Detta arbete behandlar fritidspedagogers syn på friluftsliv, samt hur deras erfarenheter och kunskaper påverkar fritidshemmets innehåll gällande friluftsliv. I arbetet tar vi upp olika faktorer som påverkar fritidshemsverksamheten gällande friluftsliv, till exempel ramfaktorer som tid, ekonomi, barngruppens storlek och personaltäthet, vilka vi sett har stor betydelse för bland annat eventuella utflyktsmål. Även pedagogernas intresse och hur det påverkar viljan och motivationen att arbeta med friluftsliv i verksamheten behandlas. Vi kan tydligt se att pedagogers intresse påverkar verksamhetens innehåll samt att de pedagoger med större intresse och erfarenheter säger sig önska mer tid för friluftsaktiviteter i fritidshemmet. Det är även tydligt att friluftsdagars innehåll ofta har en tydlig idrottslig prägel trots namnet friluftsdag, medan rastlekar allt som oftast ej klassas som friluftsliv av pedagogerna oftare faller in i innebörden av begreppet friluftsliv än friluftsdagarnas innehåll. Ur ett historiskt perspektiv kan vi även se att friluftsdagarnas antal minskat sedan de skrevs in i styrdokument för svensk skola. I dagsläget finns inga obligatoriska friluftsdagar inskrivna i läroplan eller skollag och det är upp till varje skola att själva välja om de vill anordna dessa eller inte. Friluftsliv finns endast som moment i kursplanen för idrott & hälsa i dagsläget.

Bakgrund: Fysisk aktivitet är viktigt för människans hälsa. Man kan se att fysisk aktivitet har många positiva effekter på kroniska sjukdomar, funktionell rörlighet, allmän hälsa och livskvalitet. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga vilken målgrupp som använder Långvikens beachanläggning i kategorierna ålder och kön samt hur mycket de enskilda aktivitetsområdena används. Metod: Dolda observationer och anonyma intervjuer har använts för att kartlägga målgrupperna. Resultat: Killar/män har observerats 54,5% och tjejerna/kvinnorna 45,5% av alla observationer på Långvikens beachanläggning. Ålderskategorin vuxna (21–50 år) har observerats flest gånger med flest antal observationer på tjejer/kvinnor. Konklusion: Killarna/männen använder flest aktivitetsområden medan tjejerna använder promenadstråken i högre grad.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares förhållningssätt till utomhusvistelse. Vi har utgått från tre frågeställningar: Hur arbetar förskollärare med utomhusvistelse? Vilka attityder har förskollärare till utomhusvistelse? Svårigheter vid utomhusvistelse? För att få svar på studiens syfte genomfördes sju stycken semistrukturerade intervjuer som innebär att informanterna får mer frihet och kan påverka ordningen och innehållet av frågor. Vi har utgått från ett bekvämlighetsurval eftersom det kan vara en svårighet för förskollärare att ha möjlighet att ställa upp i en intervju, mycket på grund av tidsbrist i verksamheten. Vi har utgått och tagit hänsyn till de fyra forskningsetiska principer, vilket betyder att samtliga informanters identiteter skyddas. Genom samtliga intervjuer framgick det att informanterna ansåg att utomhusvistelsen påverkade barn positivt samt att de förespråkar för att gå ut minst en gång om dagen. Möjligheter och fördelar visade sig ofta vara att barn blir friskare, piggare och friare i sina aktiviteter, samt att allting som går att göra inomhus, går att utföra i utomhusmiljön. Det visade sig att vissa hade möjlighet att göra utflykter till naturen, medan andra inte hade samma förutsättningar att ta sig utanför gården eller till närliggande platser. Andra svårigheter har visats vara kläder efter väder, klimat, ostimulerande förskolegårdar samt osynkade arbetsgrupper. Det som också framkom ur intervjuerna var att informanterna anpassar utomhusvistelsen och sina förhållningssätt olika beroende på dagar och situationer. En dag kunde dem vara medupptäckare tillsammans med barnen och en annan dag kunde dem ta sig an rollen som observerande. Slutsatsen av denna studie visar sig vara att informanterna har positiva attityder till utomhusvistelse i förskolan samt att de utgår från liknande förhållningssätt, trots att de har olika förutsättningar till att bedriva utomhusvistelse. De anpassar verksamheten utifrån vad de har, för att skapa en meningsfull utomhusvistelse för alla.

BakgrundDå utomhusaktiviteten är en viktig del i barnens vardag på förskolan skall utomhuspedagogiken ses som ett komplement till den vanliga undervisningen som sker inom fyra väggar. Genom att förskolan har en varierad och pedagogisk utformad utemiljö främjar det barnens utveckling och hälsotillstånd. Forskning visar att pedagogens roll är oerhört viktig vid utomhusaktiviteter, eftersom barnen behöver en trygg bas att återvända till vid sina upptäcktsresor utomhus. Pedagogen skall också vara delaktig i barnens aktiviteter och finnas till hands för att svara på frågor som uppkommer samt uppmana till lek och lärande.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur pedagoger ser på utomhusverksamheten och hur barnen på förskolan uppfattar utomhusaktiviteterna.MetodMetoden är en kvalitativ intervjustudie med fyra pedagoger och sju barn på en förskola.ResultatPedagogerna är positiva till utomhusaktiviteterna och ser dessa som en viktig del i vardagen och anser att det är centralt att barnen dagligen får vara utomhus och röra på sig genom fri lek och aktiviteter. De finner både fördelar och nackdelar med att vara utomhus och menar på att vädret, tidsbrist och rädsla för att någonting skulle hända när de är utomhus är väsentliga nackdelar. Fördelarna de tar upp är bland annat att barnen får röra på sig, får frisk luft, blir mindre bråkiga samt får en förbättrad syn på miljö- och naturfrågor. Barnen tycker om att vara ute och ser pedagogen som ett viktigt stöd och en uppskattad medupptäckare men menar på att för mycket tid går åt till annat. / Program: Lärarutbildningen

