Den som är sakägare i en förrättning eller process har rätt att föra sin talan. Det vill säga rättatt inkomma med yrkanden, överklaga beslut och i vissa fall rätt till ersättning. Vidlantmäteriförrättningar, enligt bland annat ledningsrättslagen, avgör förrättningslantmätarenvilka som är sakägare och får föra sin talan i förrättningen.Ledningsrätt gör det möjligt för en ledningshavare att dra fram och ha sina allmännyttigaledningar i annans mark. Lantmäterimyndigheten prövar frågan vid en ledningsrättsförrättningenligt bestämmelser i ledningsrättslagen (fortsätt LL) och i ett antal frågor blir dessutomfastighetsbildningslagen (fortsatt FBL) tillämplig.Vilka som ska vara sakägare vid en ledningsrättsförrättning behandlas i LL 18 § jämte FBL 4kap. 11 §. Bestämmelsen i FBL stadgar att förrättningslantmätaren ska utreda vilka som ärsakägare i förrättningen. Bestämmelsen i LL stadgar att rättighetshavare, med rätt till fastighetsom kommer att belastas av ledningsrätt, ska vara sakägare om deras rätt berörs. De syfte ochfrågeställningar som formulerats i arbetet går ut på att undersöka hur man avgör om någonsrätt berörs – och hur omfattande förrättningslantmätarens utredningsplikt är. Ett perspektiv avrättsekonomi har också adderats till undersökningen.Med utgångspunkt i syfte och frågeställningar har metoden utformats. För att undersöka hurlagstiftaren avsåg att sakägarbegreppet skulle tolkas och hanteras har förarbeten undersökts.Så även de vägledande rättsfall som finns. För att se hur begreppet tillämpas i praktiken har 40genomförda ledningsrättsförrättningar undersökts. Vidare har förrättningslantmätare ochtekniska råd intervjuats.Resultatet från undersökta förrättningsakterna visar att hanteringen av sakägarbegreppet ärmycket varierande. I vissa förrättningar är alla rättighetshavare, vars rättighet korsas sakägare.I andra är ingen av dessa sakägare. I intervjuerna förstärks bilden av att begreppet tolkas olika  och är svårt att tolka. Det finns också en varierande syn på hur strikt tolkningen ska göras ochhur omfattande utredningsplikten är.Förarbetena ger inte mycket svar i frågan om hur begreppet ska tolkas. Däremot finns ett antalrättsfall som vägledning. I rättsfall där ledningsrätten kommer att gå in på upplåtet utrymmeför en ledning (upplåten med avtalsservitut eller ledningsrätt), har domstolen ansett atträttighetshavarna ska anses vara berörda.Utifrån ett perspektiv av rättssäkerhet kan sägas att det ska vara förutsebart hur lagen kommeratt tolkas. I dessa fall skiljer sig tillämpningen åt för mycket för att vara förutsebar, något somtyder på att lagrummets utformning inte är tillräckligt tydligt för att uppfylla ett rättssäkertförfarande.Ett förtydligande eller en omformulering behövs – både ifråga om hur mycket som ska utredasoch ifråga om tolkningen av begreppet berörs. / Interested parties in a cadastral procedure or process holds the right to take legal actions. Incadastral procedures such as utility easement procedures, it is the cadastral surveyor decidingon who should be considered an interested party.Utility easement is a way for a proprietor of utility easement to ensure its right to have publicutilities in someone else’s land. In Sweden it is the cadastral authority determining if utilityeasement can be formed in a utility order according to the Utility Easement Act.The legal framework in deciding which ones should be considered as interested parties in autility easement procedure are to be found in the Utility Easement Act and the PropertyFormation Act. According to these the cadastral surveyor is responsible for investigating whoshould be interested parties in the procedure. It also says that a right-holder, with the right tospace on a property that will be claimed by the utility easement should be an interested party ifhis right is concerned.To examine how the legislator intended the law to be interpreted, the legislative history hasbeen investigated. Also, cases from court regarding this specific question has been studied forguidance in the interpretation. To investigate how cadastral surveyors’ apply the concept inutility easement procedures a study of cadastral documents has been done. In addition to thisseveral cadastral surveyors and technical judges have been interviewed to convey their viewand approach to the concept.The result shows that who is considered an interested party in the utility easement proceduresis handled differently between different cadastral procedures. The interviews reinforce thepicture of a concept that is difficult to interpret and therefore has a varying interpretation.The legislative history does not describe how to interpret the concept of interested parties. Butaccording to the cases, the court seem to have a quite low threshold for when a right-holdershould be considered as an interested party. The differences in how the concept of interested  parties according to the Utility Easement Act are interpreted indicates an inadequatelegislation.The formation of the concept of interested parties is vague which opens for a lot of differentinterpretations. A clarification is well needed, and a reformulation would be even better –both in the interpretation of the concept interested parties and the cadastral surveyors’ duty toinvestigate.

