No description available.

Bostadsfrågor utgör en stor del i samhällsplanering, och boendesegregation har under de senaste åren uppmärksammats. Syftet med denna masteruppsats är att analysera befolkningssammansättningen i nyproducerade bostadsområden med särskilt fokus på blandade upplåtelseformer som metod för att uppnå social blandning. Uppsatsen är skriven på uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet och grundas i en teori om att blandade upplåtelseformer bidrar till en ökad social blandning och därmed ett mindre boendesegregerat samhälle. Teorier angående social blandning och dess effekter, samt strategin att blanda upplåtelseformer diskuteras. Frågeställningarna lyder: Bidrar social blandning i nyproducerade bostadsområden till mindre boendesegregation? Hur ser en eventuell förändring av befolkningssammansättningen ut i upplåtelseformerna? Har upplåtelseformer i nyproduktion förändrats över tid? Vilken roll har hyresrätten? Metoden är kvantitativ och bygger på LOUISE-data inom projektet SPaDE, och behandlar SAMS-områden i utvalda kommuner och stadsdelar i Sverige. Resultatet visar bland annat en skillnad mellan befolkningen i befintliga bostadsområden med befolkningen i områden med nyproduktion, trots en ökad blandning av upplåtelseformer och en ökad andel hyresrätter. Befolkningsutvecklingen ser även olika ut över tid då färre är arbetslösa, har socialbidrag eller studiebidrag, och fler är födda i Sverige, inom områden med nyproduktion. Den sociala blandningen som eftersträvas kan kopplas till blandade upplåtelseformer, men detta sker på olika skalor och kontext och förutsättningar är avgörande. / SPaDE

Detta är en kvantitativ studie som syftar till att analysera på vilket sätt markvärden styr markanvändning i Stockholms stad med fokus på bostäder som planeras med upplåtelseformerna hyresrätt och bostadsrätt, samt om den rumsliga fördelningen av markanvisningarna är kopplade till markpriser. Studien vill även till viss del titta på sambandet mellan markpriser, attraktivitet och upplåtelseformer, samt diskutera vilka effekter höga markpriser kan få med hjälp av bland annat markvärdesteori. Huvudfrågan är: På vilket sätt påverkar markvärden i Stockholm planeringen av byggandet av hyresrätter och bostadsrätter? Resultatet visar att det markanvisas ungefär hälften bostadsrätter och hälften hyresrätter, som är tillgängliga för alla. Resultatet varierar, men min sammanfattade bedömning är att hyresrätten inte blir åsidosatt till förmån för bostadsrätten på grund av höga markvärden, även om det i vissa fall går att skönja tendenser till att man föredrar att markanvisa bostadsrätter där markvärdet är högt och marken attraktiv.

