Vi har i detta examensarbete valt att lägga fokus på utomhusmiljön vid fyra förskolor i Mellansverige och hur den används som ett pedagogiskt verktyg samt ur ett utvecklingsperspektiv hos barn i förskolan. Det finns mycket forskning kring inomhusmiljön och dess betydelse för barns utveckling och lärande men väldigt lite kring utomhusmiljön och hur barn kan stimuleras till sin egen utveckling i utomhusaktiviteter, vilket vi nu valt att undersöka och diskutera i detta examensarbete. Vi menar att det finns potential att utnyttja utomhusmiljön på ett liknande sätt som den miljö som finns inomhus på förskolan. Vårt syfte är att ta reda på förskollärarnas tankar kring den utomhusmiljö som idag finns på den förskola de arbetar på och hur den används. Vi diskuterar olika fenomen som påverkar barns utveckling och vi vill därmed lyfta olika begrepp och som är relevanta i sammanhanget. Med stöd utifrån litteratur och aktuell forskning, styrdokument samt våra egna erfarenheter under arbetets gång har vi gjort ett antal spännande upptäckter vad det gäller förskollärares tankar kring utomhusmiljön. Det visade sig att de tankar och funderingar dessa 8 förskollärare hade angående aktiviteter på respektive förskola resulterade i en del skillnader men också likheter. Deras tankar kretsar runt det som gynnar barnets utveckling i den utomhusmiljö som finns på förskolan. Förskollärarna utgår från vilka lekredskap och vilket material som finns att tillgå ute på gården men även det som finns inomhus och som kan tas ut om så önskas av barnen. Hur pass riklig vegetation är och som finns på förskolan och i dess närhet spelar också en stor roll i det pedagogiska arbetet. Den kan förskollärarna ta tillvara på och använda som ett hjälpmedel till barnens utveckling. De menar att de strävar efter att ge barnen så många bitar som möjligt och gör det bästa utav det som erbjuds i utomhusmiljön. De vill skapa utmaningar och aktiviteter för barnen där de kan utveckla olika färdigheter så som att bygga upp sin identitet, fin och grovmotorik, självkänsla och att skapa goda relationer med andra barn och med vuxna.  Förskollärarna var alla fullt medvetna om vilken potential utomhusmiljön har och att den har en betydande roll i förskoleverksamheten i lika stor utsträckning som den miljö som barnen rör sig i inomhus. De anser att den går att förändra utifrån barnens behov och önskemål och att deras uppgift som förskollärare är att bemöta barnen där de befinner sig. Det finns dock en skillnad i förskollärarnas tankesätt beroende på placeringen av förskolan om den ligger i stadsmiljö eller i en lantlig miljö. Utformningen har därför en betydande roll i förskollärarnas tankegångar kring utomhusmiljön och barns utveckling.

<p>Vi har undersökt om konflikter förekommer i mindre omfattning i utomhusmiljö jämfört med inomhusmiljö och om barn och pedagoger hanterar konflikter på olika sätt. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod. Genom semistrukturerade intervjuer med barn och pedagoger har vi fått in den empiri som vi sedan analyserat. De intervjuade pedagogerna är eniga om att utomhusmiljön leder till färre konflikter, medan merparten av de intervjuade barnen inte ser någon skillnad mellan inomhus- och utomhusmiljö gällande konflikter. Pedagogerna använder sig till stor del av medling vilket anses vara en konstruktiv metod medan barnen försöker hantera konflikter så gott de kan själva genom bland annat kompromissmetoder och anpassningsmetoder. Vi har kommit fram till att utomhusmiljön inte nödvändigtvis är en faktor som generar färre konflikter, det handlar istället om hur individer interagerar i ett socialt sammanhang.</p>