Detta är ett examensarbete på kandidatnivå på Lantmätarprogrammet med ekonomiskoch juridisk inriktning vid Högskolan i Gävle. Arbetet utförs på initiativ ochuppdrag av Riksförbundet Enskilda Vägar och handlar om ledningsrätt i enskild väg.Målet med studien är att utreda om samfällighetsföreningar har intressen och rättighetersom faller utanför lantmäteriförrättningen, identifiera orsaken samt ge konkretalösningsförslag. För att uppfylla studiens mål har följande frågeställningar formulerats:Hur upplåts ledningsrätt i praktiken inom en enskild väg som förvaltas av en samfällighetsförening? samt Har samfällighetsföreningar intressen, som borde beaktas, som fallerutanför ledningsrättsförrättningen? För att besvara ovanstående frågeställningar har intervjuer genomförts med RiksförbundetEnskilda Vägar, Lantmäteriet, ledningsägare samt en samfällighetsförening.Det har även sammanfattats ett antal förrättningsakter och rättsfall som varit av betydelseför studien. Det som kunde konstateras utifrån resultatet och diskussionen var att även fast ledningsrättutförs korrekt i praktiken innebär det inte att brister inte kan förekomma.Detta tros bero på bland annat de överenskommelser som kan ligga till grund förmånga ledningsrätter. Vidare kunde slutsatsen dras att de bestämmelser och standarddokumentsom används i ledningsrättsbesluten inte är anpassade utefter enskildavägar, vilket gör att några av samfällighetsföreningarnas intressen faller utanför förrättningen.Till exempel finns inga strikta bestämmelser kring ledningsrättens placering,återställning av vägen, hur arbetet bör utföras eller någon form av trafikanordningsplan.Detta bör åtgärdas genom att utbilda förrättningslantmätare i hur de börbemöta enskilda väghållare samt anpassade standarddokument och bestämmelser utefterenskilda vägar. Förslagsvis genom ett samarbete mellan Lantmäteriet och RiksförbundetEnskilda Vägar. / This is a bachelor thesis at the Study Programme in Land Management with financialand legal focus at the University of Gävle. This study is on the initiative and missionof the Swedish private road association, in Swedish Riksförbundet Enskilda Vägar, andis about the utility easement in private roads. The aim of this study is to investigatewhether joint road management associations has interests and rights that’s not consideredin the utility easement procedure, identify the cause and give concrete solutionsto the problem. In order to fulfill the objectives of the study, the followingquestions have been formulated: How is utility easement actually established within a privateroad that is managed by a joint road management association? and Do joint road managementassociations have interests, that should be taken into consideration, that’s not attendedin the utility easement procedure? In order to answer the questions above, interviews have been conducted with theSwedish private road association, the National Land Survey authority, owners ofutilities and a joint road management association. Several cadastral dossiers and legaldocuments, which has been of importance for the study, has also been summarized. What could be ascertained based on the results and the discussion was that eventhough the utility easement procedure is carried out correctly in practice, it doesnot mean that deficiencies cannot occur. This is believed to be due, among otherthings, to the agreement that the utility easement right is based. Furthermore, itcould be concluded that the regulations and standard documents used in the utilityorder are not adapted according to private roads, which means that some of the jointroad management association's interests are not considered in the utility easementprocedure. For example, there are no strict regulations regarding the location of theutility easement, restoration of the road, how the work should be carried out orsome sort of planning for the traffic during the utility construction. This should beremedied by educating the cadastral surveyors in how they should pay regard to privateroad owners as well as adapting the standard documents and regulations to privateroads. Suggested through a collaboration between the National Land Survey authoritiesand the Swedish private road association.