Avtalsrätt är komplext för den oinsatte. När det kommer till köp av bostad finns det en mängd olika saker att hålla reda på. Hur avtal sluts, när gäller vissa villkor, hur tolkas ett avtal och när är det ogiltigt. Hur blir man avtalsbunden när man köper bostad och finns det skillnader mellan olika avtal rörande bostäder?    Vid fastighetsköp är lagen tydlig om vad som måste ingå i avtalet för att det ska vara bindande för två parter. Det som måste uppfyllas kallas formkrav och dessa ska vara i avtalad skriftform för att uppnå avtalsbundenhet. Tillfällen där en klausul tas med i kontraktet om medlemskap, bör medlemskap bli beviljat för köpets bindande. Vid de mer ovanliga upplåtelseformerna är lagen mer dispositiv. Hur uppkommer avtalsbundenhet om lagen inte kräver att avtalad skriftform är ett måste och gäller samma typ av avtal och villkor vid upplåtelse och överlåtelse?  Syftet med uppsatsen är att undersöka olika upplåtelseformer, de vanliga och de mer ovanliga. Uppsatsen kommer att behandla hur avtalsbundenhet uppstår i olika upplåtelseformer. Olika avtalstyper kommer också att redogöras och hur de används vid upplåtelser och överlåtelser. Samt hur parter blir bundna av dessa. För att finna svar på frågeställningen är en rättsvetenskaplig metod tillämpad. Författarna har tolkat lagar, förarbeten, rättspraxis, doktrin samt juridiska tidskrifter för att få svar på frågeställningen.  I slutet av uppsatsen råder en diskussion om hur avtal kommer till stånd och varför vissa avtalstyper används vid olika upplåtelser och överlåtelser. I slutsatsen redovisas en tabell över vilka upplåtelseformer som tagits i beaktning, vilket lagrum som tillämpas över dessa och vilken typ av avtalsmodell som används vid upplåtelse och överlåtelse. Slutsatsen visar att det finns likheter såväl som olikheter vid hur avtal sluts i olika upplåtelser. / Contract law is complex for the uninitiated. When it comes to buying a home, there are a variety of things to keep in mind. How an agreement is concluded, when certain conditions apply, how an agreement is interpreted and when it is invalid. How do you become bound by contract when you buy a home and are there differences between different agreements regarding housing? When buying a property, the law is clear about what must be included in the agreement in order for it to be binding on two parties. What must be met are called formal requirements and these must be in agreed written form in order to achieve contractual binding. Occasions where a clause is included in the contract of membership, membership should be granted for the binding of the purchase. In the more unusual forms of lease, the law is more dispositive. How does a contractual obligation arise if the law does not require that the agreed writing form is a must and the same type of agreement and conditions apply to assignment and transfer? The purpose of the thesis is to investigate different forms of tenure, the common and the more unusual. The thesis will deal with how agreements arise in different forms of tenure. Different types of agreements will also be described and how they are used in tenure and transfers. And how parties become bound by these. To find an answer to the question, a forensic method is applied. The authors have interpreted laws, preparatory work, case law, doctrine and legal journals to get answers to the question. At the end of the essay, there is a discussion about how agreements are made and why certain types of agreements are used in various tenure and transfers. The conclusion presents a table of which forms of assignment have been taken into account, which legal space is applied over these and what type of agreement model is used in assignment and transfer. The conclusion shows that there are similarities as well as differences in how agreements are concluded in different tenure.

Uppsatsen studerar den sociala blandningen och blandningen av upplåtelseformer i DeSO i Sveriges tre störstastäder. Ett samband mellan social blandning och blandade upplåtelseformer studeras för att se om rådande planeringspolicy, vilken menar att blandade upplåtelseformer skapar social blandning, får effekt i verkligheten. För att kunna möta syftet konstrueras ett entropiindex för att förstå hur blandningen ser ut. Det genomförs också korrelationstest och en regressionsanalys som studerar om blandade upplåtelseformer skapar social blandning. Utifrån empirin identifieras att de undersökta områdena är socialt blandade genom att inkomstblandning, utbildningsblandning och etnisk blandning urskiljs. Vidare finner uppsatsen att upplåtelseformerna i de tre städerna är relativt blandade. Det vill säga att det finns blandade upplåtelseformer i vissa områden medan det finns homogen bebyggelse i andra områden. I uppsatsens tredje frågeställning accepteras hypoteserna då ett svagt samband mellan social blandning och blandade upplåtelseformer identifieras. Sambandet ses som svagt eftersom bland annat förklaringsgrader indikerar att ytterligare variabler inverkar i sambandet. Uppsatsens resultat anses vara tämligen överensstämmande med tidigare forskning. Slutligen menar uppsatsen att det mål som planeringen strävar efter, att skapa social blandning genom att blanda bebyggelsen, behöver undersökas vidare för att förstå dess verkliga effekter. Därmed kan uppdatering av denna policy i framtiden bli aktuell.