Denne oppgaven tar for seg hvordan eldre bruker utomhusmiljøet i nærområdet sett fra et trygghetsperspektiv. Oppgaven har kommet til som et resultat av at Örebro Kommun skal utarbeide en fordypet oversiktsplan for bydelen Vivalla, og jeg har da vært så heldig å få plass i en arbeidsgruppe som retter seg til ulike segmenter i befolkningen i bydelen. Min del i dette retter seg mot eldre personer, andre jobber mot blant annet barn og unge eller kvinner. Vivalla står ovenfor store endringer i utformingen av det fysiske miljøet i fremtiden. Örebrobostäder skal bygge om og restaurerer boligmassen, industri- og handelsområder utvikles i økende takt, og befolkningssammensetningen endres. I denne oppgaven har jeg intervjuet personer som bor i Örebrobostäders seniorleiligheter om hvordan de bruker utomhusmiljøet i nærområdet. Hvor går de? Hvor vil de ikke gå? Er det noe man kan gjøre for å tilrettelegge for en økt eller fortsatt bruk av utomhusmiljøet? Grunnlaget for undersøkelsen er 10 dypintervjuer og ett gruppeintervju, hvor jeg kartlegger de intervjuedes synspunkter på området. Trygghetsperspektivet er en bærende del i oppgaven, men også hvor man går og hvorfor, og hvilke områder som verdsettes av de som bor i Vivalla.

Syftet med studien är att belysa förskollärares förhållningssätt till att aktivera barnen i fysiska aktiviteter i förskolans utomhusmiljö. De tre frågeställningar vi utgick ifrån för att kunna uppnå syftet var: Vilka pedagogiska syften anser förskollärare att det finns med att aktivera barnen i fysiska aktiviteter i förskolans utomhusmiljö? Hur ser förskollärare på sin roll med att aktivera barnen i fysiska aktiviteter i förskolans utomhusmiljö? Hur ser förskollärare på utomhusmiljöns möjligheter till att aktivera barnen i fysiska aktiviteter? Studien baseras på en kvalitativ ansats där fyra semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra förskollärare som alla arbetar på förskolor i södra Sverige. Fenomenografiskt perspektiv var det teoretiska ramverk som användes som utgångspunkt för vår analys. I resultatet framkommer det att samtliga förskollärare har en positiv inställning till att aktivera barn i fysiska aktiviteter i utomhusmiljön. Förskollärarna lyfter olika aspekter som påverkas positivt av fysiska aktiviteter såsom barnens välmående, barnens utveckling av kroppsliga förmågor samt barnens inlärningsförmåga. Förskollärarna lyfter fram att förskolan är en viktig plattform till att främja fysiska aktiviteter, vilket i sin tur lägger grunden för barnens framtida livsstil. I resultatet framkommer det även att förskolegården anses vara en optimal plats för att utmana barnen i fysiska aktiviteter, framförallt om förskolegården innehåller en naturrik miljö. Sin egen roll beskriver förskollärarna som att vara närvarande, aktivt engagerade och utmana barnen i fysiska aktiviteter utifrån barnens intressen.

Syfte med studien är att beskriva förskollärares tal om den pedagogiska betydelsen av förskolans utomhusmiljö. Metoden metaanalys används för att sammanställa tidigare genomförda studentuppsatsers resultat för att identifiera likheter och skillnader. Sökningarna har gjorts i uppsök.se, en nationell databas som omfattar samtliga svenska universitet. I urvalet ingår tio uppsatser, i vilka vi utgått från sådana genomförda de senaste tre åren, som innehöll två eller flera av våra sökord samt där metoden var kvalitativ med intervju som verktyg och med urvalet utbildade förskollärare som respondenter. Studiens frågeställningar behandlar förskolans utemiljö med ambition att undersöka tal om vilket lärande som sker, hur barn erbjuds delaktighet och inflytande samt hur förskolläraren ser på sin pedagogiska roll. De utvalda uppsatserna har kritiskt granskats och deras resultat har analyserats, sammanställts och diskuterats, med barnsperspektiv och barnperspektiv som teoretisk utgångspunkt. Resultatet i studien visar att förskollärare som helhet visar positiv inställning till vilket lärande som sker i förskolans utomhusmiljö och de beskriver flera aspekter av lärande. Resultatet visar fler likheter än skillnader gällande vilken delaktighet och inflytande barn ges i utemiljön. Flest likheter visar resultatet gällande förskollärarens pedagogiska roll i utemiljön och majoriteten av respondenterna redogör för begrepp som närvarande, medhjälpare och inspiratör. Skillnader i resultatet visar sig i de diskussioner som behandlar delaktighet och inflytande i utomhusmiljön och endast ett fåtal av de granskade uppsatserna talar om begreppen i framåtsträvande och verksamhetsutvecklande syfte

