<p><em>Syftet med studien är att undersöka om människor som genomgått en utbrändhetsprocess upplever att de under denna tid utvecklats på ett sätt relevant för deras arbetsliv, och sedan med hjälp av teori undersöka om resultatet av denna utveckling kan anses utgöra kompetens. Genom intervjuer med fem personer som efter en tids sjukskrivning för utbrändhet nu själva upplever att de återhämtat sig, framkom att de fått en ny erfarenhet som gett dem insikt i stressproblematik, samhällets regelsystem och rehabiliteringsåtgärder. De har även utvecklat en mer effektiv energianvändning, ökad social kompetens och ökat välbefinnande. I den mån utvecklingen framgångsrikt används i arbetslivet, vilket intervjupersonerna också uttryckte, har den samtidigt inneburit att personerna utvecklat ny kompetens. </em></p> / <p><em>The purpose of this thesis is first to investigate whether people who have been through a period of burnout, experience a development relevant to their working life, and then to investigate if the result of this development equals competence according to theory. Interviews with five people, who after a time of absence due to sickness now consider themselves to be recovered, showed that they gained a new experience which in turn has given them insight into issues of stress, regulations of society and rehabilitation. They also developed a more efficient use of energy and improved their social skills and well-being. When the development is successfully used in working life, as the respondents declare, they have also developed new competence.</em></p>

<p>The aim of this essay is to investigate what is burnout and how women who are affected by it manage their condition. Furthermore, we have investigated stigma and whether or not those affected by burnout are in turn stigmatised.</p><p>A qualitative approach has been used to achieve our aims with this project. To support our analysis we have interviewed ten women who all have been diagnosed with fatigue syndrome along with studying relevant literature. The main theories used in this investigation are the symbolic interaktionism by G.H Mead, the term stigma by Erving Goffman and different theories on coping.</p><p>The results show that the majority of women in the study had suffered from burnout due to work related stress and changes in their working environment. How they coped with and recovered from the condition depended on their own activity and how it related to their own support system. Moreover, we can see how nature plays a significant part for many of the affected women to return to a healthy life. We can observe that both the term stigma and how it manifests itself is complex and difficult to define. The majority of the women in this study could not themselves define the term stigma.</p><p>We have discovered that women suffering from burnout experience major changes in their lives and that there is much to learn from these women about both life in general and a person’s working life. From a social worker’s point of view, it is imperative to acknowledge the risks of always meeting the needs of others and the importance of recovery and reflection.</p>