Denna studie syftar till att analysera hur upplåtelseformer i relation till inkomstnivåer kan påverka boendesegregationen i Uppsala tätort. Med hjälp av statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) samt en analys av dokument och publikationer från Uppsala kommun, kommer studien jämföra Uppsala tätort med andra större tätorter i Sverige med avseende att se hur upplåtelseformer ser ut i Uppsala tätort. I denna uppsats studeras hur relationen mellan andelen av olika upplåtelseformer i ett bostadsområde är relaterat till andelen av befolkningen i olika inkomstgrupper. För att visa på skillnader har data över Demografiska statistikområden (DeSO) från SCB använts där varje DeSO har mellan 700 och 2700 invånare. I undersökningen har bara data över centralorter hämtats och analyserats. Landsbygd och bebyggelsekoncentrationer har lämnats utanför denna studie. Studiens resultat visar på att Uppsala tätort har en hög andel bostadsrätter i jämförelse med genomsnittet av de största tätorterna i Sverige, samt i jämförelse med specifika utvalda storstäder i Sverige. Tidigare forskning kring ämnet visar på att en låg beblandning av upplåtelseformer som hyresrätter, bostadsrätter, och äganderätter kan ha en negativ påverkan på boendesegregation då människor från olika socioekonomiska bakgrunder inte blandas geografiskt i staden, vilket i sin tur bidrar till att boendesegregationen ökar.

This essays main focus is to further develop the understanding and describe six different types of tenure. The essay investigate similarities and differences between the types of tenure on the Stockholm housing market. The most common types of leaseholds, ownership apartments, and rental apartments will be described but and also new types of leases will be described. Such as cooperative rental apartments, condominiums, low purchase price apartments and rental purchases. The latter two are new forms of types of ownership and have emerged as an attempt by developers to bring young adults and low-wage earners into the housing market. Firstly, The qQuestion formulations in this essay are constructed to investigate similarities and differences which exist between the different forms of submission. Secondly, the questions target what kind of current costs for housing and the non-recurrent costs for purchasing. Finally, the purposes for the introduction of the new forms of leasing. The study has been conducted through literature studies and also interviews with market developers. Therefore, based on the study questions, respondents have answered the basis for our presentation and discussion of a descriptive analysis of the various forms of submission. Based on the results of the study, it can be clarified that the rental apartments can be the most advantageous in terms of the cost. But then it is taken into account that the queue is about 10 years for getting an apartment. Further, the results indicate that individuals that has a capital and the opportunity to purchase a ownership apart, the queue isn’t a matter and the individual has an opportunity to make a profit or loss on a later sale of the residence. Taking account to amortization of loans, an ownership apartment can be most advantageous from an economic perspective. Condominiums has been found to have a relatively low fee but the monthly cost become relatively high depending on the high purchase price. The results of this study shows that co-operative rental apartments have been found to have a low monthly cost. But the problem is that they are bothered by a long queue and also that the individual is dependent of a input gains. The two new types of low purchase price apartments and rental purchases on the market are so newly established which makes it difficult to make an accurately interpret of their impact on the housing market today. / I denna uppsats beskrivs sex olika upplåtelseformer och undersöker likheter och skillnader dem emellan på Stockholms bostadsmarknad. Dels kommer de vanligaste upplåtelseformerna bostadsrätter och hyresrätter beskrivas men även nya upplåtelseformer såsom kooperativa hyresrätter, ägarlägenheter, låginsatslägenheter samt hyrköp. De två sistnämnda är nya upplåtelseformer som uppkommit som ett försök av aktörer att få in unga vuxna och låginkomsttagare på bostadsmarknaden. Frågeställningar som kommer tas upp i arbetet är vilka likheter och skillnader det finns mellan de olika upplåtelseformerna. Vilka olika fasta och löpande kostnader som uppkommer i de olika upplåtelseformerna samt vilka syften som finns med införandet av de nya upplåtelseformerna. Genom litteraturstudier och intervjuer med aktörer har studiens frågeställningar besvarats och ligger till grund för presentation och diskussion av en beskrivande analys de olika upplåtelseformerna. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att hyresrätten kan vara mest förmånlig med tanke på kostnaden, i beräkningarna bör det dock beaktas att kötiden är ungefär 10 år. Har individen ett kapital och möjlighet att förvärva en bostad är inte individen beroende av någon kötid, då finns det även möjlighet till att göra en vinst eller förlust på en senare försäljning av bostaden. Räknas amortering på lån bort kan en bostadsrätt vara mest fördelaktig från ett ekonomiskt perspektiv. Ägarlägenhet har visat sig ha en relativt låg avgift men månadskostnaden har blivit relativt hög beroende av den höga köpeskillingen. Kooperativa hyresrätter har i vår studie visat sig ha en låg månadskostnad men besväras av en lång kötid och individen är beroende av ett kapital för att kunna bosätta sig i den upplåtelseformen. De två nya upplåtelseformerna låginsatslägenhet och hyrköp är så pass nyetablerade att de har varit vanskligt att göra en exakt tolkning av dess påverkan på bostadsmarknaden.