Skapande aktiviteter utomhus i förskolan handlar i detta arbete om bild, form, bygg och konstruktion. Syftet med denna studie var att undersöka hur förskolepersonal i tre Mellansvenska kommuner ser på skapande aktiviteter i utomhusmiljön. De frågeställningar som tagits som utgångspunkt var följande: Vilka skapande aktiviteter kan utföras utomhus och hur genomförs de, samt om det finns eventuella begränsningar med skapande aktiviteter i utomhusmiljön och hur förskolepersonal hanterar dessa. En webbenkät användes som insamlingsmetod för att samla in data. Totalt deltog 34 personer som arbetade i förskolan i undersökningen. Resultatet visade flera olika synsätt på vad skapande aktiviteter i förskolan är att det främst handlade om bild- och byggskapande. Det framkom även flera olika begräsningar gällande skapande aktiviteter i förskolans utomhusmiljö. Dessa var personalbrist och barngruppsstorlek, samt att förskolepersonalens intresse, engagemang och kunskap kan påverka, samt inställning till väder, kläder, material och miljön. Förskolepersonalen ger olika förslag på förbättringar på de olika begränsningarna som finns. De slutsatser som dras är att förskolepersonal behöver se utomhus- och inomhusmiljön som likvärdiga. Skapande aktiviteter som utförs inomhus kan lika väl utföras utomhus, det gäller att förskolepersonalen har fantasi och intresse för det.

Children's motor development in pre-school outdoor environments - A qualitative study of preschoolers' views on children's motor development in the outdoor environment and their ability to meet this Syftet med denna studie är att bidra med kunskaper om några förskollärares syn på utomhuspedagogiska verksamhetens betydelse för barns motoriska utveckling samt deras möjligheter att främja detta. Studierna baseras på sex stycken kvalitativa-semistrukturerade intervjuer med förskollärare och pedagoger som är verksamma i olika förskolor i Malmö. Studiernas resultat visar att möjlighet att planera rörelseaktiviteter och rörelselekar utomhus har stor betydelse för den utomhuspedagogiska verksamheten. Det vill säga att fler möjligheter till motorisk utveckling innebär bättre fysiska förutsättningar får barn till att delta i olika rörelselekar och därmed lära sig utifrån de leksituationer de deltar i. Ju fler rörelselekar barnen klarar av och lär sig utifrån dessa desto större möjligheter får de att ta sig an nya motoriska utmaningar som de ställs inför. Aktiviteter som möjliggör barns lärande i ämnesrelaterade kunskaper sätts inte i motsats relation till barns möjlighet till motorisk utveckling. Kombination av dessa komponenter underlättar för barnen att ta till sig och skapa egna kunskaper. Planerade rörelseaktiviteter utförs oftast i större barngrupper och är därmed mindre anpassade till det enskilda barns behoven. Med hjälp av planerade aktiviteter utmanas fler barn samtidigt och är lättare överskådlig för förskollärare att se resultat. Däremot under fri lek och i de spontana aktiviteter är det barnens individuella initiativtagande, behov, möjligheter och intresse som styr. Eftersom på förskolegården vistas fler än en avdelnings barn finns det enligt förskollärare behov för planering och organisering av den gemensam verksamhet och kompetens utveckling vilket de tycker inte prioriteras i dagsläget.