<h2>Sammanfattning:</h2><p><strong>Bakgrund:</strong> Sjuksköterskor är utsatta för stora fysiska och psykiska påfrestningar i sitt dagliga arbete. Det ställs höga krav på kunnande och skicklighet och förutsättningarna för att utföra jobbet, som inte alltid är optimalt. Enligt socialstyrelsen har de senaste årens neddragningar och omorganisationer inom hälso- och sjukvården bidragit till att antalet långtidssjukskrivningar relaterad till stress och utbrändhet har ökat. Sjuksköterskor upplever att det är många faktorer som försvårar utövandet av professionen och att svårigheter med att praktisera den vård man önskar kan ge en känsla av otillräcklighet.</p><p><strong>Syftet</strong> med denna studie är att ta reda på om sjuksköterskor vid Akademiska sjukhuset i Uppsala upplever sig otillräcklig i sin yrkesroll och om antal år på arbetsplatsen påverkar upplevelsen. I syftet ingår att studera om känslor av otillräcklighet beror på yttre organisatoriska faktorer eller om upplevelserna kommer inifrån den enskilda individen.</p><p><strong>Metod:</strong> Empirisk kvantitativ tvärsnittsstudie. En validerat enkät, QPS Nordic, användes för att samla in data. Statistikprogrammet SPSS 15.0 användes för dataanalys.</p><p><strong>Resultat:</strong> Mer än 50 % av sjuksköterskorna som besvarade enkäten upplever känslor av otillräcklighet ibland. Känslor av otillräcklighet har visat sig kunna härledas både till yttre organisatoriska faktorer som kvantitativa arbetskrav och inre faktorer som den självskattade yrkesskickligheten. När de kvantitativa arbetskraven blir så höga att sjuksköterskan anser att hon inte hinner med sina patienter på ett tillfredställande sätt ökar känslorna av otillräcklighet. Det ger även ökad känsla av otillräcklighet hos sjuksköterskan när hon själv skattar sin yrkesskicklighet lågt. Slutligen har det i studien framkommit tendenser som visar att antalet år på arbetsplatsen inverkar på känslan av otillräcklighet.</p><p> </p><p><strong>Slutsats:</strong> Resultat visar att en stor andel av de tillfrågade sjuksköterskorna vid Akademiska sjukhuset upplever otillräcklighet ibland. Känslor av otillräcklighet kan i stor utsträckning kopplas till både yttre organisatoriska faktorer som kvantitativa arbetskrav och inre faktorer som självskattad yrkesskicklighet.</p><p> </p> / <p> </p><p><strong>Abstract:</strong></p><p><strong>Background:</strong> The profession of nursing is an occupation with a lot of strain. The demands on competence and skills are high and the working conditions are not always optimal. According to the The National Board of Health and Welfare the latest decades with reorganizations and reduction of workforce has resulted in an increased number of nurses reporting long term sickness related to stress and burnout. Nurses experience that it is a number of factors that influence the working conditions and the possibility to give the care they want to. To not be able to give the patients the proper care can give the nurse a feeling of being inadequate.</p><p><strong>Aim: </strong>The aim with this study is to investigate if nurses at the Akademiska hospital in the city of Uppsala experience feelings of inadequacy in their working profession, and if the number of years in the working place has any impact on the experience. The aim of the study even involves investigating if the experience of inadequacy depends on outer organizational factors or if the inadequacy can be related to the person's inner self.</p><p><strong>Method:</strong>  An empirical cross sectional study with a quantitative approach was conducted; collection of data was done by a well tested questionnaire called QPS Nordic. The Statistical Packages for the Social Sciences, SPSS, version 15.0 was used to analyze the collected data.</p><p><strong>Results:</strong> More than 50 % of the respondents in the study reported feelings of being inadequate in their daily work. These feelings of inadequacy can be related to both outer organizational factors such as quantitative working demands and inner factors such as the nurses own opinion of her working skills. When the quantitative working demands get so high that the nurse feels that she can not keep up the good work towards her patients in a satisfying way, the feelings of inadequacy increases. The feelings of inadequacy even increases when the nurse estimates her own working skills to be low. Finally, the study shows that the number of years in the workplace has an impact on the feelings of inadequacy.</p><p><strong>Conclusion:</strong>  The result shows that a major part of the nurses in the study experience feelings of inadequacy sometimes. These feelings of inadequacy can be related to both outer organizational factors such as quantitative working demands and inner factors such as the nurses own opinion of her working skills.</p>

