previous research has shown that the use of social media, especially visual platforms such as TikTok, can affect the mental health of women. TikTok's algorithm floods users with targeted content that focuses on challenges and trends related to appearance changes through diet, exercise and beautification filters. For young women, this can lead to increased anxiety about the body and deteriorating mental health. This study aims to examine the content posted on TikTok and its potential impact on mental health. A quantitative survey was conducted to investigate young women aged 15-25 and their attitudes towards TikTok and body ideals. Through a qualitative thematic video analysis of the hashtag #bodypositivity, structures were identified for how body positivity is presented on the platform. The study has found both negative and positive effects of the application and the content the users are exposed to in relation to body positivity. It emerged that the hashtag #bodypositivity can sometimes be misused. Users have a certain degree of control over what content they consume, which affects their experience and feel of the platform. However, despite awareness of this, users sometimes find it difficult to distance themselves from negative influences and continue to expose themselves to content that affects them negatively.

Media’s representation of places and individuals shape public understanding of these places and of their residents, as well as shaping residents’ own understanding of their communities and themselves. Media discourse about marginalized areas is often male dominated and focused on violence and crime which has attracted much attention in previous research. The purpose of this dissertation has instead been to study media discourse about young women living in three marginalized suburban areas south of Stockholm. By studying which discourses about young women in these areas are (re)produced in media we can gain knowledge about the opportunities and obstacles young women face. The study is based upon a critical discourse analysis of a large empirical material of media texts, informed by theory on territorial stigmatization. The analysis has an intersectional perspective. The texts cover a wide range of topics, with three recurrent subdiscourses described: “owning one’s place”, “safety” and “otherness”. The results are in line with previous research in some respects, but also deviate in important ways. Young women in these texts are on one hand, not depicted as responsible for the problems often associated with marginalized areas, but on the other hand, are depicted as responsible for their parents’ integration. / Medieframställningen av platser och individerna som bor där bidrar både till allmänhetens uppfattning av området och de boende såväl som till de boendes uppfattning om området och sig själva. Mediebilden av marginaliserade områden är ofta mansdominerad samt associerad till kriminalitet och oroligheter, en framställning som uppmärksammats mycket i tidigare forskning. Den här uppsatsen handlar istället om medieframställningen av unga kvinnor i tre Stockholmsförorter. Genom att studera vilka diskurser om unga kvinnor i marginaliserade områden som (re)produceras i medietexter bidrar studien till vår förståelse av vilka hinder och möjligheter unga kvinnor möter. Studien bygger på en kritisk diskursanalys av ett omfattande mediematerial, som informerats av bl.a. teorier om territoriellt stigma. Texterna har analyserats med intersektionellt perspektiv. Medietexterna handlar visserligen om många olika saker, men genomgående framträder tre subdiskurser: ”ta plats”, ”trygghet” och ”annorlundahet”. Resultaten följer i flera avseenden tidigare forskning, men avviker samtidigt i några viktiga aspekter. Till skillnad från vad tidigare forskning om medieframställningar av marginaliserade områden och dess boende har visat framställs inte de unga kvinnorna som ansvarsbärare för de problem som ofta associeras till marginaliserade områden. Däremot framställs de unga kvinnorna i stor utsträckning som ansvarsbärare för sina föräldrars integrering.

Sociala medier är en stor del av vår vardag och Instagram som social plattform används som ettsocialiseringsverktyg av en stor andel unga individer idag. Unga kvinnor visar en generellthögre utsatthet jämförelsevis med unga män när det kommer till risk för negativ påverkan påsjälvkänsla och kroppsuppfattning. Denna studie undersökte det eventuella samband som finnsmellan Instagram-användning och försämrat välmående, utifrån begrepp så som självbild,kroppsideal och objektifiering. Detta genomfördes utifrån empiriinsamling av 8 kvalitativaintervjuer av semistrukturerad karaktär med unga kvinnor mellan 22 och 25 år. Studiens syftevar att skapa en uppfattning om hur de använder Instagram samt skapa en förståelse för hurdetta påverkar dem. Till hjälp analyserades empirin med Erving Goffmans (1959) teori omintrycksstyrning, Tomar J. Scheffs (1994) teori om sociala band, samt utifrån ettgenusperspektiv med begreppet genuskontraktet av Yvonne Hirdman (2001) ochperformativitet av Judith Butler (2007), samt objektifieringsteorin av Barbara Fredrickson ochTomi-Ann Roberts (1997). Studiens resultat ger en uppfattning om att unga kvinnor ärmedvetna om de ideal som finns på Instagram, och är något som upprätthålls och i viss månäven eftersträvas. De normer, ideal och beteenden som är dominerande på Instagram följs, trotsupplevelsen av att idealet är medskapare av en osund kroppsuppfattning. Den makt somInstagram utgör, skapar en negativ självbild hos dess användare. / Social media is a big part of our everyday lives and Instagram as a social platform is used as asocialization tool by a large proportion of young individuals today. Young women show agenerally higher vulnerability compared to young men when it comes to the risk of negativeeffects on self-esteem and body image. This study examined the possible link betweenInstagram use and impaired well-being, based on concepts such as self-image, body ideal andobjectification. This was conducted on the basis of empirical collection of 8 qualitativeinterviews of a semi-structured nature with young women between the ages of 22 and 25. Thepurpose of the study was to create an idea of how they use Instagram and create anunderstanding of how this affects them. To help the empirical analysis was analyzed withErving Goffman's (1959) theory of impression control, Tomar J. Scheffs' (1994) theory of socialties, and from a gender perspective with the concept of the gendercontract by Yvonne Hirdman(2001) and performativity by Judith Butler (2007), and objectification theory by BarbaraFredrickson and Tomi-Ann Roberts (1997). The results of the study give a perception thatyoung women are aware of the ideals that exist on Instagram, and are something that ismaintained and to some extent also sought. The norms, ideals and behaviors that are dominanton Instagram are followed, despite the experience that the ideal is a co-creator of an unhealthybody image. The power of Instagram creates a negative self-image among its users.