A Sustainable growth of Umeå city : with regards to the housing market All municipalities in Sweden have their own planning sector and are in charge of controlling and deciding how they want to develop the city. A crucial part of the municipality planning is involving ecologic, social and economic sustainable components to it. In the best of both worlds, all of them would balance each other and a sustainable municipality would be reached. This is extremely hard to reach in real life though, the planners must take in accountability the guidelines from the laws and political documents that is above their own opinions. One common factor a lot of scientist and planners have in common when it comes to achieving a sustainable city is through urban densification. The aim of this study is to examine Umeå municipality’s vision of sustainable growth of the Umeå city in comparison to the housing supply and the current housing market. How Umeå municipality is working against segregation in their urban planning will also be examined. The study will be answered through literature studying of scientific articles, government- and Umeå municipality documents. Statistics from SCB, Boverket and Umeå municipality will complement the data and show patterns in the urban structure of Umeå, which some of it will be compared to statistics about Sweden in general. The study shows differences between some districts in the municipality regarding socioeconomic and sociodemographic factors. The statistic shows that Umeå municipality has some work to do when it comes to segregation and cramped accommodation. But their vision of the city in regards of sustainable growth is showing through the statistics, for example in which districts they are building the most to achieve an urban densification and the mixed supply of tenure. The result implies that Umeå municipality is working and doing a good job achieving a sustainable growth of the city and are at the same time aware of some problems they want and need to fix.