Utveckling sker konstant i Sverige och det innebär fler ledningar i marken vilket leder till fler frågor om juridiska rättigheter. Elnätet är uppdelat i tre olika storlekar; stamnät, regionnät och lokalnät. Elnätet är en viktig del i infrastrukturen och det bör då juridiskt skyddas genom till exempel ledningsrätt eller avtalsservitut. Problematik kan uppstå kring elledningarnas juridiska rättigheter såsom när en överlåtelse sker m.m. Därmed är det viktigt att undersöka hur elledningar juridiskt bör skyddas. Syftet med studien är att undersöka hur elbolagen juridiskt skyddar sina elledningar samt för- och nackdelar med de juridiska rättigheterna utifrån elbolagens och lantmäterimyndigheternas åsikter. Syftet är även att belysa vilket det mest förekommande problemet kring juridiska rättigheter av elledningar är. De frågeställningar som upprättades utefter syftet var: Hur skyddar elbolag juridiskt rätten till sina elledningar? Vilka för- och nackdelar finns det för de olika juridiska rättigheterna utifrån elbolagens samt lantmäterimyndigheternas åsikter? Vilket är det mest förekommande problemet elbolag har kring juridiska rättigheter av elledningar? Genom en kvalitativ metod i form av en intervjustudie kunde underlag till studien fås. Intervjustudien bestod av 16 intervjuer med sakkunniga personer inom området från elbolag och lantmäterimyndigheter. Då studien skulle täcka hela Sverige valdes elbolag och lantmäterikontor med en geografisk spridning. Studien visar att elbolag juridiskt skyddar sina elledningar beroende på dess storlek. Studien visar även på skillnaden mellan elbolagens och lantmäterimyndigheternas åsikter kring för- och nackdelar med de juridiska rättigheterna. Problematik kan uppstå beroende på vem som äger marken där ledningen ska anläggas. / Sweden is constantly developing and it means more lines in the ground, which leads to more questions about their legal rights. The electricity grid is divided into three different sizes; the core network, the regional network and the local network. The electricity grid is an important part of the infrastructure, and it should be legally protected through for example, utility easement or agreement easement.. Issues may arise about the legal rights of power lines such as when a transfer occurs, etc. Thus it is important to examine how the power lines should be legally protected. The purpose of the study is to examine how the electricity companies legally protect their power lines, as well as the pros and cons of the legal rights, based on the aspects of electricity companies and cadastral authorities. The purpose is also to highlight the most common issue regarding the legal rights on power lines. The questions that were formulated according to the purpose were: How do electricity companies legally protect their power lines? What are the pros and cons of the legal rights based on the views of electricity companies and surveyors? What is the most common problem that electric companies have about legal rights of power lines? By using a qualitative method in form of an interview study, the data for the study has been obtained. The interview study consisted of 16 interviews with experts from electricity companies and cadastral authorities. As the study should cover all of Sweden, electricity companies and land surveyors were selected with a geographical spread. The study shows that electricity companies legally protect their power lines depending on their size. The study also shows the differences between the electricity companies and the cadastral authorities ́ views on the pros and cons of the legal rights. Issues may occur depending on who owns the land where the lines are to be constructed.