Problem: Yrken inom Hälso- och sjukvården är högt fysiskt och framför allt psykiskt påfrestande arbeten där tidspress och arbetstempo fortsätter att öka. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa stressorer som kan påverka sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Metod: Studien var en litteraturstudie, 17 artiklar (3 kvali- tativa och 14 kvantitativa) och en avhandling som svarade mot studiens syfte har granskats och analyserats. Resultat och konklusion: Många faktorer och orsaker till nutidens ohälsa kan sökas i arbetsmiljön och dess alltmer ökade krav på individen. Varje individ är unik och påverkas därmed olika av samma situationer. Upplevelsen och hur varje person hanterar en situation är beroende av hela dennes livsvärld och vilka faktorer som finns där. Att människan inte mår bra av långvarig stress, oberoende av situation, framkommer tydligt. De faktorer som anses bidra till försämrad vårdkvalitet är bland annat tidsbrist, hög arbetsbelastning, personalbrist, bristande arbetsmiljö och omorganisationer. Dessa faktorer tillsammans och även var för sig, gör att sjuksköterskor upplever stress och missnöjdhet med sitt arbete, vilket kan påverka patienternas omvårdnad och dess kvalitet. Implikation: Vidare forskning bör fokusera på hur sjuksköterskan kan påverka de faktorer som leder till stress samt försämrad arbetsmiljö och vårdkvalitet. / Problem: The professions in health care are highly physically and especially mentally stressful jobs where time pressure and work rate continues to increase. Purpose: The purpose of this study was to illuminate stressors that may affect nursing outcomes. Method: The study was a literature review, 17 articles (3 qualitative and 14 quantitative) and a thesis which met the study's purpose was reviewed and analysed. Results and conclusion: Many factors and causes of ill health can today be found in the work environment and its increasingly greater demands on the individual. Each individual is unique and therefor affected differently by the same situations. The stressful experience and how each person handles the situation depends on all the factors in her/his whole life-world. It becomes clear that regardless of the situation, no one is doing well during long-term stress. The factors considered to contribute to the deterioration of quality of care includes lack of time, heavy workload, staff shortages, poor working conditions and reorganizations. These together and also separately, result in that nurses´ experiences of stress and dissatisfaction with their work, which may affect quality of patient care. Implication: Further research should focus on how nurses can influence the factors which leads to stress and a poor work environment and decrased quality of care.

The aim of this essay is to investigate what is burnout and how women who are affected by it manage their condition. Furthermore, we have investigated stigma and whether or not those affected by burnout are in turn stigmatised. A qualitative approach has been used to achieve our aims with this project. To support our analysis we have interviewed ten women who all have been diagnosed with fatigue syndrome along with studying relevant literature. The main theories used in this investigation are the symbolic interaktionism by G.H Mead, the term stigma by Erving Goffman and different theories on coping. The results show that the majority of women in the study had suffered from burnout due to work related stress and changes in their working environment. How they coped with and recovered from the condition depended on their own activity and how it related to their own support system. Moreover, we can see how nature plays a significant part for many of the affected women to return to a healthy life. We can observe that both the term stigma and how it manifests itself is complex and difficult to define. The majority of the women in this study could not themselves define the term stigma. We have discovered that women suffering from burnout experience major changes in their lives and that there is much to learn from these women about both life in general and a person’s working life. From a social worker’s point of view, it is imperative to acknowledge the risks of always meeting the needs of others and the importance of recovery and reflection.

Vi har valt att göra en kvalitativ studie om utbrändhet bland unga människor i åldrarna 19-25 år i Sverige. Syfte med denna studie är att få en inblick i och ökad förståelse över hur utbrändhet påverkar unga i Sverige. Vi ville belysa orsakerna till varför allt fler unga människor i Sverige drabbas av utmattningssyndrom. Vi utgick från ett hermeneutiskt synsätt och en narrativ metod. Under de senaste tio åren har den psykiska ohälsan och sjukskrivningsantalet i Sverige ökat och då framförallt bland ungdomar. Forskningen talar om ett nytt sjukdomsfenomen, utbrändhet. Det är en stressrelaterad sjukdom som framförallt handlar om en känslomässig utmattning. Varje människa kan uppleva stress men det är endast de som går in i arbetet med höga förväntningar och som arbetar hårt för att uppnå dessa förväntningar som kan bli utbrända. Intervjupersonenerna grundade sin självkänsla och identitet i sina arbetsprestationer. Vi tror att alla intervjupersonerna saknade en grundläggande självkänsla vilket gjorde att de hela tiden sökte bekräftelse utifrån sina prestationer. Om en person blir utbränd eller inte beror såväl på fysiologiska, biologiska som psykologiska faktorer. Risken är större för personer som redan har drabbats av utbrändhet att drabbas igen. Kraven och pressen som unga människor känner idag kan härstamma från både familjen och samhället. Dagens samhälle är uppbyggt på så sätt att vi hela tiden måste göra en massa val. Ingenting är längre som det var förr då allt och alla hade sin plats i samhället. Den ökade individualiseringen kanske inte alltid är positiv. I socialt arbete kan vi hjälpa till med att förebygga utbrändhet bland ungdomar genom att finnas ute i skola och andra miljöer där ungdomar vistas för att hjälpa dem in i vuxenlivet.

