Denna studie har genomförts i syfte att bidra med kunskap kring förskollärares resonemang när de konstruerar förskolans fysiska inomhusmiljöer samt belysa vad förskolläraren säger om barns delaktighet i processen. Detta har gjorts genom att studera vilka resonemang som blir framträdande då förskolläraren samtalar och diskuterar om barns delaktighet i utformningen av den fysiska inomhusmiljön. Undersökningen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer där 8 yrkessamma förskollärare deltog. För att analysera studiens resultat användes didaktisk teori och Shier delaktighetsmodell samt tillhörande centrala begrepp; öppningar, skyldigheter och möjligheter. Resultatet visar att förskollärarnas resonemang kan tolkas som medvetna respektive omedvetna i deras beskrivning av det demokratiska uppdraget, den fysiska inomhusmiljön, delaktighet och inflytande. I slutsatsen framhålls att i stor del deltar barnen aktivt, barnen beskrivs som styrande och förskollärare förhåller sig medforskandetill barns perspektiv.

Purpose: An increase in the number of pedelecs on Swedish roads is according to studies soon reality. This creates a need to adapt the bmp-grid (bike-, moped- and pedestrian-grid) to pedelecs for them to experience good security, accessibility and comfort while using it. The guidelines Swedish municipalities follow are VGU(Design of Roads and Streets) and the GCM-manual(Bike-, moped-, and pedestrian-manual) which currently do not take society’s future increase of pedelecs into account. VGU and the GCM-manual are tools that are commonly used during planning and design of roads and streets. The aim of the thesis is to use current advice and recommendations on how to adapt the bmp-grid to the pedelec and with this complete current guidelines for bmp-infrastructure. Method: The document-analysis is made on current federal documents that have an impact on bmp-design. Scetch-suggestions were then developed from the author’s personal improvement suggestions and from advice and recommendations gathered during the document-analysis and the theoretical framework. Findings: It was discovered that if the bmp-grid’s design allow bikes traveling up to 30km/h and has a good standard for bicycles according to VGU, then the infrastructure generally fulfil the needs of the pedelec. Altough there are still areas in VGU that needs complements. This need to be done on the design-guidelines so they can aid the adaption of the infrastructure to the pedelec during the planning- and design process. Necessary steps according to the result is to give clearer notifications on bmp-design, issue guidelines for choosing DTS, motivate minimal widths on roads, categories bikers and pedestrians into separate groups, give out more detailed descriptions of when separation of bikers and pedestrians should be done and also to specify different types of bike-users. When taking needs and claim of the pedelec into consideration the result shows that: adaption of the whole bmp-grid to the pedelec is not possible, to simplify priorities the bmp-grid needs to be divided into different sections, space should be taken from the car-traffic, solutions with mixed-traffic and bike-fields for pedelecs can be used in low-speed areas, larger opportunities to connect towns to increase commuting with bicycles appeared with the pedelec. Implications: After examining current guidelines regarding the design of the bmp-grid and gathering opinions on this from interviews the conclusion is that several areas in VGU needs completion. The following are recommendations on how to take the pedelec into consideration during the design-process:• Connect towns and urban-areas with bmp-grids to make use of pedelecs capacity.• Where there is not enough space for both cars and separated pedelec- and bike lanes the speed for car-traffic can be lowered to 30km/h. This creates opportunities with mixed-traffic or bike-lanes.• The width of existing roads and streets are often greater than what’s described in VGU. They can be made smaller to free space on roads for bicycle-infrastructure.