A well digitalized world has contributed, in many ways, to a simpler and more communicative everyday life among people, both privately and through work. However, this societal structure of constantly being connected and active on social media has not only had a positive impact on people and their everyday lives. As the cues for appointments within healthcare, hospitals and psychiatric wards are increasing and the number of mental illnesses drastically increases, many studies have investigated the connection between social media and mental illness. Based on previous knowledge, the purpose of this study is to investigate how users' attitudes towards Instagram's algorithms and functions relate to the use of the application, and if there’re technical measures that could promote the users' experience on the platform and work to counteract the beauty obsession on social media, mainly in this study, Instagram. There is a clear pattern around social media and self-achievement, where the individual strives to gain interactions and affirmation on these various platforms. There is also a technical aspect where the apps' algorithm triggers a dependency on the users to continue scrolling as well as notifications that ring, which also makes it more difficult to completely disconnect from the application. In order to carry out the study and answer the question, a quantitative survey and qualitative interviews were conducted with influencers active in the social media industry, as well as the study's target group: young adults. The result of the study shows that the attitude the users have created towards the platform Instagram is that it comes with feelings of self-criticism and body dissatisfaction to a certain extent. There is also a pronounced dependence on the application, which further creates a feeling of inadequacy in the users. / Den globala digitaliseringen, som skett och sker dagligen världen över, har på många sätt bidragit till en enklare och mer kommunikativ vardag för människor. Att konstant vara uppkopplad och aktiv på sociala medier har dock inte endast för med sig positiva effekter. I takt med att köerna till vården blir längre och att den psykiska ohälsan drastiskt ökar, har flera studier undersökt sambandet mellan sociala medier och psykisk ohälsa. Med förankring i tidigare vetskap är denna studies syfte att undersöka unga svenska kvinnors attityder gentemot Instagrams algoritmer och funktioner samt hur det påverkar den upplevda skönhetshetsen. Även ifall det finns tekniska åtgärder som skulle kunna främja användarnas upplevelse på plattformen och arbeta för att motverka kroppshetsen på Instagram. Det finns ett tydligt samband mellan sociala medier och självpresentation, där den enskilda individen strävar efter att få interaktioner och bekräftelse på dessa olika plattformar. Det finns även en teknisk aspekt där Instagrams algoritmer och utformning framkallar ett beroende hos användarna till att fortsätta scrolla, samt notifikationer som är riktade mot den specifika användaren, vilket gör det svårt att helt koppla bort sig från applikationen. För att genomföra studien och besvara frågeställningen har en kvantitativ enkätundersökning och kvalitativa intervjuer genomförts med kreatörer som är verksamma i sociala medier-branschen, samt studiens målgrupp, unga kvinnor. Resultatet av studien visar att attityden användarna utvecklat gentemot plattformen Instagram är att den i viss utsträckning för med sig känslor av självkritik och kroppsmissnöje. Det finns även ett uttalat beroende av applikationen som framkallar en känsla av otillräcklighet hos användarna.

The aim of this thesis is to investigate the discrepancies between theory and practice when it comes to humanitarian interventions in refugee camps. In order to contextualize the result it will be applied onto the work with sexual and reproductive health and rights (SRHR) and young women in the world’s biggest refugee camp in Cox’s Bazar, Bangladesh. The research questions are as follow: What discrepancy does relief worker experience when it comes to theory and practice in humanitarian interventions in refugee camps?; what kind of difficulties and challenges do relief workers meet in their work in refugee camps and how do they prepare?; what is the best way to work with SRHR questions and young women in the refugee camp in Cox’s Bazar in Bangladesh? The study is built on interviews with five relief workers from western relief organizations. In order to be able to answer the three research questions, the interviews focused on the following themes; discrepancies of theory and practice; use of theoretical guidelines like The Sphere Handbook; difficulties during humanitarian interventions in refugee camps; and lessons learned. Some of the respondents had experience from Cox’s Bazar and/or SRHR and were therefor asked questions due to that specific experience. Conclusions to be drawn from the results of the interviews are that it is possible to prepare one self to work in humanitarian conditions but only to a certain extent. Relief workers do need a great deal of experience but there will always be unexpected situations impossible to prepare for. It’s also clear that some basic methods, such as actually talking to the people in need and not only acting on previous experiences, still need to be highlighted. In the specific context of Cox’s Bazar and SRHR questions, relief workers need to understand the culture in order to pursue their work in a suitable way. SRHR questions are for example highly stigmatized and the women’s previous knowledge about their own body is in general very low.