Studiens syfte är att undersöka hur förekomsten av utbrändhet ser ut över olika yrkesområden. Utbrändhet mäts med hjälp av Maslach Burnout Inventory General Survey på 1494 slumpmässigt utvalda yrkesarbetande personer. En referensgrupp, där personer som blivit sjukskrivna pga. stress ingått, användes för att kunna bedöma vilka i stickprovet som var kliniskt utbrända. Respondenterna indelades i olika yrkesområden utifrån Standard för svensk yrkesklassificering. Ytterligare en uppdelning gjordes utifrån kvalifikationsnivån i området, samt med hänsyn till grad av kontakt med människor och möjlighet att ha kontroll över arbetets utformning. Resultatet visar att det inte finns någon skillnad i hur utbrändhet fördelar sig över olika yrkesområden. Däremot har en hög kontroll över arbetets utformning en positiv påverkan i att sänka graden av utbrändhet. / The purpose of this study is to investigate the occurrence of burnout across different occupational areas. Burnout is measured using Maslach Burnout Inventory-General Survey on 1494 randomized respondents who were a part of the working force. A reference group, containing people sick listed due to stress, was used to determine clinical burnout. The respondents were divided into different occupational areas based on the Swedish Standard Classification of Occupations. Further division was done in order to divide the respondents according to the qualification level in the area, and also in consideration of the extent of human contact and the possibility to control the design of ones occupation. The result shows that there is no difference in the occurrence of burnout across different occupational areas. However it has shown that a high control over the design of ones occupation has a positive influence in lower the grade of burnout.

Vårt samhälle är byggt av rangordningar och en individs samhällsposition skapas utifrån individens sysselsättning. Samhällspositionen kan påverka individens hälsa negativt eller positivt beroende på vilken position som individen innehar (Marmot, 2006). Hälsan kan också påverkas av stress och utbrändhet. Syftet med studien har varit att undersöka om sjukpensionärer, avtalspensionärer, långtidssjukskrivna, arbetslösa och rehabiliterade skiljer sig i jämförelse med förvärvsarbetande när det gäller självskattad samhällsposition och hälsa samt upplevelse av stress och utbrändhet. Genom insamlat material, från statistiska centralbyrån och stressforskare under mars 2008, har material från 9 756 förvärvsarbetande och 566 icke förvärvsarbetande deltagare, analyserats med regressionsanalys och med separata analyser för män och kvinnor. Signifikanta skillnader erhölls främst inom områdena stress och utbrändhet, inom båda könen, där de icke förvärvsarbetande upplevde en signifikant högre grad av stress och utbrändhet än förvärvsarbetarna, med undantag från gruppen avtalspension som hade ringa upplevelse av stress och utbrändhet.

Studiens syfte har varit att beskriva och analysera hur kuratorer vid psykosociala enheter inom primärvården hanterar sina känslor i patientarbetet. En kvalitativ forskningsmetod har genomförts med hjälp av intervjuer med fyra kuratorer vid tre olika psykosociala enheter inom primärvården. Resultatet har analyserats utifrån copingteori och existentiell teori. Resultaten visar att respondenterna använder sig av copingstrategier såsom att söka kunskap, söka lösningar, stöd och vägledning och upphäva stundens allvar i form av humor för att hantera känslor i patientarbetet. Dessutom förlitar respondenterna sig till sin kunskap och erfarenhet inom kuratorsyrket. De använder sig dessutom av reflektion och stöd av vissa kolleger som de känner sig trygga med. Vid sidan av copingstrategier använder sig respondenterna av existentiellt perspektiv i form av att finna mening, sammanhang och värde av sin handling i patientarbetet. Respondenter har beskrivit att deras ödmjukhet och empati till människor har fördjupats i samband med patientarbetet. De har även i samband med patientarbetet fått ökad medvetenhet för människans sociala sammanhang. Detta har därför påverkat deras inställning till egen livssituation och människor. De upplever även att vardagslivet har påverkats av patientarbetet. Respondenterna anser att det därför är viktigt att upprätta tydliga gränser mellan arbete och fritid för att orka med patientarbetet. Därför gör de fritidsaktiviteter som är roliga och avkopplande.