• To prioritize which parts of the bmp-grid that needs design to allow pedelecs the bmp-grid can be divided into main- and local grid. The main grid should be design with consideration to the needs and claim of the pedelecs. Limitations: The limitation of the study lies in that none of the interviews where done with employees in any of the bigger municipalities in Sweden. This gives the study a general application in small- to middle-sized cities but not in bigger cities.Keywords: elcykel, ebike, pedelec, utformning, cykel, infrastruktur, infrastructure, society, planering, utformning, säkerhet, fordonstyp / Syfte: En ökning av antalet elcyklister på Sveriges vägnät är enligt studier snart verklighet. Detta skapar ett behov att dimensionera gcm-nätet för att med god säkerhet, framkomlighet och komfort möjliggöra elcykelns utbredning i samhället. De riktlinjer Sveriges kommuner har att tillgå är VGU(Vägar och gators utformning) och GCM-handboken(Gång-, cykel- och med handboken) vilka i nuläget inte tar hänsyn till elcykelns utbredning i samhället. VGU och GCM-handboken är framtagna verktyg för att användas vid planering och utformning av vägar och gator. Examensarbetets mål är att utifrån råd och rekommendationer för anpassning till elcykeln vid utformningen av gcm-vägnätet komplettera utformningsriktlinjer som i dagsläget styr planering och utformning av cykelinfrastrukturen. Metod: Dokumentanalysen är utförd på befintliga styr- och planeringsdokument som rör utformningen av gcm-nätet. Skissningsförslag har sedan tagits fram utifrån egna synpunkter på vad som bör förbättras och utifrån råd och rekommendationer som sammanställts ur dokumentanalysen och teoretiska ramverket. Empirin från dessa har sammanställts och synpunkter kring dessa har samlats in via intervjuer från projektörer på Värnamo kommun. Resultat: Det upptäcktes att om gcm-nätet utformas för hastigheter upp till 30 km/h och med god standard för cykel enligt VGU så uppfyller utformningen generellt elcyklisters behov. Trots det finns det flera punkter i VGU som bör kompletteras för att utformningsriktlinjerna ska underlätta planering och projektering med hänsyn till elcykeln. Åtgärder som bör göras enligt resultatet är att: ge klarare besked, ha riktlinjer för val av DTS, motivera minimimått, skilja på gående och cyklister som grupp, beskriva när separering av gående och cyklister bör ske, behandla olika cykeltyper och ändra rekommendationer för när orter och tätort bör bindas samman med gcm-nät.Med hänsyn till elcyklisters behov och anspråk visar resultatet att; hela gcm-nätet inte kan anpassas, uppdelning av gcm-nätet krävs för prioriteringar, utrymme bör tas från biltrafiken, blandtrafik och cykelfält kan användas vid låga hastigheter, större möjlighet finns att binda samman orter för att öka arbetspendling med cykel.Konsekvenser: Genom granskning av styr- och planeringsdokumenten och med respons från intervjuer kan slutsatsen tas att flera punkter i VGU bör kompletteras och följande rekommendationer för utformning med hänsyn till elcykeln ges: • Bind samman orter och tätort med gcm-nät för att ta vara på elcyklars kapacitet• Där utrymme inte finns för både biltrafik och separerade gc-banor kan hastigheten för biltrafik sänkas till 30 km/h. Detta möjliggör alternativ med blandtrafik eller cykelfält• Befintliga vägar och gator är ofta överdimensionerade vid jämförelse med VGU. Dessa kan göras smalare för att frigöra utrymme till cykelinfrastrukturen.• För att kunna prioritera vilka delar av gcm-nätet som bör utformas för elcyklister kan gcm-nätet delas upp i huvudnät och lokalnät. Huvudnätet ska då utformas med hänsyn till elcyklisters behov och anspråk. Begränsningar: Arbetets begränsning ligger i att ingen intervju gjorts med anställda i större kommuner vilket gör att arbetet endast kan ses som generellt för små till medelstora stadsexempel. Nyckelord: elcykel, ebike, pedelec, utformning, cykel, infrastruktur, infrastructure, society, planering, utformning, säkerhet, fordonstyp.