När en ledningsägare behöver ta en annan markägares mark i anspråk görs det oftast genom att upprätta ett avtalsservitut, nyttjanderätt eller genom en ledningsrättsförrättning. Det kan då uppstå problem när förrättningslantmätaren ska bilda en ledningsrätt då det avtal som ligger till grund antingen kan innehålla för få eller för många avtalspunkter som inte är möjliga för Lantmäteriet att besluta om. Det kan även resultera i utredningar gällande vilka sakägare som innehar avtal samt vilka som saknar avtal. En kostnadsutredning kan krävas som antingen har sin värdetidpunkt i samband med förrättningen eller vid en tidigare tidpunkt i de fall ledningsägaren redan har påbörjat sitt arbete enligt överenskommelse med markägaren men inte beslutat om ersättning. Då behöver förrättningslantmätaren utföra en uträkning med hjälp av konsumentprisindex (KPI). Det är mycket ovanligt att ett avtalsservitut i sin helhet kan omvandlas till ledningsrätt, även om detta enligt lag är möjligt. Ibland upplöses avtalsservituten i samband med förrättningen, medan de i vissa fall ligger kvar vid bildandet av ledningsrätt och därmed finns gamla rättigheter kvar som sedan väcks till liv igen i de fall ledningsrätten upphävs. Det förekommer även att servitutet är till förmån för ett annat bolag än de som söker ledningsrätten på grund av att det har skett ett ägarbyte av anläggningen sedan det ursprungliga avtalet. Den slutsats författaren kommit fram till är att ett förberedande avtal med markägaren båda kan underlätta eller försvåra arbetet för förrättningslantmätaren som handlägger förrättningen. Detta eftersom förrättningen kan kräva längre tid och bli mer kostsamt i de fall omfattande utredningar samt bedömningar behöver göras, samtidigt kan ett förberedande avtal även underlätta handläggningen i de fall delar av förrättningen redan är beslutade mellan ledningsägare och markägare. Intervjuer med förrättningslantmätare, ledningsägare och en studie av förrättningsakter har visat att det stora problemet grundar sig på att parterna ställer olika krav på avtalen. Genom de intervjuer som genomförts framkom det även att ledningsrättsförrättningar ofta uppfattas som enkla ärenden och lämnas då åt nyblivna och oerfarna förrättningslantmätare som är i större behov av stöttning och handledning. Genom denna studie har författaren fått uppfattningen av att det finns ett behov av en tydligare dialog mellan Lantmäteriet och ledningsägarna. / When a utility owner needs to take over another landowner's land, this is usually done by establishing a contractual easement, right of use or through a management right transaction. Problems can then arise when the administrative surveyor is to form a management right as the underlying agreement can either contain too few or too many agreement points that are not possible for the National Land Survey to decide on. It can also result in investigations regarding which stakeholders have agreements and which do not. A cost assessment may be required that either has its value date in connection with the transaction or at an earlier time in cases where the management owner has already begun his work in agreement with the landowner but has not decided on compensation. Then the business surveyor needs to perform a calculation using the consumer price index (CPI). It is very unusual for a contractual easement in its entirety to be converted into management rights, even if this is possible by law. Sometimes the contractual easements are dissolved in connection with the procedure, while in some cases they remain at the formation of management rights and thus old rights remain which are then revived in cases where the management rights are revoked. It also happens that the easement is in favour of a company other than the one seeking the right of management due to the fact that there has been a change of ownership of the facility since the original agreement. The conclusion the author has reached is that a preparatory agreement with the landowner can both facilitate or complicate the work for the administrative surveyor who handles the procedure. This is because the procedure may require longer time and become more costly in cases where extensive investigations and assessments need to be made, at the same time a preparatory agreement can also facilitate the processing in cases where parts of the procedure have already been decided between management and landowners. Interviews with administrative surveyors, management owners and a study of administrative documents have shown that the most essential problem is based on the parties placing different demands on the agreements. Through the interviews that were conducted, it also emerged that management rights services are often perceived as simple matters and are then left to new and inexperienced business surveyors who are in greater need of support and guidance. Through this study, the author has gained the impression that there is a need for a clearer dialogue between Lantmäteriet and the management owners.