University of Örebro Department of social Sciences Sociology, Contnuation Course, 61-90hp. Essay 15hp. Spring 2008 Title: Who is resbonsible? A soceityscientific discussion about burnout. Author: Emilie Fuchs Abstract The purpose with this essay is to do a critical comparation between two different perspectives, burnout as an individual problem and burnout as a social problem. The first perspective states that the individual itself is responsible for her sickness while the second perspective states that the society and foremost the labour market should work in order to prevent people from beeing burned out. With that purpose in mind I want to enlighten and hopefully bring up the topic for discussion. The essay is based upon the following questions: • How can you sociologically understand the labour market of today? • How can you understand burnout in an individual context? • How can you understand burnout in a social context? By studying and reading four books, I have presented the two different perspectives of burnout. Two books represents burnout out of a social perspective whereas the individual perspective is advocated in the other two books. The results founded shows that the individual perspective means that the individual has to resolve his own problems even though the labour market is the main cause to why people becomes burned out. The social perspective, on the other hand, basically want the labour market to take responsibility and prevent burnouts. Through the results, my conclusion is that the individual perspective represents the individualised world we live in. The social perspective of burnout shows the importance of a good solidarity, mainly at work. This point of view could probably lead to a growing safety on the labour market, which presumably results in less burned out people. There are, after reading this essay, a few questions the reader may ask herself: Should not the society take responsibility and help those who are burned out? Does the structure of society contribute to the fact that people becomes burned out? Keywords: Burnout, Individual, Society, Work, Flexibility / Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att göra en kritisk jämförelse av två olika perspektiv, utbrändhet som ett individuellt problem och utbrändhet som ett samhälleligt problem. Det första perspektivet menar att individen själv ansvarar för om hon blir sjuk eller inte medan det andra perspektivet är av den åsikten att samhället och främst arbetsmarkanden ska arbeta för att människor inte ska bli utbrända. Med hjälp av detta syfte ska problemet utbrändhet belysas och förhoppningsvis få upp ämnet till diskussion. Denna uppsats baseras på följande frågeställningar: • Hur kan man sociologiskt förstå dagens arbetsmarknad? • Hur går det att förstå utbrändheten i en individuell kontext? • Hur kan man förstå utbrändheten i en samhällelig kontext? Genom att studera och läsa fyra böcker har jag presenterat de två olika perspektiven av utbrändhet. Två böcker representerar utbrändhet ur ett samhälleligt perspektiv medan det individuella perspektivet förespråkas i de andra två böckerna. De resultaten jag har fått fram visar att det individuella perspektivet menar att individen själv ska lösa och ta tag i sina problem trots att arbetsmarknaden är huvudorsaken till att vi människor blir utbrända. Det samhälleliga perspektivet är av den åsikten att arbetsmarkanden, och samhället till viss del, ska ta ansvar och hjälpa individen. Individen ska i viss mån också själv förebygga och komma ur sin utbrändhet. Genom resultatet har jag kunnat dra slutsatsen att det individuella perspektivet representerar den individualiserade värld som vi lever i. Det andra synsättet på utbrändhet visar vikten av att vi har en bra sammanhållning i främst arbetet, vilket leder till en trygghet som gör att vi inte kommer att ha lika stor mängd sjuka. Efter att ha läst denna uppsats kan exempelvis följande frågor ställas: Borde inte hela samhället ta ett ansvar och hjälpa de som är utbrända? Är det de samhällsstrukturer vi lever i som bidrar till att vi blir utbrända? Nyckelord: Utbrändhet, Individ, Samhälle, Arbete, Flexibilitet