Detta arbete undersöker vad som kan sägas utgöra kärnan i Garden cities-idealet utifrån Ebenezer Howards definition och Johan Rådbergs tolkning av Howard. Vidare undersöker arbetet hur idealet kan tolkas, förstås och appliceras i en nutida svensk kontext. De gestaltningsprinciper som kan sägas vara bärande för idealet används som utgångspunkt för utformandet av en illustrationsplan över Varvsstaden i Malmö. Därmed exemplifieras hur idealet kan förstås konkret i planeringssammanhang och vilka effekter som följer på ett genomförande av idealet i en central stadsdel i en storstad. För den teoretiska delen av arbetet används en innehållsanalys och de gestaltningsprinciper som utläses som bärande för Garden cities-idealet skisseras sedan fram i syfte att skapa "visuella verktyg" för den illustrationsplan som arbetas fram. Arbetet visar att det är fullt möjligt att utforma en central stadsdel i enlighet med Garden cities-idealet och uppnå ett relativt högt exploateringstal som resultat.

<p>Examensarbetet behandlar utformning av en komplementbyggnad, oftabenämnd "friggebod", som innehåller samtliga bostadsfunktioner. Bakgrundentill detta är att det sedan den första januari 2008 är tillåtet att uppföra enkomplementbyggnad på 15 m2 utan att söka bygglov. Vi undersökte om dettavar möjligt utan att få undermålig kvalitet på boendet.I rapporten utreder vi om det finns några friggebodar på marknaden i dagslägetsom fungerar som fullgod bostad. Vi har undersökt vilka lagar ochbestämmelser som gäller för komplementbyggnader som ska uppföras sombostäder. Även aspekter vi funnit viktiga att tänka på vid utformning av en litenbostad, lämplig konstruktion och en energiutredning redovisas.Målet med arbetet har varit att ta fram ett väl utarbetat förslag på en friggebodåt uppdragsgivaren, Ekenässtugan AB. Det resulterande förslaget blev enkomplementbyggnad med sadeltak. Byggnaden frångår de traditionellafriggebodarnas utformning på flera sätt. Bland annat genom att inte ha träpanelsom fasad, utan istället används fibercementskivor. Det har varit engenomgående strävan i arbetet att utforma byggnaden i balans med den lillastorleken och att skapa ett avskalat uttryck. En redovisning av resulterandeförslag med 3D-visualiseringar, sektioner, fasader och planlösning finns längstbak i examensarbetet.</p> / <p>This thesis deals with the design of an in Sweden so called "friggebod" thatcontains all the housing functions. The reason for this is that since the first ofJanuary 2008 it is permitted to construct an additional building (friggebod),next to a main building, of 15 square meters without applying for a buildingpermit. We therefore investigated if it was possible to fit a home within thisspace.The report investigates whether there are any 15 square meter houses on themarket in the current situation that serves as adequate housing. It is alsoinvestigated which laws and regulations applicable to such building. What wehave found important to consider in the design and appropriate construction forsuch a building are also shown.The aim of this work has been to produce a well-defined proposal of this kindof building to the employer, Ekenässtugan AB. The resulting proposal is acomplementary building that departs from the traditional "friggebod"-design inseveral ways. It has been a guideline in the work to design the building inbalance with the small size and to create a simple expression. A presentationwith 3D visualizations and plans are found at the back of the thesis.</p>

Denna studie syftar till att undersöka förskolepedagogers uttryckta tankar om ateljéns fysiska utformning och dess eventuella betydelse för barns bildskapande i förskolan. Undersökningen har gjorts genom intervjuer med fyra pedagoger. Resultaten visar att pedagogerna anser att den fysiska miljön har betydelse för barns bildskapande. Pedagogerna berättar att de försöker anpassa ateljén så mycket som möjligt utifrån barnens behov. Pedagogerna uttrycker också att det är viktigt att barnen erbjuds ett brett urval av tillgängliga material. Tidigare forskning visar att bildskapandet i förskolan handlar ofta om fria och kollektiva aktiviteter som ska vara frivilliga. Dock blir dessa bildaktiviteter mer kontrollerade när det är planerade och lärarstyrda aktiviteter. Slutsatsen är att pedagoger menar att hur de väljer att organisera miljön och bildaktiviteter har betydelse för barns bildskapande på förskolan

I skolan har läroböcker länge haft en framträdande och central roll i matematikundervisningen. Det har visat sig att allt fler lärare har börjat välja bort boken i undervisningen och istället arbeta mer varierat. I undersökningen kommer det bland annat att undersökas vad matematikboken kan medföra för möjligheter och svårigheter i undervisningen. Den här undersökningen utgår från tidigare forskning gällande matematikboken och är en fördjupning av kunskapsöversikten (Andersson &amp; Karlman 2018) som vi tidigare har sammanställt. Syftet med undersökningen är att ta reda på vad verksamma lärare har för erfarenheter av undervisning med matematikbok respektive undervisning utan matematikbok. När undersökningen genomförs kommer vi att utgå från frågeställningarna: Vad finns det för möjligheter och svårigheter med undervisning med respektive utan matematikbok? Hur ser undervisningens utformning ut med respektive utan matematikbok. Undersökningen genomfördes via kvalitativa intervjuer då det var lärarnas utsagor som skulle vara centrala i resultatet. Semistrukturerade intervjuer valdes som redskap för att kunna få fram djupare reflektioner och utsagor av lärarna. Empirin i undersökningen har hämtats från fem lärare som är verksamma i årskurserna 1–3. En tematisk analys användes för att identifiera teman i lärarnas utsagor. Resultatet visade bland annat att när matematikoken tillämpas kan undervisningen bli ensidig. Om undervisningen blir ensidig kan det då påverka elevers attityd till ämnet. När elevernas attityd ändras till det sämre kan det göra att de tappar motivation till matematiken. Ett annat resultat visade att undervisning med matematikbokens både inre och yttre horisonter kan bidra till att den blir mer varierad. När undervisningen blir mer varierande ges eleverna chans att få lära sig på flera olika sätt, vilket kan bidra till att eleverna får möjlighet att befästa djupare kunskap.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärarna resonerar kring läromedel inom SO-undervisningen i årskurserna 1–3. Utifrån ett sociokulturellt didaktiskt perspektiv ges i denna studie svar på våra forskningsfrågor. Genom vald metod i form av frågeformulär framställs respondenternas kvalitativa svar. Resultatet synliggör hur, vad och i vilket syfte lärare använder läromedel inom SO-undervisningen på varierande vis. Slutsatsen blir utifrån lärares gemensamma synsätt att läromedel lägger grund för undervisningen och att material bör kombineras. Det synliggörs även samband med tidigare forskning kopplad till denna studie.