Den moderna storstaden ställs idag inför många utmaningar, en av dessa är en ökande mängd invånare. För att möta efterfrågan byggs nya bostadsområdena i och runtom större städer. Idag ställs allt högre krav på hållbarhet och kvalité för dessa nya områden. Under planeringen är det kommuner som har det formella ansvaret att börja planarbetet och upprätta en detaljplan genom det så kallade planmonopolet. Dock är kommuners möjligheter kraftigt beroende på om kommunen äger marken eller inte. Denna studie syftar till att undersöka handlingsutrymmet i en svensk kommun för att integrera hållbarhet i nya stadsbyggnadsprojekt vid olika markägarförhållanden. Vidare är studiens syfte att undersöka utmaningar kring kommunikationen mellan aktörerna i planeringsprocessen. Dessutom analyseras utmaningar angående social hållbarhet och kring säkerställningen av prisrimliga bostäder i de nya stadsbyggnadsprojekten. Undersökningen bygger på en kvalitativ metod i form av en fallstudie i Täby kommun. Inom fallstudien intervjuades huvudsakligen tjänstepersoner från kommunen som arbetar med projekten Täby park och Västra Roslags-Näsby. Huvudfokus i de semistrukturerade intervjuer låg på hållbarhetsaspekterna i båda projekten och hur arbetet med dessa hållbarhetsaspekter ser ut i planeringsprocessen. Rapporten behandlar även teori gällande detaljplanering, kommunens handlingsutrymme genom avtal samt hållbarhetsmål i planeringsprocessen. Social hållbar stadsutveckling definieras med utgångspunkt för prisrimliga bostäder och upplåtelseformer i stadsbyggnadsprojekt. Resultatet visar att Täby kommun har haft större handlingsutrymme i Västra Roslags-Näsby än i Täby park. Detta kan härledas till att markägarförhållanden skiljer sig åt mellan projekten. Inom Västra Roslags-Näsby är kommunen markägare medan marken för Täby park ägs mestadels av Täby park exploatering AB. I båda projekten har hållbarhet varit med från ett tidigt skede i planeringsprocessen, dels genom framtagning av hållbarhetsprogram och dels genom politiska beslut. Kommunen ställer höga krav på byggaktörer i Västra Roslags-Näsby och i Täby park arbetar kommunen och byggaktörerna med mål istället för krav. Resultatet från fallstudien tyder på att kommunikationen mellan kommunen och byggaktörerna har varit bra i båda projekten, dock har involveringen av projektledare för kvarteren i detaljplanen i Täby park varit en utmaning. De kom senare i planeringsprocessen och det ledde till förvirring både hos tjänstemännen och projektledarna angående hållbarhetsmålen och deras uppföljning. I Västra Roslags-Näsby har detaljplanen blivit överklagad av grannar som kunde har blivit förhindrade om kommunen hade fört en effektivare dialog med dem. Utmaningar kring social hållbarhet är att det inte stod i fokus av projekten från början utan mer den ekologiska hållbarheten. Dessutom är en utmaning att båda projekten kommer vara byggarbetsplatser i många år som dels kan påverka nya invånare och dels tillgängligheten till och från områdena. Slutligen visar studien på att det ska finnas både hyresrätter och bostadsrätter i båda projekten, dock är andelen hyresrätter låga. Risken är att hyresrätterna blir dyra eftersom nybyggda bostäder oftast är dyra, även med tanke på att det ska bli hållbara stadsdelar.

Sammanfattning Denna kandidatuppsats behandlar formell och informell maktutövning inom governance-styrd planering. Studien syftar till att undersöka vilka förutsättningar som finns för Malmö stad att implementera en blandning av upplåtelseformer på stadsdelsnivå inom ramen för existerande maktstrukturer. Arbetets empiriska material har insamlats genom intervjuer med tjänstemän på Malmö stad samt genom en dokumentanalys av Malmö stads strategiska dokument. Resultaten har visat att markägande har varit oumbärligt för kommunens sociala hållbarhetsarbete då det kan ses som ett verktyg för maktutövande både på formella och informella grunder. På ett formellt plan kan kommunen ställa krav på en blandning av upplåtelseformer på den mark de äger. På ett informellt plan skapar kommunens politiska viljor en normerande kunskap som privata byggherrar följer även på sin privata mark för att stärka sin förhandlingsposition i senare samarbeten med kommunen. Kommunen involverar helst de byggherrar i samarbeten som tar ett socialt- och ekologiskt ansvar. Vi har även sett att privata aktörer är medskapande av normerande kunskap på såväl statlig, regional och kommunal nivå. Privata aktörer har även en större makt att presentera rationaliseringar som rationella eftersom deras verksamhet kan sakna transparens. / Abstract This thesis focuses on formal and informal power relations in governance-run urban planning. Our aim has been to examine the conditions for the city of Malmö to implement the goal of mixed tenure and how it is affected by power relations in public/private partnerships. The empirical material has been gathered from interviews with planners and strategic documents. Our results show that Malmö’s means for achieving their social sustainability goals are tightly linked with land ownership, which can be understood as a means for the municipality for exercising power both formally and informally. Formal demands can be put on the mixing of tenure in housing stock placed on land owned by the municipality. The municipality favours private actors who take social and ecological responsibility. Informally the municipality thus defines a reality that private actors uphold and base their work on to strengthen their position with the municipality to get future contracts. Governance can be seen in both municipal, regional and government levels through private actors influence on public actors’ creation of knowledge. Furthermore, we have seen indications that private actors may have a greater possibility to present rationalizations as rational due to the lack of transparency inherent in Swedish governance-planning.