Markåtkomst för nybebyggelse av allmänna ledningar sker på flera olika sätt. Användning av markområdet kan säkerställs genom ett tvångsvis ägobyte med expropriation enligt expropriationslag. Främst används dock ledningsrätt via en lantmäteriförrättning eller frivilliga överenskommelser som grundas i upplåtelseformerna avtalsservitut eller nyttjanderätt. Markupplåtelse innebär att ledningsägaren har rätt att nyttja marken inom avtalets ramar. Innan byggstart är det nödvändigt att det projekterade underlaget prövas och att tillstånd meddelas av tillsynsansvarig. När de obligatoriska villkoren är uppfyllda är det möjligt att påbörja anordnandet. Arbetet är avgränsat till fyra olika ledningstyper, elektroniska kommunikations-ledningar, elledningar, VA-ledningar och fjärrvärmeledningar. Var och en representerar en av de totalt fyra kategorierna för vilka allmännyttiga ledningar kan upplåts med ledningsrätt (ledningsrättslagen 2 § 1 st.). För att få en uppfattning om förfarandet i praktiken intervjuas åtta personer som har hand om markåtkomsten för olika ledningsägare. Utredningen innehåller en jämförelse av tillvägagångssättet för större ledningar som förstärker nätet med en lång sträckning. Gentemot ledningar inom ett lokalnät, båda i tätorter och utanför, som ansluts direkt till kunden. Jämförelsen utförs med avseende på ledningstyp. Utifrån det samlade underlaget är det tydligt att ledningsägarna vill träffa frivilliga överenskommelse med fastighetsägaren i alla situationer. Ledningstyp har en viss påverkan, i synnerhet gällande ledningar som omfattas av linjekoncession. Fiberbolag (elektronisk kommunikation) använder sig nästintill uteslutet av nyttjanderätt. Markåtkomstprocessen för VA-ledningar, fjärrvärmeledningar och elledningar är slående lika. Bolagen för all tre ledningstyperna använder markavtal på kommunalägd mark. En skillnad är att VA-anläggningar är kommunalägda eller styrda av kommunala bolag. Därför är samarbetet starkare med kommunen. För lokalnät vill ledningsägarna helst använda sig av avtalsservitut (markupplåtelseavtal) för privata fastighetsägare samt standardiserade markavtal för kommun och större fastighetsägare. Gällande större distributionsledningar strävar ledningsägarna efter att träffa frivilliga överenskommelse först som sedan omvandlas till ledningsrätt. Fjärrvärmeledningar och elledningar upprättar sina avtal med hjälp av branchorganisationen Energiföretagen Sveriges standardmallar. / For new construction of public utility lines, land can get claimed in different ways. Use of the land area can be secured through a forced change of ownership with expropriation according to the Expropriation Act. Primarily, utility easements are used with a land surveying procedure or voluntary agreements that are based on the grant forms contractual easements or usufruct. With a land grant, the utility line owner gets the right to use the land according to the agreement. Prior to the construction of the utility line, it is necessary that the projected basis is tested and permission issued. When the mandatory conditions are met, it is possible to start the construction. This paper is limited to four different line types, electricity lines, VA lines, district heating lines and electronic communication lines. Each one represents one of the totals of four categories for which utility lines are granted according to the Utility Easement Act. To get an idea of the procedure in practice, eight people who are in charge of land access for utility line owners are interviewed. The purpose is to investigate the approach when it comes to larger regional lines that reinforce the network and have a long coverage that does not branch out too much. Compared to lines within a local network both in built-up and outside built-up areas, that connect direct to the customers. Based on the collected information, it is clear that the utility line owner wants to reach a voluntary agreement with the property owner. Utility line type has a certain influence, in particular for line concession lines. Fiber lines (electronic communication) are used almost exclusively with usufruct. VA lines, district heating lines and power lines ground access process is strikingly similar. One difference is that VA facilities are municipally owned or managed by municipal companies. Therefore, the collaboration is stronger with the municipality, however, all public utility lines owners strive to form land agreements on municipally owned land. For local networks, the managers prefer to use contractual easement for private property owners and special land agreements (usufruct) for municipalities and larger property owners. Regarding larger distribution lines, they strive to reach voluntary agreements which are then converted into utility easements. District heating lines and power lines companies draw up their agreements with the help of the branch organization Energiföretagen Sverige's standard templates.