Detta är ett examensarbete om 15 högskolepoäng som skrivits på Malmö universitet inom högskoleingenjörsutbildningarna Produktutveckling och design samt Maskin- och materialteknik. Syftet med arbetet är att upp- muntra människor och hundar att vistas utomhus för att öka sitt välbefin- nande. Målet är att i samarbete med företaget Utform ta fram ett analy- tiskt förslag av en produkt anpassad för hundrastgårdarna i Malmö stad. Produkten tas fram genom en konceptutvecklingsprocess där ett slutligt koncept systematiskt väljs ut för detaljutveckling. Denna process innefat- tar identifiering av kundbehov, framtagning av målspecifikationer utifrån en behov- och egenskapsmatris, extern sökning, intern sökning och koncept- val. Det valda konceptet detaljutvecklas med materialval, 3D-modellering, beräkningar, FEM-analys och miljöanpassad design, DFE. Resultatet av- ser en hundaktiveringsprodukt med en komprimerad lösning för både hopp- och balanshinder som även innehåller en integrerad tunnel. Produkten är modulär och kan anpassas efter kundens behov. I sin helhet består produk- ten av två platåer på olika nivåer. Under den högre placerade platån, som kan nås med en längre ramp, integreras en oktagonformad tunnel. Från den lägre platån sträcker sig en lågt placerad hängbro som kan nås från mar- ken med hjälp av en kortare ramp. Dimensionering av väsentliga delar till konstruktionen är dels baserade på standarder men även på beräkningar. Ritningsunderlag för de framtagna delarna tas fram för motivering av valda dimensioner. Val av material för konstruktionen och applicering av ekode- signstrategier baseras på de kundbehov som främst involverar miljömässiga aspekter. / This is a bachelor’s degree project of 15 credits written at Malmö Univer- sity within the engineering programs Product Development and Design as well as Mechanical and Materials Engineering. The purpose is to encourage people and dogs to spend more time outdoors to increase their physical and mental health. The aim is to produce an analytical proposal for a product customized for the dog park areas within the city of Malmö in collaboration with the company Utform. The product is created through a concept deve- lopment process where a final concept is systematically selected for detailed development. This process includes identification of customer needs, deve- lopment of target specifications based on a needs and characteristics table, external search, internal search, and concept selection. The chosen concept is developed in detail with material selection, 3D modeling, calculations, finite element analysis and Design for Environment, DFE. The result refers to a dog activation product with a compact solution for both jumping and balance obstacles that also contains an integrated tunnel. The product is modular and can be adapted to the customer’s needs. In its entirety, the product consists of two plateaus on different levels. Below the higher pla- teau, which can be reached by a longer ramp, an octagon-shaped tunnel is integrated. Extending from the lower plateau is a low-lying suspension bridge that can be reached from the ground using a shorter ramp. Dimen- sioning of essential parts for the construction is partly based on standards but also on calculations. Construction drawings for the parts is created for justification of selected dimensions. The choice of materials for the design and application of eco-design strategies is based on the customer needs that primarily involve environmental aspects.

The purpose of this study is to see how preschool playgrounds offer children anenvironment that inspires them to movement and physical activity in terms of size,material, and vegetation.Previous research shows that children that have access to a preschool playground that isat least 3000 sqm or 40 sqm per child and that have a variation of vegetation is morelikely to engage in physical activity than children that have a preschool playground that isless than 3000 sqm and that have none or very little vegetation. The research also showsthat preschool playgrounds need to have space for the children to be able to get up tospeed and have materials that are of a movement-inspiring nature and which does notcontribute to sedentary or stationary. We have linked this study to the outdoorpedagogical perspective because it looks at the possibilities of the environment and to thetotality between place material and its interplay.We have gathered information by making observations and by contacting officials in thetargeted areas which we have chosen in Stockholm to collect data about the sizes of allpreschool playgrounds in the area. In order to make the observations we made a checklistof what we needed to observe to get the most accurate results. To know which preschoolsto observe we analyzed the data we collected from the officials in the target areas. Wepicked the preschools with the smallest and the biggest preschool playgrounds in thetarget areas and began our observations.During our observations we could see that our formulated questions are consistent withthe results. The result shows that the larger the preschool playground is, the morepossibility of movement and physical activity it offers to children. We could also see thatthe farther away the preschools were from the city, the bigger they got, and morevegetation was integrated in the environment. We could also see that in comparisonbetween the smaller and the larger preschool playgrounds, the material was moreinspiring to movement and physical activities in the larger ones.