No description available.

<p>Den ökade konsumtionen i samhället gör att vi producerar allt större mängder avfall. För att minska avfallets negativa effekter på hälsan och den omgivande miljön behövs en god avfallshantering. Ett steg mot ökade möjligheter att återanvända och återvinna material togs under 1980-talet, då befintliga soptippar började utvecklas till återvinningscentraler.</p><p>Syftet med detta examensarbete är att jämföra utformningen och arbetsmiljön vid två nya återvinningscentraler, och även jämföra dem med tidigare studerade återvinningscentraler i Sverige. Dessutom ska ett förslag på utformning av framtidens återvinningscentral tas fram.</p><p>Genom intervjuer och enkäter till besökare och anställda, samt observationer av besökare och av anläggningarna, kunde skillnader identifieras. I jämförelse med besökarna på de tidigare studerade återvinningscentralerna, så ansåg besökarna på de två nya att det var lättare att veta vilken container avfallet skulle placeras i. De ansåg även att det var lättare att lokalisera var på området den aktuella containern var placerad. Besökarna var mycket positiva till servicen och var mer intresserade av att få information om vilken nytta sorteringen har gett. De anställda på de nya återvinningscentralerna ansåg att den fysiska tröttheten var lägre efter en arbetsdag än de anställda på de tidigare studerade, och färre ansåg att hanteringen av farligt avfall utgjorde en skaderisk.</p><p>Resultaten visar på att både besökare och anställda är mycket nöjda med de nya återvinningscentralerna, men samtidigt kan hela tiden förbättringar göras. Studiens resultat, tillsammans med ett arbete med idéframtagning, ledde till ett förslag på utformning av framtidens återvinningscentral. Förslaget fokuserar på att guida besökaren rätt med hjälp av en tydlig utformning som ger en bra överblick. Information i form av väl synlig skyltning och frågeterminaler ska ytterligare förenkla för besökaren att sortera rätt och på så sätt underlätta för de anställda. Hjälpmedel placeras synligt för att de ska användas och minska skaderisker vid lyft, och för att öka återanvändning ges även Myrornas container en tydlig placering.</p>

<p><p>Syftet med denna uppsats är att ur ett tillväxtsperspektiv, analysera vilka möjligheter svenska mikrobryggerier och vinproducenter har för att utvecklas.</p></p><p><p>Vi har för denna uppsats tillämpat en kvalitativ forskningsmetod som präglas av en abduktiv ansats där det skett en alternering mellan teori och empiri. Det empiriska materialet har genom multipel fallstudie samlats in vid intervjuer med åtta företags- samt föreningsrepresentanter som utifrån erfarenhet och kunskap har kunnat belysa ämnet från olika perspektiv.</p><p><p>Den kvalitativa forskningsmetoden lämpar sig väl vid undersökning av en del av helheten för att hitta likheter. Genom urvalet av sex svenska mikrobryggerier och vinproducenter samt respektive branschorganisation tolkar vi vår slutsats till att beskriva alla svenska mikrobryggerier och vinproducenter. Vår slutsats är att merparten av företagen drivs av entreprenörskap. Tillväxt av företagen sker genom fokusering kring existerande produkter på befintliga marknader för att skapa en tydligare position på marknaden. Vinstmöjligheten inom industrin är begränsad samtidigt som industrin präglas av hård konkurrens. Vi är av åsikten att företagens framtida tillväxt bör ske genom skapandet av upplevelser för att på så vis stärka produkternas emotionella värde.</p></p></p>