Detta examensarbete jämför olika rättighetsupplåtelser som kan användas för att säkra allmänna VA-ledningar som ligger i mark som inte ägs av ledningshavaren. När fastighetsägaren och ledningshavaren har en överenskommelse bör de välja att säkra ledningen med ett avtalsservitut eller en ledningsrätt. Avtalsservitutets främsta egenskaper är en låg upprättandekostnad, går att upprätta snabbt samt att den underlättar vid en framtida flytt av ledningen medan ledningsrättens främsta fördel är att den gäller med bästa rätt i fastigheten. Jämförelsen mellan de olika rättigheterna visade att ledningshavaren borde använda sig av ledningsrätten men i de fall avtalsservitutets fördelar passar bättre för situationen kan även den användas. När det inte finns en överenskommelse har ledningshavaren möjlighet att expropriera marken genom ledningsrätt eller mark- och miljödomstolen.   Arbetet behandlar de negativa konsekvenserna med en oskyddad VA-ledning, ledningshavaren kan t.ex. bli ersättningsskyldig pga en oskyddad  ledning. Om ledningen är oskyddad finns det även möjlighet för fastighetsägaren att ta bort ledningen genom att ansöka om handräckning hos kronofogden.     Examensarbetet innehåller även en inventering av alla Nacka kommuns VA-ledningar som inte ligger inom Nacka kommuns fastigheter. Inventeringen av Nacka kommuns VA-ledningar visade att drygt hälften av alla ledningar som inte ligger på kommunens mark är oskyddade. De övriga ledningarna skyddades till största delen av avtalsservitut och ledningsrätt, det fanns även några officialservitut. Inventeringen visade att kommunen inte har upprättat en enda rättighet sedan 2008, vilket tydligt bekräftar Nacka kommuns misstankar om att det finns en brist i tillvägagångssätt med att upprätta ett skydd för ledningarna. För att lösa detta problem måste Nackas organisation få klara riktlinjer för hur ledningarna ska skyddas. Det bästa vore om enhetschefen för VA & Avfallsenheten fick befogenheten att skriva på servitut och nyttjanderättsavtal samt befogenheten att skriva under en ledningsrättsansökan. / This thesis compares different rights that could be used to secure public water and sewage lines that lies in other people's property. In cases where the property owner and the pipeline owner have an agreement they should choose to secure the pipeline with an agreement easement or a utility easement. An agreement easement main characteristic is that it´s not expensive, can be established quickly and that it is easy to relocate the pipelines in the future. The utility easements main advantage is that it applies with the best right in the property. The comparison between the various rights showed that the pipeline owner should use utility easement but can also use an agreement easement in cases where its advantages are best suitable for the situation.   In situations when pipelines are unprotected and when the pipeline owner are in a dispute with the property owner he could apply for a utility easement or turn to a court of justice to secure the pipelines. If the pipelines owner doesn’t get a right, the property owner could apply for assistance to remove the pipelines at the enforcement office.   The thesis also includes an inventory of all public water and sewage lines located in land not owned by themunicipalityofNacka. The inventory ofNacka’s water and sewage lines showed that about half of all pipelines lying on someone else's land were unprotected. The rest of the pipelines were largely protected by agreement easements and utility easement. The inventory showed that the municipality haven´t created a right since 2008, which means that there have to be some weakness in the municipality's organization. To solve this problem the organization must have clear directives about what rules that are applicable for each right and who it is that are responsible for establish the right.