Syftet med studien var att uppmärksamma hur utomhusmiljön kan bidra till lärande utifrån den fria leken och med hänsyn taget till verksamhetens pedagogiska organisering. Utifrån syftet i studien uppkom dessa frågeställningar. Vilka möjligheter och hinder existerar i arbetet med att utveckla barns kunskaper och lärande utifrån den fria leken och av att organisera den planerade verksamheten som är relaterad till utomhusmiljön? Vad utmärker pedagogiskt planerade aktiviteter relaterade till utomhusmiljön och i förhållande till verksamheten som helhet? Den teoretiska utgångspunkten i studien är ett verksamhetsteoretiskt perspektiv. Centrala begrepp som har används inom teorin är Wartofskys syn av artefakter, motsättningar och expansivt lärande. För att undersöka våra frågeställningargenomfördes kvalitativa intervjuer med sju pedagoger på fem olika förskolor. Observationer har även genomförts som ett komplement till intervjuerna på samtliga förskolor i studien. Resultat i studien synliggör att pedagogerna anser att i den fria leken finns det möjligheter att utveckla barns lärande. De förutsättningar och tillgångar som pedagogerna ges påverkar vilka möjligheter till lärande som pedagogerna kan erbjuda barnen. Det framkommer även att de förutsättningar barnen ges till pedagogiskt planerade aktiviteter skiljer sig mellan verksamheternas utomhusmiljöer och inomhusmiljöer.

Syftet med undersökningen är att bidra med kunskap om hur utomhusmiljön kan användas för att främja barns lärande i förskolan. Utomhusmiljöer erbjuder barnen tillfälle att upptäcka och utveckla sin inlärning inom olika ämnen. I studien används också fem vetenskapliga artiklar som lyfter fram förskollärarens roll för barns lärande samt hur utomhusmiljön främjar barnens kommunikativa förmågor. Studien är baserad på empiriskt material med sex förskollärare från södra Sverige. I studien användes intervjuer som undersökningsmetod eftersom det är lättare att ställa följdfrågor och få en djupare förståelse och kunna konkretisera förskollärarnas svar. Materialet har sedan blivit transkriberat, analyserat och rubricerat med forskningsfrågorna i fokus. I analysen lyfts två centrala begrepp fram som vi anser spelar en stor roll för studiens betydelse. De två centrala begreppen är Planerade och oplanerade aktiviteter samt Autentiska situationer. Planerade och oplanerade aktiviteter i en utomhusmiljö främjar barns lärande och ökar barns positiva känslor från naturen. I Autentiska situationer får barnen möjlighet att utveckla sina kunskaper om sin omgivning genom att lärandet flyttas ut i naturen. Resultatet visar att utomhusmiljön ger möjlighet till bland annat ämnesrelaterad kunskap, såsom språkutveckling, naturvetenskap och matematik, genom att knyta an barns upplevelser med deras nyfikenhet och intresse i en utomhusmiljö. Det är gynnsamt om det finns varierande och öppna miljöer som också ger möjligheter för barns samspel med varandra. Förskollärarna som deltog i vår studie såg utomhusmiljön som en plats för lek och lärande.

Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka och få en ökad förståelse kring hur pedagogerna använder utomhusmiljön i verksamheten, samt se gårdens betydelse för barns lärande, specifikt i och runt omkring sandlådan. Bakgrund: Det har under utbildningens gång vuxit fram ett intresse kring utomhuspedagogikhos oss båda och därför valde vi att ha det som huvudfokus i vår studie. När vi sedan började läsa tidigare forskning såg vi att det ofta vad hela utomhusmiljön, alternativt flera olika platser, som studerats då. Vi tog även del av forskning som beskrev sandlådan som en plats som barn vistas mest vid. Detta blandat med egna tidigare erfarenheter blev grunden till valet av sandlådan som huvudfokus i vår studie. Metod: Vi valde att använda oss av observationer som metod för vår studie. Observationerna genomfördes på två olika förskolor. Resultat: I vår studie har vi kunnat se att pedagoger använder sandlådan som ett redskap för att få barnen att reflektera över sina tankar och tidigare erfarenheter. Det är även en plats där barnen får testa sig fram genom att prova olika tillvägagångssätt för att uppnå det resultat de önskar och därigenom ett lärande.