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilken rättighetsupplåtelse olika bredbandsutbyggare föredrar att använda för att ordna markåtkomst för bredband via fiber. Mer specifikt undersöks i arbetet om valet av rättighetsupplåtelse skiljer mellan olika typer av bredbandsutbyggare och/eller i områden inom och utanför detaljplan. Med tanke på att bredbandsutbyggnad framför allt behöver ske utanför tätort för att det slutliga bredbandsmålet ska nås år 2025, undersöks särskilt hur bredbandsutbyggare tycker att markåtkomst i område för allmän väg fungerar. Detta då lokalisering av fiberkablar i allmän väg är ett särskilt viktigt alternativ utanför tätort. Vidare undersöks vilka huvudsakliga problem bredbandsutbyggare upplever i samband med markåtkomst. För att uppfylla syftet har kommunägda- och kommersiella bolag samt fiberföreningar intervjuats. Totalt har åtta intervjuer utförts. Alla med personer som är ansvariga för fiberutbyggnad från respektive bolag/förening. Urval har skett utifrån ledningsägare i tre kommuner, alla belägna i Stockholms län. Utöver detta har rättsfall analyserats för att illustrera delar av den problematik som föreligger vid markåtkomst för bredband via fiber. Resultatet från intervjuerna visar att markavtal, som är en nyttjanderättsform, är det alternativ som föredras av alla tre typer av bredbandsutbyggare. Detta gäller både i områden inom och utanför detaljplan. Vidare är både kommunägda- och kommersiella aktörer samt fiberföreningar restriktiva i användningen av ledningsrätt, främst för att underlätta för framtida relationer och med respekt för markägare men också på grund av hög kostnad och lång tid för upplåtelse. Intervjuerna visar att bredbandsutbyggare tenderar att värdera en relation med markägare högre än att markåtkomst ska ske på ett snabbt sätt. Någon större skillnad i val av markåtkomst mellan olika typer av aktörer eller i områden inom eller utanför detaljplan kunde ej urskiljas. Studien indikerar att det snarare handlar om den enskilde markägarens inställning till att upplåta mark. De upplevda problemen kring markåtkomst för bredband uppstår främst då fiberetablering i område för allmän väg sker, detta har framför allt att göra med samarbetssvårigheter med den statliga väghållaren. Ett annat förekommande problem i samband med markåtkomst är gemensamt ägd mark, sådan mark gör att processen med att ordna markåtkomst ofta drar ut på tiden. / This study aims to investigate what legal right different broadband developers prefer to use to get access to the land they want to establish fiber. More specifically, it investigates if the type of developer or the area's planning influences the choice of land access. For the final broadband goal to be reached in 2025, broadband expansion needs to occur mainly outside urban areas. According to this, special consideration has been given to how broadband developers experience land access in areas for public roads. This is because locating fiber cables in public roads is an essential alternative outside urban areas. To fulfill the purpose, municipal-owned and commercial companies and fiber associations have been interviewed. A total of eight persons responsible for fiber expansion from the respective company/association have been conducted. The selection has been made by asking different actors in three municipalities located in Stockholm County.Moreover, court cases have been analyzed to create a picture of the different problems that can arise when getting land access for this purpose. The interviews show that usufruct agreements are exclusively the alternative used in the first place, both within and outside the detailed plan. The results from the interviews show that usufruct agreements are used by all the different types of broadband developers. Furthermore, the actors in this study are restrictive in the use of utility easement. This in order to facilitate future relationships and to show respect for landowners. The usufruct agreements thus appear to be a better alternative from the perspective of active actors. The relationship with the landowners tends to have a higher value than the time aspect to get land access.Moreover, no distinction between whether the choice of land access between different types of broadband developers or the area's planning could be distinguished in the study. It has somewhat to do with the landowner's attitude to leasing land. The perceived problems regarding land access for broadband arise mainly when fiber establishments in public roads are made, and this has to do with the Swedish Transport Administration's cooperation. Another problem arises when access to land on joint-owned land is required, this often leads to an extended process in time.

Den kommunala vatten- och avloppsverksamheten har i mindre skala bolagiserats sedan 1970-talet. I början var bolagisering inte så vanligt, men under 1990-talet skedde en ökning och många kommuner genomförde bolagiseringar. Idag har 76 av Sveriges 290 kommuner bolagiserat sin kommunala vatten- och avloppsverksamhet.När en kommunal verksamhet överförs till ett kommunalt bolag måste de ledningar som utgör fastighetstillbehör skiljas från fastigheterna de tillhör, för att överlåtelsen ska ha sakrättslig verkan enligt bestämmelser i jordabalken. De befintliga ledningsrätterna måste också överföras till bolaget i samband med överlåtelsen, annars blir överlåtelsen ogiltig enligt ledningsrättslagen. För att överlåtelserna och överlåtelseavtalen ska vara rättsligt hållbara måste överlåtelserna genomföras på rätt sätt enligt lag.Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning överlåtelseavtalen som upprättas i samband med överlåtelserna är rättsligt hållbara. Frågor som kommer att besvaras i den här studien är: Hur bör en överlåtelse av vatten- och avloppsverksamhet gå till med avseende på ledningarna som tillhör verksamheten? Vad överlåts från kommunen till det kommunala bolaget? Är överlåtelserna rättsligt hållbara?Metoden som har använts i den här studien är att studera överlåtelseavtal som upprättats i samband med överlåtelser, samt att genomföra intervjuer och enkäter med kunniga personer på de kommunala bolagen. Genom att genomföra en analys av överlåtelseavtal och utvärdera resultat från intervjuer och enkäter, kunde författarna få en uppfattning om giltigheten i överlåtelserna.Resultatet visar att flera av överlåtelserna är ogiltiga och det finns en hel del ledningar inom kommunerna som saknar rättigheter. Vid överlåtelsen bör de ledningar som utgör fastighetstillbehör skiljas från fastigheterna för att ge överlåtelsen sakrättslig verkan. Även ledningsrätterna tillhörande ledningarna bör överlåtas i samband med överlåtelsen för att försäkra sig om att överlåtelsen är giltig enligt lag. Det bör göras så att rättigheterna till ledningarna och äganderätten innehas av samma ägare. / The Swedish municipality public water supply and sewerage work activity has been put into municipal companies in small extent since the 70s. Corporatizations were not so common in the beginning, but in the 90s it increased and several municipalities around the country started to put their public water supply and sewerage into municipal companies. Today have 76 of 290 municipalities corporatized their water supply and sewerage work.When a municipal activity are transferred to municipal companies the utilities that are property fixtures must be separated from the property, in order for the transfer to be legal according to the conditions in the Swedish Land Code. The utility easements that belong to the activity must be transferred together with the title of the facilities, otherwise the transfer is not valid according to the Swedish Utility Easements Act. In order for the transfer agreements to be legally sustainable and to avoid future problems, the transfer must be accurate according to the law.The aim of the study is to investigate in which extent the transfer agreements that are established during the transfer of public water supply and sewerage work activity to municipal companies are legally sustainable. Questions that will be answered in this study are: how should a transfer of water supply and sewerage work activity be proceeded with regard to the utility easements? What are transferred from the municipality to the municipal company? Are the transfers legally sustainable?The method that have been used are to study transfer agreements and do interviews and questionnaires with erudite people employed at the municipal companies. When the analysis of the transfer agreement were made and the result from the interviews and questionnaires were put together, it gave the authors an idea of the agreements validity.The result shows that several of the transfers aren’t valid and that there are plenty of utilities in the municipalities that don’t have any rights. During the transfer the utilities that are property fixtures should be separated from the property in order for the transfer to be legally valid. The utilities easements should also be transferred so that the title of the utilities and the rights of the utilities have the same owner.